Syftet med denna uppsats är att undersöka jämställdheten inom den svenska idrottsrörelsen. Mer precist handlar det om att analysera kvinnliga idrottsutövares livsberättelser med fokus på jämställdheten inom det idrottsliga föreningslivet. Ambitionen är att belysa hur kvinnliga idrottare upplever och hanterar frågor som har med jämställdhet och idrott att göra på daglig basis i sin idrottsliga praktik. Ett flertal frågeställningar innehar en vital karaktär i den föreliggande studien: Upplever kvinnliga idrottsutövare att utvecklingen går åt ”rätt håll”, det vill säga att idrottslivet blir mer jämställt? Är det något eller några område som är särskilt förbisedda och/eller välutformade när det gäller jämställdhetsfrågor? Finns det några signifikanta skillnader mellan de olika idrotter som studerats, sett ur ett jämställdhetsperspektiv? Dessa frågor utgör bara ett par exempel på fundamentala frågeställningar i denna kontext.   För att söka svar på dessa frågor har en kvalitativ metod tillämpats med inriktning mot livsberättelse. I studien intervjuades tolv kvinnliga idrottare, från såväl elitidrotten som breddidrotten, vilka representerade sex olika idrotter, vilka är ishockey, fotboll, handboll, innebandy, volleyboll och vattenpolo. Av resultaten från den föreliggande studien framgår det bland annat att merparten av studiedeltagarna anser att utvecklingen går åt rätt håll, d.v.s. de uppfattar att sina respektive idrotter har blivit mer jämställda. Icke desto mindre betonar respondenterna att det emellertid finns mycket som behöver förbättras. / The purpose with this paper is to investigate gender equality in Swedish sports. More precisely, it is about analyzing female athlete’s life stories focusing on equality within female sports associations. The aim is to highlight how female athlete’s experience and handle issues related to gender and sports. There are a number of vital questions looked into in this paper: Are the female athlete’s experiencing that the development is moving in right direction, that is to say that sports life are becoming more equal? Is there any other area that is particularly neglected regarding gender equality? Are there any significant differences between the sports covered in this paper in terms of gender equality? These questions are just some examples of fundamental issues in this context.   In order to find answers to these questions, a qualitative method has been used focusing on life stories collected during interviews with twelve female, both elite and non-elite athlete’s from six different sports, which are ice hockey, soccer, handball, floor ball, volleyball and water polo. The results show that the majority feels that the development is going in the right direction, in other words they feel that their respective sports have become more equal. Nonetheless, the respondents however emphasizes that there is much that needs to be improved.

No description available.

Den svenska idrottsrörelsen har gått över från att vara en amatör- och folkrörelsebaserad verksamhet till en mer kommersiell och professionell verksamhet. Det finns ett ökat fokus på arbetet med att förbättra redovisningen hos ideella föreningar, därför att det finns en ökad oro kring kvalitén. Syftet med denna studie är att undersöka hur de ekonomiansvariga i de ideella idrottsföreningarna upplever arbetet med den ekonomiska redovisningen och utifrån detta diskutera möjliga orsaker till varför ideella idrottsföreningars redovisning varierar i kvalité. För att uppfylla syftet genomfördes åtta kvalitativa intervjuer. Representanter från sex idrottsföreningar som är anslutna till Riksidrottsförbundet deltog i studien. Dessutom intervjuades två anställda på ett distriktsidrottsförbund. Våra resultat tyder på att de ekonomiansvariga upplever att arbetet med att upprätta den ideella idrottsföreningens redovisning tar mycket tid. Detta kan vara ett tecken på att redovisningen har vuxit i omfattning. Vidare kan denna ökade omfattning leda till tidsbrist som möjligen kan påverka redovisningens kvalité. Tidsbristen kan möjligen göra att redovisningen som en ideell idrottsförening producerar inte kan uppfylla de kvalitetsförbättrande kriterierna som finns gällande redovisning. / The Swedish sports movement has developed from sporting among common folks and amateurs to a more commercial and professional movement. The work of improving nonprofit accounting has been focused on since there are rising concerns about the quality of the accounting. The purpose of this study is to investigate how the bookkeepers experience working with the accounting, and on this basis, discuss possible causes as to why non-profit sports organizations’ accounting varies in quality. The study has been conducted through eight qualitative interviews. The participants were six representatives from non-profit sports organizations and two representatives of a District Federation from the Swedish Sport Confederation. Our study indicates that the bookkeepers find the accounting time consuming. This could be a sign that the scope of this kind of accounting has grown. This growth might further affect the quality of the accounting due to an increasing lack of time, which in turn could possibly lead to the accounting produced by a non-profit sports association not fulfilling the qualitative characteristics.

Sport is the biggest movement in Sweden and among youth is seen as the most important and one of the most prestigious leisure-time activities. Riksidrottsförbundet (RF) is the main organization of the Swedish sport movement. It receives funding from the government in order to represent and develop the Swedish sports clubs. The government’s choice to support sport within RF happens at the expense of other sports, for example skateboarding. Many youths today choose to engage in sport and/or physical activities outside the club activities. This study aims to map and analyze sport and physical activities within and outside the club activities, among ninth graders (15-16 year) in one school in Umeå kommun. Fifty-six pupils, in three classes participated in the survey and their answers are the result of this study. The result showed a broad amount of different sport and physical activities among the youths. Many youths quit their involvement within sport club activities in order to engage in sport and/or physical activities outside the club activities. The survey also showed differences in the youths motives of sport and/or physical activities within and outside the club activities.

The Swedish model is a concept that over time has become widely known. Lately, the first thing that springs to mind may be the way Sweden has handled the pandemic of covid-19. Originally however, the Swedish model is an attempt develop a strategy of cooperation between conflicting interests. It has a long history in the relationship between employers and employees and also more structurally, between labour unions and the employers’ association, as well as between government and various interest organisations. The Swedish Sports Confederation (SSC) is a membership organisation of 72 special federations of sport. In addition, it disperses the government funding to sports and hence has a relationship with the state where the government has particular interest in how sport delivers on the government targets for sport. As a member organisation however, the SSC is governed by its members. The question then arises: does the government funding and the state’s expectations influence how sport is governed even though it is an independent organisation? This study based on a theory of leading change, where leadership is categorised in eight steps examines to what extent and how leadership surfaces in the relationship between the SSC and its members. How can this leadership be described and understood? The method used is a study of documents, more explicitly propositions from the board to the general assembly of the confederation, documents for discussion in workshops and documents containing information and knowledge pertinent to the process. All the documents that were studied have been presented by the board to the members between the years 2013 and 2019. Analysis were quantitative where leadership that could be identified as one of the eight categories of the model was marked in a specially developed protocol and thereafter summarised to determine the extent of leadership that occurred, and qualitative where sections of text that related to the steps of the model were analysed. The leadership was then described based on how steps of the model were utilised or not. The results of the analysis show that the SSC emphasised the creating of a sense of urgency early in the process. This emphasis however, decreased as time passed. During the whole process the SSC kept focus on involving all federations as well as focusing on what to achieve and how this is to be done. From about halfway and onwards the communication about the change process and the vision was given more attention. The SSC has not identified any small, leading coalition, created short term results or celebrated early successes in order to build up more power for change. In the discussion section there is speculation on whether this is due to the type of member organisation that the SSC is. To conclude several suggestions are presented with regards to how a hybrid organisation could handle leadership in order to strengthen knowledge, democracy and at the same time meet expectations from several directions. / En ideell medlemsorganisation styrs av organisationens medlemmar genom beslut på årsmöte. Om samma organisation mottar bidrag för sin verksamhet, med förväntningar på effekter som verksamheten ska ha – hur påverkas då organisationen? Denna uppsats finner sin bakgrund i en ideell organisation, Riksidrottsförbundet (RF), som under lång tid ingått ett korporativt samröre med staten. En av RF:s uppgifter är att, tillsammans med sina medlemmar, leda den idrottsliga utvecklingen. I ljuset av en teori om ledarskap i förändring där åtta steg identifierats som nödvändiga i en sådan process analyseras RF:s ledarskap i relation till medlemmarna. I vilken utsträckning och på vilket sätt framträder ledarskap? Hur kan detta ledarskap beskrivas och förstås? Studien är gjord i form av en dokumentstudie där besluts-, diskussions- och kunskapsunderlag som RF presenterat för sina medlemmar under perioden 2013–2019 studerats och analyserats. Denna period kan sammanfattas som idrottsrörelsens strategiarbete, med inriktning på fem övergripande mål 2025. Analysen har dels skett kvantitativt där ledarskap som kunde kategoriseras till någon av de åtta steg som återfanns i teorin noterades i ett särskilt utvecklat protokoll och därefter sammanställdes när det gäller omfattning, dels kvalitativt där identifierade textstycken härletts till den teoretiska modellens åtta steg. Ledarskapet har sedan beskrivits utifrån hur modellens olika steg använts och inte använts. Resultatet av analysen visar att RF lagt stor vikt i periodens början på att etablera en känsla av att förändring är nödvändig och brådskande. Dock har betoningen på detta minskat längs vägen. Under hela processen har RF haft stort fokus på involvering, samt vad som ska uppnås och hur det ska göras. Från mitten av processen och framåt kan också noteras ett större fokus på kommunikation kring förändringsprocessen. RF har inte i processen identifierat någon mindre ledande koalition, skapat några kortsiktiga resultat eller befäst framgångar för att skapa ytterligare framgångar. I diskussionen spekuleras i om en anledning till avsaknaden av dessa tre steg kan vara att RF är just en medlemsorganisation och därigenom inte vill behandla medlemmar olika. Som konklusion ges ett antal förslag kring hur en hybridorganisation kan fundera på att hantera ledarskapet för att stärka kunskap, demokrati och samtidigt klara att möta olika intressenters förväntningar.

Svensk idrottsrörelse är en marknad i förändring, idrottande utanför idrottsföreningar har ökat under de senaste åren och privata aktörer har tagit stora steg framåt. Runt om i världen sprids en ekonomisk nyliberalism där privata aktörer blivit vanligare genom avregleringar och fått tillgång till marknaders principer för att tillgodose behov på bästa sätt.  Syftet med denna studie är att undersöka hur ideella idrottsföreningar upplever konkurrensen från privata aktörer på idrottsmarknaden. Vidare syftar denna studie till att undersöka hur ideella idrottsföreningar hanterar denna konkurrens samt hur ideella idrottsföreningar kan komma att påverkas av den konkurrens som idag finns från privata aktörer på idrottsmarknaden. Studien har en kvalitativ ansats och empiri har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer som genomförts genom digitala möten eller över telefon med anledning av rådande Covid-19 pandemi och dess begränsningar i fysiska möten. Respondenterna representerade varsin idrottsförening i Stockholmsområdet inom fyra olika idrotter: fotboll, ishockey, simning och friidrott.   Empirin har analyserats utifrån den teoretiska referensramen bestående av konkurrens, nyinstitutionell teori, organisationsformer och sektorböjning. Samtliga föreningar i studien upplever konkurrens från privata aktörer på något sätt. Det är tydligt att de som upplever den största konkurrensen är lagidrotterna ishockey och fotboll, vilka också kommit längst i sin hantering av den uppstådda konkurrensen. De upplever i dagsläget den största konkurrensen från privata aktörer inom lov- och campverksamheter. Inom friidrott och simning upplevs en annan typ av konkurrens primärt gällande anläggningar och med kommunen som konkurrent. En effekt som de privata aktörerna medför är att föreningarna förlorar deltagare i sin camp- och lägerverksamhet och att pengar går från idrottens föreningsliv till de privata aktörerna. För att hantera detta arbetar föreningarna med att utveckla kvaliteten i hela sin verksamhet för att bli mer konkurrenskraftiga. Den större delen av den löpande verksamheten påverkas i dagsläget dock inte av de privata aktörerna, men detta kan komma att förändras. / The Swedish sports movement is a market in transition, people engaging in sports outside of the typical sports clubs have raised in popularity over the last years and private players have taken big steps forward. Economic new liberalism, where private players are more common have gained access to previous regulated markets due to deregulation. The purpose of this study is to examine non-profit sports clubs ́ experience of competition from private players in the sports market. Furthermore, this study aims to examine how non-profit sports clubs are affected by the competition and how their organization handles it. This study has a qualitative approach and data has been collected through eight semi-structured interviews. The interviews were conducted through digital meetings or via telephone, due to the prevailing Covid-19 pandemic and the limitations it caused in physical meetings. Every respondent represented a sports club in the Stockholm area in different sports: soccer, ice hockey, swimming, and athletics. The collected data were analyzed with takeoff from previous research regarding competition, new institutional theory, organization forms, and sector-bending. All clubs in the study are exposed to competition with private players. The sports experiencing the most competition are the soccer and ice hockey clubs who are once facing this issue much more compared to the athletics and swimming clubs. The competition that ice hockey and soccer face is primarily through holiday camps. In the athletics and swimming clubs, the competition is primarily regarding facilities and the fact that the municipality is an actor in the market as well. The effects caused by the private players ́ existence is that the clubs lose participants in their camps and that money outflows from the sports clubs to the private sector. To manage this the clubs work with quality development to become more competitive. The clubs’ day-to-day operations are not affected by the private players in this current situation, but that might change.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur Hammarby Fotboll utövar socialt entreprenörskap genom Spontanfotboll. Detta bidrar med viktig kunskap om hur socialt entreprenörskap praktiseras. Studien visar ett exempel på hur Riksidrottsförbundets policyer påverkar idrottsföreningars arbete med inkludering och att nå vissa grupper i samhället.  Metod: Studien grundar sig i kvalitativ induktiv metod, vilket innebär att materialet samlas in först och analyserar för att sedan skapa teori, modell eller förklaring. Materialet har samlats in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer, en fallstudie samt dokumentanalys.  Teori: Studiens teoretiska perspektiv är Pierre Bourdieus fält och kapitalbegrepp samt CSR och socialt entreprenörskap.  Resultat och slutsatser: Att arbeta med socialt entreprenörskap handlar om att kunna tillfredsställa sociala behov som samhället står inför. Genom Samhällsmatchens (Hammarby Fotbolls avdelning för social entreprenörskap) initiativ Spontanfotboll erbjuder de ungdomar en kostnadsfri aktivitet där de kan spela fotboll under helgkvällar istället för att vara ute under vintermörkret. Detta skapar en meningsfull fritid för ungdomarna där de inte är ute sena kvällar i riskfyllda miljöer, vilket leder till att det upplevs lugnare i området under de tider Spontanfotboll bedrivs. Att använda sig av lokala ledare som leder aktiviteten har visat sig funka bra för Samhällsmatchen. De använder de lokala ledarna för att marknadsföra aktiviteten och når de lokala invånarna mer effektivt samtidigt som de ger ett första jobb för ungdomarna. Detta skapar en trygghet och legitimitet för Spontanfotboll. Resultaten visar hur socialt entreprenörskap kan praktiseras i en av Sveriges största idrottsföreningar, samt tillvägagångssätt för att påverka ungdomars idrottsdeltagande positivt. Studiens slutsats är att Samhällsmatchen och Hammarby Fotboll initiativ Spontanfotboll är framgångsrikt för att de är medvetna om sin roll i lokalsamhället, värnar om de lokala invånarna, samarbetar med lokala aktörer och tillfredställer sociala behov. / Purpose: The purpose of this study is to investigate how Hammarby Football practices social entrepreneurship through Spontanfotboll. This contributes important knowledge about how social entrepreneurship is practiced. The study shows an example of how the Swedish Sports Confederation's policies affect athletic clubs' work with inclusion and reaching certain groups in society. Methodology: The study is based on a qualitative inductive method. The material has been collected through semi-structured qualitative interviews, a case study and document analysis. Theory: The study's theoretical perspective is Pierre Bourdieu's concept of field and capital. as well as CSR and social entrepreneurship. Results and Conclusions:  Working with social entrepreneurship is about being able to satisfy social needs that society faces. Through Samhällsmatchen's (Hammarby Football's department for social entrepreneurship) initiative Spontanfotboll, young people are offered a free activity where they can play football during weekend evenings instead of being out in the winter darkness. This creates a meaningful free time for the young people where they are not out late at night in risky environments, which leads to a safer feeling in the area during the times Spontanfootball is played. Using local leaders who lead the activity has proven to work well for Samhällsmatchen. They use the local leaders to promote the activity and reach the local residents more effectively while providing a first job for young people. This creates a feeling of security and legitimacy for Spontanfotboll. The results show how social entrepreneurship can be practiced in one of Sweden's largest athletic clubs, as well as approaches to positively influence young people's sports participation. The study's conclusion is that Samhällsmatchen and Hammarby Football ́s initiative Spontanfotboll are successful because they are aware of their role in the local community, they care for the local residents, cooperate with local actors and satisfy social needs.

This thesis aimed to explore which organizational ideal type dominated the Swedish Sports Confederation's central governing documents and how this could potentially construct the athletes involved. The chosen ideal types were "associative fostering" and "competitive fostering" (Peterson 2002). To identify these ideal types within the documents, a coding scheme was used to concretize the ideal types' inherent goals and logic. Subsequently, the theory of social entrepreneurship was chosen as it could connect the ideal types with overarching ideological currents in society which affect the organization of elite sports initiatives. The theory of governmentality, operationalized through rationality and technology and subject formation, was employed. This theory was used partly to identify the various rationalities and technologies produced by neoliberalism, and to place the athlete within this context to examine the potential impact on the individual. By identifying neoliberal technologies, it was observed that goal management and economization significantly influence sports, primarily in favor of competitive fostering. Beyond this ideal type, the Swedish Sports Confederation has been fragmented in some aspects through projectification. Despite external pressures, the federation remains committed to its nonprofit roots and continuously applies educational programs internally on how to relate to what they describe as Sweden's largest popular movement. The method used to analyze the source material was an idea-critical analysis with an actor focus on the Swedish Sports Confederation. The goal was to find ideological currents in the text that could provide answers as to whether there was a predominant ideal type that had gained more prominence in the organizational directions, without necessarily conducting interviews or observing multiple training sessions across different sports. In summary, the findings indicate a significant neoliberal influence on Swedish sports governance, emphasizing competitive fostering through goal management and economic rationalities. The analysis highlights the federation's efforts to balance these pressures while maintaining its nonprofit roots and fostering associative education. This complex interplay between external neoliberal forces and internal organizational ideals reveals the nuanced construction of athletes within the Swedish sports system.