Bakgrund: Finansiellt beslutsfattande är en central del i den finansiella rådgivningen gentemot privatpersoner och det gemensamma branschorganet SwedSec har uppmärksammat psykologiska fallgropars roll i den finansiella rådgivningen. Den finansiella rådgivarens roll är att, bland annat, hjälpa sina kunder hantera de psykologiska fallgropar de kan råka ut för vid investeringar. Därför finns incitament att undersöka hur rådgivare i rådgivningsprocessen hanterar den eventuella förekomsten av anchoring och framing, samt hur väl de känner till dem. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka finansiella rådgivares kännedom kring anchoring och framing, samt hur de upplever och hanterar fenomenen som en del av rådgivningsprocessen gentemot privatpersoner med ett placerbart kapital under 2 miljoner kronor. Vidare syftar studien till att analysera hur dessa psykologiska fallgropar kan tydas i den finansiella rådgivningsprocessen. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod för att uppfylla studiens syfte. Datainsamlingen har bestått av nio semi-strukturerade djupintervjuer med SwedSeclicensierade finansiella rådgivare. Vidare har en abduktiv ansats antagits, för att kunna bidra med en intressant analys kring det studerade ämnet samt nå en slutsats. Slutsats: Studien finner att rådgivarnas kännedom är låg kring behavioral finance i allmänhet och anchoring och framing i synnerhet, även om förekomsten av de psykologiska fallgroparna uppmärksammats i studien. Trots låg kännedom har ungefär hälften av respondenterna utvecklat medvetna strategier för att hantera anchoring och framing. Hos de rådgivare som inte utvecklat medvetna strategier finner studien stöd för en omedveten hantering. Vidare kan studien inte ge stöd för att anchoring och framing utgör ett problem i rådgivningsprocessen gentemot privatpersoner med ett placerbart kapital under 2 miljoner kronor. / Background: Financial decision making is a central part of the financial advisory process for individuals, and the organization SwedSec has acknowledged the role of biases in the advisory process. The role of the financial advisor is, amongst other things, to protect their customers from biases in investments. Therefore, it is of interest to examine how well the advisors manage any presence of anchoring and framing, and the advisor's knowledge of them. Aim: The purpose of this thesis is to examine the financial advisor's knowledge regarding anchoring as well as framing, and how they handle these factors as part of the advisory process towards clients with funds of no more than 2 million SEK. Furthermore, the thesis aims to analyze how these biases can take shape in the advisory process. Method: The thesis has, to fulfill its purpose, used a qualitative method. Empirical data has been gathered through nine semi-structured interviews with SwedSec-licensed financial advisors. Furthermore, the thesis has taken on an abductive approach, to contribute with an interesting analysis of the subject and to reach a conclusion. Conclusion: The thesis finds that the financial advisor's knowledge about behavioral finance in general, along with anchoring and framing in particular, is low. The thesis, however, supports these biases existence in the advisory process. Regardless of the lack of knowledge, about half of the respondents have developed aware methods to handle the biases. The thesis shows that the advisors without aware methods handle the biases unconsciously. Furthermore, the thesis cannot support that anchoring and framing constitutes a problem in the advisory process towards clients with funds under 2 million SEK.

Bakgrund: Kvinnors behov av modern familjeplanering är inte tillgodosett. Samhällsekonomiska vinster finns att hämta om fler använder långverkande reversibla preventivmedel (LARC), i stället för mindre effektiva kortverkande metoder. Det finns ett behov av förbättrade arbetssätt för att kvinnor genom ett välinformerat beslut ska kunna välja effektiva preventivmedel. Syfte: Att undersöka om reproduktiv anamnes och sociodemografiska faktorer har en inverkan på valet av LARC vid strukturerad respektive sedvanlig preventivmedelsrådgivning, bland ungdomar och unga vuxna (18–24 år) på ungdomsmottagningar i Stockholmsregionen. Metod: Kvantitativ ansats. Klusterrandomiserad studie och substudie av LOWE-studien. Resultat: Planerad användning av LARC innan besöket (OR 45.78, 95% CI 23,54–89,02) och strukturerad preventivmedelsrådgivning (intervention) (OR 3,67, 95% CI 2,24–5,97) var de variabler som visade sig vara påverka valet av LARC. Slutsats: En trolig anledning till att sociodemografiska faktorer och reproduktiv anamnes inte påverkar valet av LARC i denna studie kan vara att preventivmedelsanvändning är ett mer komplext område. Den information som ges vid preventivmedelsrådgivning har en inverkan på majoriteten av alla patienter, men rådande samhällsnormer styr valet av preventivmedel tillsammans med paradigmskiften inom SRHR. Klinisk tillämpbarhet: Resultatet var av klinisk signifikans för vårdpersonal på ungdomsmottagningar och kan kliniskt tillämpas för en fördjupad kunskap kring bidragande faktorer för valet av LARC. / Background: Women’s need for modern family planning is not met. Socioeconomic benefits can be obtained if less-safe methods are replaced by long-acting reversible contraceptives (LARC). There is a need for improvement within the work to enable women to choose effective contraceptives by a well-informed decision. Aim: To investigate if reproductive history and socioeconomic factors have an impact on the choice of LARC under the influence of customary and structured contraceptive counselling, among adolescents and young adults (18-24) at youth clinics in Stockholm, Sweden. Method: Quantitative method. Cluster randomized controlled intervention study, and a substudy of LOWE. Result: Planned use of LARC before the visit (OR 45.78, 95% CI 23,54–89,02) and structured contraceptive counselling (intervention) (OR 3,67, 95% CI 2,24–5,97) was the variables that influenced the choice of LARC. Conclusion: A likely reason why sociodemographic factors and reproductive history did not influence the choice of LARC, could be that contraceptive use is a part of a more complex context. The information provided in contraceptive counselling has an influence on the majority of all patients, but current societal norms control the choice of contraception, as well as paradigm shifts within SRHR. External validity: The result was of clinical significance for staff at youth clinics and can be clinically applied for in-depth knowledge of influencing factors for the choice of LARC.

Abstrakt Title: Advising companies on tax planning Introduction: In Sweden, there is an opportunity for small and medium- sized companies to make use of end-of-year dispositions, which are seen as a legal means of tax planning. When deciding on tax planning, companies can seek the help of an accountant who provides advice on matters relating to corporation tax. The motives of the companies stakeholders are also interesting to take into account when choosing tax planning. Purpose: The purpose of this study is to investigate how accountants give advice to small and medium-sized companies in tax planning and what motives the companies have for tax planning. This is to create greater insight and understanding of how companies plan tax based on different accounting theories. Method: The study used a qualitative method. Semi-structured interviews have been conducted with respondents in Kalmar County. The collection was carried out with audit firms and small and medium-sized companies. Result: The accountant acts as a link in tax planning between the company and the owner. Closing dispositions are the SME approach to tax planning. When deciding on tax planning, the owner has the final mandate. / Sammanfattning Titel: Att rådgiva företag vid skatteplanering Inledning: I Sverige finns möjligheten för små och medelstora företag att använda sig av bokslutsdispositioner viket ses som ett lagligt medel vid skatteplanering. Vid beslut om att skatteplanera kan företag ta hjälp av en revisor som ger rådgivning i frågor som berör bolagsskatten. Företagets intressenters motiv är intressanta att ta i beaktning vid valet att skatteplanera. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur revisorer ger rådgivning till små och medelstora företag vid skatteplanering samt vilka motiv företagen har till planering av skatten. Detta är för att skapa en större inblick och förståelse för hur företagen skatteplanerar utifrån olika redovisningsteorier. Metod: Studien har använt en kvalitativ metod. Semi-strukturerade intervjuer har genomförts med informanter i Kalmar län. Insamlingen genomfördes med revisionsbyråer samt små och medelstora företag. Slutsats: Revisorn fungerar som en länk i skatteplaneringen mellan företag och ägare. Bokslutsdispositioner är små och medelstora företags tillvägagångssätt i skatteplanering. Vid beslut om att skatteplanera har ägaren det slutliga mandatet.

The standard for the auditing profession is not only to review the client's financial reports, but to also offer advice to clients in the form of independent advisory services. This entails potential risks that may mean that the auditor's independent role is affected. In addition, there are discussions that professionalism and commercialism are found as two contradictory institutional logics in the auditing profession. Others believe that the logics can instead integrate with each other and thus do not have to be contradictory. At the same time, some believe that the audit quality increases when the auditor performs both auditing andi ndependent advisory services to the same client, while others believe that different conflicts can arise between these two roles. Therefore, we have chosen to examine how auditors work to deal with the potential conflict between the auditor's audit and advisory role and also the two logics professionalism, commercialism. The purpose of this study is to create a deeper understanding of the auditor’s approach to the professional, commercial logic and also two roles as independent advisors and auditors. A qualitative method has been used in this study, we have conducted personal interviews with six certified public accountants who are active in the industry as both independent advisors and auditors. A comparison of the empirical data has been made between the auditors opinions to identify different methods that can be applied to maintain auditor independence. After gathering the empirical evidence, we can state that the conflicts the theory describes exist between an auditors two roles as an advisor, auditor and the logics of professionalism, commercialism are not present. Instead, our study shows that both logics can integrate with each other in the auditor's work as an advisor and auditor as Carrington et al. (2013) mean. The auditor can use several methods to maintain independence, for example through the use of the analysis model and by referring the client to another auditor when the auditor has trouble maintaining an independent role. / Idag så är standarden för revisionsyrket inte bara att revidera klientens finansiella rapporter, utan även att erbjuda rådgivning till klienten i form av fristående rådgivningstjänster. Detta medför potentiella risker som kan innebära att revisorns oberoende roll påverkas. Utöver det så råder det diskussioner om att professionalism och kommersialism påträffas som två motsägelsefulla institutionella logiker inom revisionsyrket. Andra menar att logikerna istället kan integrera med varandra och behöver alltså inte vara motsägelsefulla. Samtidigt så menar vissa att revisionskvalitén ökar när revisorn utför både revision och fristående rådgivning till samma klient medans andra menar att olika konflikter kan uppstå. Därför har vi valt att undersöka hur revisorer arbetar för att hantera den potentiella konflikten mellan revisorns granskande, rådgivande roll och de två logikerna professionalism, kommersialism. Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för revisorns förhållningssätt till den professionella, kommersiella logiken och två roller som fristående rådgivare, granskare. I denna studie har en kvalitativ metod valts där vi har genomfört personliga intervjuer med sex auktoriserade revisorer som är verksamma i branschen som både fristående rådgivare och granskare. En jämförelse av empirin har gjorts mellan revisorernas synpunkter för att identifiera olika metoder som kan tillämpas för att upprätthålla oberoendet. Efter att ha samlat in empirin kan vi konstatera att de konflikter som teorin beskriver existerar mellan revisorns två roller och logikerna professionalism, kommersialism inte är föreliggande. Istället visar vår studie att båda logikerna kan integrera med varandra i revisorns arbete som rådgivare och granskare som Carrington et al. (2013) menar. Revisorn kan använda sig av flera metoder för att upprätthålla oberoendet, bland annat genom användning av analysmodellen och genom att hänvisa klienten vidare till en annan revisor.

Financial advisory services currently face many challenges such as adapting to regulations, competing against robot advisors and offering qualitative advice. We use a utility function based on the clients' risk preferences and investigated the value added by advisory services. The data represents real clients that received financial advisory services from an advisory firm, which gives this thesis a unique accuracy. For the calculations we simulated outcomes of the portfolios and computed key values pertaining to the investors' financial positions. Our calculations show that investors on average gain corresponding 1.66 % per year in risk free return on their investments from advisory services. In addition, we show that the client's value of advisory service increased with respect to the investor's risk level and time horizon of investment. / Aktörerna inom finansiell rådgivning står för närvarande inför flera utmaningar, att anpassas efter regleringar, konkurrera mot robotrådgivare och erbjuda hög kvalitet i rådgivningen. Vi har använt en nyttofunktion baserad på kunders riskpreferenser och utrett vilket värde som finansiell rådgivning tillför. De data som använts representerar verklig kunddata från ett rådgivningsföretag, vilket ger denna studie en unik träffsäkerhet. Beräkningarna av nyckeltal för investerarnas finansiella position har gjorts genom simulering av portföljer. Våra beräkningar visar att finansiell rådgivning ger investerare i genomsnitt motsvarande 1.66 % i ökad riskfri avkastning per år efter avgifter och skatter. Dessutom vi visa att rådgivarnas tillförda värde ökar med avseende på investerarnas risknivå och tidshorisont.

Bakgrund: Patienter med livsstilsrelaterade sjukdomar erhåller vanligtvis rådgivning kring levnadsvanor via primärvården. Förebyggande rådgivning, vilket ingår i distriktssköterskans kompetensbeskrivning, kan dock förhindra uppkomsten av livsstilsrelaterade sjukdomar. Syfte: Att undersöka distriktssköterskans preventiva arbete med rådgivning avseende levnadsvanor hos vuxna som inte följs via diagnosspecifik sjuksköterskemottagning. Design: Tvärsnittsstudie Metod: Ett webbformulär konstruerades och skickades till 112 distriktssköterskor inom primärvården. Svarsfrekvensen var 48 %, totalt uppfyllde 47 kvinnliga distriktssköterskor samtliga inklusionskriterier. Medelåldern var 47 år. Resultat: Rådgivning om fysisk aktivitet gavs dagligen eller varje vecka av 49 % och ansågs enkelt eller ganska enkelt av 91 %, för kost var dessa siffror 42 % respektive 84 %. Alkohol och droger ansågs svårast och gavs i minst utsträckning. Rådgivning gavs oftast via telefon, dagligen av 20 %, men ansågs enklare vid fysiska besök. 89 % ansåg att rådgivning vid fysiska möten var enkelt eller ganska enkelt. Rådgivning uppgav 79 % att det fanns behov av och 89 % att det borde prioriteras. Slutsats: Rådgivning om levnadsvanor ansågs vara en viktig uppgift. Det gavs oftast via telefon men ansågs enklare vid fysiska besök. Distriktssköterskorna gav mer råd kring de levnadsvanor de ansåg var enklare att ge rådgivning kring. Resultatens generaliserbarhet är begränsad då svarsfrekvensen var låg. Vidare psykometrisk testning av enkäten rekommenderas / Background: Patients with lifestyle-related diseases usually receive counseling through primary care. However, preventive lifestyle counseling could prevent the development of lifestyle-related diseases and is included in district nurse’s (DN) assignment description.  Aim: To examine DN work with lifestyle counseling among adults who are not followed up via a nurse-led diagnosis-specific clinic.  Design: Cross-sectional study  Method: A web-based questionnaire was constructed and distributed to 112 DN working in primary care. Response rate was 48% and a total of 47 female DN met all inclusion criteria. Mean age was 47 years.  Result: Counseling around physical activity was given daily or weekly by 49 % and was considered easy or quite easy by 91 %, for diet these numbers were 42 % and 84 %. Drugs and alcohol were considered most difficult and less frequently counseled. Counseling was mostly given over the phone, daily by 20 %. Counseling at physical meetings was considered easier, easy or quite easy by 89 %. 79 % stated there’s a need for lifestyle counseling and 89 % that it should be prioritized.  Conclusion: Lifestyle counseling was considered an important task. It is mostly given over the telephone but considered easier at physical meetings. DN tend to give more counseling on lifestyle habits that they find easier to counsel. The generalizability of the results is limited due to the low response rate. Further psychometric testing of the questionnaire is recommended

Bakgrund: Digital otrohet är ett relativt nytt fenomen, som har uppstått via internet parallellt med den tekniska utvecklingen av sociala medier. Forskning på området är dock mycket begränsad i synnerhet i en terapeutisk kontext samtidigt är digital otrohet en problematik och utmaning som familjerådgivare möter i sin yrkesvardag. Syftet: Det övergripande syftet med studien är att skapa fördjupad kunskap om familjerådgivares erfarenheter av att möta par som upplevt digital otrohet. Mer specifikt avses att undersöka hur familjerådgivarna upplever att digital otrohet som fenomen påverkar den professionella arbetsprocessen.Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. Åtta familjerådgivare, fem kvinnor och tre män i åldrarna 45 - 66 år, intervjuades. Fem av intervjuerna skedde ansikte mot ansikte och tre över internet via Teams. Den insamlade data har analyserats genom tematisk analys. Resultat: Familjerådgivare beskriver att par de möter kan vara oense om det förekommit digital otrohet eller inte, till skillnad från fysisk otrohet där paren är överens om att det skett. Två familjerådgivare beskriver att digital otrohet kan gränsa till andra fenomen som svartsjuka och sexuella fantasier. En otydlig definition av vad som är digital otrohet och tvetydighet av hur beteendet/aktiviteten ska bedömas påverkar arbetsprocessen för familjerådgivare. Andra faktorer som påverkar arbetsprocessen är faktorer såsom parens tillgänglighet till internet och tillgång till digital teknik. / Background: Digital infidelity is a relatively new phenomenon that has emerged alongside the technological development of social media. Research in this area is, however, very limited, especially in a therapeutic context, while digital infidelity is a problem and challenge that family counsellors encounter in their professional practice.Aim: The overall aim of the study is to develop a deeper understanding of family counsellors´ experiences in working with couples who have encountered digital infidelity. More specifically, it intends to examine how family counsellors perceive digital infidelity as a phenomenon and how it affects their professional work process.Method: The study is a qualitative interview study with semi-structured questions. Eight family counsellors, five women and three men aged 45 - 66, were interviewed. Five of the interviews were conducted face-to-face, and three over internet via Teams. The collected data were analysed using thematic analysis.Results: Family counsellors describe that couples they meet may disagree on whether digital infidelity has occurred, unlike physical infidelity where the couples agree that it has taken place. Two family counsellors describe that digital infidelity could border on other phenomena such as jealousy and sexual fantasies. An unclear definition of what constitutes digital infidelity and ambiguity in how the behaviour/activity should be assessed impacts the work process for family counsellors. Other factors impacting the work process include the couples´ access to internet and digital technology.

Förändringen av dagens bankmarknad sker successivt, en ny form av bankkontor med digitalisering etableras samtidigt som fysiska bankkontor avvecklas. Digitaliseringen har lett till att bankerna utvecklat en ny rådgivningstjänst, onlinemöte, som innebär att banker kan erbjuda finansiell rådgivning på valfri plats. Technology acceptance model och institutionell teori är diskuterade forskningsområden men är relativt outforskade i den empiriska kontexten för finansiell rådgivning via onlinemöte. Tidigare forskning har redovisat att faktorerna företagsimage, upplevd säkerhet samt webbplatskvalitet har en påverkan på bankkunders förtroende, men framhävt faktorn förtroende som avgörande vid acceptans av online-bankingtjänster. Studiens syfte är att skapa en förståelse gällande bankkunders acceptans av den nya rådgivningstjänsten onlinemöte. Studien har en positivistisk och deduktiv ansats som tillämpats i form av hypotesprövning. En kvantitativ metod präglar studien som genomfördes med datainsamlingsmetoden internetenkät. Resultatet av studien har baserats på 118 respondenter. Studiens resultat påvisar att bankkunder framhäver faktorn förtroende betydelsefull för dess acceptans av finansiell rådgivning via onlinemöte. Faktorn förtroende förklaras ha en medierad roll genom att faktorerna upplevd säkerhet och företagsimage kan reglera bankkundernas förtroende till rådgivningstjänsten onlinemöte. Faktorerna upplevd säkerhet och företagsimage påvisas medierade av faktorn förtroendet, eftersom de inte kunde påvisas ha signifikant direkt effekt för acceptans av rådgivningstjänsten onlinemöte. En begräsning i studien har varit att endast respondenter som genomfört ett traditionellt rådgivningsmöte via ett bankkontor har studerats. Studien bidrar med ett värde till Sveriges banker eftersom studien påvisar att faktorerna är betydelsefulla att beakta vid etablering av den nya rådgivningstjänsten onlinemöte. / The ongoing changes in today's banking market is taking place gradually, a new form of bank branches with digitization are established while the physical bank branch shuts down. Digitalization has led to banks developed a new financial advisory service, online meeting, which means that banks can provide their banking clients with financial advice at any location. Technology acceptance model and institutional theory are widely researched and debated research fields but have a research gap within the context of financial advice through online meeting. Previous research has identified that corporate image, perceived security and website quality has an impact on banking customers' trust, but trust is emphasizing as important for acceptance of online banking services. The purpose is to create an understanding of the banking customer’s acceptance of online meeting. The study has a positivistic and deductive approach, applied by hypothesis tests. A quantitative method characterizes the study and were conducted using an internet survey. The result of the study is based on 118 respondents. The results indicate that banking customers emphasize trust as important for the acceptance of online meetings. Trust declared a mediating role because perceived security and corporate image can regulate banking customer trust to online meetings. Trust has a mediating role because perceived security and corporate image couldn’t show a significant effect on the acceptance of online meeting. The study is limited to have researched only respondents who had completed a traditional financial advice session through a bank branch. The study contributes with value to the banks, because it can be demonstrated that these factors are important to take into account with the establishment of online meeting.

Bakgrund: Banksektorn genomgår en digital utveckling och förändringen sker i en allt snabb takt. Nya marknadsförhållanden med regelverk, en förändrad konkurrenssituation och ett förändrat kundbeteende har ställt banksektorn inför nya utmaningar och möjligheter som bankerna behöver förhålla sig till för att upprätthålla och stärka förtroendet gentemot sina kunder. Syfte: Studiens huvudsyfte är att undersöka hur banker hanterar förtroenderelaterade frågor under den ökade digitaliseringen inom banksektorn. Vidare syftar studien till att skapa en djupare förståelse för robotiserade rådgivningsprocesser och dess påverkan på bankkundernas förtroende i samband med att den fysiska kontakten mellan bank och kund minskar. Metod: Studien är utav en kvalitativ karaktär med en abduktiv forskningsansats och baseras på intervjuer med fem respondenter med relevanta yrkesroller som berör digitalisering- och förtroendefrågor inom den svenska banksektorn. Slutsats: Studiens resultat påvisar att digitaliseringen medför nya möjligheter och utmaningar som bankerna kan dra nytta av förutsatt att dem hanterar den digitala utvecklingen på ett korrekt sätt. Resultatet tyder vidare på att bankerna behöver förhålla sig till dem förändrade marknadsförhållandena och ständigt bemöta kundernas förväntansbild. / Background: The banking industry is facing a digital transformation and the change is taking place at a rapid pace. New market conditions, a changing competitive situation and a changing customer behavior have put the banking industry in front of new challenges and opportunities that banks needs to manage to maintain and strengthen their customers trust towards themselves. Purpose: The main purpose of the study is to investigate how banks handles trust-related issues in the context of the increased digitalization in the banking industry. Furthermore, the study aims to create a deeper understanding of robo-advising and its impact on banking customers' trust while the physical contact between banks and customers decreases. Method: The study is of a qualitative character and follows an abductive research effort. The study is based on interviews with five respondents with relevant professional roles that concern digitalization and trust within the Swedish banking industry. Conclusion: The study's results show that digitalization brings new opportunities and challenges that banks can benefit from, given they handle the digital development properly. The result further indicates that banks need to manage the changing market conditions and constantly respond to customers' expectations.

Revisorn anlitas för att ge ett oberoende yttrande som ska säkerställa pålitligheten i företagensfinansiella rapporter. Denna tilltrosskapandande effekt kan endast uppnås om revisorn görsina bedömningar och fattar beslut utan att låta sig påverkas av andra personers viljor ellerönskningar. Att revisorn är oberoende är särskilt viktigt i de fall revisorernas arbete påverkarintressenters beslutsfattande. Diskussionen kring revisorns oberoende i samband medtillhandahållandet av fristående rådgivning har debatterats flitigt. Vissa menar att denfristående rådgivningen medför positiva effekter på revisionen, medan andra anser att denborde förbjudas då den utgör ett hot mot revisorns oberoende och påverkar förtroendet förbranschen. Genom införandet av revisionspaketet står revisionsbranschen inför nyaregleringar av oberoendet och den fristående rådgivningen. Denna uppsats ämnar fördjupadiskussionen och undersöka varför det kan upplevas som ett problem när en revisionsbyrå, irollen som oberoende kontrollorgan, erbjuder både fristående rådgivning och revision.Frågeställningen besvaras med hjälp av relevanta teorier, modeller och intervjuer medrevisorer, intressenter samt normgivande organ. Den fristående rådgivningen kan medföra attrevisorn inte uppfattas som oberoende och kan utmana förtroendet hos allmänheten. Vidarekan det upplevas som ett problem när den fristående rådgivningen sker på revisionsklienter.Medias skildring av debatten, att det verkar föreligga ett förväntningsgap samt en bristandetransparens kan även det vara bidragande orsaker till problematiken. Revisionspaketet kankomma att öka transparensen, minska förväntningsgapet samt stärka förtroendet för branschenoch kan således komma att minska problematiken med att ett oberoende kontrollorganerbjuder både fristående rådgivning och revision. / Program: Civilekonomprogrammet