The proponents for conscience wants to get a clause that will allow the health professionals to due. scruples waive certain duties. Swedens decision makers has despite pressure from the Christian De-mocrats and the Sweden Democrats decided not to implement freedom of conscience in health care. The purpose of this paper is to investigate whether Sweden has the obligation to provide for freedom of conscience in health care. Furthermore, it must be examined, whose rights according to the law will go first, health professionals right to freedom of conscience or the patient right to equal treat-ment. What reasons did Sweden assigned to why the conscience of health and medical care not are introduced? If conscience would be introduced in health care, witch impact would it bring for the patient safety and the employer's supervision right? To answer these questions, I have used the right-dogmatic, rightsociological method and document analysis. Sweden has no obligations to the Council of Europe or the UN to impose conscience in health care. That because the statutes says that the right to freedom of conscience may be restricted in the benefit of health and other persons rights and freedoms. Sweden should comply with Resolution 1763 if they chooses to introduce a conscience clause. The reasons that go beyond why Sweden not have any ob-ligations to introduce freedom of conscience in health care is, that all patients should have the right to equal treatment and that the health professionals would lose their status if they would waive the educational elements. That could lead to patients that no longer can be sure to be processed by staff who hold full knowledge. The last reason cited is that the employer's labor management rights would suffer. Health Services Act (1982: 763) regulates that all patients should be eligible equivalent care, where patients should be involved in the decisions about their own care. Everyone should have the right to health care regardless, of who you are, where you live, what religion or sexual orientation you have. Since 1995, freedom of conscience is regulated in the Act (1994: 1219) of the European Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms, of Article 9. This means that the Swedish population has the freedom to follow their religious or moral conviction and with that due object to things that not are consistent with one's conscience. Finally, we can see that health professionals have the right to freedom of conscience but not in therir professionally. / Samvetsförespråkarna vill få till en klausul som möjliggör för vårdpersonal att pga. samvetsbetänk-ligheter avstå vissa arbetsmoment. Sveriges beslutsfattare har trots påtryckningar från Kristdemokra-terna och Sverigedemokraterna valt att inte införa samvetsfrihet inom hälso- och sjukvården. Syftet med denna uppsats är att utreda huruvida Sverige har som skyldighet att införa samvetsfrihet inom hälso- och sjukvården. Vems rättigheter ska enligt lagen väga tyngst, vårdpersonalens rätt till sam-vetsfrihet eller patienternas rätt till likvärdig vård. Vidare ska det utredas vilka skäl Sverige anför till varför samvetsfrihet inom hälso- och sjukvården inte införs? Om samvetsfrihet skulle införas inom vården, hur skulle det påverkan patientsäkerheten och arbetsgivarens arbetsledningsrätt? För att kunna svara på dessa frågor har jag använt mig av rättsdogmatisk och rättsociologisk metod samt dokument analys. Sverige har inga skyldigheter gentemot Europarådet eller FN att införa samvetsfrihet inom hälso- och sjukvården eftersom det i stadgarna står att rätten till samvetsfrihet får underkastas om den in-skränker på hälsa och andra personers fri- och rättigheter. Däremot bör Sverige följa resolution 1763 om Sverige väljer att införa en samvetsklausul. De skäl som anförs utöver att Sverige inte har några skyldigheter att införa samvetsfrihet inom vården är, att alla patienter ska ha rätt till likvärdig vård, att vårdpersonalens yrkesroll skulle förlora sin status om de skulle frångå utbildningsmoment. Detta skulle kunna leda till att patienterna inte längre kan vara säkra på att bli behandlade av personal som innehar fullständiga kunskaper. Det sista skälet som anförs är att arbetsgivarens arbetsledningsrätt skulle bli lidande. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) reglerar att alla patienten ska vara berätti-gade likvärdig vård, där patienten ska få medverka i besluten kring den egna vården. Alla ska ha rätt till vård oberoende av vem du är, vart du bor, vilken religion eller sexuell läggning du har. Sedan 1995 regleras samvetsfrihet i lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheternas artikel 9. Det innebär att svenska be-folkningen har friheten att följa sin religiösa eller moraliska övertygelse och med den som grund invända mot sådant som inte stämmer överens med ens samvete. Avslutningsvis går det att konsta-tera att vårdpersonal har rätt till samvetsfrihet men inte i sin yrkesroll.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur barnkonventionen och värdegrunden konstrueras i förskollärares berättelser om förskolans verksamhet. Empiriinsamling har skett genom tre stycken fokusgruppsamtal med sex deltagande pedagoger, samtalen är ljudinspelade och därefter transkriberade. Studiens metodologiska ansats och analysverktyg bottnar i socialkonstruktionism och diskurspykologi. Analysens fokus ligger på att studera förskollärarnas retorik samt de tolkningsrepertoarer och diskurser som framkommer där. I resultatet av studien framkom flera olika tolkingsrepertoarer och diskurserna Framtid, Mångkultur och förhållningsätt. Resultatet presenterar en strävan hos pedagogerna att implementera och arbeta medvetet med barnkonventionen och värdegrunden i förskolansverksamhet.

Utgångspunkten i arbetet är att människor som saknar rättigheter behandlas orättvist. Nancy Frasers rättviseteori stärker det påståendet. Hennes tolkning av rättvisa innebär att individer skall ha möjlighet att deltaga som jämlikar i alla strukturer som påverkar individen. Om individen saknar rättigheter saknar hon möjlighet att deltaga som jämlik. Frågeställningen som undersöks är hur Hannah Arendts ansvarbegrepp kan minska orättvisan som individen lider av i och med sin avsaknad av rättigheter. Syftet med undersökningen är att granska huruvida Arendts ansvarsbegrepp fortfarande är relevant. Frasers rättviseteori är ett verktyg för att analysera Arendts ansvarsbegrepp. Tolkningen av ansvarsbegreppet genomförs dels genom argumentationsanalys, och dels genom begreppshistorisk analys. Resultatet av undersökningen är att Hannah Arendts ansvarsbegrepp kan fungera som en metod för att öka rättvisan ur Nancy Frasers perspektiv. Min tolkning av Arendts teori är att individen skall agera om hon har möjlighet att påverka andra människors liv till det bättre. Arendts ansvarsbegrepp innefattar därmed ett krav på individer att ta ansvar för andra människors livssituationer. Jag menar att det krav på individuellt ansvarstagande som Arendts ansvarsbegrepp innehåller innebär att människors rättigheter stärks. Genom att människors rättigheter stärks minskar orättvisan enligt Fraser. / The premise of the study is that a person who has no rights is treated unjustly. The claim is strengthened through Nancy Fraser's theory of justice. Her interpretation of justice means that individuals should have the opportunity to participate as equals in structures that affects the individual. She argues that the individual lacks the ability to participate as an equal if she has no rights. The main question under consideration is how Hannah Arendt's concept of responsibility can contribute to reduce the injustice that people with lack of rights suffer from. The purpose of the study is to investigate whether Arendt's concept of responsibility is relevant. Fraser's theory of justice is a tool to examine Arendt's concept of responsibility. The analysis of the concept of responsibility is performed with an argumentation analysis and a conceptual analysis. The result of the examined question is that Hannah Arendt's concept of responsibility can serve as a method to increase justice in Nancy Fraser's perspective. My interpretation of Arendt's theory is that responsibility includes an obligation to act if one has the possibility to improve other people's lives. The individual responsibility for other people results in strengthening human's rights. When human’s rights are strengthened the injustice reduces, according to Fraser.

The purpose of this graduate work is to seek knowledge about how children’s right to participation and influence is interpreted and understood in a specific context and also to examine how this right can be conditioned and shaped by the pedagogical practice of early childhood education. The focus of this study has been to examine the arguments and attitudes towards the right to participation and influence as a pedagogical practice as it is understood in early childhood education. Additionally, I have been interested in studying the affordances and restrictions that early childhood educators experience when dealing with children´s right to participation and influence. The platform used for data collection is Facebook and the informants recruited were active participants in forums regarding democracy in preschool education. In the second phase of the study I conducted online focus groups with these participants. For the analysis of the material I have adopted a poststructuralist perspective, starting from Jaques Derridas philosophical texts and use of deconstruction. The results show the complexity in early childhood education´s democratic mission. What becomes clear is the importance for the teachers to adopting an open, ethical and democratic approach in order to make children´s right to participation and genuine influence possible in the everyday reality of early childhood education.

This essay aims to illustrate how a country like Sweden, that seems to be driven by humanism, can potentially act in a way that is completely different to their humanitarian image. This is illustrated by exploring the problematic features of the migration process Eritreans face in Sweden today, that requires them to seek out Eritrean embassies in order to obtain identity documents. This has been accomplished through a text analysis of the international regulations that are being violated in the Eritrean case. The result has then been analyzed and explained with the help of a framework based on Gidden’s structuration theory. The research shows that there has been a violation of human rights, the Refugee Convention as well as a UN resolution. The structuration theory explains this as a result of binding laws that constitute the structure of society, but the Swedish Migration Agency’s conduct in the Eritrean case also works as a form of reinforcement of the structure today. In other words, the structure is a prerequisite and a result of the agency’s action.

Genom en kvalitativ intervjustudie har vi undersökt några förskollärares syn på hur de tar hänsyn till barns integritet i förskolan. Syftet har varit att ta reda på hur några förskollärare beskriver barns rätt till integritet och hur de beskriver olika dilemman i arbetet med barns integritet.I studien har vi valt att använda oss av den kvalitativa forskningsmetoden och valt att intervjua fyra förskollärare. Livsvärldsfenomenologin är det teoretiska perspektiv som vi utgått ifrån i vår studie. Vi har använt oss av litteratur och forskning som berör integritet. Genom vårt resultat kan vi se att det finns en bred tolkning av vad integritet i förskolan innebär och att det även finns en del dilemman som berör detta. Det har blivit tydligt igenom resultatet att det är viktigt med lyhörda och närvarande pedagoger som kan ta hänsyn till barns integritet och att den kan te sig olika.

Gender related violence is a recognized problem in today’s society in the world and in Sweden. It is present in all cultures and in all types of societies. The issue has gained more attention in Sweden and in the world in the last decades, and through The Istanbul convention serious action has been taken to try to prevent and eliminate the problem. The purpose with this essay is to examine how Sweden, as a country that has signed and ratified the convention, is working preventive and legislative towards ensuring the human rights for women and towards eliminating gender related violence. The result shows that this is an important political question in Sweden, even before the ratification of The Istanbul convention actions had been taken trying to prevent the violence. After the convention Sweden has coordinated the measures taken against the problem. New government agencies have been established, only working with questions relating to the violence, and existing agencies have been given more responsibility to ensure that information and research will reach as many citizens as possible. The result also shows that Sweden’s government consider that the reason that the problem exists is the norms and the social structures in society. If these norms and structures are changed and equality between genders is obtained the problem with gender related violence will disappear and through that the human rights will not be violated.

Syftet med studien är att undersöka hur arbetet kring hållbar utveckling utifrån den socialadimensionen under samling ser ut på förskolan. Vi valde intervju som metod och använde oss av kvalitativa intervjuer, mer specifikt semistrukturerad intervjuform. Vi intervjuade verksamma pedagoger i olika åldrar och med olika mycket erfarenheter från yrkeslivet. Dessa pedagoger kommer från två olika förskolor. Intervju som metod valdes då vi var ute efter pedagogernas åsikter och känslor inför ämnet. Tidigare forskning visar att hållbar utveckling är  ett  stort och aktuellt ämne  (Björneloo  2007,  s.  19), som även berör förskolans värld. Studien utgår ifrån att hållbar utveckling består av tre dimensioner: social, ekologisk och ekonomisk. Resultatet visar att pedagoger förstår innebörden av social hållbarhet och arbetar med det på förskolan, både i samling och i det spontana mötet med barnet och man använde sig helst av verktyg i samlingen för att förmedla kunskapen. Dock sätter man inte alltid ord på begreppet och man reflekterar inte heller på arbetet med den sociala hållbarheten i lika storutsträckning som eventuellt andra ämnen man förmedlar på förskolan. / The aim of the study is to investigate how the work on sustainable development, based on the social dimension during assembly, looks at the preschool. We chose interview as a method and used qualitative interviews, more specifically semistructured interviews. We interviewed active educators of different ages and with a lot of experience from working life. These preschool teachers come from two different preschools. Interview as a method was chosen because we were looking for teachers' opinions and feelings about the subject. Previous research shows that sustainable development is a major and central subject, which also affects the pre-school world. The study assumes that sustainable development consists of three dimensions: social, ecological and economic. The focus on this study is on the social dimension. The results we gained show that educators understand the meaning of social sustainability and how to work with the subject at the preschool, both in assembly and in the spontaneous meeting with the child, and they use different tools in the assembly to convey knowledge. However, they do not always put meaning into the word nor do they reflect on the work  they  put  in  on  social  sustainability  as  much  as  they  do  in  other  subjects that are communicated to preschool.

No description available.

SAMMANFATTNING      Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera samernas livssyn och syn på naturen och om och i så fall hur denna syn i praktiken kommit i konflikt med det svenska storsamhället (staten, myndigheter och den svenska allmänheten). I syftet ingår att undersöka vad lagen säger om rennäring. Syftet innefattar även att undersöka om Hornslandet utmärker sig på något sätt när det gäller renskötsel. Utifrån syftet har frågeställningar formulerats. Samernas rätt till renskötsel och markområden som de nyttjat sedan urminnes tider regleras i rennäringslagstiftningen. Renskötare och sametingets representanter anser att människan är en del av naturen. Samernas livssyn och syn på naturen skiljer sig från storsamhällets syn. En fallstudie har utförts för att få en bild av hur renskötare och storsamhället ser på naturen och rennäringen med fokus på ett kustnära område på Hornslandet i Hudiksvall där renar vistats två vintrar under 2000-talet men inte under de senaste århundrandena. Det insamlade materialet har analyserats utifrån en natursynsmodell som tillämpats som teoretisk tolkningsram. Resultatet visar att renskötare vill bevara renbetesområden och naturen intakt medan storsamhället generellt vill exploatera naturresurser genom storskaligt skogsbruk, vatten­kraftsutbyggnad, uppförande av vindkraftsanläggningar, utbyggnad av infrastruktur, turism och gruvnäring. Storsamhällets vinstintressen går före naturens bevarande och samernas och rennäringarnas intressen. Resultatet från fallstudien visar dock att renskötsel går att tillämpa i kustområdet Hornslandet på statens markområden utan att konflikter uppstår. Det föreligger således skillnader mellan nordsamisk och sydsamiskt område när det gäller konfliktsituationer mellan renskötare och storsamhället. Inom nordsamiskt område förekommer ett flertal konflikter mellan renskötare och storsamhället. Renskötare, sametinget och storsamhället inom både nordsamiskt och sydsamiskt område ser med oro på klimatförändringar.