<p>In recent years, moisture damages have been noticed in rendered, undrained stud walls. The design is built on the principle one-stage tightening which means that there is no air gap in the construction. The damages have occurred when water has permeated through the rendering in leaking connections and fittings for windows, doors, canopies, balconies, terraces and awnings. Behind the plaster carrier, which consists of either polystyrene or rigid mineral wool, plasterboard has often been used as a wind protection barrier. In many cases the wind protection barrier and the underlying wooden studs have been exposed to mould and in some cases even rot. It has been shown that damp in the structure is difficult to dry out.</p><p>The aim of the thesis has been to examine how the energy consumption is affected when this type of construction is damp, partly because energy is required to dry up damp, partly because the insulation ability for a material decreases when it is affected by moisture.</p><p>Previous research and relevant literature has been used in this thesis, to provide: A comprehensive picture of the problem, an explanation for the calculations used and an understanding of the conclusions drawn.</p><p>The energy consumption has been calculated for 1 m²wall area on two types of wall designs. The calculations have been performed in both dry and damp condition. To calculate the energy consumption in damp condition, three different types of calculation models have been used in three different ways. Since no measurements have been made, the calculations are to some extent based on assumed values.</p><p>The amount of damp that have entered the structure has, according to the calculation models used, been shown to produce small differences in energy consumption compared to the dry structure. The main problem for these types of walls seems instead to be the growth of microorganisms. Nevertheless, the microorganisms seem not to have affected the indoor environment in any significant manner.</p>

In recent years, moisture damages have been noticed in rendered, undrained stud walls. The design is built on the principle one-stage tightening which means that there is no air gap in the construction. The damages have occurred when water has permeated through the rendering in leaking connections and fittings for windows, doors, canopies, balconies, terraces and awnings. Behind the plaster carrier, which consists of either polystyrene or rigid mineral wool, plasterboard has often been used as a wind protection barrier. In many cases the wind protection barrier and the underlying wooden studs have been exposed to mould and in some cases even rot. It has been shown that damp in the structure is difficult to dry out. The aim of the thesis has been to examine how the energy consumption is affected when this type of construction is damp, partly because energy is required to dry up damp, partly because the insulation ability for a material decreases when it is affected by moisture. Previous research and relevant literature has been used in this thesis, to provide: A comprehensive picture of the problem, an explanation for the calculations used and an understanding of the conclusions drawn. The energy consumption has been calculated for 1 m2 wall area on two types of wall designs. The calculations have been performed in both dry and damp condition. To calculate the energy consumption in damp condition, three different types of calculation models have been used in three different ways. Since no measurements have been made, the calculations are to some extent based on assumed values. The amount of damp that have entered the structure has, according to the calculation models used, been shown to produce small differences in energy consumption compared to the dry structure. The main problem for these types of walls seems instead to be the growth of microorganisms. Nevertheless, the microorganisms seem not to have affected the indoor environment in any significant manner.

A city hall is more than a building; it is a symbol that represents the ambitions of the city, a working democracy and civic interaction with politicians. The city hall must not only be welcoming for visitors and comfortable for workers, but also feel solid and durable to succesfully function as a symbol for the community for many years. Strong but welcoming, open but solid.

Boule houses are a type of timber construction. The houses have been used since the middle ages in Sweden and some of them still remain today. A rendered boule house wall is open for diffusion and able to buffer moisture. Rendered boule houses are a cultural heritage. The expression if the facades should therefore be preserved and the thickness of the wall should not be changed. When rendered boule houses are renovated the construction of the wall is sometime changed and the lime render is partly replaced with insulation. This report investigates the prefered materials and construction techniques to reduce the moisture in the wall. The goal is to contribute the knowledge base regarding moisture risks when renovating these walls.   WUFI and Folos diagram were used to study 17 wall types. The program and the diagramm provided information about relative humidity, temperature and duration of critical periods for the chosen wall types. Wood fiber insulation with the ability to buffes moisture was compared to mineral wool that lacks this ability. Three different types of mortar were studied, namely; air hardened lime mortar, hydraulic lime mortar and lime-cement mortar. Four different construction types are included in the report. The first represent an original lime rendered boule house. The second is insulated without an air gap and the third includes an air gap. The fourth construction type has no air gap but an insulation board is placed between the mortar and the wooden pillar. The fourth wall type was only studied with the hydraulic lime mortar.   Interviews and litterature studies were preformed to gain knowledge of what material and which constructions that are of interest to investigate. The amount of critical moisture hours for two different layers in the wall was presented. The layers were chosen where the wood is specially exposed. To clarify the result further chosen periods where studied. Finally, the result lead to a discussion regarding the mortar and the insulation’s ability to buffer moisture. The conclusions were that the lime-cement mortar led to more intense and longer critical moisture periods. It also seemed like an insulated pillar was better off than pillars in direct contact with the mortar. / Skiftesverkshus är en träbyggnad som har används sedan medeltiden i Sverige och de står kvar än idag. Några av dem är reveterade, det vill säga putsade med ett tjockt lager puts. En reveterad skiftesveksvägg, putsad med kalkbruk, är diffusionsöppen och kan buffra fukt. Det är inte önskvärt att ändra uttrycket i fasaderna på dessa hus, väggens tjocklek bör därför inte ändras märkvärt. Vid renoveringsåtgärder händer det numera att reveteringen ersätts med ett lager av utvändig isolering och en tunnare puts. Den här rapporten undersöker ur fuktsynpunkt vilka material och konstruktionslösningar som är lämpliga vid dessa renoveringsåtgärder. Målet är att rapporten ska bidra till kunskapsunderlaget, för såväl riktlinjer som praktiskt genomförande, om fuktrisker vad gäller utvändig tilläggsisolering och omputsning av reveterade skiftesverkshus.   17 väggtyper har undersökts. Med hjälp av programmet WUFI och Folos diagram har data om relativ fuktighet, temperatur och varaktighet för kritiska perioder för utvalda väggtyper granskats. Träfiberisolering med fuktbuffrande egenskaper jämfördes med mineralull utan fuktbuffrande egenskaper. Tre olika puts med olika porositet och hållfasthet jämfördes. Dessa är; puts av luftkalk, hydraulisk kalkputs och KC-puts. Fyra olika vägguppbyggnader har undersökts. En reveterad vägg där en version fungerat som referensvägg. Därefter har två vägguppbyggnader med samma tjocklek som referensväggen prövats med de olika isoleringsmaterialen och putsen. Den ena vägguppbyggnaden har luftspalt och den andra är utan. Den fjärde uppbyggnaden är något tjockare än de andra då ytterligare isolering satts dit för att skydda pelaren. Den sistnämnda vägguppbyggnaden har endast testats utan luftspalt och med hydraulisk kalkputs.   För att få reda på vilka material och uppbyggnader som kan vara aktuella att undersöka har kvalitativa intervjuer och litteraturstudier utförts. För att redovisa resultatet har antalet fuktkritiska timmar i två punkter, placerade på ställen i konstruktionen där träet är särskilt utsatt, summerats i en tabell. Vidare granskas två perioder närmare för att förtydliga resultatet. Resultatet ledde till en analys av putsens och isoleringens fuktbuffrande egenskaper. Det kunde bland annat konstaters att KC-puts gav högre fuktrisker än de andra putsen. Vidare sågs lägre fuktrisker vid pelaren då den isolerades.

Problematik med moderna putsfasader rörande hållbarhet har på senare år uppenbarat sig. Trots modern byggnadsteknik är skaderisken idag större än den var med äldre byggnadsteknik. Sprickbildningar, missfärgningar, mikrobiella angrepp, frostsprängningar, mögelangrepp m.m. är alla exempel på skador som kan uppstå. Rapporten syftar till att identifiera risker och problem med dagens putsfasadkonstruktion, samt undersöka hur dessa problem kan avhjälpas byggnadstekniskt och arkitektoniskt.   Projektet avgränsas till fasader på nybyggda flerbostadshus i svenskt klimat. Fokus ligger på att undersöka putsade fasader. Vägguppbyggnaden avgränsas till utfackningsväggar av regelkonstruktion då det är en vanlig ytterväggskonstruktion.   Underlaget till rapporten baseras på litteraturstudier, tekniska rapporter och rådgivning från handledare och yrkeskunniga experter. Fördjupningsstudier görs inom putsfasader för att reda ut det bästa lösningsförslaget för hållbara putsfasader.   Resultatet av rapporten pekar på att det inte finns en enkel lösning till problematiken. Förebyggs ett problem uppstår ett annat. Det finns dock vissa parametrar som bör tas i anspråk. Ytterväggen bör tvåstegstätas för att förebygga mögelrisk i konstruktionen. Grovkornigt putsbruk bör användas för att förebygga sprickbildning och eventuellt minska adsorption. Vattenavvisande detaljer i det arkitektoniska formspråket bör finnas för att minska vattenbelastningen. Ytfärgen bör vara oorganisk och alkalisk för att ytterligare förebygga uppkomsten av mikrobiella angrepp.   För vidare studier föreslås att putsprovväggskonstruktionen konstrueras och testas i praktiken. Faktorer som kornstorlek, vattenavvisande detaljer, adsorption bör vara fokus. Konstruktionernas RF i ytskiktet studeras därefter för att ge en idé över vilken konstruktion som förebygger skador effektivast. / In recent years, sustainability problems with regards to contemporary stucco facades have revealed themselves. Despite modern construction techniques, the risk of damage today is greater than it was with older techniques. Damage such as cracks, discoloration, microbial attacks, frost damage, mold, etc. are all examples of risk factors.   The report aims to identify the risks and problems of today's plaster facade construction, as well as explore how these problems can be remedied through constructional and architectural solutions.   The project is constrained to facades of newly constructed apartment buildings in the Swedish climate. The focus is to examine the plastered facades. Wall construction is constrained to pre-fabricated wall panels of regulatory structure as it is the most common exterior wall construction in Sweden.   The basis for the report is based on literature studies, technical reports and guidance from supervisors and skilled experts. In-depth studies have been performed on plaster facades to find the best recommendations for durable plaster facades.   The results of the report indicate that there is no simple solution to the problem. However, there are some guidelines that should be followed. The outer wall should be “two way sealed” to prevent the risk of mold in the construction. Coarse plaster should be used to prevent cracking and to reduce adsorption. Water repellent details should be implemented to reduce the water load on the walls. The surface paint should be inorganic and alkaline in order to further prevent the development of microbial attacks.   For further study, the report suggests that a stucco sample wall structure is tested in practice.   Factors such as particle size, water repellent details and adsorption properties should be the focus. The RH in the surface layer should thereafter be studied to give an idea of which structure that prevents damage most efficiently.

One purpose of this work was to examine if a modification of the exterior insulation finishing system can lower the number of outer walls damaged by damp. The modification is the cut of the cellular plastic which is 45 degrees instead of a horizontal cut. One other purpose was; is cellular plastic or mineral wool better as insulation to minimize the dampness in this type of outer walls? A third purpose was to examine if there is any difference of dampness in the outer walls if using a gravel bed or concrete stones next to the outer wall. To examine these three purposes a laboratory experiment with three test walls with an exterior insulation finishing system was built. The difference between the three walls was the insulation. One wall was built with mineral wool with a horizontal cut, one with cellular plastic with a horizontal cut and the third with cellular plastic with a cut of 45 degrees. Simulations of pelting rain and measurements of dampness were carried out for 21 days. The measurements were taken at the same time every evening. After 21 days small samples of tree from the walls was weight, dried in an oven and then weight again to get the quantity of moisture in the samples before they were dried. A diffusion calculation of two outer walls, one with cellular plastic and one with mineral wool, was completed to examine the difference between the relative humidity in the walls. An identical calculation without a plastic film was executed too. The result of the calculations showed a minimal difference in the walls built with a plastic film. When the film was removed the result presented critical values. The result of the laboratory experiment indicates that the test wall with the cut of 45 degrees is better than the walls with a horizontal cut of the insulation. The differences were minimal but possible to read. Some critical, too high, values regarding the moisture content in wood were found and they came from the sills in the walls that had insulation with horizontal cuts. Of the two insulation types the result of calculations and laboratory experiment shows a minimal difference but they both indicates a better result for the mineral wool. The conclusion of this work indicates that cellular plastic with a 45 degree cut is slightly better than the horizontal cut. The comparison of cellular plastic and mineral wool indicates that the mineral wool is better. Another conclusion of this work is that the material on the ground next to the outer wall did not alter the dampness in the wall.

Older q-labeled buildings may not be changed according to the corruptions banning, resulting in difficulties in energy efficiency of q-marked buildings, as traditional energy efficiency methods cannot be used without altering the building's properties. This report examines the profitability to energy-efficient a q-labeled building with a heat insulating plaster based on Z1 quartzene and lime cement render. By only changing the render properties of the plot, the building does not change characteristic or cultural historical value. The report sets out a general framework describing the maximum additional cost of a heat insulation plaster in comparison to a traditional plaster at four different thermal conversion coefficients; 0.2, 0.4, 0.6 and 0.8 W/m2 ×K. The framework can be used as a template that shows what a heat insulation plaster at varying thermal conductivities maximally may cost for the product to be economically viable compared to lime cement plaster.  A life cycle cost analysis is used in a case study to assess if it is profitable to energy-efficient a qlabeled building in Gävle, with a heat insulating plaster based on Z1 and lime cement pits. Five theoretical mixtures with different proportions of Z1 and lime cement plaster was analyzed to assess profitability at different thermal conductivity. The result of the case study shows that all heat-insulating plasters is economically profitable, where the most profitable mixing is the one with the highest proportion of Z1 (80%). That the most profitable mixture is the one with the highest proportion of Z1 can be explained by the fact that energy saving is increasing at a faster rate than the additional cost of the heat insulating plaster The estimated additional cost of the case study is tested in the cost ceiling to identify the profitability at different heat transfer coefficient. The results shows that walls with an high heat transfer coefficient has the largest profitability, while the walls with a lower heat transfer coefficient (a better heat transfer coefficient) is the least profitable. This is because of the walls with a higher heat transfer coefficient has a greater energy saving potential then walls whit a lower heat transfer coefficient / Äldre q-märkta byggnader får enligt förvanskningsförbudet inte förändras, vilket resulterar i svårigheter att energieffektivisera q-märkt byggnader, eftersom traditionella energieffektiviseringsmetoder inte kan användas utan att förändra byggnadens egenskaper. I denna rapport undersöks lönsamheten att energieffektivisera en q-märkt byggnad med en värmeisolerande puts baserad på Quartzene av typen Z1 och kalkcementputs. Genom att endast förändra putsens termiska egenskaper förändras inte byggnaden karaktärsdrag eller kulturhistoriska värde. I rapporten fastställs ett generellt ramverk som beskriver den maximala merkostnaden för en värmeisolerande puts i jämförelse med en traditionell puts vid fyra olika värmegenomgångskoefficienter; 0,2, 0,4, 0,6 och 0,8 W/m2×K. Ramverket kan användas som en mall som visar vad en värmeisolerande puts vid varierande värmekonduktiviteter maximalt får kosta för att produkten ska vara ekonomisk lönsam i jämförelse med kalkcementputs. I en fallstudie används en livscykelkostnadsanalys (LCC) för att bedöma om det är lönsamt att energieffektivisera en q-märkt byggnad beläggen i Gävle med en värmeisolerande puts, baserat på Z1 och kalkcementputs. Fem modellerade blandningar med olika andelar Z1 och kalkcementputs analyseras för att bedöma lönsamheten vid olika värmekonduktivitet. Fallstudiens resultat visar att samtliga värmeisolerande puts är ekonomiskt lönsamma, där den mest lönsamma värmeisolerande putsen är den med högsta andel Z1 (80%). Att den mest lönsamma blandningen är den med högst andel Z1 kan förklaras av att energibesparingen ökar i snabbare takt än merkostnaden för den värmeisolerande putsen. Fallstudiens beräknade merkostnad prövas i kostnadstaket för att identifiera lönsamheten vid olika värmegenomgångskoefficienter. Resultatet visar att väggar med en sämre värmegenomgångskoefficient (ett högt U-värde) har störst lönsamhet medan väggar med en bättre värmegenomgångskoefficient (ett lågt U-värde) har minst lönsamhet. Detta beror på att väggar med en sämre värmegenomgångskoefficient har större energibesparingspotential än byggnader med en god värmegenomgångskoefficient.

I dagsläget finns en stor mängd byggnader i Sverige där fasaden består av puts direkt anliggande mot antingen lättbetong eller tegel. Dessa fasader kan skapa problem för brukaren p.g.a. fukttransport via putsen direkt in i konstruktionen. Problemen som kan uppstå som följd av dessa konstruktioner är inte bara estetiska utan kan även påverka inomhusmiljön. Syftet med detta arbete var att undersöka om det gick att med ny teknik visa de resultat som framkommit från erfarenheter från praktiskt arbete samt undersöka hur en renovering påverkar de fasader som består av puts direkt mot lättbetong eller tegel. Arbetet har utförts med hjälp av simuleringsprogrammet Wufi Pro för att sedan analyserats med hänsyn till fukttransporter och vatteninnehåll. Resultaten som framkommit påvisar en förhöjd risk för problem med de ursprungliga fasaderna samt slutsatsen att en renovering enligt ett av de två förslagen är att föredra. / Today there’s a great deal of buildings in Sweden where the facade is constructed by plaster directly connected to either aerated concrete or masonry brick. These facades could create problems for the user on accord of the moisture transport via the plaster directly into the construction. The problems that could follow these types of facades aren’t just esthetical but could also affect the indoor environment. The purpose with this study was to examine if it would be possible using today’s technology to show the results coming from past experiences by practical work, and at the same time examine how a remodel affects the facades that consists of plaster directly on aerated concrete or masonry brick. The work has been conducted with the simulation program Wufi Pro, later to be analyzed  according to moisture transport and water content. The results that came from this has shown an increased risk for problems with the original facades and at the same time that a remodel according to one of the two proposed remodel ways to prefer.

Reparationsvarv. Beckholmen kan på grund av sin historia anses vara en ofta hänsynslöst behandlad ö. Hänsynslös mot öns natur och egna ordning, för att ständigt fylla ny funktion och nya ändamål. Idag är ön starkt märkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört känslig plats, både i sin natur och exponering för staden. Staden själv ser olika värden i Beckholmen, vilka står i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skärgårdsframtoning, som en förlängning av Djurgården, i kontrast till det kulturhistoriska värdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvändigt att på något sätt välja sida i frågan. Vi har fått i uppgift att rita ett reparationsvarv på denna ö, och för mig kändes det mest naturliga att låta den dramatik och förändring som funnits genom historien fortskrida. Även om platsen kan anses för liten för sitt program, så är Beckholmen en unik möjlighet, och ursäkt, för att lägga en helt ny industribyggnad mitt i Stockholms hjärta. Mitt i vyn i Stockholms inlopp, skulle varvsindustrin visa att staden än idag hålls upp av människor som arbetar. Industrier och dess arbetare måste inte förpassas till förorten, utan dessa är kvaliteter som visar en levande stad, där liv man inte förväntar sig får synas och ta plats. Jag föreslår en permanent byggnad på Beckholmen. Permanent i den bemärkelsen att den ska definiera platsen med sin volym, men vara fri i sina rum. Flexibiliteten gör industrin anpassningsbar och tålig för förändring, men med fasta punkter att förhålla sig till. Tornet finns dels för volymens balans, men främst för bostäder för varvets personal. I liknelse med fyren står tornet synligt för södra Stockholm, utan att skämmas varken för sig själv eller sitt innehåll. / Beckholmen is an island, not always carefully threated by history. To fulfill new purposes and functions, the island has always been altered for new needs. Today is Beckholmen strongly marked by this treatment, and has transformed to be known as a very sensitive and fragile place, both in nature and exposure for Stockholm. Strong wills with different ambitions want to decide about Beckholmen’s future. There are different approaches amongst for example the city, Stadsbyggnadskontoret and Djurgårdsförvaltningen, about what qualities are most worth embracing. We have been asked to draw a ship yard for reparations at Beckholmen. The most natural approach for me was to let the island’s eventful history continue in to the future. Beckholmen is a unique possibility to build a brand new industrial building in the heart of Stockholm, and let it be shown that the city is carried by people who works. Why does an industry have to be deported to the suburbs, when it’s rather an indication of a living city?   I purpose a permanent building at Beckholmen. Permanent to define the site with its volume, but with flexible spaces within. The flexibility makes the industry adaptable to changes, but with some fixed part to relate. The tower is partly for the balance of the volumes, but mainly for residence of the shipyard staff. Alike a lighthouse it stands there visible for south of Stockholm, without being ashamed for either itself, or what it contains.

Krematoriet är en tvåfaldig byggnad: dels en funktionell anläggning där döda kroppar hanteras rationellt men också en byggnad med behov av känsla och ritual för att undvika att kremationen reduceras till likhantering på löpande band. Dödsritualer basereras ofta på gemensamma trosuppfattningar, något som är sällsynt i vårt postmoderna samhälle. En ledande frågeställning är hur arkitekturen kan skapa rum för mening utan att formulera egna godtyckliga ritualer eller försvåra för den praktiska verksamheten. En sista sekvens är ett krematorieprojekt som eftersträvar att skapa ritual genom rumssekvenser. Ritualens symboliska handlingar översätts till fysiska platser som passeras vid varje kremation. Hierakiskt ordnade, karaktärisktiska rum förbereder för och markererar kremationens olika steg utan att göra avsteg från det funktionella. Hypotesen är att kremationsprocessen kan upphöjas till en rumslig ritual som skapas av rumssamband och form. Varje kista som förs mot ugnen omsluts av karaktärisktiska rum: spatiala ögonblick, som skapar värdighet för den döde, tröst för de närstående och och en påminnelse till de anställda att deras arbete är viktigt. Resultatet är ett krematorium med funktionella rumssekvenser där industriella rum och passager har fått sensoriska kvaliteér. Om rumssekvenserna är starka nog för att få rituell mening är svårt att utvärdera utifrån ritningar men det föreslagna krematoriet har tydlig ambition att lyfta fram och skapa särskiljande och sensoriska rum för en industriell process. / A crematory is an ambigous structure: in part a functional facility where corpses are processed but also a building that require emotion and ritual to keep the crematory from becoming a death factory. In many cultures rites of passage are based on a common belief of what happens after death but these collective beliefs are scarce in today's post-modern society. One of the main questions in the project is how architecture can create meaningful space without inventing its own arbitrary rituals or compromising the building's functionality. Spaces of Passage is a crematory project that aims to create ritual through spatial sequences. The symbolic acts of the ritual are translated into physical places. Hierachically organised space with specific character enhance and foreshadow each step of the cremation process without sacrificing effectivness. The hypothesis is that the cremation process can be become a spatial ritual - a ritual created from form and relations. Every coffin that is transported towards the owen will pass through architectural moments, which convey a sense of dignity for the deceased, comfort for the bereaved and a a reminder that the work done at the crematory is of outmost importance. The resulting architecture is a crematory with functional spatial sequences where industrial spaces have aestetic qualities. Without studying how people interact with the actual building it is hard to evaluate if the spatial sequences have gained ritual value but the proposed crematory is indeed a clear attempt at creating emotional significance in an industrial process.