No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vårdnadshavarnas erfarenheter av anknytning och omsorg i introduktionsprocessen i förskolan. Introduktion är en av förskolans största områden och vi är nyfikna på vårdnadshavarnas erfarenheter gällande ämnet. Vi utgår från tre frågeställningar, varav en frågeställning är övergripande som följs av två underfrågor. Frågeställningarna berör arbetet med introduktion, vårdnadshavarnas erfarenheter av anknytning och omsorg samt introduktionsmetoder. Studien har genomförts på två förskolor i samma kommun och vi har samlat in enkätsvaren som vårdnadshavare har besvarat på de respektive förskolorna. Empirin samlades in genom kvalitativ metod och kommer analyseras utifrån Brobergs, Hagströms, Brobergs (2012) tolkning av anknytningsteori och relationell pedagogik som Aspelin och Persson (2011) beskriver.  Det framkommer i resultatet att introduktionsmetoderna känns tillräckliga för att bidra till barnets trygghet på förskolan. Vårdnadshavarnas erfarenheter med anknytning och trygghet är att det är betydelsefullt i arbetet med introduktionen. I vår studie kan det ses som att vårdnadshavarna upplever att samarbete och en tydlig kommunikation är en förutsättning för ett lyckat omsorgsarbete i förskolan.

Denna studie syftar till att belysa förskollärares uppfattning på omsorgens betydelse i förskolan och vad omsorgsarbetet med de äldre barnen är. Vår strävan för studien är att synliggöra omsorgen och dess betydelse i förskolan och hur den implementeras med de äldre barnen. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där det empiriska material består av sju stycken ostrukturerade intervjuer med sju stycken deltagare på fem olika förskolor, i vilka olika teman för omsorg framkommit. De teman som framkom var Ta vara på omsorgssituationer, Omsorg och lärande, Uppmärksamhet och Relationer. Dessa teman analyserades sedan med analysverktygen care as an activity och care as an approach. Resultatet visar att förskollärare talar om omsorg i olika aspekter. Omsorg framkommer i relation till lärande då lärandet tas tillvara på i omsorgssituationer men också som själva förutsättningen för barns lärande. Omsorgen anses även ha ett lärande i sig självt. I arbetet med de äldre barnen betonar förskollärarna omsorgen genom att barnen ska uppmärksammas och deras relationer ska vårdas. Efter att ha analyserat material och diskuterat resultatet i relation till tidigare forskning, har vi funnit att omsorg och lärande inte ingår i en dikotomi. Den omsorgsaspekt som framkommer mest är för övrigt den som relateras till förskollärarnas förhållningssätt - det är alltså inte den fysiska omsorgen som förskollärarna beskriver i första hand.

Detta examensarbete har haft som syfte att studera förskollärares resonemang om omsorg som begrepp och hur omsorg och lärande kan kopplas till utbildningen. Avsikten med studien har även varit att jämföra om barns ålder spelar roll för förskollärarnas resonemang kring omsorgsbegreppet. Studien har utgått från en kvalitativ forskningsmetod där åtta förskollärare intervjuats för att få svar på syfte och frågeställningar. Resultatet som framkom utifrån intervjuerna har analyserats och tolkats med hjälp av litteratur och tidigare forskning. Det relationella perspektivet har varit utgångspunkt genom hela studien och blev även synligt i resultatet. Förskollärarna resonerade kring hur de ser på omsorgsbegreppet och hur begreppet kan kopplas till utveckling och lärande. Något som framkom i studien var att omsorgsbegreppet är komplext att beskriva, att majoriteten av alla intervjuade förskollärare har svårt för att se omsorg ur ett helhetsperspektiv och att det finns många likheter men färre skillnader i förskollärarnas resonemang kring hur omsorgsbegreppet talas om beroende på barns ålder.

Studiens syfte är undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med anknytning utifrån ett åldersrelaterat perspektiv. Studien har analyserats utifrån John Bowlbys och Mary Ainsworth anknytningsteori. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där åtta förskollärare intervjuades med semistrukturerade intervjufrågor. Resultatet visar på förskollärarna arbetar individanpassat utifrån barns individuella förutsättningar och inte specifik ålder. Resultatet visar även att förskollärare anser att omsorg i relation till anknytning sker vid rutinsituationer och lärandesituationer. Slutsatsen är att anknytning är lika viktigt oavsett ålder och att alla barn har behov av en trygg bas på förskolan.

Barnlitteratur är ett förekommande verktyg inom förskolans verksamhet, litteraturen kan tillgängliggöra och lyfta olika område som berör vardagens verkligheter, men kan även öppna upp för fantasi som barn kan reproducera i sin värld. En text och dokumentationsstudie genomförs utifrån ett normkritiskt perspektiv på hur normer reproduceras i barnlitteratur. Studien baseras på barnboksserien skapad av författaren Mattias Edvardsson och illustratören Matilda Salmén. Syftet med undersökningen är att synliggöra vilka normer som reproduceras i barnlitteratur genom text och illustration. Denna studie genomförs med en normkritisk metod och behandlar vilka normer som reproduceras och vilka normer som utmanas i barnlitteratur, samt hur genus och omsorg framställs genom ett normkritiskt perspektiv. Metoden som används belyser våra tolkningar av normproducering i barnbokserien och samhällsnormer behandlas utifrån genus, omsorg, sociala regler och mönster. Bokserien reproducerar en variation på hur normer behandlas och ifrågasätter den normalisering som förekommer i vardagen. Bokserien gestaltar en mångfald som kan generera en tillåtande miljö för pedagoger i förskolan att tillsammans med barn behandla utmanande framställningar av normer.

Den psykosociala arbetsmiljön är en viktig del i en hållbar och hälsosam organisation och handlar bland annat om att skapa balans i förhållanden mellan krav och resurser. Det är också av stor vikt att medarbetarna, oavsett roll i organisationen, känner delaktighet och meningsfullhet samt att det finns möjlighet till personlig utveckling. Syftet med studien var att undersöka hur kommunala vård- och omsorgschefer ser på sina förutsättningar när det kommer till att skapa en god psykosocial arbetsmiljö. Detta syfte uppnås bäst genom en semistrukturerad intervjustudie som sedan analyseras utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Genom denna analys kom vi fram till fyra huvudkategorier; utbildningsnivå enhetschef, skapa förutsättningar, enhetschefers närvaro samt schemamässiga förutsättningar, planering och struktur. Utifrån kategorierna framkom att det är viktigt för respondenterna att få adekvat utbildning för att på bästa sätt kunna arbeta med den psykosociala arbetsmiljön. Det är också viktigt för respondenterna att det finns ett väl etablerat kontaktnät till stödfunktioner runt verksamheten att vända sig till vid behov. Att vara lyhörd i sin kommunikation med medarbetarna anses viktigt men också att få medarbetarna att trivas och känna glädje i sitt arbete och på sin arbetsplats. Genom att få medarbetarna att arbeta på samma sätt samt se till att arbetsgruppen har en god kompetensnivå, vilket i sin tur fördelar arbetsbördan väl, skapas förutsättningar för en god psykosocial arbetsmiljö. En närvarande chef är viktigt för alla medarbetare och största utmaningen här är att tillgodose de medarbetare som tjänstgör nattetid. En del i det förebyggande arbetsmiljöarbetet är att upptäcka riskfaktorer i tid samt att skapa mötesforum där den psykosociala arbetsmiljön arbetas med.

Barns rätt till tillitsfulla relationer samt trygghet nämns i både Läroplan för förskolan Lpfö18 (2018) samt FNs konvention om barns rättigheter (2016). Detta gör oss intresserade att undersöka vad detta innebär i praktiken i förskolan. Studiens syfte är att undersöka vad begreppet trygghet för barn i förskolan innebär ur förskollärarnas perspektiv. Studiens syfte har uppnåtts med hjälp av följande frågeställningar Vad anser förskollärarna att barn i förskolan behöver för att få trygghet? Hur arbetar förskollärarna i förskolan för att tillgodose trygghet i barngruppen? För att få svar på våra frågeställningar gjorde vi kvalitativa intervjuer med ett sex förskollärare som är verksamma inom olika förskolor i olika kommuner. Studien utgår från Noddings syn på etisk omsorg samt våra valda centrala begrepp som är omsorg och samspel. Utifrån frågeställningarna visar resultaten i vår studie att förskollärarna anser att omsorg och samspel är  grundstenar för trygghet i barngruppen.

De kommande åren står vården inför stora utmaningar, då medellivslängden ökar både hos män och kvinnor, vilket innebär att fler äldre har behov av vårdinsatser. Allt fler och sjukare personer vårdas i sina egna hem, vilket kommer att medföra stora krav på undersköterskornas kompetens i framtiden inom kommunal vård- och omsorg. Vården står också inför stora pensionsavgångar vilket är ännu en utmaning. För att förstå undersköterskors upplevelse när det kommer till deras arbetssituation och då de arbetar tillsammans med personal som saknar utbildning valde författarna att göra en kvalitativ studie som kan fånga och belysa deras arbetssituation. Enligt prognoser kommer det inom vård- och omsorg att behöva rekryteras cirka 150 000 nya medarbetare fram till 2030. Syftet med studien är att undersöka undersköterskors uppfattningar om brist på undersköterskekompetens inom kommunala vård- och omsorgsverksamheter. Examensarbetet har utgått från en kvalitativ design och genomfördes genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet av undersköterskornas uppfattning kring hur arbetet tillsammans med outbildad personal visade på att fokus bör ligga på vårdtagare, personal och kvalitet. Respondenterna har angett att de upplever en stressig arbetsmiljö på sin arbetsplats då flera av de delegerade arbetsuppgifterna läggs över på undersköterskor på grund av att inte all personal har rätt behörighet och kompetens för att utföra delegerade arbetsuppgifter.