In 2015, Amnesty International introduced a policy called “Sex Worker’s Rights are Human Rights” aimed at preventing discrimination and human rights violations for sex workers. The policy would work to prevent discrimination and human rights violations from occurring for sex workers. By decriminalizing both the sale of sex and the purchase of sex, the organization said that the well-being, health and integrity of sex workers would thus be improved (Amnesty International, 2015).  The purpose of this study is to investigate how the debate on prostitution has undergone a change before Amnesty’s policy began to operate in 2015. The arguments highlighted over time would be examined from the period 2004-2014. The reason why the period 2004 to 2014 has been selected is to position how the organization has undergone a change that may have led to a decision on a new policy. The study also aimed to present and interpret the ideas and arguments that have occurred in the light of the three feminist theories: Radical feminist theory, liberal feminist theory and sex radicalism. The methodological choice is based on a qualitative study in the form of text analysis in which 60 texts from both Amnesty International and Amnesty Press will be analyzed and interpreted.  The results shown in the study are that the section internationally and in Sweden share some differences among each other. There are many in the members of the Swedish section who think that buying sex should be criminalized because they believe that it is a form of exercise of power, while the other part of the section’s members are pushing for liberalization to achieve equality and not objectify the voluntary sex workers as victims. The phenomenon also depicts perspectives depending on when the phenomenon is mentioned, in previous years it is referred to as prostitution, which means from radical perspectives. Whereas, more recently, just before the policy began to operate, it suggested more sex-radical perspectives and a liberalization around the purchase of sexual services. Finally, the perspective is a depicted and moves towards a liberalization where the phenomenon is called after sex work in both the Swedish and the international section. / Amnesty International införde år 2015 en policy vid namn “Sex Worker’s Rights are Human Rights” som syftade till att förhindra att diskriminering och kränkning av de mänskliga rättigheterna uppstår för sexarbetarna. Genom en avkriminalisering på både försäljning av sex och sexköp menade organisationen att sexarbetarnas välmående, hälsa och integritet på så sätt skulle förbättras (Amnesty International, 2015).  Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur debatten kring prostitution genomgått en förändring innan Amnestys policy började verka år 2015. Argumenten som lyftes fram över tid skulle undersökas utifrån tidsperioden 2004–2014. Anledningen till att tidsperioden 2004 till 2014 har valts ut syftar på att positionera hur organisationen genomgått en förändring som kan ha lett till ett beslut om en ny policy. Studien syftade även till att framlägga samt tolka idéerna och argumenten som förekommit i ljuset av de tre feministiska teorierna: Radikalfeministisk teori, liberalfeministisk teori och sexradikalism. Metodvalet grundar sig på en kvalitativ studie i form av textanalys där 60 texter från både Amnesty International och Amnesty Press kommer att analyseras och tolkas. Resultat som påvisats i studien är att sektionen internationellt och i Sverige delar en del skiljemeningar bland varandra. Det finns många inom den svenska sektionens medlemmar som tycker att sexköp borde kriminaliseras eftersom de menar att det är en form av maktutövning, medan den andra delen av sektionens medlemmar trycker på en liberalisering för att uppnå jämställdhet och inte objektifiera de frivilliga sexarbetarna till offer. Fenomenet skildrar även perspektiv beroende på när i tiden fenomenet omtalas, under tidigare år benämns det som prostitution vilket menar på radikala perspektiv. Medan senare tid precis innan policyn började verka, tydde på mer sexradikala perspektiv och en liberalisering kring köpet av sexuella tjänster. Avslutningsvis skildras perspektivet och går mot en liberalisering där fenomenet benämns efter sexarbete på både den svenska och den internationella sektionen.

Litteraturstudiens syfte är att belysa vad forskning säger om möjligheterna för värdegrundsarbete genom användandet av litteratur. Studiens fokus ligger på hur litteratur kan skapa samtalsmöjligheter som uppmärksammar värdegrundsfrågor i svenskundervisningen för grundskolans årskurser F-3. Studien utgår i första hand från ett sociokulturellt perspektiv där socialt samspel och muntlig interaktion med varandra står i centrum. Resultatet från litteraturanalysen går att dela in i sex tydliga teman; samtalens betydelse, utmaningar, val av litteratur, att relatera till litteratur, att utveckla empati och litteraturens fördelar för värdegrundsarbetet. Under temana redovisas vad aktuell forskning lyfter fram som grundläggande för en fungerade värdegrundsundervisning genom litteraturläsning. I resultatet som redovisas ligger 15 vetenskapliga artiklar till grund för de teman som nämns ovan. För ett lyckat värdegrundsarbete genom litteraturläsning gäller det att beakta alla sex teman. Studiens diskussionsavsnitt utgår från resultatet och där ställs två av resultatets teman (utmaningar och fördelar) i relation till resterande teman. Den slutsats som litteraturstudien drar är att det finns goda möjligheter för värdegrundsarbete utifrån litteratur förutsatt att lärare har tydliga avsikter för undervisningen och är medvetna om de utmaningar som finns med värdegrundsarbetet och litteratursamtal.

The main focus of this study has been to, with the use of a comparative curriculum analysis study the official swedish approach on the Sami people, and thereby the approach on human rights, ethnicity, national identity and citizenship. Moreover the study has aimed to compare the Swedish approach with the Norwegian and Finnish approach to se similarities and disparities on both the Sami people and above stated concepts. The results show that the countries treat the Sami people differently in their curriculums, both when it comes to quantity and quality. Sweden views the Sami as a minority amongst others, the same can be said for Finland. Norway on the other hand views the Sami as a unique group. The Swedish view on citizenship is international, the Norwegian national and the Finnish global. When it comes to national identity and ethnicity both Sweden and Finland has a rights-based approach while Norway has a culture-based approach.

The aim of this essay was to study the public debate about the porn industry and whether human rights are being violated due to pornography, from a porn liberal and a porn critical perspective, using debate articles and two reports on the subject of porn. In addition to that I wanted to examine whether the porn liberals and the porn critics have different approaches to the subject of porn. To be able to examine this I used following questions: What conceptions of human rights and human rights violations exist in the different sides of the debate, and are the rights similarly interpreted on both sides? What approach do the debaters have when it comes to dealing with people in pornography, the porn industry, and its effects on society, and what is their perception on personal empowerment? The theory I used was Amy Allen’s power theory, where she discusses empowerment in relation to oppression and domination, the three factors she relates to power, and the methods used were a qualitative text analysis and a reconstructive interpretation. The results that came out of this essay regarding human rights in connection to porn, the porn critics mean that the porn industry violates several human rights by still being legalized, while porn liberals think that criminalizing pornography would mean a violation against human rights, and therefore want to protect those rights. Moreover, the porn liberals tend to focus on the porn consumers and what is preferable to them, or the positive empowerment that can come out of taking part in pornography. The porn critics, on the other hand, only focus on the negative parts of pornography, where women in pornography, pornography consumers and their sex partners all take harm in one way or another due to porn.

Syftet med studien är att uppmärksamma hur förskollärare tolkar, respekterar och förstår barns integritet vid fotodokumentation. Tidigare forskning visar att det finns begränsade studier om barns integritet i förskolan samt hur förskollärare tänker kring ämnet. Forskning visar även att det kan uppstå etiska dilemman vid dokumentation av barn. I studien har ett relationellt perspektiv använts tillsammans med begrepp som: human being, human becoming samt det kompetenta barnet för att analysera det insamlade materialet. Studien utgår från en kvalitativ ansats där semi-strukturerade intervjuer har genomförts med sju utbildade förskollärare. Resultatet sammanställdes i följande rubriker: Att fråga eller att inte fråga. Relationen avgör. Fotodokumentation är viktigt. Finns det konsekvenser? Behöver barn vara med på foto? Barns rättigheter och förskollärarnas roll. En slutsats dras av att ämnet är komplext.

A global mining boom has recently occurred and conflicts due to mineral extraction in the context of environmental justice is visible all over the world. A recent conflict in Sweden, is in Gállok where mining exploration has been conducted on the traditional lands of the indigenous Sámi. Activists protested the exploration by occupying the site during three months in 2013. The conflict has received media attention and since media have influence on the public discourse and while Sami rights have received little official recognition in Sweden, this thesis aims at analysing the mining exploitation discourse by scrutinising the media coverage of the activism and conflict in Gállok. Mining advocates emphasise social effects like economic gain, jobs and future prospect and the importance of working co-existence between different stakeholder, while the mining critics stresses the importance of respecting and recognising Sami rights, long-term sustainability and negative social and environmental impacts from mining. The Government and the mining industry are dominant actors within the mining exploration discourse and truth claims of sustainable mining and the green economy, working co-existence and minerals as essential for and a prerequisite for sustainable development supports their interest. The activism and the Sami’s struggles for justice and recognition in Gállok can be regarded as part of the global environmental justice movement. Finally, the Swedish mining policies can be argued to be based on previous colonial politics, contributing to a continued marginalisation and oppression of the Sami people.

Denna uppsats har undersökt användaravtal inom Software as a Service tjänster. Målet var att skapa en bild om användares förståelse och riskmedvetenhet av användaravtal samt leverantörers skyldigheter ur en användarsynpunkt.   I arbetet gjordes en pilotstudie där fyra SaaS tjänsters användaravtal undersöktes för att skapa en verklighetsbild om hur användaravtal utformas. Därefter utfördes intervjuer med åtta respondenter som valts efter vilken IT-bakgrund de har. Det gjordes för att få information om användares kunskapsbas, reflektioner och ställningstagande.  Studien kom fram till att användare sällan läser igenom avtal där den främsta anledningen är tidsåtagandet och den språkliga komplexiteten. Respondenter anser att det är viktigt att läsa igenom avtal och anser att användare bör läsa igenom avtal oftare för att upprätthålla förståelsen.   Det framkom ett missnöje med överdelande av användares data som kan leda till brist på kontroll med datahantering. Respondenter har låg kunskap om vilka lagstiftningar som reglerar användande av Cloudtjänster.

Studiens huvudsyfte var att undersöka vad tidigare forskning kommit fram till gällande lärares arbete med barnkonventionen och barns rättigheter i främst SO-undervisningen – detta med utgångspunkt i hur lärare har utformat denna undervisning för skolans tidigare år. Denna litteraturstudie har genomförts i form av manuella- och databassökningar, där olika söksträngar har använts för att nå fram till vetenskapliga artiklar och rapporter. Därefter granskades materialet utifrån olika avgränsningar som tillslut kategoriserades i olika teman utifrån en innehållsanalys. Resultatet av forskningen visar en betydande brist på flera olika plan – både där elever upplever bristande kunskap om barns rättigheter, men även lärare som uttrycker en påtaglig osäkerhet kring vad som ska ingå i rättighetsundervisning. Samtidigt som denna problematik redovisades, visade forskningen även oklarheter i vilka arbetande eller vilket skolämne som bör ansvara för att elever får kunskap om dess rättigheter. Det framgår av en del forskning att anledningen till att lärare är osäkra kring vad som ska ingå i rättighetsundervisningen samt hur den ska utformas kan handla om begränsad kunskap på lärarutbildningen. Flera undervisningsmetoder som framgår av forskningen motsvarar vad kursplanen belyser att undervisningen ska innehålla inom SO-blocket, främst i samhällskunskap. Dessvärre upplevs undervisningen även hamna under skolans demokrati- och värdegrundsarbete, vilket påvisades bidra till osäkerhet till vilket ämne som främst ska behandla barns rättigheter. I studien ställs nationell och internationell forskning med och mot varandra. Forskningen har både behandlat vad lärare och elever i olika årskurser själva har sagt om undervisning kring barnkonventionen, men även hur barnkonventionen framställts i olika styrdokument. / <p>Framläggning hölls på distans.</p>

Redan på 1990-talet visade Riksidrottsförbundet att de stod bakom Barnkonventionen genom att bland annat lyfta vikten av att barn- och ungdomsidrott ska bedrivas med ett barnrättsperspektiv. Tidigare studier har visat på att många idrottsledare trots det har bristande kunskap om vad det innebär. Studiens syfte var att få en inblick i hur idrottsföreningar som bedriver barn- och ungdomsidrott ser på och arbetar med barns rättigheter. Studien är baserad på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem organisationsledare som alla var verksamma i idrottsföreningar som bedriver barn- och ungdomsidrott. Analys har gjorts mellan barns rättigheter och de teoretiska utgångspunkterna kapacitet och kapacitetsuppbyggnad.  Studiens resultat visar på att det finns en vilja och strävan efter att bedriva och utveckla barn- och ungdomsidrott med ett barnrättsperspektiv, men att kunskap och kapacitet ibland begränsar det. Sammanfattningsvis har denna studie visat på att mänskliga resurser är den kapacitetsdimension som idrottsföreningar själva anser vara deras största styrka när det kommer till barns rättigheter. Samtidigt som de också ser mänskliga resurser som den största utmaningen i arbetet med barns rättigheter. Att se på utveckling och förändring som kapacitetsuppbyggande processer verkar inte vara vanligt förekommande i idrottsföreningar när de arbetar med barns rättigheter.

No description available.