From an investigation by Finansinspektionen and KTH (2009) it is apparent that financial advisors and their clients develop relations, believing that they understand each other, while in fact, they do not. The media tends to notice the conflict of interests between advisors and retirement annuity clients. The aim of this study is to create a greater understanding as to why misunderstandings occur between advisors and clients. This will be accomplished by a quality study of how advisors and trade unions assess how the relationship functions. The theoretical part consists of theories concerning relations and uncertainty. The empiric material consists of six separate interviews with representatives from trade union and Life Insurance Company? The conclusion of this study is that misunderstandings occur due to different anticipations of the advisory service, which in turn occurs due to a complex environment, profit requirements and poor knowledge.

Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i världen som bidragit till en diskussion om revisorns oberoendeställning vilket medfört negativ påverkan på intressenternas förtroende för revisorn. Oberoendeställningen kan påverkas av revisorns dubbla roller som granskare och rådgivare då dessa inte är förenliga med varandra. Då innehavet av de dubbla rollerna innebär att revisorn ställs inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt. Syftet med studien är således att öka förståelsen för den personliga moralens påverkan på revisorns oberoendeställning. I vår studie har vi ett hermeneutiskt synsätt då vi ämnar tolka hur respondenterna upplever sin verklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrån revisorns perspektiv för att få en djupare förståelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen påverkar yrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer på mindre revisionsbyråer har vi fått fram vårt empiriska material. Intervjuerna har genomförts på åtta olika byråer med revisorer som arbetar med mindre klientföretag. Den teoretiska referensramen inleds med teorier kring avsikten med revision, revisorns funktion och dennes syfte. Vidare beskrivs den normativa etiken, Kohlbergs teori om moralisk utveckling samt de inre och yttre faktorer som kan påverka moralen och revisorns beslutsfattande. Kapitlet avslutas med en sammanfattande teoretisk referensram. Där framkommer att kritiska situationer kan uppstå när revisorn innehar dubbla roller vilket medför att denne måste fatta moraliska beslut för att förhålla sig oberoende. För att förtydliga detta återfinns en egenkonstruerad modell. Det som framkommit i studien är att revisorn, som arbetar med mindre klientföretag, inte anser de dubbla rollerna vara ett problem. Detta då mindre klientföretag är i behov av rådgivning i annan utsträckning än större företag. Regler och lagar är dock samma oberoende av företagets storlek vilket respondenterna menar försvårar deras arbete. Det kan uppstå kritiska situationer när revisorn måste bedöma om denne ska handla utefter lagar och regler eller vara klientföretaget till lags. Detta är en av de situationer som visat sig vara kritisk för revisorn och där moralen kan ha påverkan på hur denne agerar. Det har framkommit att det är vid sådana kritiska situationer som moralen kan ha påverkan.

Företagsförvärv är i dagens samhälle vanligt förekommande när företag har som målsättning att växa. Det finns en del tidigare forskning kring detta området, däremot finns det inte lika mycket forskat kring aktiva aktörer vid förvärvsprocessen. Vi har valt att inrikta oss på en specifik aktör i denna studien, revisorn. Detta för att revisoryrket kan innebära flera olika roller och arbetsuppgifter, till exempel revisorn som granskare, revisorn som rådgivare samt en roll där revisorn har en legitimerande funktion. I denna studie är det framförallt revisorn som rådgivare som behandlas och det vi vill undersöka är var i förvärvsprocessen revisorn är delaktig samt vad den då bidrar med. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för processen vid ett företagsförvärv samt vad revisorn bidrar med i denna. I denna studie har fem fallstudier genomförts där semistrukturerade intervjuer har gjorts med revisorer som har eller har haft koppling till företagsförvärv. Teorin från referensramen användes vid vår analys av de empiriska resultaten, detta gjordes för att se hur tidigare teori förhåller sig till vår empiri. Studiens resultat visar att revisorns roll under förvärvsprocessen fungerar som en rådgivare, det är däremot ovanligt att revisorn är delaktig under hela processen. Den del i processen där revisorn bidrar med mest är vid företagsbesiktningen, som även kan nämnas som due diligence. Vidare kan vi konstatera att ett företagsförvärv oftast innebär en väldigt stor och komplex process där det kan uppstå problem dock är det väldigt ovanligt att ett företagsförvärv avbryts. / Background: Acquisitions are a common occurance today as a means for corporation growth. Various research has previously been conducted in this field, however a focus on the actors participating in the acquistation process is uncommon. In this study we focus on one specific actor, the auditor. Our focus on the auditor is due to this actor's variety of roles and assignments, e.g. the auditor as a reviewer , as an advisor or the auditor with a legimitising role. In this study we are predominately concerned with the auditor as an advisor, thus what we examine is at which point in the acquistion process the auditor partakes and how the controller contributes to the process. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of the acquistion process and the auditor's role in this process. Method: In this study we have conducted five case studies based on semi-structured interviews with auditors who currently are or previously have been involved with acquisitions. We have applied the theory from our frame of reference in the analysis of our findings in order to examine how our findings relate to this theory. Conclusions: This study's results indicate that the auditor's role during the acquisition process is mainly as an advisor and that it is rare for the auditor to partake during the entire process. The part of the process where the auditor contributes the most is in the due diligence process. Furthermore we can conclude that an acquisition in most cases is an extensive and complex process where various problems can arise. Despite these aggravating factors it is very rare for an acquisition to be cancelled.

Studiens syfte var att bidra med kunskap om faktorer som påverkar arbetssökandetför personer med diagnosen ADHD, samt betydelsen av eventuella stöd såsomutbildning, kompetensutveckling och personlig rådgivning. De frågeställningar somstudien fokuserade på var om tidigare arbetslivserfarenheter har bidragit tilllärdomar för arbetssökandet och om de har fått något stöd samt vilken betydelse deteventuella stödet haft. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ hermeneutiskmetod med halvstrukturerade intervjuer och det var sex personer som deltog istudien. Sammanfattningsvis visade resultaten på betydelsen av stöd och dessutompekades två viktiga områden ut, som skulle kunna förbättras för att arbetssökandemed ADHD kan få ett mer effektivt stöd i arbetssökarprocessen. Det första är att detfinns ett uttalat behov av att befintliga rådgivare/karriärcoacher utbildas avseendekarriärvägledning för personer med ADHD, för att på ett effektivare sätt stöttaarbetssökande med ADHD, förbättra bemötandet i de individuella mötena ochdärmed bidra med förutsättningar för att korta ner tiden till ett nytt arbete. Det andraär att några av studiens deltagare uppger att det troligtvis hade varit bra för dem atterhålla en ADHD-diagnos i en tidigare fas i livet. Detta är dock ett komplext områdeoch mer forskning behövs, för att säkrare resultat ska erhållas och rådgivning istudier och karriärvägledning ska kunna erbjudas så många som möjligt. Detframgick också att några av studiens deltagare uttryckte att det sannolikt skulle habidragit till att skapa bättre förutsättningar för en utökad självkännedom ochmöjlighet att utveckla sin yrkesidentitet tidigare i livet för att kunna hitta sin framtidaarbetsplats och därmed undvikit att behöva prova sig fram med återkommandemisslyckanden som påverkar självförtroendet och självkänslan i negativ riktning dåpersoner med ADHD kan ha svårigheter att passa in på arbetsmarknaden.

Ansvarsbegränsningsklausuler används i rådgivningsavtal för att begränsa rådgivarens riskexponering för det fall klienten åsamkas skada till följd av rådgivningen. I vilken mån kan då sådana ansvarsbegränsningar upprätthållas i avtalet? För utreda rättsläget har uppsatsen utgått från en analys av vilka särskilda omständigheter domstolar inrymmer i sin oskälighetsbedömning av sådana avtalsvillkor vid en prövning enligt 36 § AvtL. Svaret på frågan har visat sig vara beroende av att försöka upprätthålla en balans mellan principen om avtalsfrihet och pacta sunt servanda, och domstolarnas behov av att motverka oskälighet i avtalsförhållandena. Utgångspunkten för bedömningen enligt 36 § AvtL har varit om ansvarsbegränsningen ansetts utgöra en rimlig riskavvägning mellan parterna. Traditionellt har hanteringen av ansvarsbegränsningar skett på det sätt varigenom grov vårdslöshet ovillkorligen har ansetts leda till genombrott av avtalsvillkoret. Resultatet blir då binärt eftersom ansvarsbegränsningen endast kan bedömas som giltig eller ogiltig. Av den anledningen möjliggör 36 § AvtL för en mer flexibel bedömning som anpassats efter omständigheterna i det enskilda fallet. Vilka omständigheter som kan beaktas vid riskavvägningen har blivit offentligt sedan ett skiljedomsavgörande mellan Profilgruppen och KPMG klandrats. Skiljenämndens hantering av den avtalade ansvarsbegränsningen och hur prövningen enligt 36 § AvtL kan gå till återkom under föregående år i prejudikatet NJA 2022 s. 354. Utredningen i uppsatsen har visat att avtalade ansvarsbegränsningar i rådgivningsavtal kan upprätthållas i den mån villkoret inte utgör en orimlig riskavvägning mellan avtalsparterna. Vid en sådan riskavvägning är en rådgivares befogade intresse av skydd mot vårdslösa misstag och förbiseenden av betydelse. För att avgöra om rådgivaren haft ett sådant befogat intresse av skydd ska vidare ett antal omständigheter inverka på bedömningen. Främst ska beaktas med vilken grad av oaktsamhet som rådgivaren utfört sitt uppdrag, liksom vilka försäkringsmöjligheter som båda avtalsparterna haft och vilket centralt åtagande som rådgivaren åsidosatt. Även ansvarsbegränsningens förhållande till rådgivarens arvode har visat sig inverka på bedömningen för om riskavvägningen mellan parterna ska anses som rimlig. / Limitations of liability are common features in contracts used by professional advisors to restrict the advisor's risk exposure in the event the advisor would be liable for damages incurred by the client as a consequence of the service rendered under the contract. The purpose of this paper is to analyze to what extent such provisions may be upheld. In order to analyze the legal position, this paper mainly focus on section 36 of the Contracts Act, which provides that a contract term or condition may be modified or set aside if such term or condition is unconscionable, and case law addressing which circumstances that are of relevance when applying section 36 of the Contracts Act. The analysis in this paper shows that the key issue is the balance between the interest of upholding the principle of freedom of contract, including pacta sunt servanda, and the interest of taking actions against unfair contract terms. The starting point when applying section 36 of the Contract Acts is to assess whether or not the limitations of liability are deemed to constitute a reasonable allocation of risk between the parties. The prevailing view has previously been that the provisions regarding limitations of liability may only be set aside in the event of wilful misconduct or gross negligence. As a consequence, such provisions have either been set aside in its entirety or upheld. However, when applying section 36 of the Contracts Act, all circumstances of relevance are to be considered on a case-by-case basis. The legal position in this regard have become somewhat clearer since an arbitral award involving Profilgruppen and KPMG was challenged and thus became public. The preceding year, in a different case, the Swedish Supreme Court rendered a ruling in a case referred to as NJA 2022 s. 354 where the claimant challenged provisions regarding limitations of liability based on section 36 of the Contracts Act. A conclusion in this paper is that the Supreme Court's ruling is consistent with, and was influenced by, the reasoning of the arbitral tribunal. The main conclusion in this paper is that provisions regarding limitations of liability which are used by professional advisors may be upheld to the extent they are not deemed to constitute an unreasonable allocation of risk between the parties. The professional advisor's interest of limiting its liability for damages in the event of errors and oversights must be considered and taking into account. However, an overall assessment must be made and all circumstances of relevance are to be considered. In particular, the extent of the advisor's negligence must be taken into account and it must be considered whether or 4 not the advisor has failed to perform a fundamental undertaking. It is also relevant to consider the parties' ability to take out an insurance policy. In addition, the analysis in this paper indicates that the fees payable to the advisor in relation to the limitations of liability are relevant to consider when determining if the allocation of risk between the parties is reasonable.

Finansiella rådgivare är en yrkesgrupp som ofta beskrivs hamna i en svår position mellan sin arbetsgivare och kunden. Arbetsgivaren kan sätta press på att sälja produkter, medan kunder eftersträvar att få en lämplig rådgivning som är anpassad utifrån kundens förutsättningar. Få studier har studerat hur olika finansiella rådgivare tänker och agerar i en rådgivningssituation mellan de två parterna, samt även hur rådgivarens professionalism påverkar. Vi skapade därför en modell som belyser hur arbetsgivare, professionalism och kundvärde påverkar en finansiell rådgivare. Syftet med denna studie är att skapa förståelse om hur faktorer från arbetsgivaren, professionalism och kundvärde påverkar finansiella rådgivares agerande utifrån rådgivarens olika individuella egenskaper. Teorierna som används i studien är nära relaterade till vad som kan påverka och förklara en finansiell rådgivares agerande. Agentteorin används för att visa på svårigheten i relationen rådgivare har till sina kunder och sin arbetsgivare. Teorin förklarar även hur belöningssystem används för att påverka finansiella rådgivare till att agera enligt arbetsgivarens önskningar. Metoden som användes för att erhålla data var först en förstudie med två intervjuer, som användes för att få information inför skapandet av studiens undersökningsmodell. Därefter användes en kvantitativ metod i form av webbenkäter som skickades ut till 348 finansiella rådgivare, vilka ligger till grund för studiens empiriska data. Slutsatsen visade att det existerar ett samband mellan rådgivare med lite erfarenhet, ung ålder, och till viss del även kvinnor vad gäller att känna sig pressade av arbetsgivaren. Erfarna finansiella rådgivare agerade mer utifrån kundvärde och värderar sin professionalism högre. Framtida forskning kan göra en kvalitativ studie som grundligt undersöker om studiens resultat är samma och utforska om det existerar fler faktorer inom undersökningsmodellen som kan påverka en finansiell rådgivare. / Financial advisors are a profession that is viewed as having a difficult position between their employer and the costumer. This position is a result of the employer wanting the financial advisor to create profitability, meanwhile, the customer on the other hand is looking for advice that is best suited for them. Few studies however, have explored how different financial advisors think and act between these two factors, also professionalism is a factor. We have therefore in this study, created a model that emphasizes key qualities in each factor. The purpose of this study is to create a better understanding about how financial advisors are effected by factors from the employer, their professionalism and costumer value. The theories used in this study are related to what might affect and explain financial advisor's behavior in their working situation. Agency theory is used to show the difficulty for an advisor in the relationship between clients and employers. The reward system theory is used to explain how employers can control financial advisors. The method used to obtain data was first through a preliminary study with two interviews. Then we used a quantitative approach in the form of surveys that were sent to 348 financial advisers. This data was then analyzed in SPSS. The conclusion shows that there is a link between advisors with little experience, young age, and to some extent gender to feel pressured by their employer. Experienced financial advisors acted more towards customer value and value their professionalism higher. Future research can make a qualitative study about the same subject, but explore it more in detail and examine if there are new factors that can exist in the model. They can also investigate if a qualitative study will result in the same as our study.

Föreliggande studie undersöker hur idrottspsykologiska rådgivare arbetar och om det i deras klientarbete finns metoder eller modeller som kan vara tillämpbara inom studie- och yrkesvägledning. Syftet var att se hur idrottspsykologiska rådgivare arbetar och vilka skillnader det finns i de båda yrkesgruppernas arbetssätt samt att se om vissa delar i rådgivarnas arbetsformer kan vara tillämpbara eller bara vara kompletterande till studie- och yrkesvägledarnas modeller. Den metod som valdes för forskningen var kvalitativ, med personliga intervjuer. Resultaten som visade att respondenterna arbetade på ett liknande sätt där dialogen med klienten var det primära arbetssättet. En skillnad var att rådgivarna oftast arbetade med sökande som är motiverade till förändring samt att de arbetade processinriktat och hade mer tid för varje klient. Vi anser att det skulle vara möjligt för studie- och yrkesvägledare skulle kunna använda delar av rådgivarnas arbetssätt för att öka och utvidga sina egna framtagna modeller samt för att förnya sina arbetsredskap. / This study examines how sport psychology consultants are working and whether their client work are methods or models which may be applicable in career counselling. The research questions that are answered in this paper are about the sport psychology consultant’s work and what differences there are in the two professional groups. And to see if certain parts of the advisers' work can be applicable or be complementary to the study and career counsellors models. The method chosen for the research was qualitative interviewing. The results that emerged indicated that they worked in a similar manner in the dialogue with the client, the primary approach, but one difference was that counsellors often work with applicants who are motivated to change and that they work with process and had more time for each client. We think that it’s possible for study and careers advisors could use parts from the advisors' approach to enhance and expand its own developed models and to renew their working tools. The hypothesis that the two professional groups worked similarly matched and that it is possible to take parts from working sued.

Sammanfattning Varför behövs entreprenörskap och utveckling av företagande? Produkter utvecklas ständigt och nya tillkommer i en allt snabbare takt. Den globala konkurrensen innebär högre krav på företagande i form av utveckling och nya idéer. Att nya företag skapas är viktigt för den ekonomiska tillväxten och inte minst samhällets tillväxt. De tillkomna företagen med deras nya idéer förnyar ekonomin genom nya sätt att bedriva produktion på. Både nya och befintliga småföretagen är beroende av banker för att få tillgång till extern finansieringen. Dock är många banker och finansiella institut inte intresserade av att låna ut till nya och befintliga företag då det är svårt att veta om företagen har kapacitet till att återbetala lånen. Detta beteende är särskilt vanligt hos banker som ägnar sig åt opersonliga relationer, alltså de ser endast finansiell information. Tidigare forskning inom företags- eller kreditbedömning har fokuserat på finansiella modeller som utgår från kvantitativ data för att undersöka kreditvärdigheten hos företag. På senare tid har dock även den mänskliga faktorn lyfts fram då individen har en viktig roll i samband med kreditbedömningsprocessen. Orsakerna till detta är bl.a. att de nya och befintliga företagen har försäljningsprognoser och budgetar baserade på en osäker framtid, vilken i sin tur leder till att kreditbedömning i princip bara kan baseras på förtroende för företagaren som person. Förtroende som ofta går under beteckningar som "personens egenskaper" eller "intuition" blir därmed viktiga aspekter vid kreditbedömning. På grund av att det finns lite objektiv information leder det till en subjektiv bedömning. Syftet med denna uppsats är att beskriva och utveckla förståelsen för hur bankernas företagsrådgivare arbetar vid beslut gällande kreditgivning till nya och befintliga småföretag. Är företagsrådgivarna intresserade av hur personen är? Hur arbetar företagsrådgivarna vid kreditbedömning när det gäller personliga egenskaper hos nya och befintliga företagen? Hur kan företagsrådgivare arbeta för att fånga personliga egenskaper hos låntagare i nya eller redan befintliga företag? För att få en bra grund till problemet har författaren beskrivit kort hur bankverksamheten ser ut, därefter presenteras de teorier angående relationer, icke-finansiell information, trovärdighet och risker som författaren valt att belysa. Intervjuerna i den empiriska delen är av fokuserad karaktär och författaren har försökt att hålla intervjuerna öppna för att få ut så mycket information som möjligt av respondenterna. Författaren har kommit fram till att de nya och befintliga företagen med avsikt att erhålla extern finansiering måste vara väl förberedd, ha genomtänkta idéer och framförallt vara trovärdig och ärlig i sin presentation av material. När det gäller att bemöta företagaren spelar företagsrådgivarens personlighet, vilken erfarenhet han/hon har samt graden av intresse för företagarens material. Företagsrådgivaren måste kunna vara med och påverka, ställa frågor samt vara beredd att kompromissa. Att fånga de personliga egenskaperna är viktiga för ett lyckat företagande.

Bakgrunden till studien har sin utgångspunkt i innebörden av specialpedagogens uppdrag och roll som kvalificerad samtalspartner och rådgivare. Eftersom dess innebörd inte är preciserat i något styrdokument kan det leda till olika förväntningar och föreställningar. Syftet med studien är att ta reda på hur specialpedagoger tolkar och beskriver kvalificerad samtalspartner och rådgivare i praktiken samt vilka förutsättningar till att vara kvalificerad samtalspartner och rådgivare som behövs. Metoden kvalitativa intervjuer med frågeguide baserad på öppna frågor till specialpedagoger verksamma inom förskola och grundskola F-6 användes för att ta reda på hur specialpedagogerna definierar och uppfattar sitt uppdrag och sin roll att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare. Resultatet visar att specialpedagogerna urskiljer specifika drag med att vara en kvalificerad samtalspartner, vilket innebär kvalité och kompetens medan rådgivare innebär snabba lösningar och ”quick fix”. Resultatet visar vidare att specialpedagogerna ser alla samtal som positiva då ett råd kan utvecklas till ett kvalificerat samtal. De menar att bemötande, förhållningssätt, tillit och relationsskapande är grunden till förändringsarbete där specialpedagogernas kommunikationsförmåga är ett verktyg i samtal. Resultatet visar också att om specialpedagogers uppdrag och roll ska förankras i praktiken som kvalificerad samtalspartner och rådgivare behövs mandat, förtroende, tid och organisation. / The background to the study is based on the meaning of the special educator's assignment and role as a qualified dialogue partner and adviser. Since its meaning is not specified in any policy document, it can lead to different expectations and perceptions. The aim of the study is to find out how special educators interpret and describe qualified dialogue partners and advisers in practice as well as what conditions to be qualified dialogue partners and advisers are needed. The method qualitative interviews with question guides based on open questions for special educators active in preschool and elementary school F-6 were used to find out how the special educators define and perceive their assignment and their role as a qualified dialogue partner and adviser. The result shows that special educators distinguish specific features of being a qualified dialogue partner, which means quality and competence, while advisers mean quick solutions and quick fix. The result further shows that special educators see all conversations as positive as a counsel can be developed into a qualified conversation. They believe that attitudes, approach, trust and relationship-building are the basis for change work where special educators' communication skills are a tool in conversation. The result also shows that if special educators' assignments and roles are to be established in practice as a qualified dialogue partner and adviser, mandate, trust, time and organization are needed.

Background: The year 2022 was eventful and marked by a significant stock market decline. Private investors faced increased pressure to remain calm and not fall into the trap of psychological biases that are particularly destructive during periods like this one. This has contributed to why individuals choose to seek guidance from professional advisers. But the question is whether professional advisers could avoid these psychological biases during this period? A professional adviser should, based on their education, have the ability to minimize the risk of psychological biases that investments can lead to. Their work includes mandatory knowledge updates from the license issuer, Swedsec. The knowledge update 2021 included knowledge of behavioral finance, but the question is whether this knowledge has changed the work of a professional adviser? Because if even professional advisers cannot avoid psychological pitfalls, what is the point of taking guidance? Purpose: The purpose of the study is to map professional advisers' knowledge of behavioral finance and how overconfidence, herd behavior and the disposition effect can be observed in their advisory process during the 2022 stock market decline. Furthermore, the study aims to analyze and create an understanding of how the work of professional advisers has changed since the knowledge update 2021. Method: To fulfill the purpose of the study, a qualitative method has been used and nine semi-structured interviews with Swedsec-licensed professional advisers have been held. Furthermore, an abductive approach has been adopted to have the opportunity to test the interaction between previous theories and the reality but also to be able to find new theories and patterns based on real observations. Conclusion: The results of the study showed that the knowledge of behavioral finance among professional advisers is inadequate but not necessarily wrong. The psychological biases have, more or less, been observed in the advisory process during 2022 where the most prominent bias was the disposition effect. Despite the lack of knowledge, professional advisers have developed unconscious strategies that can mitigate, but not eliminate, the risk of falling into the trap of psychological biases. Finally, none of the advisers have changed their work after Swedsec's 2021 knowledge update to prevent irrational behavior. / Bakgrund: Börsåret 2022 var ett händelserikt år som präglades av en betydande börsnedgång. Icke- professionella investerare stod således inför ökad press att behålla lugnet och inte falla offer för psykologiska bias som är särskilt destruktiva i perioder som denna. Detta har bidragit till varför individer väljer att söka vägledning från professionella rådgivare. Frågan är dock om professionella rådgivare själva kunde motstå att falla offer för psykologiska bias under den här perioden? En professionell rådgivare bör, utifrån deras utbildning, ha förmågan att minimera risken att falla för psykologiska bias i investeringssammanhang. Deras arbete innefattar även obligatoriska kunskapsuppdateringar från licensutgivaren Swedsec. Kunskapsuppdateringen 2021 innehöll att rådgivaren ska ha kännedom kring ekonomisk psykologi, men frågan är om den kunskapen har nått ut och förändrat de professionella rådgivarnas arbete? För om inte ens professionella rådgivare lyckas motstå psykologiska fallgropar, kommer deras vägledning således mer stjälpa än hjälpa kunden? Syfte: Syftet med studien är att kartlägga professionella rådgivares kännedom kring beteendefinans samt hur överkonfidens, flockbeteende och dispositionseffekten kan tydas i deras rådgivning under 2022 års börsnedgång. Vidare syftar studien till att analysera och skapa förståelse för hur arbetet förändrats hos de professionella rådgivarna sedan kunskapsuppdateringen 2021. Metod: För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ metod använts och nio semistrukturerade intervjuer med Swedsec-licenserade professionella rådgivare genomförts. Vidare har en abduktiv ansats antagits för att ha möjlighet att testa samspelet mellan tidigare teorier och verkligheten men även kunna hitta nya teorier och mönster utifrån verkliga observationer. Slutsats: Studiens resultat visade att det fanns bristande kännedom kring beteendefinans bland de professionella rådgivarna. Det betyder dock inte att den befintliga kunskapen är felaktig. Under börsåret 2022 kunde de utvalda börspsykologiska faktorerna antydas i rådgivningen, men i varierande grad, där den mest framträdande biasen var dispositionseffekten. Trots den bristfälliga kännedomen har de professionella rådgivarna utvecklat omedvetna strategier för att mildra, men inte eliminera, risken att falla för psykologiska bias. Slutligen har ingen av rådgivarna förändrat sitt arbetssätt efter Swedsecs kunskapsuppdatering från 2021 för att förhindra irrationellt beteende.