Innovation assoziieren wir mit Technologie und Wirtschaft. Begriffliche Alternativen wie die „nicht-technologischen“ oder „sozialen Innovationen“ verweisen in der Regel auf eine Residualkategorie nicht-ökonomischer Randbedingungen des wirtschaftlichen Erfolgs von Innovationen, oder werden so allgemein verwandt, dass sie als unterdefinierte Container-Begriffe zu kaum mehr als zum Transport unterschiedlichster ökonomisierungsskeptischer Ressentiments taugen. Insgesamt ist schliesslich immer wieder unklar, ob der Begriff auf neue Objekte oder den Prozess der Neuerung angewandt werden soll, oder er erst dann Sinn macht, wenn das Neue weite Teile der Gesellschaft und hier vorzugsweise eben wieder den ökonomischen Markt erreicht hat. Entsprechend spricht man mitunter von der Innovation als Paradoxon (John 2005). Vor diesem Hintergrund verfolgt die vorliegende Arbeit zwei Anliegen: Zum wird in Anwendung der Theo-rie sozialer Systeme (Luhmann 1987, 1997) ein dreidimensionales Modell entwickelt das den Umgang mit dem paradoxen Phänomen erheblich erleichtert: wie alles das Sinn macht hat Innovation demnach eine Sach-, eine Zeit- und eine Sozialdimension, und erscheint entsprechend sowohl als sachliche Neuheit, als zeitlicher Wandel und als sozialer Vorteil. Zum anderen wird die Sozialdimension der Innovation als For-schungslücke vorgestellt, die auch von Innovationssoziologen bislang nicht systematisch bearbeitet wird. Im Sinne erster Aufnahmen aus der bislang unterbelichteten Sozialdimension werden Grundtypen sozialer Beziehungen entwickelt und der Unterschied aufgezeigt, den die Innovation als Vorteil im jeweiligen Fall macht. Hochauflösendere Bilder scheitern dabei allerdings am Fehlen einer spezifischen Soziologie des Vorteils. Immerhin aber gelingt noch ein überraschender Schnappschuss: Da es neben ökonomischen noch eine ganze Reihe weiterer Vorteile gibt, können wir die wirtschaftliche Innovation als Sonderfall der Innovation präsentieren. Entsprechend lassen sich nun auch robuste Innovationen vorstellen, die in mehr als einer Wettbewerbssphäre der Gesellschaft Vorteile bringen und die uns als besonders nachhaltige und profit-able Form von Innovation gelten können.

1 INTRODUCTION With the increasing capabilities of today’s smart phones, the demand of consumers for new applications has risen dramatically. By opening up these smart phones and providing third parties the opportunity to develop “apps” for their systems, producers like Apple and platform owners like Google can offer much more value to their customers. As smart phones are one kind of embedded systems (ES), the question arises if similar development can also take place in other kinds of embedded systems. ES, consisting of hardware and software, are embedded in a device to realize a specific function, in contrast to personal computers, which serve multiple purposes [4,30]. The notion of incorporating external actors in the innovation process has been coined open innovation which has become increasingly popular in research and practice since Chesbrough introduced the term in 2003 [12]. By opening up their innovation processes for external actors, firms could benefit from internal as well as from external ideas. In this paper, the notion of open innovation will be explored in the context of ES. The case of ES is particularly interesting, as it requires not only the opening of innovation processes, but also the opening of the embedded system itself. Some of these platforms are opened only to a small degree like Apple’s iPhone, in order to enable others to create new applications for it. Similar developments also take place for example in the automotive software domain, especially concerning infotainment systems. However, most kinds of ES have been spared out by this development until now. As more than 98% of all chips manufactured are used for ES [10] and high-performing computer chips are getting cheaper [38], opening considerations could also prove valuable for a large number of other application domains. However, opening up innovation processes in the context of ES is challenging from both an organizational and technical perspective. First of all, embedded systems are subject to a variety of constraints in contrast to multi-purpose computing devices, like realtime and security constraints or costs and resource constraints. Second, ES are quite diverse both in their composition and in terms on their requirements. In this paper, we want to explore, how the different properties of embedded systems influence possible open innovation processes. This will be done by drawing on to the characteristics of firms implementing the three core open innovation processes suggested by Gassmann and Enkel (2004) [15] and conceptually explaining how the characteristics of ES enable or hinder open innovation processes. As a result, a classification of the OI processes in terms of ES characteristics is provided.

Obwohl virtuelle Ideencommunities (VIC) ein erfolgreiches Mittel zur Externalisierung von Kundenwissen darstellen, ist der Ausarbeitungsgrad der erzeugten Ideen oftmals zu gering, was zu einer verschlechterten Adaptierbarkeit der Ideen führt. Aus diesem Grund wird in der vorliegenden Arbeit ein Workshopdesign theoretisch entwickelt, welches zur gemeinschaftlichen Ausarbeitung und Strukturierung von Ideen, die in VICs erzeugt wurden, verwendet werden kann. Zur Erarbeitung des neuen Designs wird auf die Prinzipien des Collaboration Engineering zurückgegriffen, mit Hilfe dessen sich kollaborative Aufgaben systematisch analysieren und Gestaltungsempfehlungen für deren Design ableiten lassen. Als Resultat entsteht ein neues Workshopdesign, welches mit Hilfe einer detaillierten Agenda dargestellt wird. Damit liegt ein Konzept zur nahtlosen Erweiterung der, aus einer VIC resultierenden, Zusammenarbeit zwischen Kunden und Unternehmen im Rahmen des Open Innovation vor.

Ett framgångsrikt innovationsarbete möjliggör för framtagningen och utvecklingen av nya och befintliga digitala produkter och tjänster. Digital innovation driver ett behov av att agera och samarbeta med andra företag och organisationer, vilket innebär att involveringen av externa aktörer kan leda till att utmaningar uppstår. Genom vår litteraturstudie har vi identifierat utmaningar, och undersökt hur dessa kan hanteras genom en kvalitativ intervjustudie, syftet med studien blir därför att genom en litteraturstudie skapa förståelse för vilka utmaningar som finns, samt identifiera hur dessa utmaningar kan hanteras genom en intervjustudie. De primära deltagarna i studien är anställda på ett etablerat och ledande företag som arbetar med digital innovation. Vi kommer att studera hur dessa utmaningar kan hanteras utifrån följande frågeställning: Hur kan utmaningar med involveringen av externa aktörer i digital innovation hanteras? Studiens resultat bidrar med föreslagna angreppssätt för att hantera utmaningar med involveringen av externa aktörer. / Successful innovation work enables the development of new and existing digital products andservices. Digital innovation drives a need to act and collaborate with other companies andorganizations, which means that involving external actors can lead to challenges. Through ourliterature study, we have identified challenges and investigated how these can be handledthrough qualitative interview studies. The purpose of the study is to create an understanding ofthe challenges that exist through a literature study, and to identify suggestions on how thesechallenges can be handled through interview studies. The primary participants in the study areemployees of an established and leading digital innovation company. We will study how thesechallenges can be addressed based on the following question: How can challenges with theinvolvement of external actors in digital innovation be handled? The study's results contributewith proposed approaches to succeed in dealing with challenges in the involvement of externalactors.

Today, companies' sustainability work is considered business-critical, and more demands are arising within the area. The requirements are based on environmental factors, where the declining biodiversity and scarce resources make it crucial for companies to find new solutions for both resource efficiency and products. Currently, customers and consumers are putting most pressure on companies, but policies, laws and instruments are also starting to tighten. One industry that is facing major changes and challenges is the food industry, where vegan alternatives are emerging that outcompete the traditional companies. The report examines how food companies in meat and dairy production meet society's sustainability challenges. It studies the companies' sustainability work, what strengths and weaknesses they have, and what their opportunities are considering a long-term survival. In the report, three different categories have been identified, with different attributes and driving forces, to provide guidelines for firms in their future sustainability work. The study shows that many of the traditional companies are not always aware about the vitality of working with a long-term perspective when it comes to sustainability; Thus, missing opportunities to strengthen their competitiveness as well as possible revenue streams and hence miss their chances for long-term survival. Due to the lack of a system perspective and open innovation, companies are working reactively towards the market instead of actively trying to influence it. By working proactively in line with research and daring to work more with open innovation and collaborations, companies instead have an opportunity to steer the market in a favourable direction for both society and for themselves. This way they can also increase the probability of capturing the opportunities that arise and taking advantage of the revenue-generating cascades that are made possible through various collaborations throughout the value chain and outside of it. However, this is based on the companies understanding their role also in systems outside their own value chain, how the environment is affecting them but also how the firms affect the environment themselves. Those firms who have begun to understand the importance of working long-term with sustainability, and thus created more incentives than just financial ones, do not risk prioritize short-term financial gain over their sustainability work. This is believed to benefit the company’s likelihood of dealing with sustainability challenges, since it makes them more self-sufficient, thus increasing their chance to survival long term on the upcoming market. / Idag är företagens hållbarhetsarbete affärskritiskt, och det växer fram allt fler krav och utmaningar från omvärlden som företagen behöver förhålla sig till. Kraven grundar sig ofta i miljömässiga faktorer, där bland annat den minskande biologiska mångfalden och sinande resurser gör det avgörande för företagen att hitta nya lösningar på såväl resurseffektivisering som nya anpassade produkter. I dagsläget är det kunder och konsumenter som hörs mest, men sakta börjar även policys, lagar och styrmedel stramas åt. En bransch som står inför stora förändringar och utmaningar är livsmedelsbranschen, där allt fler veganska alternativ växer fram och börjar utkonkurrerar de traditionella företagen. Genom denna rapport undersöks hur livsmedelsföretag inom kött- och mejeriproduktion egentligen står sig mot samhällets hållbarhetsutmaningar. Här undersöks företagens hållbarhetsarbete, vilka styrkor och svagheter som finns, och vilka möjligheter de har för sin långsiktiga överlevnad.  I rapporten har tre olika kategorier identifierats, med olika attribut och drivkrafter, för att kunna ge riktlinjer för företagen i deras framtida hållbarhetsarbete. Undersökningen visar att många av de traditionella företagen är omedvetna om hur vitalt det är för dem att arbeta långsiktigt med hållbarhet och få det att genomsyra företaget. Därmed missar företagen även sina möjligheter till stärkt konkurrenskraft och nya intäktsströmmar, vilket i slutändan innebär att de också missar sina chanser till långsiktig överlevnad. På grund av ett bristande systemperspektiv och öppen innovation, arbetar företagen även reaktivt mot marknaden istället för att själva aktivt försöka påverka den. Genom att arbeta proaktivt i linje med forskning, samt våga arbeta mer med öppen innovation och samarbeten, har företagen istället en möjlighet att på god grund styra marknaden i en gynnsam riktning för såväl samhället som för sig själva. Därigenom kan de också öka sannolikheten att lyckas fånga de möjligheter som uppstår och ta vara på de intäktsskapande kaskader som möjliggörs genom olika samarbeten över hela värdekedjan och utanför. Detta bygger dock på att företagen förstår sin roll även i system utanför sin egen värdekedja, hur omvärlden påverkar dem som företag samt hur de själva påverkar omvärlden. De företag som börjat förstå vikten av att arbeta långsiktigt med sitt hållbarhetsarbete, och därmed skapat fler incitament än endast ekonomiska, riskerar inte att bortprioritera hållbarhetsarbetet för kortsiktig ekonomisk vinning. Fler incitament gör även företagen mer självgående, vilket tros öka deras sannolikhet att hantera hållbarhetsutmaningarna och därmed överleva långsiktigt på den kommande marknaden.

This research examines the present state of Open Innovation (OI) and its spread among Colombian Small and Medium Enterprises (SMEs). The research addresses the scarcity of studies on innovation diffusion in underdeveloped countries like Colombia, specifically focusing on the adoption and practices of OI among SMEs. The primary data for this research were obtained through semi-structured interviews with eight participating SMEs from various sectors located in major Colombian cities. The findings indicate that these companies are already utilizing OI approaches to different extents, showcasing significant progress towards adopting a collaborative and market-oriented mindset. Colombian SMEs' increasing recognition of the value of collaboration with external agents and diverse channels for innovation dissemination holds substantial benefits for a developing country like Colombia, contributing to job creation, economic growth, and sustainable development. However, certain barriers exist, both internal and external, which hinder the diffusion of OI practices. Internal barriers include resistance to change, high innovation costs, partner selection challenges, and concerns about losing control of knowledge. External barriers encompass the Colombian regulatory framework, limited access to financing, and evolving market conditions. / Denna forskning undersöker det nuvarande läget för öppen innovation (OI) och dess spridning bland colombianska små och medelstora företag (SMF). Forskningen tar upp bristen på studier om innovationsspridning i underutvecklade länder som Colombia, med särskilt fokus på antagandet och praxis för OI bland små och medelstora företag. De primära uppgifterna för denna forskning erhölls genom semistrukturerade intervjuer med åtta deltagande små och medelstora företag från olika sektorer belägna i större colombianska städer. Resultaten visar att dessa företag redan använder OI-metoder i olika utsträckning, vilket visar på betydande framsteg mot att anta ett samarbets- och marknadsorienterat tankesätt. Colombianska små och medelstora företags ökande insikt om värdet av samarbete med externa aktörer och olika kanaler för innovationsspridning innebär stora fördelar för ett utvecklingsland som Colombia, och bidrar till att skapa arbetstillfällen, ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling. Det finns dock vissa hinder, både interna och externa, som försvårar spridningen av OI-praxis. Interna hinder inkluderar motstånd mot förändring, höga innovationskostnader, utmaningar vid val av partner och oro för att förlorakontrollen över kunskapen. Externa hinder omfattar det colombianska regelverket, begränsad tillgång till finansiering och föränderliga marknadsvillkor.

Matbranschen är en bransch där få stora innovationer sker. Under de senaste åren har marknaden sett en kraftig utveckling av återförsäljares egna varumärken vilka konkurrerar ut befintliga produkter från livsmedelsproducenter genom deras billigare pris. Vidare medför det faktum att återförsäljare är en mellanhand mellan livsmedelsproducenter och konsument att en distans mellan producent och konsument uppstår. För att bemöta konkurrensen från återförsäljarnas egna varumärken behöver producenter komma med produktinnovationer som lyckas ta konsumenternas preferenser i beaktning. Med grund i detta samt att tidigare studier inom området saknas formulerades studiens syfte till: att undersöka hur utvecklingen av nya produkter hos en leverantör inom den svenska livsmedelsindustrin kan bli mer konsumentcentrerad. Tre huvudområden identifierades för att angripa problemet: affärsmodeller, innovation och värdeskapande och genom en djupdykning i vetenskaplig litteratur inom dessa områden togs slutligen en analysmodell fram. Studiens tre huvudområden låg till grund för en kvalitativ, enkel fallstudie av en svensk livsmedelsproducent. Empiriska data samlades in genom 19 semistrukturerade intervjuer och två studiebesök i produktionen. Intervjuerna genomfördes på ett antal utvalda avdelningar inom fallföretaget för att få en omfattande förståelse för dels hur en livsmedelsproducent utvecklar produkter, dels hur produktutvecklingen skulle kunna bli mer konsumentcentrerad. Studien resulterade i fem slutsatser: Externa samarbeten främjar produktutvecklingen eftersom de ger möjlighet till att samla in och utföra nya idéer genom att bidra med nya perspektiv och kompetenser. Obalans i inflytande och brist på transparens kan påverka externa samarbeten negativt. Studien visade även att distansen mellan leverantörer och konsument försvårar leverantörens möjligheter att förstå konsumentens värdeskapande vilket komplicerar konsumentcentrerad produktutveckling. Insamlandet av konsumentåsikter möjliggör för användandet av verktyg för att mäta och därmed möjligheten att förstå konsumentens värdeskapande. Återförsäljare och konsumenter skapar värde utifrån olika faktorer vilket är viktigt att ta i beaktande vid utveckling av nya produkter för att fokusera rätt värdeerbjudande mot rätt kund. Utifrån slutsatserna formulerades sex rekommendationer där livsmedelsproducenter rekommenderas att utveckla samarbeten för att främja produktutvecklingen. Vidare rekommenderas mer transparens inom samarbeten för att förbättra befintliga samarbeten och få till nya externa samarbeten. Distansen mellan leverantör och konsument bör minskas och konsumenten bör involveras mer för att främja en konsumentcentrerad produktutveckling. Vidare bör leverantörer strukturera insamlingen av konsumentåsikter och vara medvetna om skillnaden mellan återförsäljares och konsumentens värdeskapande. Vidare diskuterades studiens begränsningar och förslag på framtida forskning. För ett få en mer nyanserad bild av det identifierade problemet hade återförsäljare och konsumenter kunnat intervjuas. / The food industry is an industry where few innovations occur. Within the last years the market has seen a heavy increase in retailers’ own brands which are outcompeting products from food producers due to their lower price. Furthermore, the fact that a retailer is a middle hand between food producers and consumers means that there is a distance between producers and consumers. To meet the competition from the retailers’ own brands, producers need to provide product innovations which are capable of taking consumer preferences into account. Based on this and the lack of studies within the area the purpose of the study became: to investigate how the development of new products at a supplier within the Swedish food industry can become more consumer oriented. Three main areas were identified to attack the problem: business models, innovation, and value creation, and through a deep dive in academic literature within these areas an analytical model was created. The study’s three main areas were the basis of a qualitative, single case study of a Swedish food producer. Empirical data was obtained through 19 semi structured interviews and study visits at two of the producer’s production sites. The interviews were carried out at a few specifically chosen departments within the case company to obtain a holistic understanding of how a food producer develops products but also how the development of products can become more consumer oriented. The study resulted in five conclusions: External collaborations promote product development because they provide the opportunity to collect and execute new ideas by contributing with new perspectives and competences. Imbalance in influence and lack of transparency can negatively affect external collaborations. The study also showed that the distance between a supplier and consumer makes it difficult for the supplier to understand the value creation of the consumer which complicates consumer-oriented product development. The collection of consumer opinions enables the use of tools to measure and understand the value creation of the consumer. Retailers and consumers create value based on different factors which are important to take into account when developing new products in order to focus the correct value proposition on the correct customer. Based on the conclusions, six recommendations were formulated where food producers are recommended to develop external collaborations to promote product development. Furthermore, more transparency within external collaborations is recommended to improve existing and to obtain new external collaborations. The distance between a supplier and consumer should be reduced and the consumer should be involved more to promote consumer-oriented product development. Furthermore, suppliers should structure the collection of opinions from consumers and be aware of the differences between retailers and consumers value creation. Furthermore, the constraints of the study were discussed along with suggestions for further studies. To obtain a more nuanced picture of the identified problem, retailers and consumers could have been interviewed as well.

Companies are always trying to increase their sales and revenue, but nowadays due to technology advancement, competence and the fast moving economy this task becomes more difficult as time goes by. This is where innovation walks in, to find new ways to add value to customers, increasing profit and even find new potential markets. As part of implementing innovative practices, many companies have added corporate entrepreneurship to their structure, to look for new business models that reach diverse customers within the same industry. Getting in the mind of customers, trying to decipher unspoken needs and matching problems to new solutions is part of the insighting process that has to be done when attempting idea incubation. This research seeks to provide a methodology to make the insighting process for early idea validation, in a corporate environment, less manual and more mechanical. For this purpose the Stockholm division of Telia Company was used as study case and main source of data recollection, which brings the research results to a practical use and analysis.

Innovation has proven to be an important way for companies to be competitive and relevant in a dynamic market. The construction industry has tended to focus on incremental innovations and is not as familiar with methods for developing radical innovations. Scenario-based portfolio management is a way of structuring radical innovation projects according to possible future scenarios. Within these portfolios, it is necessary to assign the different areas a priority order where the most prioritized areas require a sufficiently high inflow of ideas. The purpose of this study was therefore to investigate how the innovation hub of a large Swedish company in the construction industry can steer the idea generation of radical innovations towards specific areas of development. By conducting internal and external semi-structured interviews, difficulties and opportunities in the company's idea generation could be identified. The results showed that the case company is missing specific methods to increase the number of generated ideas and that there is a lack of communication of the priority domains that exist in the innovation portfolio. It was also shown that there are some organizational difficulties for innovation in the construction industry. An analysis based on the results and a detailed literature study resulted in a number of recommendations. These recommendations demonstrate how open innovation as well as communication and changes in organizational structure should be implemented to achieve an increased number of ideas for the priority areas in a company's innovation portfolio. The recommendations from this study apply to large companies in the construction industry that work actively with innovation. / Innovation har visat sig vara ett viktigt sätt för företag att vara konkurrenskraftiga och relevanta på en dynamisk marknad. Byggindustrin har haft en tendens att fokusera på inkrementella innovationer och saknar i många fall utarbetade metoder för utveckling av radikala innovationer. Scenariobaserad portföljhantering är ett sätt att strukturera radikala innovationsprojekt efter möjliga framtidsscenarion. Inom dessa portföljer är det nödvändigt att tilldela de olika områdena en prioriteringsordning där de mest prioriterade områdena kräver ett tillräckligt högt inflöde av idéer. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur innovationshubben på stort svenskt företag inom byggbranschen kan styra idégenerering av radikala innovationer mot ett specifikt utvecklingsområde. Genom att utföra interna samt externa semistrukturerade intervjuer kunde svårigheter och möjligheter i företagets idégenerering identifieras. Resultatet visade att det saknas specifika metoder för att öka mängden idéer som genereras, samt att det finns en brist på kommunikation av de prioriterade domäner som existerar i företagets innovationsportfölj. Det påvisades även att det finns vissa organisatoriska svårigheter för innovation kopplade till byggbranschen. En analys baserad på resultatet samt en utförlig litteraturstudie resulterade i ett antal rekommendationer. Dessa rekommendationer påvisar hur öppen innovation samt kommunikation och förändringar i organisationsstruktur bör implementeras för att uppnå en ökad mängd idéer till de prioriterade områdena i ett företags innovationsportfölj. Rekommendationerna från denna studie är applicerbara på stora företag inom byggbranschen som arbetar aktivt med innovation.

Delning av data genom öppna data börjar bli allt mer vanligt i samhället. Samtidigt blir fordon på vägarna mer uppkopplade, tekniskt avancerade och samlar in mer data än tidigare. Öppna data i kombination med uppkopplade fordon i syfte att tillgängliggöra fordonsdata som öppna data har stor potential att bidra med värde till samhället. Denna studie identifierade och konkretiserade fem drivande och fem utmanande faktorer relaterade till potentialen för fordonsdata att utgöra öppna data. Studien applicerar en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Sju informanter med varierande erfarenheter inom öppna data intervjuades genom semi-strukturerade intervjuer. Urvalet baserades främst på ett informationsurval. Studiens analys underbyggs av teoriområdena: databaserat värdeskapande, öppna dataekosystem och öppen innovation. Sammanfattningsvis är de drivande faktorerna som identifierats att data har ett högt värde, öppna fordonsdata kan bidra till förbättrade tjänster och infrastruktur, öppna fordonsdata främjar innovation, informationssäkerheten kan stärkas och slutligen att öppna dataekosystem främjar öppna data. De utmanande faktorerna är bristande interoperabilitet, komplicerade dataägarskapsförhållanden, att fordonsdata kan innehålla känsliga data och integritetsproblem, ekonomiska och strategiska hinder och till sist bristande kunskap och medvetenhet om öppna data. För att realisera värdet i fordonsdata som öppna data krävs det att fler aktörer delar öppna fordonsdata och bidrar till ett mer etablerat öppna dataekosystem. / Sharing data through open data is becoming increasingly common in society. Simultaneously, vehicles on the roads are becoming more connected, technologically advanced, and collect more data than before. Open data combined with connected vehicles, with the aim of making vehicle data available as open data, has great potential to contribute value to society. This study identified and concretized five driving and five challenging factors related to the potential for vehicle data to serve as open data. The study employs a qualitative method with an inductive approach. Seven interviewees with varying experiences in open data were interviewed through semi-structured interviews. The selection was mainly based on an information-oriented sampling. The study’s analysis is supported by the theoretical areas of data-based value creation, open data ecosystems, and open innovation. In summary, the identified driving factors are that data has high value, open vehicle data can contribute to improved services and infrastructure, open vehicle data promotes innovation, information security can be enhanced, and finally, open data ecosystems facilitate open data. The challenging factors are a lack of interoperability, complicated data ownership relationships, vehicle data potentially containing sensitive data and privacy issues, economic and strategic barriers, and finally, a lack of knowledge and awareness about open data. To realize the value of vehicle data as open data, more actors need to share open vehicle data and contribute to a more established open data ecosystem.