Syftet med denna studie är att undersöka om materialet Praktisk matematik 1 passar att använda i matematikundervisningen i årskurs 1–3 utifrån arbetssättet konkret till abstrakt med fokus på kopplingen till de matematiska förmågorna och det centrala innehållet i matematik från Skolverkets (2019) läroplan. I studien undersöks vilka fem matematiska förmågor som elever ges möjlighet att öva, genom vilket centralt innehåll elever ges möjlighet att öva dessa fem matematiska förmågor samt hur materialet är utformat för arbete genom arbetssättet konkret till abstrakt.    Denna studie innehåller en kvalitativ innehållsanalys av materialet Praktisk matematik 1. För att analysera materialet skapades kriterier utifrån de matematiska förmågorna och det centrala innehållet från den svenska läroplanen (Skolverket, 2019). Materialets utformning för arbetssättet konkret till abstrakt analyserades utifrån studiens teori.   Resultatet visar att elever ges möjlighet att öva samtliga matematiska förmågor i olika utsträckning genom arbete med materialet Praktisk matematik 1. Genom områdena taluppfattning och tals användning, geometri och problemlösning ges elever möjlighet att öva samtliga fem matematiska förmågor. Genom områdena algebra och sannolikhet och statistik ges elever möjlighet att öva begrepps-, räkne- och problemlösningsförmågan och genom området samband och förändring ges elever möjlighet att öva begrepps-, räkne-, problemlösnings- och resonemangsförmågan. Dessa förmågor ges möjlighet att öva i olika utsträckning genom de olika punkterna som områdena innehåller. Materialet är utformat för att arbeta utifrån arbetssättet konkret till abstrakt genom att samtliga kort uppmanar elever till arbete med konkret material. Vid ungefär hälften av korten följs arbetet med det konkreta materialet av abstrakta beräkningar. / The purpose of this study is to investigate whether the material Praktisk matematik 1 is suitable for use in mathematics teaching in years 1–3 based on the working method concrete to abstract with a focus on the connection to the mathematical abilities and the central content in mathematics from Skolverkets (2019) curriculum. This study analyses which five mathematical abilities students are given an opportunity to practice, through which central content students are given the opportunity to practice these five mathematical abilities and in what way the material is designed for working from concrete to abstract.   This study contains a qualitative content analysis of the material Praktisk matematik 1. To analyse the material, criteria were created based of the mathematical abilities and the central content from the Swedish curriculum (Skolverket 2019). The material’s design for working from concrete to abstract was analysed from this study’s theory.   The results show that students are given the opportunity to practice all five mathematical abilities to a verifying degree through working with the material Praktisk matematik 1. Through the areas number perception and number’s use, geometry and problem-solving students are given the opportunity to practice all five mathematical abilities. Through the areas algebra and probability and statistics are students given the opportunity to practice the ability to comprehend mathematical terms, numeracy, and the ability to solve problems. Through the area connections and change student are given the opportunity to practice their ability to comprehend mathematical terms, numeracy, the ability to solve problems and reasoning ability. These abilities are given a varied opportunity to practice through the different points the areas include. The material is designed to work from concrete to abstract because every card calls on using concrete material. The usage of concrete material is in about half of the cards followed by an abstract calculation.

Companies that strive for implementing a more holistic sustainability perspective, i.e. a socio-ecological sustainability perspective with a system view, need to recognize the integration ofsustainability methods into the product innovation process as a project in itself. To achieve thisan efficient method must be available to guide companies towards sustainable productdevelopment i.e. implementation of a strategic sustainability perspective in the early phases ofthe product innovation process, including a lifecycle thinking. To meet this challenge this thesisseeks to answer how a sustainability perspective can be integrated into product development to;facilliate a design team to identify critical areas in a products life cycle during the productinnovation process and with the help of sustainability methods guide the companies to a moresustainable future.The results is based on a literature study, interview- and workshops all conducted at a case-company were several barriers on why sustainability methods havn’t successfully been appliedwithin the companies were identified. The thesis identified the importance of having a morestructured and strategic product innovation process to enable a more holistic sustainabilitymindset within the company. The work contributed to a new product innovation process at thecase-company that allowed adapted sustainability methods to conveniently be integrated intothe working process. The process identified a handful of suitable sustainability methods thatfocus on the three sustainability dimensions (social, economic, ecological) to broaden thecompany’s understanding of sustainability. Selected methods were adapted, applied andvalidated at the case-company to ensure that they fulfilled their intended goals and can used toprovide a more holistic mindset and to identify hotspots in the product innovation process. / Företag som strävar efter att implementera ett bredare hållbarhetstänk, dvs ett socio-ekologiskthållbarhetsperspektiv med systemsyn, inom hela sin organisation behöver se integrationen avhållbarhetsmetoder och arbetsprocesser som ett projekt i sig. För att möjliggöra detta måste etteffektivt ramverk finnas för att hjälpa företagen i arbetet mot en hållbar produktutveckling. Föratt möta den här utmaningen söker den här uppsatsen svaret hur ett hållbarhetsperspektiv kanintegreras i produktutvecklingen inom industrin för att; underlätta för ett design team attidentifiera kritiska punkter på en produkts livcykel under produktinnovationsprocessen samthur hållbarhetsmetoder kan implementeras i processen för att navigera mot en mer hållbarindustri.Resultatet är baserat en litteraturstudie, intervjuer samt workshops på ett samarbetsföretag därett flertal barriärer vilket hindrar företag att mer effektivt navigera mot ett hållbar industriidentifierades. Studien identifierade vikten av att en strukturerad och strategiskproduktinnovationsprocess finns tillgänglig på företaget för att lättare välja och applicera ettstörre hållbarhetstänk inom företaget. Arbetet hjälpte samarbetsföretaget att ta fram en nyproduktinnovationsprocess för att på sådant sätt möjliggöra att hållbarhetsmetoder enklarekunde integreras på företaget. Processen identifierade ett flertal potentiella hållbarhetsmetodervilket fokuserade på att få med de tre olika hållbarhetsdimensionerna (social, ekonomisk,ekologisk) för att bredda samarbetsföretagets förståelse kring hållbarhet, hållbarproduktutveckling och hållbar utveckling. Intressanta hållbarhetsmetoder valdes ut för attanpassas och verifieras på företaget för att säkerställa att syftet av dem säkerställdes.

I vår vetenskapliga essä har vi gestaltat två berättelser inspirerade från verkliga händelser. Elenors berättelse har sin grund från en arbetsplats och Aylas berättelse från en praktikplats under sin lärarutbildning.  Vi kommer att dra paralleller i form av skillnader och likheter mellan våra berättelser och reflektera över dem gemensamt utifrån skolan och fritidshemmets demokratiuppdrag ur ett jämställdhetsperspektiv.  Syftet med essän är att undersöka dilemman som vi upplever i gestaltningarna och hur vi kan förstå yrkeserfarenheterna i ett annat ljus idag med hjälp av Aristoteles kunskapsformer, episteme, techne och fronesis, samt genom gemensam reflektion lära oss något. Vi vill med essän bidra med en fördjupad förståelse för lärarprofessionens demokratiuppdrag och visa på den komplexitet som det kan innebära i det praktiska arbetet när vi möter elever i lekar och aktiviteter inom fritidshemmet.  Vi har valt att komplettera vår essä med en kvalitativ metod i form av deltagande observationer och som på olika sätt har utvidgat våra förståelsehorisonter eftersom det uppstått fler gemensamma reflektioner kopplat till dilemman i gestaltningarna och till litteratur som behandlar demokrati och jämställdhet. Trots att vi har teoretiska kunskaper om demokrati och jämställdhet, samt praktiska erfarenheter inom fritidshemmet har vi konstaterat att vi kan uppleva utmaningar i arbetet med elever när det gäller hur vi genomför demokratiska procedurer och behandlar orättvisefrågor. Vi fritidshemslärare kan aldrig sluta vara nyfikna på vårt arbete och måste därför ha en vilja att utvecklas och kritiskt granska oss själva, både i vår personliga och professionella syn på demokrati och jämställdhet. En av våra slutsatser är att vår individuella syn på verksamhetens möjligheter och utmaningar kan påverka det praktiska arbetet med eleverna i en positiv eller negativ riktning och få en inverkan på elevernas upplevelse av delaktighet på fritidshemmet. / In our scientific essay we have portrayed two stories inspired by real events. Elenor's story is based on a workplace and Ayla's story from an internship during her teacher training.  We will draw parallels in the form of differences and similarities between these two stories and reflect on them together based on the school's and leisure-time center's democratic mission from a gender equality perspective.  The purpose of this essay is to examine the dilemmas that we experience with our portrayed stories and how we can understand our professional experiences today in a different light, for example with support of Aristotle's knowledge forms called episteme, techne and phronesis, and through common reflections learn something of what we have experienced. With this essay we want to contribute to a deeper understanding of the teaching profession's democratic mission and show the complexity that it can have in practice when we meet pupils in games and activities within the leisure-time center.  We have also chosen to complete the essay with a qualitative method in the form of participatory observations, which in various ways have broadened our horizons of understanding, as more joint reflections have arisen linked to dilemmas in the portrayals and to literature that deals with democracy and gender equality. Despite the fact that we have a solid theoretical knowledge of democracy and gender equality, as well as practical experience from working in leisure-time centers, we have found that we can experience major challenges in the close work with pupils when it comes to how we actually implement democratic procedures and deal with unfair issues. We leisure-time center teachers can never stop being curious about our work and therefore must constantly have willingness to develop and critically examine ourselves, both in our personal and professional view of democracy and gender equality. One of our conclusions is that our individual view of possibilities and challenges in leisure-time centers can influence the practical work with the pupils in a positive or negative direction and therefore have an impact on pupil's experience of participation.

Diskussionen om att akademisera polisutbildningen i Sverige har under en tid förekommit främst på regeringsnivå. Ett förslag angående att införa en kandidatexamen på polisutbildningen har även framförts av Polisförbundet, där de uttrycker ett positivt förhållningssätt till akademiseringen. Till följd av detta har ett kvalitativt förhållningssätt tagits för att erhålla en fördjupad bild kring ämnet ur ett polisiärt perspektiv. Studien syftar således till att undersöka vilka uppfattningar, i form av möjligheter och begränsningar, som yrkesverksamma poliser och polisstudenter har kring en akademisering av polisutbildningen. Vidare har även eventuella likheter och skillnader mellan dessa undersökts. Studien baseras på elva fokuserade intervjuer där materialet illustrerar flertalet möjligheter och begränsningar samt likheter och skillnader. Materialet har analyserats tematiskt och resulterade i två teman där ett behandlar polisutbildningen och det andra berör det efterföljande yrkeslivet. Resultatet berör möjligheter och begränsningar samt likheter och skillnader gällande de sökande till utbildningen, utbildningens innehåll, den teoretiska och praktiska kunskapen som erbjuds under utbildningen samt den kandidatexamen som diskuteras att införas. Dessutom berör resultatet även de yrkesroller och arbetssätt som förekommer inom Polismyndigheten, forskning inom det polisiära arbetet samt allmänhetens tilltro till polisen. Sammantaget visar resultatet att den polisiära yrkesutövningen upplevs främst som praktiskt, men där teoretiska ämnen och inriktningar även anses vara väsentliga för både utbildning och yrkesutövning. En kandidatexamen kan vara fördelaktig för vissa yrkesroller och för dem med teoretiskt eller akademiskt intresse, men har samtidigt ansetts kunna bidra med flera problematiska aspekter. Exempelvis lyfts en farhåga för att det praktiska ska åsidosättas eller att praktiska individer avstår att söka utbildningen. Trots att flera möjligheter belyses anses en akademisering av polisutbildningen på programnivå vara omotiverad, där andra förslag på alternativa vägar lyfts som bättre alternativ. / An academic police education in Sweden has been discussed on the state level. Polisförbundet has proposed to implement a bachelor’s thesis in police education where they express a positive approach to an academic police education. This study has a qualitative approach to obtain a deeper understanding from a police perspective. The study aims to investigate the perceptions of possibilities and limitations that working officers and police students experience regarding a police education with a bachelor. It also investigates potential similarities and variations between these. This study is based on eleven focused interviews where many possibilities and limitations, but also similarities and variations, are illustrated. The material has been analyzed thematically and resulted in two overarching themes where one processes police education and the other refers to the upcoming life of work. The results refer to possibilities and limitations, and also similarities and variations, regarding the applicants, the content of the education, the theoretical and practical knowledge during the education, and also the potential bachelor’s degree. The results also refer to the professional roles and working methods in Polismyndigheten, research on police work and the public’s trust in the police. All together the result shows that the police practice is experienced as practical, but theoretical subjects are also essential for the education and police practice. A bachelor’s degree can be favorable for some professional roles and for those who have more theoretical and academic interest. It has also been considered to contribute with problematic aspects with concerns that practical aspects were being set aside or that fewer practical individuals will apply. Even though there are several possibilities, an academic police education including a bachelor thesis is considered unmotivated. Other alternative educational routes are suggested to be a better option.

Brandmän arbetar i situationer av stark osäkerhet och risk. Ett fungerande lagarbete är en förutsättning för att de ska kunna hantera de faror som förekommer vid olyckor, samordna sin verksamhet, rädda byggnader och fordon, ta hand om drabbade människor och även undvika att själva bli skadade. Blivande brandmän måste alltså lära sig arbetssätt som inbegriper både samordning, interaktion och individuella insatser i en mycket speciell och krävande arbetsmiljö. Denna studie bygger på deltagande observationer och intervjuer inom den tvååriga yrkesutbildningen Skydd Mot Olyckor. I fokus står hur studenterna i komplexa insatsövningar lär sig en praktisk förståelse av lagarbetet i sitt kommande yrke. Studien analyserar hur övningarna organiseras som en samtidig rekonstruktion och simulering av operativa arbetsuppgifter. Skolans övningsverksamhet ses alltså som en del av ett bredare lärandefält och med nära relationer till räddningstjänstens operativa verksamhet. I studien ges en detaljerad bild av hur övningarna genomförs samt av hur studenterna lär sig skapa kontroll. Det gäller såväl över arbetets materiella villkor och tekniska utrustning som över sociala interaktioner i arbetslaget och emotionella reaktioner på osäkerhet och risk. Studien bygger på ett sociokulturellt lärandeperspektiv med emfas på praktik och lärande av praktisk förståelse. I studien kombineras perspektiv från sociologi och från Science-and-Technology-Studies (STS) för att fånga praktikens sociomateriella dimensioner av teknik, social koordinering och emotioner. / Firefighters work in situations of strong uncertainty and risk. A functional teamwork is a precondition in order for them to handle dangers occurring at accidents, coordinate their activity, saving buildings and vehicles, take care of victims and avoid being hurt themselves. Potential firefighters must learn working methods that involve bringing together efforts, interaction and individual achievements in a very special and demanding work environment. The study investigates how students, through their participation in complex reallife simulations of operational work, learn a practical understanding of firefighting practice. The study draws on participant observations and interviews within the two-year firefighter’s vocational training program, Skydd mot olyckor. The study analyzes how exercises are organized simultaneously as reconstruction and simulation of operational tasks. The training program is seen as part of a larger learning field with close ties to firefighting practice. The study gives a detailed account of how exercises are conducted and of how students learn to achieve control in and through work. That includes material conditions and equipment as well as social interaction within the team and emotional reactions on uncertainty and risk. The study uses a socio-cultural learning perspective with an emphasis on practice and practical understanding. Perspectives from sociology and Science-and-Technology-Studies (STS) are combined to capture the socio-material dimensions of the specific practice studied, including technology, social coordination and emotions.

The main purpose of this report is to analyze a practical method of design while doing an innovation project connected to a specific armchair. The aim is to re-vitalize the pre-existing product. This project is done within the context of a specific furniture producer. This report describes theories about practical methods of design and how the practical intellect is used in a creative process. It also contains background research about classics. The background research is based on a brief literature review on the subject as well as interviews with professionals within the field of furniture design.  A few factors that can be said to characterize what makes a classic are suggested. The development of a specific armchair is described. Earlier projects where practical methods of design have been used are also described. The practical methods of design used in this project are described. The main method for this is making physical models by hand together with hand sketching.  The design process of developing a new product is described and discussed. As a final result visualizations and a description of a suggestion of how one can re-vitalize the specific armchair are shown. The outcomes and learning from using a practical method of design are discussed. The final suggestion is analyzed according to the factors suggested in the background research to characterize what makes a classic.

The traditional history educational methods mainly consists of and are focused on memory, reading, repetition and writing skills, however this paper aims to give an overview of research regarding “Game-based learning”, it’s uses in education of history, and if it can be used as a way to complement the traditional education and give history teachers the tools to make their teaching more diverse. Useful materials were found in the databases: EBSCO, IEEE Xplore och Science Direct. Each of the 3 practical and 3 informational studies has been carefully selected by their subject relevance and the quality of the study’s gathering, use and compilation of data. The results in this overview are both positive and negative. The studies found on the subject show that the students not only learn historical facts when using game-based learning but also become very engaged in the lesson and achieve a deeper historical perspective where they can understand the historical events in the historical context and relate to people of that point in time. However, the drawbacks are that some students have been reported to have missed some facts altogether, and that would have been avoided in traditional education (Erhel & Jamet, 2013). Another drawback that has been noted is that Game Based learning is incredibly time consuming and if it is not used correctly it risks creating a dilemma for the history teacher where the teacher has to choose Game-based learning or traditional education of history (Watson & Mong & Harris, 2010). But if it is used correctly, studies have also shown that they can be combined (Erhel & Jamet, 2013; Kuran & Tozoglu & Tavernari, 2018).