Världens fokus på hållbar utveckling är större än någonsin tidigare, och konstruktionssektorn ansvarar för upp emot 25 till 40 procent av de globala koldioxid emissionerna. Ett av nyckelmaterialen för att öka en byggnads energieffektivitet är isoleringsmaterialen. Syftet med detta kandidatexamensarbete är att utvärdera GWP:n av hampafiberisolering jämfört med de två marknadsledande isoleringsmaterialen, mineralull och cellplast.  GWP:n av de tre isoleringsmaterialen beräknas efter att vardera isoleringsmaterial har blivit placerat i ett envåningshus med storleken 30 m2. Livscykelanalysen för byggnader används sedan som bakgrund för att beräkna GWP:n av de tre byggnaderna. De beräknade kategorierna för GWP:n av byggnaderna är: råmaterial, transport, produktion, konstruktion samt energianvändningen. Byggnaderna antas ha en inomhustemperatur på 20°C och har blivit konstruerade i Stockholm, Sverige.  Utan överraskning var hampafibern det isoleringsmaterial som hade lägst GWP i kategorierna; råmaterial, produktion och konstruktion. Däremot på grund av hampafiberns mindre optimala termiska konduktivitet jämfört med de andra isoleringsmaterialen var byggnaden med hampafiberisolering den minst energieffektiva.  Trots den lägre energieffektiviteten visade sig byggnaden med hampafiberisolering vara den med lägst GWP under en 30 årsperiod, förutsatt att förnyelsebara energikällor användes. Överraskande nog, var däremot källan från vart elektriciteten kom mycket viktig för att avgöra byggnadernas GWP. När den svenska elmixen från Boverkets klimatdatabas användes var skillnaden i GWP mellan de olika byggnaderna marginell. Användes istället förnyelsebara energikällor i form av vindkraft, var hampafiberisoleringen det mest fördelaktiga isoleringsmaterialet ur ett miljöperspektiv. / The world's focus on global warming has grown larger than ever before, and the construction sectorisresponsibleforupwardsof 25to40percentoftheglobalcarbonemissions.Oneof the key materials to increase the energy efficiency of buildings are insulation materials. The purpose of the thesis is to evaluate the global warming potential of insulation made out of hemp compared with the two leading insulation materials on the global market, Mineral wool insulation & EPS.  The global warming potential of the three insulation materials are calculated whilst each is placed in a 30 m2 one-story house. The life cycle assessment (LCA) of buildings is used as background to calculate the global warming potential of each of the three buildings. The calculated categories for the global warming potential are: raw materials, transportation, production, the construction phase, and energy usage in the building. The buildings are assumed to have an inside temperature of 20°C and have been constructed in Stockholm, Sweden.  To no surprise the hemp fibre insulation material had the lowest global warming potential out of the three materials during the raw material, production and construction phase. However due to the less optimal value of thermal conductivity for the hemp fiber insulation compared to the other materials, the energy efficiency in the building using hemp fibre insulation was comparatively the worst.  However, the building using hemp fibre insulation could be concluded as the one with the least global warming potential during a 30 year usage if the correct energy sources were used. Surprisingly enough it turned out that the source of electricity was vital for the global warming potential. When using the Swedish electricity mix found in Boverkets Climate database the difference between the buildings was marginal. If renewable sources in the form of wind power were used instead of the national mix for electricity the differences were more noticable and the building using hemp fiber as insulation was less impactful the lower the global warming potential of the energy source was per kWh.

The world is facing a major climate threat where carbon dioxide emissions are in focus. At the same time, society requires new buildings and developed infrastructure. Concrete is one of the most common building materials and 30 billion tonnes are produced annually, which corresponds to about 6 percent of the world's carbon dioxide emissions. The majority of carbon dioxide emissions occur during cement production. Sweden's long-term climate goal is that by 2045 there will be no net emissions to the atmosphere. To achieve this, a major change is required in the concrete and cement industry. Carbon dioxide emissions can be reduced by reducing the amount of cement in concrete and replacing the reduced amount with a supplement. Materials with pozzolanic properties have been shown to work well as binders in concrete. Pozzolan materials contain a high content of silica which reacts well with calcium hydroxide in cement. Oat and rice husk ash that is burned under the right conditions has shown good pozzolanic properties. The purpose of this thesis is to optimize a concrete recipe that will result in reduced carbon dioxide emissions by reducing the amount of cement. The reduced amount of cement is replaced with rice husk ash. The report is based on laboratory work where concrete recipes are mixed, measured for density, tested for set and spread measurements and cast into cubes for later tensile strength testing. The results from the laboratories showed that rice husk ash as a binder in concrete provides high early compressive strength, high density through particle compaction and becomes self-compacting without stone separation. One conclusion that can be drawn is that rice husk ash as a supplement to cement can reduce the amount of carbon dioxide emissions by 54 percent. / Världen står inför ett stort klimathot där koldioxidutsläppen står i fokus. Samtidigt är samhället i behov av nya bostäder och utvecklad infrastruktur. Betong är ett av de vanligaste byggnadsmaterialen och det produceras årligen 30 miljarder ton, vilket motsvarar cirka 6 procent av världens koldioxidutsläpp. Majoriteten av koldioxidutsläppen sker vid cementtillverkningen. Sveriges långsiktiga klimatmål är att år 2045 inte ha några nettoutsläpp till atmosfären. För att uppnå detta krävs en stor förändring i betong- och cementindustrin. Koldioxidutsläppen kan minskas genom att reducera mängden cement i betongen och ersätta den reducerade mängden med ett supplement. Material med puzzolana egenskaper har visat sig fungera bra som bindemedel i betong. Puzzolana material innehåller en hög halt av kiseldioxid som reagerar bra med kalciumhydroxid i cement. Havre- och risskalaska som bränns under rätt process har uppvisat bra puzzolana egenskaper. Syftet med det här examensarbetet är att optimera ett betongrecept som ska resultera i minskade koldioxidutsläpp genom att reducera mängden cement. Den reducerade mängden cement ersätts med risskalaska. Rapporten bygger på laborationer där betongrecept blandas, mäts för densitet, testas för sätt- och utbredningsmått samt gjuts i kuber för senare tyckhållfasthetsprover. Resultatet från laborationerna visade att risskalaska som bindemedel i betong ger hög tidig tryckhållfasthet, hög densitet genom partikelpackning samt blir självkompakterande utan att stenseparation sker. En slutsats som kan dras är att risskalaska som supplement till cement kan reducera mängden koldioxidutsläpp med 54 procent.

Global cement production is continuously increasing from 1990 till 2050 and growing particularly rapidly in developing countries, where it represents a crucial element for infrastructure development and industrialisation. Every tonne of ordinary Portland cement (OPC) produced releases, on average, about 800 kg of CO2 into the atmosphere, or, in total, the overall production of cement represents roughly 7% of all man-made carbon emissions. The present paper aims to deepen the re-use of agricultural solid waste materials as partial replacement of OPC, which can positively contribute to the sustainability of the concrete industry because of their availability and environmental friendliness. In particular, rice-husk ash (RHA) and oat-husk ash (OHA), burned under the right conditions, can have a high reactive silica content, representing very potential pozzolans. The mechanical and physical characteristics of both materials are investigated to evaluate the influence on concrete properties. Subsequently, using the environmental product declarations (EPDs) of the material used, a comparative environmental impact analysis between RHA concrete and ordinary concrete having the same resistance class, is presented. It is concluded that the use of RHA as supplementary cementitious material can serve a viable and sustainable partial replacement to OPC for the reduction of CO2 emissions and global warming potential. / Den globala cementproduktionen ökar från 1990 till 2050 och växer särskilt snabbt i utvecklingsländer, där den utgör en viktig del för infrastrukturutveckling och industrialisering. Varje ton vanligt portlandcement (OPC) släpper i genomsnitt ut cirka 800 kg koldioxid i atmosfären, och, totalt, representerar den totala cementproduktionen ungefär 7% av alla koldioxidutsläpp från mänsklig verksamhet. Det här examensarbetet syftar till att fördjupa kunskapen om och därmed i förlängningen återanvändningen av fasta avfallsmaterial från jordbruket som delvis ersättning av OPC, vilket kan bidra till hållbarheten i betongindustrin på grund av deras tillgänglighet och miljövänlighet. I synnerhet kan risskalaska (RHA) och havreskalaska (OHA), som bränns under rätt process, ha en hög reaktiv kiseldioxidhalt, vilket representerar mycket potentiella puzzolaner. De mekaniska och fysiska egenskaperna hos båda materialen har undersökts för att utvärdera deras inverkan på betongegenskaper. Därefter presenteras en jämförande miljökonsekvensanalys mellan RHA-betong och OPC-betong med samma motståndsklass med användning av miljövarudeklaration (EPD) för det använda materialet. Man drar slutsatsen att användningen av RHA som alternativt bindemedel (SCM) till OPC kan hjälpa till att minska koldioxidutsläppen och den globala uppvärmningspotentialen.

To address the issues of climate change and reduce the emissions released into the atmosphere, society and companies, including the financial markets, need to adjust how they act and conduct business. The financial markets are vital in the transition towards a more sustainable society and stock exchanges are a central actor to enhance green finance, enabling green securities to be traded. For stock exchange companies to stand tall and encourage a green transition, they need to be aware of their own internal environmental impact. As society is changing to become more serviceoriented, so is stock exchanges. A part of enabling servitization is the usage of cloud services which not only enable companies to focus more on their core business, it also has the potential to reduce companies’ environmental footprint. This study examines the environmental impact of a stock exchange company and how it can be reduced by transitioning to cloud computing. The study uses Nasdaq as a case company and examines environmental performance data from major stock exchanges worldwide. The study furthermore uses the Multi-Level Perspective (MLP) to understand what enables and disables a cloud transition for stock exchanges. This study concludes that the main environmental impact of a stock exchange is Business Travel, electricity and heat for Office Buildings and Data Centres, although the order of these varies throughout the industry. Further, it is concluded that a stock exchange can reduce its environmental footprint by transitioning to cloud computing, in the best-case scenario, emissions are reduced with 10 percent and electricity usage reduced with almost 30 percent of the total usage. However, the impact of a transition is dependent on the rate of renewable energy used for the data centre. The study finds that a cloud transition includes enablers and disablers on all three levels on the MLP and it will most likely be incremental innovations together with a business model shift and technical traits of cloud that will enable and open the window of opportunity for a regime shift. It is concluded that technology or IT-security of cloud computing is not hindering a cloud transition, rather it is organizational culture, assumptions, financial lock-ins, and landscape protectionism that are disablers for a transition. To overcome those, and reduce the environmental footprint, stock exchanges need to work together with cloud providers to create use cases that are in line with the regulatory and financial requirements of a stock exchange. / För att hantera klimatförändringar och reducera utsläppen i atmosfären måste samhället och företag, inklusive de finansiella marknaderna anpassa hur de agerar och bedriver verksamhet. De finansiella marknaderna är vitala för övergången till ett mer hållbart samhälle och börser är en central aktör för att utveckla grön finans och möjliggöra handel av gröna värdepapper. Om börsbolag ska stå rakryggade och uppmuntra till en grön övergång måste de vara medvetna om deras egen interna miljöpåverkan. I takt med att samhället förändras till att bli mer serviceinriktat, förändras också börserna. En faktor för att möjliggöra servitisering är användningen av molntjänster, som inte bara möjliggör mer fokus på kärnverksamhet utan har också potential att minska företags miljöpåverkan. Denna studie undersöker miljöeffekterna av ett börsföretag och hur det kan minskas genom en övergång till molntjänster. Studien använder Nasdaq som ett caseföretag samt undersöker data om miljöpåverkan från de stora börserna världen över. Vidare, för att förstå vad som möjliggör och förhindrar en molnövergång för börser använder studien Multi-Level Perspective (MLP). De viktigaste resultaten från denna studie är att den största miljöpåverkan av en börs är affärsresor, el och värme för kontorsbyggnader samt datacenter, dock varierar ordningen på dessa mellan börser. Studien konkluderar att en börs kan minska deras miljöpåverkan genom att övergå till molntjänster, i bästa fall kan molntjänster minska utsläppen med 10 procent och minska elanvändningen med nästan 30 procent av den totala användningen. Effekterna av en övergång är dock mycket beroende av andelen förnybar energi som användas av de olika datacentren. Studien konstaterar flertalet faktorer på alla tre nivåer av MLP som både möjliggör och förhindrar en molnövergång. Det kommer sannolikt vara inkrementellinnovation tillsammans med affärsmodellsförändringar och tekniska egenskaper för molntjänster som möjliggör och öppnar fönstret till regimskifte. Studien konkluderar att det inte är tekniken eller IT-säkerheten för molntjänster som förhindrar en molnövergång utan det är organisationskulturen, förutfattade meningar, ekonomiska inlåsningar och landskapsprotektionism som förhindrar en molnövergång. För att övervinna dessa och minska miljöpåverkan måste börserna samarbeta med molntjänsteleverantörer för att skapa use cases som är i linje med lagstiftningen och de finansiella kraven på en börs.

Energy storage development is an important step for the energy transition, meanwhile Lithium-ion battery is the most common core component of electric vehicles. Over the past decade, investment has been poured into lithium-ion battery production, as a result, the production environment (Clean & Dry room) used for some processes such as Stacking, Electrolyte filling and so on and the energy consumption to maintain this special environment which precise control of air humidity and air cleanliness have become major concerns. In this study, only one production process is concerned: electrolyte filling. During this process, Volatile Organic Compounds(VOCs) are the substance that affects air quality, also it is the reason that no air recovery in this Clean&Dry room before investigating the air quality, which leads to huge energy consumption for treating 100% fresh air.  The main purpose of this thesis is studying the Volatile Organic Compounds(VOCs) distribution in the Clean&Dry room with electrolyte filling activity to check whether the air quality is good enough to be recycled. This part of the study was approached by combining ANSYS FLUENT and the onsite measurement. A secondary objective is studying the energy-saving of dehumidification system with air recirculation system, meanwhile do the environmental analysis and cost analysis. In the end, in order to safely recycle the air in the Clean&Dry room, the Building Automation System should be installed solve the worst case scenario. The conclusions drawn in this study include the Electrolyte Filling machine forms a ”negative pressure room” which means the Volatile Organic Compounds(VOCs) generated from the machine is not likely spreading to the room, and the energy-saving, carbon footprint decreasing, energy cost and the cost of Building Automation System were provided. / Utveckling av energilagring är ett viktigt steg för energiomställningen, samtidigt är litiumjonbatterier den vanligaste nyckelkomponenten i elfordon. Under det senaste decenniet har investeringar gjorts i produktion av litiumjonbatterier, som ett resultat av produktionsmiljön (Rent & torrt rum) som används för vissa processer som stapling, elektrolytfyllning och så vidare och energiförbrukningen för att upprätthålla denna speciell miljö där exakt kontroll av luftfuktighet och luftrenhet har blivit ett stort problem. I denna studie berörs endast en produktionsprocess: elektrolytfyllning. Under denna process är flyktiga organiska föreningar (VOC) ämnet som påverkar luftkvaliteten, vilket också är anledningen till att ingen luftåtervinning i detta rena&torra rum innan man undersöker luftkvaliteten, vilket leder till enorm energiförbrukning för behandling av 100% frisk luft.  Huvudsyftet med denna avhandling är att studera distributionen av flyktiga organiska föreningar (VOC) i Clean&Dry-rummet med elektrolytfyllningsaktivitet för att kontrollera om luftkvaliteten är tillräckligt bra för att kunna återvinnas. Denna del av studien togs fram genom att kombinera ANSYS FLUENT och mätningen på plats. Ett sekundärt mål är att studera energibesparing av avfuktningssystem med luftcirkulationssystem, samtidigt gjorde miljöanalys och kostnadsanalys. I slutändan, för att säkert återvinna luften i Clean&Dry-rummet, bör Building Automation System implementeras för att lösa det värsta scenariot. Slutsatserna som dras i den här studien inkluderar att elektrolytfyllningsmaskinen bildar ett ”negativt tryckrum” vilket betyder att de flyktiga organiska föreningarna (VOC) som genereras från maskinen sannolikt inte sprider sig till rummet, och det energibesparande, koldioxidavtrycket minskar, energi kostnaden och kostnaden för Building Automation System tillhandahölls.

Ekologisk hållbarhet har på senare tid blivit alltmer framträdande i den globala medvetenheten, särskilt med tanke på den ökande befolkningen, industrialiseringen och konsumtionen av materiella resurser. Produktutvecklande företag inser alltmer att deras hållbarhetsarbete inte bara är en etisk skyldighet, utan även en strategisk nödvändighet för att bibehålla konkurrenskraft. I den konventionella produktutvecklingsprocessen är projektledaren en central roll och har en betydande möjlighet att påverka utvecklingsarbetets riktning. Denna studie fokuserar därmed på att undersöka projektledarens möjligheter och utmaningar när det gäller att främja hållbarhetsarbete inom produktutvecklande företag. Vidare analyserar studien hur externa faktorer, såsom kundkrav och lagstiftning, påverkar projektledarens benägenhet att initiera åtgärder för att minska miljöpåverkan. Den kvalitativa studien inleddes med en djupgående litteraturstudie, som utgör den teoretiska referensramen för arbetet. Därefter genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre olika projektledare inom möbel- och inredningsföretag, vilket utgör den empiriska grunden för studien. Analysen, diskussionen och slutsatserna i studien baseras på resultaten från både den teoretiska och empiriska datainsamlingen. Genom att jämföra och sammanväga dessa två datakällor ges en mer omfattande förståelse och helhetsbild av ämnet. Resultaten av studien indikerar att projektledare har tre huvudsakliga kriterier att hantera under produktutvecklingsprocessen: budget, tid och kvalitet. Dessa faktorer sätter ramar som automatiskt begränsar projektledarens möjligheter att integrera hållbarhetsaspekter, särskilt om de riskerar att kompromissa med projektets övergripande mål och syfte. Att uppfylla dessa tre kriterier och samtidigt sträva efter ökad ekologisk hållbarhet utgör en paradoxal utmaning, då det kräver både tidskrävande processer samt betydande kapitalinvesteringar för Industriell ekonomi och organisation att effektivt minska miljöpåverkan. Denna utmaning förstärker den befintliga konflikten mellan hållbarhet och ekonomisk vinst. Kundens inflytande över företagens verksamhet är betydande. Dock råder det en brist på enhetliga mätstandarder för att kvantifiera det samlade miljöavtrycket från diverse företag. Denna brist på standardiserade mätningar hindrar kundernas förutsättningar att fatta informerade beslut och välja att stödja hållbara företag på ett rättvist och korrekt sätt. Det är även svårt att garantera att slutkunder i praktiken kommer att stödja organisationer som främjar hållbarhet, särskilt om det innebär ökade kostnader för dem. Därför är det avgörande att myndigheter inför lagar och regler som främjar hållbart företagande för att uppmuntra betydande förändringar och främja företagens hållbarhetsarbete. / In recent times, ecological sustainability has become increasingly prominent in the global consciousness, particularly considering the growing population, industrialization and consumption of material resources. Product-developing companies increasingly realize that their sustainability work is not only an ethical obligation, but also a strategic necessity to maintain competitiveness. In the conventional product development process, the project manager plays a crucial role and has a significant opportunity to influence the direction of the work. Thus, this study focuses on examining the opportunities and challenges for project managers in promoting sustainability within product-developing companies. Furthermore, the study analyzes how external factors, such as customer demands and legislation, influence the project manager's propensity to initiate actions to reduce environmental impact. The qualitative study was commenced with an in-depth literature review, which forms the theoretical framework of the work. Subsequently, semi-structured interviews were conducted with three different project managers within furniture and interior design companies, constituting the empirical basis of the study. The analysis, discussion, and conclusions of the study are based on the results from both the theoretical and empirical data collection. By comparing and weighing these two data sources, a more comprehensive understanding and overall picture of the subject is provided. The results of the study indicate that project managers have three main criteria to manage during the product development process: budget, time, and quality. These factors set boundaries that automatically limit the project manager's opportunities to integrate sustainability aspects, especially if they risk compromising the project's overall goals and Industriell ekonomi och organisation Industrial economics and management objectives. Meeting these three criteria while striving for increased ecological sustainability poses a paradoxical challenge, as it requires time-consuming processes and significant capital investments to effectively reduce environmental impact. This challenge reinforces the existing conflict between sustainability and economic profit. Customer influence over companies' operations is significant. However, there is a lack of standardized measurement standards to quantify the overall environmental footprint of various companies. This lack of standardized measurements hinders customers' ability to make informed decisions and choices to support sustainable companies in a fair and accurate manner. It is also difficult to guarantee whether end customers will practically support organizations that promote sustainability, especially if it entails increased costs for them. Therefore, it is crucial for authorities to introduce laws and regulations that promote sustainable business practices to encourage significant changes and support companies' sustainability efforts.

This bachelor thesis investigates strategies for enhancing sustainability in material usage within Xervon Sweden AB, a leading provider of scaffolding and weather protection solutions. The research integrates life cycle analysis (LCA) with the exploration of alternative materials and recycling methods to identify environmentally friendly approaches to managing plastic waste in facade work. The study employs a comprehensive LCA to assess the environmental impact of current scaffolding materials, including High-Density Polyethylene (HDPE) and Low-Density Polyethylene (LDPE). It explores new materials such as Polyhydroxyalkanoates (PHA), evaluates their feasibility through data collection and analysis, and investigates innovative recycling and reuse methods in collaboration with industry partners. The results from this bachelor thesis revealed from the LCA that material extrusion contributes significantly to CO2 emissions and energy consumption. PHA emerged as a promising alternative due to its renewable sourcing and biodegradability, despite its higher cost. The study also identified a circular system for recycling scaffolding sheets into granules for manufacturing new sheets as the most efficient strategy for CO2 reduction. Additionally, opportunities for external reuse of plastic materials with painting companies and agricultural associations were explored. The conclusions drawn in this bachelor thesis is that Xervon is currently using the most sustainable material within its price range. While PHA shows potential for future adoption, creating a circular system for scaffolding sheets offers immediate benefits. Collaborations with external partners can further extend the lifespan of materials, contributing to overall sustainability efforts. Future research should include broader sustainability indicators and in-house laboratory tests to validate findings. By focusing on these strategies, Xervon can significantly reduce its environmental footprint while maintaining operational efficiency and economic viability. / Denna kandidatuppsats undersöker strategier för att förbättra hållbarheten i materialanvändningen inom Xervon Sweden AB, en ledande leverantör av ställnings- och väderskyddslösningar. Forskningen integrerar livscykelanalys (LCA) med utforskning av alternativa material och återvinningsmetoder för att identifiera miljövänliga metoder för hantering av plastavfall i fasadarbeten. Studien använder en omfattande LCA för att bedöma den miljöpåverkan som de nuvarandeställningsmaterialen, inklusive högdensitetspolyeten (HDPE) och lågdensitetspolyeten (LDPE), har. Den utforskar nya material såsom polyhydroxialkanoater (PHA), utvärderar deras genomförbarhet genom datainsamling och analys, och undersöker innovativa återvinnings- och återanvändningsmetoder i samarbete med industripartners. Resultaten från denna kandidatuppsats avslöjade från LCA att materialextrudering bidrar avsevärt till koldioxidutsläpp och energiförbrukning. PHA visade sig vara ett lovande alternativ på grund av dessförnybara källor och biologiska nedbrytbarhet, trots dess högre kostnad. Studien identifierade också ett cirkulärt system för återvinning av ställningsdukar till granulat för tillverkning av nya dukar som den mest effektiva strategin för att minska koldioxidutsläpp. Dessutom undersöktes möjligheter för extern återanvändning av plastmaterial med måleriföretag och jordbruksorganisationer. Slutsatserna som dragits i denna kandidatuppsats är att Xervon för närvarande använder det mest hållbara materialet inom sin prisklass. Även om PHA visar potential för framtida användning, erbjuder skapandet av ett cirkulärt system för ställningsdukar omedelbara fördelar. Samarbeten med externa partners kan ytterligare förlänga materialens livslängd och bidra till övergripande hållbarhetsinsatser. Framtida forskning bör inkludera bredare hållbarhetsindikatorer och laboratorietester internt för att valideraresultaten. Genom att fokusera på dessa strategier kan Xervon avsevärt minska sitt miljöavtryck samtidigt som de bibehåller operativ effektivitet och ekonomisk lönsamhet

The automotive industry is undergoing a rapid transformation, driven by global environmental regulations. To adapt, companies are not only focusing on the sustainability of their end products but also on optimizing their R&D processes. Traditionally, efforts to reduce the emissions have centered on the end product and production processes, but achieving true sustainability requires attention to the entirety of the R&D cycle, particularly the testing activities, which often significantly contribute to R&D's environmental impact. The purpose of this study is to systematically assess the environmental impact of product development testing activities in an automotive company. Additionally, the study aims to propose actions to reduce the emissions from the testing activities. To achieve the purpose of the study, a qualitative research approach including a case study at Scania, a manufacturer of heavy trucks and buses, was employed and involved 26 interviews with key experts in the field. The study reveals that within Scania, engine testing followed by vehicle testing contribute the most to the emissions in terms of CO2 and NOX. In contrast, component testing shows a relatively minor impact, largely due to the use of electricity-powered machinery that utilizes fossil free electricity. The paper outlines three steps to reduce the environmental impact of the product development testing activities. These actions include implementation of simulation-driven product development, Lean practices, and accelerating the rollout of Battery Electric Vehicles (BEVs). Increasing the quality of simulations can reduce physical tests, thus minimizing the emissions. Additionally, the study identifies four types of waste related to Lean within the testing processes, proposing specific actions for their elimination. Lastly, expediting the deployment of BEVs could replace conventional vehicles with electric ones, reducing the emissions from both engine and vehicle testing. However, the environmental implications of battery production for BEVs also need careful consideration to ensure overall sustainability. / Fordonsindustrin genomgår en hastig omvandling drivet av globala miljöregleringar. För att anpassa sig fokuserar företag inte bara på hållbarheten hos sina slutprodukter utan även på att optimera sina R&D processer. Traditionellt har ansträngningar för att minimera miljöpåverkan fokuserat på slutprodukten och produktionsprocesserna, men för att uppnå miljömässig hållbarhet krävs förbättringar på hela R&D kedjan, särskilt inom testverksamheten, vilket ofta har en stor miljöpåverkan på R&D. Syftet med denna studie är att systematiskt bedöma miljöpåverkan av testverksamheten på R&D i ett fordonsföretag. Dessutom syftar studien till att föreslå åtgärder för att minska miljöpåverkan från testverksamhetens aktiviteter. För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ forskningsmetod och en fallstudie på Scania, en tillverkare av tunga lastbilar och bussar, som involverade 26 intervjuer med experter inom området. Studien visar att Scanias motortestning följt av deras fordonsprovning har störst miljöpåverkan i form av CO2- och NOX utsläpp. Samtidigt visar komponenttestning en relativt liten påverkan, främst på grund av elektricitetsdriven maskinutrustning som använder fossilfri el. Rapporten beskriver tre steg för att minska på testverksamhetens miljöavtryck. Dessa åtgärder inkluderar att i högre grad utnyttja simuleringsdriven produktutveckling, Lean-praxis samt att påskynda utrullningen av batteridrivna fordon (BEVs). Genom att öka kvaliteten på simuleringar kan antalet fysiska tester minska och därmed reducera miljöpåverkan. Dessutom identifierar studien fyra typer av slöserier inom testverksamheten kopplat till Lean och föreslår specifika åtgärder för deras eliminering. Slutligen påvisar studien att en påskyndad utrullning av BEVs kommer att leda till ersättningen av fossildrivna fordon med elektriska, och därigenom minska utsläppen från både motortestning och fordonsprovning. Dock krävs en noggrann analys av de miljömässiga konsekvenserna av batteriproduktionen för BEVs för att säkerställa övergripande hållbarhet.

Stadsplaneringen utgör en viktig roll i arbetet för att främja en hållbar utveckling. Enligt Miljöbalken ska en behovsbedömning göras för varje upprättad detaljplan i syftet att utreda huruvida den leder till en betydande miljöpåverkan eller ej. Den bedömningen baseras dock ofta på bristfällig kunskap om de specifika miljöindikatorer som utvärderas. Det ges heller inget utrymme för förändringar i själva planen för att eliminera identifierad miljöpåverkan. En förbättrad strategi för behovsbedömning som innefattar ett anpassningsfokus och tidigt minimerar miljökonsekvenserna är därför önskvärd. En studie gjordes av arbetsprocessen för behovsbedömning i samband med detaljplanering på Örebro kommun i syfte att upprätta ett nytt, mer holistiskt arbetssätt för behovsbedömningsprocessen inom detaljplanering för att underlätta och förbättra arbetet för en hållbar stadsutveckling. Djupgående intervjuer utfördes på kommunen och teorier om hållbar utveckling samt lagar studerades. Mål som relaterade till hållbarhet ur kommunens policydokument sammanfattades. Målet var att undersöka hur det kunde skapas en förändrad strategi med tillhörande processverktyg för behovsbedömning inom detaljplanering, på Örebro kommun, som är praktiskt tillämpbar samt följer rådande lagar och policyer. Arbetet resulterade i ett strategidokument med en förändrad arbetsprocess och två olika tillhörande checklistor. Slutsatsen är att en ny strategi ska innehålla ett iterativt och tvärvetenskapligt arbetssätt samt en alternering mellan checklistorna beroende på detaljplanens omfattning. Det sistnämnda för att strategin ska kunna tillämpas inom kommunorganisationens strikta tidsramar, utan att kompromissa med kvaliteten på miljöarbetet vid omfattande detaljplaner som potentiellt ger stor miljöpåverkan. / Urban planning plays an important role when working for achieving sustainable development. According to the Swedish Environmental Code, a screening has to be executed for every local plan to investigate whether or not the plan generates significant environmental impact. The screening process is however often based on poor knowledge about the environmental aspects that are evaluated, and neither is there room for adaptation of the plan to eliminate identified environmental impact. An improved strategy for the screening process is needed, which has emphasis on the adaptation and a reduction of the environmental impact early in the process. In this master thesis, the screening process for local planning was studied at the municipality in Örebro, a medium sized city in Sweden. The purpose of the study was to establish a new more holistic working process for screening within local planning, to facilitate and enhance sustainable urban planning. Interviews were carried out at the planning department of the municipality, and sustainable development theories and the law were studied. Municipality targets that related to sustainability were extracted from their policy documents and summarized. The objective was to investigate whether an alternative strategy with suitable process tools could be created for screening within local planning at the municipality that is also applicable in practice and in line with prevailing laws and policies. The thesis resulted in a strategy document and two accompanying checklists, and the conclusion is that a new strategy should include an iterative and multidisciplinary working process, along with an alternation between checklists, depending on scope of the local plan. This strategy should be applicable within the municipality organization without compromising the environmental assessment quality when carrying out an extensive local plan that entails a potentially big environmental impact.

Produktion och drift av byggnader står för en stor del av de globalakoldioxidutsläppen och därför är det viktigt att utreda vilken betydelse valet avbyggnaders stomsystem har avseende energiförbrukning och klimatpåverkan underen livscykel. Syfte med denna studie är dels att visa hur olika delar av ett stomsystemi en offentlig lokal kan utvärderas och väljas med hänsyn till miljöpåverkan och delsatt utreda hur entreprenad-/samarbetsformen partnering fungerar vid utvecklingen aven offentlig lokal. En fallstudie på en nyligen uppförd psykiatrilokal genomfördes och studien somomfattade genomgång av projekthandlingar, intervjuer med aktörer i projektet ochberäkningar visade att byggnaden till stor del kunde har byggts med trästommeistället för med betongstomme. Detta hade kunnat leda till såväl minskadetransmissioner som minskade koldioxidutsläpp från tillverkningen av material.Orsaker till att man i partneringprojektet valde prefabricerade betongytterväggar,snarare än en lösning med trästomme, var framför allt byggentreprenörens störrevana vid att arbeta med betong, i kombination med att beställaren inte ville riskera enlång produktionstid eller oväntade kostnader. Mer tid för dialog, analys och störreöppenhet för att arbeta med nya lösningar hade kunnat leda till en mer miljövänligstomlösning. / Production and operation of buildings accounts for a large part of global carbondioxide emissions, and it is therefore important to investigate the importance of thechoice of buildings' frame systems in terms of energy consumption and climateimpact over a lifecycle. The purpose of this study is partly to show how differentparts of a frame system in a public premise can be evaluated and chosen on the basisof environmental impact and partly to investigate how the contractual-/collaborativepartnership work in the development of a public premise. A case study of a newly established psychiatric clinic was conducted, and the studyincluded review of project documents, interviews with project participants andcalculations. The results showed that the building could, to a large extent, beconstructed with wood rather than with concrete. This would have resulted in bothreduced transmissions of heat and reduced carbon dioxide emissions from theproduction of materials. The reasons for choosing the prefabricated concrete slabs inprefabricated concrete walls, rather than a wood-based solution, were above all thecontractor's greater experience of working with concrete, coupled with the fact thatthe client would not risk a long production time or unexpected costs. More time fordialogue, analysis and greater openness for working with new solutions could haveled to a more environmentally friendly solution.