Global ETD Search

171	När temperaturerna stiger : Ett gestaltande arbete om förtätning och värmeöar Thavelin, Anna, Bowall, Lisa January 2024 (has links) With the urbanization of Swedish cities, densification has emerged as a sustainable ideal in urban planning. As new buildings and hard surfaces replace more green spaces and open areas, the Earth´s climate is becoming warmer, and the consequences of rising temperatures are becoming more tangible. In densely built environments, the warm climate is further exacerbated due to the urban heat island effect, which means that the temperature difference between urban and rural areas can reach several degrees. This affects the local climate and has serious consequences for the people who live and stay in the cities, including increased heat stress and health risks. Through climate-conscious planning, where heat-reducing measures are implemented, the heat island effect can be mitigated and thereby creating favorable urban climates. This work focuses on the impact of the densification ideal on the heat island effect and human living environments. In the literature review, heat islands and their consequences are discussed to emphasize the importance of planning for rising temperatures and to identify temperature-reducing measures. The study examines a typical densification project to understand how heat-reducing measures can be integrated into existing urban areas and suggest actions that should be introduced early in the planning process. The measures have been proposed using two methods; a qualitative document study and a site analysis. The site analysis conducted in Ebbepark, Linköping aimed to create an understanding of aspects in the built environment. Through the site analysis and document study, proposals for measures were developed, which then formed the basis for the design proposal in Ebbepark. The results showed that the integration of heat-reducing measures in densely built areas significantly contributes to the improvement of people´s living environments by counteracting the heat island effect and creating a more pleasant microclimate. Implementation of vegetation, high-reflective materials, and water features results in significant temperature reductions. To effectively counteract the heat island effect, these measures can be integrated into urban planning, both in new and existing densification areas. Heat-reducing measures should also be incorporated into municipalities’ overall planning documents to promote the development of sustainable and resilient urban environments. / I takt med urbaniseringen av Sveriges städer har förtätning växt fram som ett hållbart ideal i den fysiska planeringen. Under tiden som ny bebyggelse och hårdgjorda ytor ersätter allt fler grönområden och friytor blir jordens klimat allt varmare och de stigande temperaturernas konsekvenser mer påtagliga. I den tätbebyggda miljön förstärks det varma klimatet ytterligare med anledning av den urbana värmeöeffekten, som innebär att skillnaden i temperatur mellan stad och landsbygd kan nå flera grader. Detta påverkar det lokala klimatet och får allvarliga konsekvenser för de människor som bor och vistas i städerna, däribland ökad värmestress och hälsorisker. Genom en klimatmedveten planering där värmereducerande åtgärder implementeras kan värmeöeffekten mildras och därmed goda stadsklimat skapas. Arbetet handlar om förtätningsidealets påverkan på värmeöeffekten och människans livsmiljö. I kunskapsöversikten behandlas värmeöar och dess konsekvenser för att betona vikten av att planera för stigande temperaturer samt för att kunna identifiera temperaturreducerande åtgärder. Arbetet undersöker ett typiskt förtätningsprojekt för att förstå hur värmereducerande åtgärder kan integreras i befintliga områden och föreslår åtgärder som bör införas tidigt i planeringsprocessen. Åtgärderna har föreslagits med hjälp av två metoder; en kvalitativ dokumentstudie och en platsanalys. Platsanalysen som genomförts i Ebbepark, Linköping syftade till att skapa förståelse för aspekter i den byggda miljön. Genom platsanalysen och dokumentstudien kunde förslag på åtgärder tas fram, vilka sedan lade grund för gestaltningsförslaget i Ebbepark. Arbetets resultat visade att integreringen av värmereducerande åtgärder i tätbebyggda områden avsevärt bidrar till förbättringen av människors livsmiljö genom att motverka värmeöeffekten och skapa ett mer behagligt mikroklimat. Implementering av vegetation, högreflekterande material och vatteninslag resulterar i betydande temperaturminskningar. För att effektivt motverka värmeöeffekten kan dessa åtgärder integreras i den fysiska planeringen, både i nya och befintliga förtätningsområden. Värmereducerande åtgärder bör också införlivas i kommuners övergripande planeringsdokument för att främja utvecklingen av hållbara och motståndskraftiga urbana miljöer. urban heat island urban heat island efect densifcation densley built environments living environment microclimate thermal comfort global warming temperature värmeö värmeöefekt förtätning tätbebyggda miljöer livsmiljö mikroklimat termisk komfort global uppvärmning temperatur Social Sciences Interdisciplinary
172	Emission av mikroplast vid hushållstvätt : En kritiskt granskning av nuvarande forskning inom mikroplastemission vid tvätt Vu, Jennifer, Ekberg, Julia January 2020 (has links) Den här studien är under projektet MinShed som drivs av RISE. MinShed är ett 3årigt projekt som undersöker mikroplastemission från syntetiska textilier vid tvätt. Den här studien har som syfte att genomföra en Critical Review på tidigare studier inom ämnet: Olika syntetiska material som släpper mikroplaster via hushållstvätt. Samtliga studier har sammanfattats i en framtagen matris där information om studiernas materialdata presenteras. Den främsta anledningen till varför en sådan matris ska presenteras är för att finna textilteknologiska gap som existerar i nuvarande forskning. Vad som omfattar textilteknologi kommer förklaringar ges mer ingående under litteraturgenomgången. I dagsläget finns det inte tillräckligt spårbara material för existerande forskning, därav är det svårt att avgöra exakt vilka textilparametrar som orsakar mer eller mindre emission vid tvätt. Därför kan företag heller inte prioritera smartare designval för att reducera mikroplastemission. Av de18 undersökta studierna var det enbart 2 av dessa som hade full kontroll överprovmaterialet. Detta betyder att ytterligare forskning inom området är aktuellt. Vad som kan hindra forskningen att utvecklas är förnärvarande textilbranschen. Det finns ingen trovärdig uppsikt över textilmaterial och dess processer, vilket försvårarutförandet att spåra de textilparametrar som orsakar emission vid tvätt. För att dra slutsatser mellan emission och konstruktionsparametrar för textil så bör man i framtiden tänka på att enbart testa en parameter åt gången. Utifrån resultatet från denna studie rekommenderas en egen tillverkning av materialet för att få en spårbartextilproduktion, då det ger ett mer trovärdigt resultat på grund av mer kontroll över processerna som textiler genomgår. / This study is performed under the project MinShed run by RISE. MinShed is a 3-year project that investigates in Microplastics emissions from synthetic textiles during domestic washing. The aim of the study is to do a Critical Review on previous research in the subject: Various synthetic materials that release microplastics during domestic laundry. The previous research is presented in a matrix, where information about the presented by the investigated laundry parameters, as well as the textile parameters. The main reason why such matrix is needed is to find the gap that contains the textile parameters for the various researches. Some of the most important textile parameters will be described during the literature review. At present, there is not enough traceable material for existing research, hence it is difficult to determine exactly which textile parameters which cause during washing. Therefore, companies cannot prioritize smarter design choices in order to reduce microplastics emissions from the materials. Of the 18research studies which were analyzed, only 2 of them had full control over their sample material. This means that further research in this area is needed. What can prevent future research is currently the textile industry. There is no reliable oversight of textile materials and their processes, which makes it difficult to track textile parameters that cause emission when washing. In order to be able to draw conclusions between emission and textile design parameters, researchers should remember to test only one parameter at a time and have an inhouse or own production of the specimens, this will give a better control of the results. Microplastics Polyester Washing machines Household washing Emission Shedding Domestic Washing Filter Bag Synthetic fiber Marine Environment Microfiber Wastewater treatment Treatment plant Laundering. Mikroplast Polyester Tvättmaskin Hushållstvätt Emission Utsläpp Syntetiska fibrer Syntetiska kläder Mikrofiber Reningsverk & Marina miljöer. Engineering and Technology Teknik och teknologier
173	Working Together : Exploring Relational Tensions in Swedish Academia Fridholm, Tobias January 2010 (has links) This study explores the basic social conditions for high-quality university research, and focuses on research in science and technology in Sweden. Swedish research policy has adopted more of a market perspective on academic research and its role in society. This has meant the promotion of competition between researchers, increased focus on efficiency at universities, and attempts to make academia harmonize more with industry and other actors. How do such policies affect the variety of perspectives within the academic system? How do they affect the positions and identities of individual academics? These issues are discussed through the concept of "relational tensions". Relational tensions refer to social strains arising when interacting actors have different perspectives. Relational tensions can stimulate creativity, but may also cause unproductive conflicts. The discussion is underpinned by interviews with university researchers and a case study of Uppsala BIO-X, a program to commercialize university research in biotechnology. Typical cases of relational tensions are identified. These concern both interpersonal relations and differences between organized science and industry. A notable observation concerns potential frustration of individual academics, as competition and efficiency tends to make their positions and identities more contested. Researchers cope with relational tensions in three identified ways: socialization, seclusion, and lateral authority. Socialization is natural and often necessary, but reduces the variety of perspectives. Seclusion serves to retain variety and independence, but reduces interaction with others. Lateral authority is to formally or informally lend a researcher more authority, which improves the chance of maintaining a variety of perspectives without reducing interaction. The sustained usefulness of academic research arguably depends on its ability to foster and communicate a variety of perspectives. Hence, (i) promoting lateral authority seems fruitful within academia and in relations between academia and industry, and (ii) encouraging competition and efficiency may to some extent be counterproductive. / Research Excellence and Science-Based Industrial Systems Economic geography Relational tensions Academic research Academic entrepreneurship Research commercialization Creativity Creative milieus Innovation Innovation systems Trust Authority Research policy Triple helix Biotechnology Swedish research Universities Expertise Professionalism Professions Research collaboration Collaborations Research funding Ekonomisk geografi Relationella spänningar Akademisk forskning Akademiskt entreprenörskap Forskningskommersialisering Kreativitet Kreativa miljöer Innovation Innovationssystem Tillit Auktoritet Forskningspolitik Trippel helix Bioteknik Svensk forskning Universitet Expertis Professioner Professionalism Samverkan Tredje uppgiften Forskningsfinansiering Human geography, economic geography Kulturgeografi, ekonomisk geografi
174	Vegetation, arkitektur och människan i den urbana miljön. : Påverkar de varandra? / Vegetation, architecture and the human in the urban environment. : Do they affect each other? Behramaj, Ermira January 2022 (has links) Städerna växer och allt fler strukturer av olika material byggs upp, och med detta minskar de gröna ytor som finns. Träd huggs ned och olika växter dras ut med rötterna och ersätts av metall, betong, lera m.m. De ytor som en gång varit gröna och fulla av liv blir allt mer gråa och livlösa. Människan skapar större städer, med höga och stora byggnader som ersätter den vegetation som en gång legat på platsen. Den fråga som då uppstår är: Hur kan vi fortsätta bygga strukturer, men samtidigt inte minska på de gröna ytor som finns? Ett alternativ kan vara att integrera grönska och vegetation på byggnadernas fasader, terrasser och tak, samtidigt skapa ytor på olika nivåer som ersätter den mark som finns under byggnaderna. Samtidigt är det viktigt att fundera över den påverkan som grönska har på oss människor och arkitekturen som den vistas bland. I Sverige, som i många andra delar av världen, väljer en stor mängd människor att vistas bland vegetation/grönska eller tycker om att ta hand om sin trädgård och befinna sig i den. Bland vackra och väldoftande blommor och växter. Därför är syftet med arbetet att både fundera över hur man kan integrera grönska i arkitekturen, men även undersöka vilken påverkan denna integrering kan komma att ha på människans psykiska och fysiska välmående. Resultatet av den studie som utförts visar en positiv inverkan av integration av grönska på arkitektur, men att mängden spelar en stor roll för de som besvarade enkätens frågor. Likaså visar experternas påståenden att detta stämmer in på det arbete de tidigare utfört och/eller det arbete de strävar efter. Dessutom kan resultatet av dessa stärkas med hjälp av den teoretiska bakgrund som stödjer studien, där ett flertal forskare för diskussionen vidare i sin forskning och belyser vikten av att utföra fler studier av denna sort för att säkerställa vikten av ämnet i fråga. Integreringen av grönska på terrasser, fasader och tak blir allt mer aktuellt, även här i Sverige, och med denna studie hoppas den studieansvariga att frågan tas upp ännu mer och vidare forskas inom den nordiska, eller mer specifikt den svenska sektorn. / The cities are growing and more and more structures made up of different materials are being built, and with this follows the reduction of already existing green spaces. Trees are cut down and different plants are pulled out along with their roots and replaced by metal, concrete, clay etc. The spaces that used to be green and full of life are becoming increasingly grey and lifeless. Humans are building larger and larger cities, with high and massive buildings that are replacing the vegetation that was once present on the ground beneath them. The question that then arises is: How can we continue building and expanding our cities, without damaging and reducing the green spaces that already exist? An alternative can be the integration of greenery and vegetation on the building’s façade and on its rooftops, and at the same time create surfaces on different levels that can replace the ground beneath the building. At the same time it is important to think about the impact that greenery has on us humans and on architecture. In Sweden, like in many other countries around the world, a large quantity of people choose to walk or stay where there is vegetation/greenery or like to take care of their garden and enjoy the beauty of it. Among beautiful and fragrant flowers and plants. Therefore, the purpose of this study is to both reflect on how one can integrate greenery in architecture, but also examine the impact that this form of integration can have on the human psyche and physical well-being. The results of the conducted study shows a positive impact of the integration of greenery on architecture, quantity, however, plays a large part for the respondents of the enquiry. Also the claims made by the experts within the field of architecture shows that this does in fact align with the work that they either have conducted in the past or the work that they are striving for. In addition, the results can through these be strengthened with the help of the theoretic background that supports the study conducted, where several researchers further the discussion in their research and highlight the importance of conducting more studies of this sort to ensure the importance of the subject at hand. The integration of greenery on facades and rooftops is becoming increasingly more relevant, even in Sweden. With this thesis, the study supervisor and author hope that the question is brought to light more and that more research is conducted within the Nordic, or more specifically the Swedish sector. vegetation green facades terraces and rooftops sustainable architecture green architecture vegitecture urban environments urban greenery urban densification climate and south-Nordic climate microclimate cultivation zone physical health mental health and well-being vegetation gröna fasader terrasser och tak hållbar arkitektur grön arkitektur vegetektur urbana miljöer urban grönska urban förtätning klimat och syd-Nordiskt klimat mikroklimat odlingszon fysisk hälsa psykisk hälsa och välmående. Other Civil Engineering Annan samhällsbyggnadsteknik Architectural Engineering Arkitekturteknik Construction Management Byggproduktion Miljö- och naturvårdsvetenskap
175	Läkande rum : - ett examensarbete om arkitektur, psykiatri och läkande miljöer / Curative Spaces : - a Book about Architecture, Psychiatry and healthy Environments and a Vision for Psychiatric Healthcare in the Future Kallstenius, Marie-Louise January 2011 (has links) Projektets syfte är att försöka utröna hur en visionär psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frågade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som är en lösning på psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de läkande faktorerna så att patienter återhämtar sig så fort och fullständigt som möjligt? Projektet är också ett försök att förmänskliga en av de stora insitutioner vi är beroende av i samhället och har resulterat i en bok i ämnet och ett designprojekt. Hjärnkoll läkande rum arkitektur psykiatri läkande miljöer brukare anhöriga personal Louis Kahn Rehab Basel Herzog de Meuron evidence-based design toolkit vårdbyggnader anstaltsvård psykiatrireformen empowerment terapiträdgård mentalsjukhus institution öppenvård mellanvård slutenvård folkhälsoarbete sektoriseringen rekreation orienterbarhet integritet sekretess inlevelseförmåga värdighet visioner limträ massivträ sedumtak infotek designelement kontroll överblickbarhet icke-institutionslikt naturmaterial specificitet flexibilitet generalitet forskning kunskap medicin stigmatisering centralisering restorativa miljöer miljöpsykologi enpatientrum tyst kunskap intuition stress designprocessen terapeutiska vårdmiljöer samtalsrum behandlingsformer goda rum god hälsa KASAM sinnlig stimulans landskapsarkitektur socialisering logistik mänskliga behov utemiljöer återhämtning kontinuitet igenkännbarhet trygghet värdighet lokalbehov tvärvetenskap teamarbete inflytande inkännande respekt samverkan detaljer friskvård spa konst inredning friskhus brukarrepresentant NSPH Föreningen Balans helhetssyn coaching Uppsala Ångestsyndrom sällskap samhällsfunktioner rumsorganisation sammanhang byggprocessen lågstimulimiljöer psykos depression tydlighet säkerhetslösningar taktilitet sinnlighet naturmaterial utsikt färgsättning material dagsljus ljudisolering patientsäkerhet personalsäkerhet ergonomi patientaggressioner avskildhet socialisering personligt revir lokalisering estetik upplevelse kontext rumsligheter aktiviteter attityder hållbarhet möten vårdprocess layout planlösning Loudden Norra Djurgårdsstaden visionär psykiatri det psykiatriska mötet innovativt program köksträdgård mötesplatser patienthotell allhus mottagningshus högspecialiserad vård aula konsertsal kontor konferens undervisning gestaltningsprogram psykiatriforskning Architecture Arkitektur

Page generated in 0.035 seconds