Rörelse och framkomlighet har alltid spelat en stor roll för samhällsutvecklingen. Människans geografiska räckvidd har ökat mycket under de senaste 50 åren och detta tack vare bilen. Detta har fått vissa konsekvenser såsom glesare städer, miljöförstöring och ökat antal trafikolyckor för att nämna några. Planering av våra transportsystem har skett utan eftertanke och är byggda utan större hänsyn till miljön, vilket är ohållbart och det måste till en förändring i användandet av våra transportsystem. Trafikverket är en svensk statlig organisation som står för den långsiktiga planeringen av det samlande transportsystemet i Sverige. Trafikverket har länge haft en roll som “infrastrukturbyggare”, men vill nu utveckla sin identitet till “samhällsutvecklare”. Detta för att på bästa sätta skapa ett hållbart transportsystem som bidrar till ett hållbart resande.   Syftet med denna studie var att undersöka vilka kompetenser som anses vara viktiga hos en samhällsutvecklare och om kompetenserna hos Trafikverkets Region Mitt skiljer sig jämfört med de förväntade kompetenserna hos en samhällsutvecklare. För att undersöka vilken kompetensnivå Trafikverket Region Mitt hade, skapades ett kunskapstest där fem olika kompetenser testades på alla utom ett verksamhetsområde hos Region Mitt. De kompetenser som testades var kommunikationsförmåga, förhandlingsteknik, pedagogik, samhällsförståelse samt analytisk förmåga. Kunskapsprovet baserades på intervjuer och litteraturstudier. Något som alla intervjuer hade gemensamt var att de intervjuade menade på att en samhällsutvecklares viktigaste egenskap var att ha en bred kompetens. Trafikverket har en viktig roll i samhällsutvecklingen och bör vara samhällsutvecklare. Resultatet visade att alla verksamhetsområdena hade lägst medelpoäng i delmomenten samhällsförståelse och pedagogik samt högst medelpoäng i delmomentet kommunikationsförmåga. Dock visade det sig svårt att bedöma resultat av kunskapstestet, då det var svårt att fastställa validiteten på frågorna. / Movement and mobility has always played a major role in the development of society. Man's geographical reach has increased a lot over the last 50 years thanks to the rising usage of cars. The car has played a central role in community development. This has had certain consequences, such as more sparse cities, environmental degradation and an increased number of traffic accidents to name a few. The planning of our transportation systems have taken place without enough reflection of impact and are built with insufficient regard to the environment, which is unsustainable and must change. Focus on sustainable development has been at a global level for a long time. Because of various social trends the focus has now moved to a more local level, which has led to that local actors have been given a greater responsibility to society development. Trafikverket (The Swedish Transport Administration) is a Swedish governmental organization that stands for long-term planning of the collective transport system in Sweden. Trafikverket has long played the role of "infrastructure builders," but now wants to develop its identity to become "community developers." Which ought to be the best approach to create a sustainable transport system. The purpose of this study was to investigate which competencies are considered important in a community developer and what competencies of Trafikverket Region Mitt is different compared to the expected skills of a community developer. A knowledge test was created to examine the level of competence of Trafikverket Region Mitt. The skills tested were communication skills, negotiation skills, pedagogy, social understanding, and analytical skills. The knowledge test was based on interviews and literature studies. The interviewees believed that a community developers main characteristic was to have a broad expertise and that Trafikverket has an important role in social development and should be community developers. Something that the departments of Region Mitt had in common was that they had lowest score in the tests regarding social understanding and pedagogy, while the highest scores were collected on communication skills. However, the complexity of validating the questions proved it difficult to assess the result of the knowledge test.

Den ojämlika dödligheten är en studie av främst hjärt–kärldödlighet avseende perioden 1950–2010 i tvillingstäderna Linköping och Norrköping och konsekvenserna av ojämlikhet. Skillnaderna mellan städerna i dödlighet är stora. Under 1970-talet, då jämlikheten stod i focus, minskade dessa. Efterhand som ekonomisk politik och samhällsvärderingar mera anpassades till en global monetaristisk politik ökade också den ojämlika dödligheten mellan städerna. Stora förändringar ägde rum inom respektive stad när det gäller hjärtdödligheten. Miljonprogramområdena i de båda städerna blev relativt sett fattigare och präglades allt mer av flyktinginvandring, samtidigt som städernas centra gentrifierades, inte minst i Linköping. Skillnaderna i dödlighet mellan ytterområdena och centrum ökade under 1990- och 2000-talen. Detta gäller i större utsträckning i Linköping än i Norrköping. Avhandlingen består av tre delar. I licentiatuppsatsen analyseras städernas utveckling från 1950-talet till 2006. Studien gör också ett försök att spåra orsaker till ohälsoskillnader och för tidig död. Artikel 1 handlar om vad som hände med folkhälsan på vägen från ett högindustriellt till ett postindustriellt samhälle. Ett särskilt focus har varit att studera skillnader i hjärtsjuklighet mellan olika stadsdelar i de bägge tvillingstäderna. I artikel 2 analyseras skillnader i hjärt–kärldödlighet på stadsdelsnivå under perioden 1976 till 2010. / Unequal Mortality is primarily a study of coronary heart disease mortality and its consequences during the period 1950–2010 in the twin cities Linköping and Norrköping. The difference in mortality between the two cities was great. During the 1970s, when there was a focus on equality, these differences declined. As economic policies and social values were adapted to a global monetary policy, inequality in mortality between the two cities increased. Large changes took place in the respective cities as far as mortality in coronary heart disease was concerned. In both cities the low cost housing projects became poorer and were increasingly influenced by the influx of refugees, at the same time that the city centres became gentrified, not least in Linköping. The differences in mortality between the out-lying areas and the city centres increased during the 1990s and the first decade of the 21st century. This is true to a greater extent in Linköping than in Norrköping. The dissertation consists of three parts. The licentiate thesis analyses the development of the cities from the 1950s until 2006. The study also attempts to trace the reasons for the differences in health and premature death. Article 1 deals with what happened on the way from a highly industrial to a post-industrial society. It has especially focused on studying the differences in coronary heart disease morbidity among various neighbourhoods in both the twin cities. Article 2 analyses differences in coronary heart disease mortality during the period from 1976 to 2010.

Background: Health promotion is significant for reducing health inequalities at local and global levels. The Swedish Government has developed a policy for sustainable global development in the pursuit of implementing Agenda's 2030 sustainability goals in the international arena. Svalorna Latinamerika works in Peru with implementing the global goals at local level. Aim: The purpose of the field study is to analyze how Svalorna Latinamerika works strategically with involving local citizens to participate in the development work at the local level. The work is based on the global sustainability goals (Agenda 2030). Methods: The study applied a qualitative method and deductive approach to test whether the theory could be applied in to achieve sustainable development goals. Community participation theory claims that participation (i) is a strategy within the health promotion work that aims to involve local residents in the developing work that affects their lives (ii) it creates trust and legitimacy for the development work (iii) it can strengthen people's self- esteem, knowledge and development of new skills and (iv) the level of participation can affect the sustainability and efficiency of social development. A targeted sampling technique was applied to select the interviewees while data collection was performed through semi- structured interviews. Furthermore, manifest content analysis was used to analyze the collected material. Result: Participation as a health promoting strategy was applied by the non-profit organization. The level of participation consisted of partnership, a collaboration with both top-down and bottom-up approach. The co-operation and involvement of local citizens in decision-making processes created trust and legitimacy and enabled the development program to meet local needs and conditions. It also resulted in increased participation in the program's capacity building activities. Conclusion: The involvement of local citizens in decision-making processes created the conditions for the citizen to strengthen the individual and the community empowerment. Keywords: Community participation, empowerment, global sustainability goals, health promotion, local community development

<p>I uppsatsen görs en läroboksanalys av samhällskunskapsläroböcker från 1970-tal och 2000-tal. Samtliga läroböcker som ingår i analysen vänder sig till elever i gymnasieskolan. Fokus för analysen är hur arbetsmarknadens parter framställs under 1970-talet, respektive under 2000-talet. Framställningen av dessa aktörer kopplas bl.a. till samhällsutvecklingen och till för tiden gällande styrdokument.  </p>

I uppsatsen görs en läroboksanalys av samhällskunskapsläroböcker från 1970-tal och 2000-tal. Samtliga läroböcker som ingår i analysen vänder sig till elever i gymnasieskolan. Fokus för analysen är hur arbetsmarknadens parter framställs under 1970-talet, respektive under 2000-talet. Framställningen av dessa aktörer kopplas bl.a. till samhällsutvecklingen och till för tiden gällande styrdokument.

Sveriges Riksdag beslöt våren 2012 att även ensamstående kvinnor ska få tillgång till assisterad befruktning i Sverige. Hittills, och än så länge, har ensamstående kvinnor rest utomlands för att fertilitetsbehandlas. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur solomammor (kvinnor som valt att skaffa barn som ensamstående) resonerat och resonerar kring sitt val, samt hur de ser på faderskapsprocessen och den kommande lagändringen. Deltagare söktes via en förenings Internetsajt, där medlemmarna alla är frivilligt ensamstående mammor. Fem solomammor berättade om sina resonemang i semistrukturerade intervjuer. Sedan kategoriserades, kodades och tematiserades materialet, och analyserades med hjälp av symbolisk interaktionism, värderingsförändringar och samhällsutveckling. Resultaten visar bland annat att respondenterna verkligen tänkt igenom sitt beslut att bilda familj som ensamstående förälder. De ser främst ser lagändringen som symboliskt viktig, då deras familjeform i och med denna erkänns av samhället. Respondenterna tror att donatorbrist och åldersgränser i Sverige kommer att medföra att ensamstående kvinnor även fortsättningsvis reser utomlands för assisterad befruktning. De negativa åsikter som kommit fram rör sjukvårdskontakter i Sverige och hur en del ensamstående mammor blivit bemötta av socialtjänsthandläggare. Faderskapsprocessen skulle kunna bli mer rättssäker om tydliga, nationella regler utfärdades även för faderskapsutredningar som rör donatorbarn. / The Swedish Riksdag decided in the spring of 2012 that single women also should have access to assisted reproduction in Sweden. Up until now, and so far, single women have travelled abroad for fertility treatment. The purpose of this study has been to explore how solo mothers (women who have chosen to obtain children as a single parent) reasoned and reason about this choice, and how they view the paternity process and the upcoming legislative changes. Participants were sought through an Internet site for an association where all members are single mothers by choice. Five solo mothers talked about their reasoning in semi-structured interviews. The material was then categorized, coded and thematized, and analyzed by using symbolic interactionism, changes in values and the development of society. The results show that the respondents really thought through their decision to found a family as a single parent. They see the legislative changes mainly as symbolically important, as their form of the family will be recognized by society. They believe that the lack of donors and the age limitations in Sweden will result in that single women continues to travel abroad for assisted reproduction technology. The negative opinions that have emerged during interviews are related to health care contacts in Sweden and how some single mothers have been treated by social service caseworkers. The paternity process could become more legally secure if clear, national regulations were issued also for the paternity process regarding donor children.

The main objective with this study was to investigate so called odd purposes acceptable when registrating property along with how social development affects these purposes, furthermore to investigate how the cadastral surveyors estimates a foreseeable time. Tradition and praxis is used for several obvious purposes such as housing, farming, forests, offices and industry. Praxis is yet to be defined regarding more unique purposes. There is no mention in the law about which purposes are found acceptable to assure the demands on suitability are met. Cadastral authorities are responsible for making sure the division into property units is uniform and rule of law-accordingly. This study illustrates the issue of how the cadastral operation applies the rules to support a uniform application of the rule. A legal method, a survey analysis, an interview analysis and a case study were methods used in the study to answer the purpose and research questions. The legal method was used to learn more about the legal position. The survey was performed in order to gather data and information about which purposes previously have been regarded as odd by the cadastral surveyors. To obtain an understanding about and background to the selected odd purposes, an interview study was conducted with the cadastral surveyors. The intent of the case study was to form a base and insight in how the odd purposes are valued. The result of the legal method showed proof of how to interpret the prerequisite in the law. The survey provided information about which odd purposes are used in dividing of property. The interview study was based on the results from the survey and the information gathered from it. Answers regarding the background to the cadastral procedures were given, as well as the concept purpose, its origin and the evaluation of the time concept foreseeable time. The case study provided a background to the decision making and history about the debate as well as how purpose has been a question when making assessments. The most important conclusion made was that the prerequisite, intended function, current circumstances and requirements determine an acceptable purpose. The same factors determine the assessment of foreseeable time and as a result the concept varies from case to case. Social development causes the conditions for dividing into property units to be interchangeable, as a result the possible purposes changes with them. A more uniform application of the rule, considering the prerequisites, intended function, current circumstances and requirements should so be applied. / Huvudsyftet med studien var att undersöka vilka ”udda” ändamål som kan godtas vid fastighetsbildning med delsyften om hur samhällsutvecklingen påverkar ändamålen och att undersöka hur förrättningslantmätarna bedömer ”överskådlig tid”. Tradition och praxis finns för ett flertal ändamål som kan anses vara självklara, till exempel bostad, jordbruk, skog, kontor och industri. För mer udda ändamål är praxis oklar. Lagen talar inte om vilka ändamål som kan anses vara godtagbara för att kraven om lämplighet ska anses uppfyllda. Lantmäterimyndigheterna har till uppgift att ansvara för en enhetlig och rättssäker fastighetsindelning. Studien belyser frågan om hur lantmäteriverksamheten tillämpar reglerna idag för att ge stöd åt en enhetlig rättstillämpning. Metoder som använts i studien för att besvara syfte och forskningsfrågor var en juridisk metod, en enkätstudie, en intervjustudie och en rättsfallsstudie. Den juridiska metoden användes för att få kunskap om rättsläget. Enkätstudien genomfördes för att samla data och information om ändamål som förrättningslantmätarna ansett vara ”udda”. För att få förståelse och en bakgrund till förrättningarna av de utvalda ”udda” ändamålen genomfördes en intervjustudie med förrättningslantmätarna. Rättsfallsstudien syftade till att få en grund och inblick i hur ”udda” ändamål bedömts. Resultatet av den juridiska metoden visade på hur rekvisiten i lagen ska tolkas. Enkätstudien gav information för vilka ”udda” ändamål det fastighetsbildats. Intervjustudien grundade sig på enkätstudiens resultat och den information som lämnats. Den gav svar på förrättningarnas bakgrund, begreppet ändamålet och dess tillkomst och bedömningen av tidsbegreppet ”överskådlig tid”. Rättsfallsstudien gav en bakgrund till besluten och om hur diskussionerna förts samt huruvida ändamålet varit föremål för bedömning. Den viktigaste slutsatsen var att det är rekvisiten, den tilltänkta funktion, den rådande situation och behoven som avgör vilket ändamål som är godtagbart. Samma faktorer avgör bedömningen av överskådlig tid som i och med det varierar från fall till fall. Samhällsutvecklingen medför att förutsättningarna för fastighetsbildning är föränderliga och därmed förändras också möjliga ändamål. En enhetlig rättstillämpning bör därmed ske utifrån rekvisiten, den tilltänkta funktion, den rådande situation och behoven.

Bakgrunden till denna studie är framdragningen av kustjärnvägen Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå med stationslägen i bland annat Skellefteå och Piteå. Järnvägen är en miljövänlig transportlösning för gods men också för persontransporter, som bidrar till att binda samman hela kustlandet. När nya infrastruktursatsningar ska genomföras föregås de av ingående utredningar. De ska klargöras när, var och hur satsningen ska genomföras och av vem. Finansieringen av projektet är också en viktig fråga, är det privata aktörer eller är det samhället som ska betala. Är det samhället som ska finansiera projektet är det av stor vikt att klargöra om effekterna av åtgärden är samhällsekonomiskt hållbara. Dessa infrastruktursatsningar blir ofta identifierade som riksintressen. Tolkningen av riksintressenas överlägsna ställning vid mark- och vattenanvändningsplanering gör att det infaller ett investeringsvakuum direkt Trafikverket identifierat ett infrastrukturprojekt som är av rikets intresse för kommunikationer. Syftet med denna studie är att utreda de konsekvenser som en framdragning av viktig infrastruktur som Norrbotniabanan har på tätortsutvecklingen under utredningsarbetet av projekten och svara på följande frågeställningar: <ol type="1">  Vad innebär järnvägsutredningar för tätortsutvecklingen före byggstarten av järnvägen? <ul type="disc"><ul type="disc">Vilka är de negativa konsekvenserna för den kommunala tätortsutvecklingen av utredningsarbetet? Vilka är de positiva konsekvenserna för den kommunala tätortsutvecklingen av utredningsarbetet? <ol type="1">Hur kan de negativa konsekvenserna av en järnvägsutredning minimeras? Hur kan de positiva konsekvenserna av en järnvägsutredning tillvartas? För att svara på frågeställningarna har en abduktiv ansats med kvalitativa metoder använts i denna studie. En systematisk litteraturstudie har kompletterats med semistrukturerade intervjuer. För att ytterligare fördjupa förståelsen har en Planstudie genomförts av Piteå kommuns översiktsplan samt påverkade detaljplaner. De viktigaste slutsatserna av denna studie är att utredningskorridoren för Norrbotniabanan har påverkat tätortsutvecklingen i Piteå kommun negativt. Hur stora de negativa konsekvenserna varit är svårt att konkretisera. De negativa konsekvenserna som framkommit av studien är bland annat: Skapar osäkerhet, med allt vad det innebär av uteblivna investeringar i verksamheter men också bostadsbyggande. Förbättringsåtgärder försvåras på befintliga anläggningar. Påverkar fastighetsmarknaden negativt då försäljningar uteblir. Skapar planeringssvårigheter, eftersom alternativa lägen ofta måste väljas. Påverkar tillgången på etableringsbar mark i kommunen. Verksamhetsmarken i kommunen är slut och önskvärda etableringslägen för bostäder i centrum påverkas. En positiv konsekvens av utredningsarbetet för Norrbotniabanan är att det planeras för en regionsammankopplande järnväg. / The background to this study is the development of the Norrbotniabanan coastal railway between Umeå and Luleå with including stations in Skellefteå and Piteå. The railroad is an environmentally friendly solution for goods but also for passenger transport, which helps to tie together the entire coastal region. When new infrastructure initiatives are to be implemented, they are preceded by in-depth investigations. It has to be clarified when and how the investment will be carried out and by whom. Financing the project is also an important issue, is it private actors or is the society going to pay. If the society is financing the project, it is important to clarify whether the impact of the measure is socio-economic. These infrastructure initiatives are often identified as national interests. The interpretation of the supreme position of national interest in land and water use planning makes it an investment vacuum area directly The Swedish Transport Administration (Trafikverket) has identified an infrastructure project that is of the public interest in communications. The purpose of this study is to investigate the impact of a project on important infrastructure like Norrbotniabanan has on urban development during the investigation of the project and answer the following questions. What do railway investigations mean for urban development before the construction of the railway? What are the negative consequences for the municipal urban development of the investigations? What are the positive consequences for the municipal urban development of the investigations? How can the negative impact of a railway investigation be minimized? How can the positive consequences of a railway investigation be improved? To answer the questions an abductive approach whit qualitative method has been used in this study. A systematic literature study has been supplemented with semi structured interviews. To further deepen the understanding, a Plane study has been conducted by Piteå municipality's overview plan and affected detailed plans. The main conclusions of this study are that the investigation corridor for Norrbotniabanan has negatively affected urban development in Piteå municipality. How big the negative consequences have been is difficult to concretize. The negative consequences identified by the study include: • Creates uncertainty, with all that it means of missing investments in businesses but also housing construction. Improvement measures are made difficult at existing facilities. Have effects on the property market in the municipality, due to missing house sales. • Creates planning difficulties, because alternative modes often have to be selected. Have effects on the availability of plannable land in the municipality. The industrial in the municipalities have ended and desirable establishments for housing in the center are affected. A positive consequence of the investigations work for the Norrbotniabanan railway is that it is planned for a regional connecting railway.

As in many other western countries, urbanization and globalization has had an impact on the labor market in many rural areas in Sweden, which has led to lost job opportunities and decreased population. In recent years there has been a new wave of industrialisation establishments in the northern parts of Sweden which are now creating thousands of jobs. In this study the company Northvolt in Skellefteå and H2 Green Steel in Boden municipalities are studied. This “re- industrialisation of Norrland” is considered a welcomed focus shift to the northern part of Sweden but it is also creating complex requirements of competence since there is not any large unemployment in these areas. The purpose of the study is to investigate how the private and public sectors work together to meet these needs, with a starting point in sustainable societal development. The study involved semi-structured interviews, two from the industries and three from the municipal organizations. A thematic analysis was used to analyze the result. The results show that the requirement of competence in these organizations are very extensive. The actors work with a wide range of questions, including education, housing, place branding and employer branding, to name a few. Partnership with many and different actors in the society enables the requirement of competence, but the issue is complex and requires in turn a very good partnership at all levels of the society, not just between the industries and municipalities in the study.

Uppsatsen har två tydliga utgångspunkter. Den ena lyfter fram Agenda 2030 som en gemensam målbild för det hållbarhetsarbete som behöver ske för att uppnå ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart samhälle inom överskådlig framtid. Den andra är det självklara i att: när kulturmiljövårdssektorn argumenterar för att det byggda kulturarvet bör bevaras så innebär det även, per definition, en möjlighet till resurshushållning av ändliga materiella resurser. Uppsatsen belyser frågor kring hur konsulter inom den svenska kulturmiljövården ställer sig till att använda miljömässiga hållbarhetsargument i relation till uppdragsgivare och myndigheter. Frågan ställs huruvida det ingår i kulturmiljövårdens roll att argumentera för hushållandet av ändliga materiella resurser jämte bevarandet av kulturvärden? Intervjuer har genomförts med 18 representanter från kulturmiljövården, dess uppdragsgivare och beställare samt Stockholms Statsbyggnadskontor. Sammanfattningsvis visar undersökningen att respondenterna anser att kulturmiljövårdssektorn idag inte använder sig av miljömässiga argument för att lyfta fram hushållandet av ändliga materiella resurser. En majoritet av respondenterna ställer sig positiva till att sektorn skulle kunna göra det i framtiden. Attityder kring livscykelanalyser baserade på generisk data har undersökts som ett möjligt verktyg för att synliggöra och kvantifiera eventuella miljömässiga vinster i samband med bevarande av det byggda kulturarvet. Detta som ett exempel på ett konkret miljömässigt argument. 17 av 18 respondenter i undersökningen anser att det vore användbart, dock utifrån olika perspektiv. Vidare pekar intervjusvaren på att det råder delade meningar kring vilken roll kulturmiljövården ska ha inom hållbar samhällsbyggnad, och om miljömässiga argument bör innefattas i den rollen. Intervjusvaren sätts in i en bredare kontext via analysen som tar avstamp i tankemodellen Kulturvård 3.0. Här definieras tre faser inom vilka kulturmiljövården verkar. Dessa kan sammanfattas som: fas 1.0 där fokus ligger på att bevara och skydda byggnader, 2.0 där fokus ligger på att vårda och restaurera byggnader, 3.0 där fokus ligger på att använda byggnader på ett sätt som kan bidra till hållbar utveckling. Enligt analysen ligger uppsatsens frågeställningar fortfarande inom pågående förhandling kring vad som bör ingå i kulturmiljövårdens framtida roll. Förhandlingen kan i sin tur ses som en del av fas 3 i tankemodellen, där teman som hållbar utvekling, anpassad återanvändning, kulturmiljövården som resurs samt samarbete över sektorsgränser, står som riktmärken.