This study seeks to investigate the relationship between human development factors and domestic stock markets using a multiple linear regression model. Despite efforts to improve the model's explanatory power, the findings indicate that the model fails to confirm the research question. Nevertheless, the model uncovers a discernible trend in the dataset, albeit with limited explanatory capacity. These results highlight the complexity of the interplay between human development factors and domestic stock markets and suggest the need for further research and alternative modeling approaches to deepen the understanding of this relationship. / Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan faktorer som rör mänsklig utveckling och inhemska aktiemarknader genom användning av en multipel linjär regressionsmodell. Trots försök att förbättra modellens förklaringskraft, visar resultaten att modellen misslyckas med att bekräfta forskningsfrågan. Trots det upptäcker modellen en urskiljbar trend i datasetet, även om dess förklaringskraft är begränsad. Dessa resultat betonar komplexiteten i samspelet mellan faktorer som rör mänsklig utveckling och inhemska aktiemarknader, och föreslår behovet av ytterligare forskning och alternativa modeller för att fördjupa förståelsen av detta förhållande

Kulturmiljö är den del av kulturarvet som främst nämns inom den fysiska planeringen, som inkluderas i planprocessen och som kommuner arbetar med i samhällsutvecklingen. I denna uppsats undersöks hur två olika kommuner, varav en utpekad som världsarv och en inte, arbetar med kulturmiljöer och hur det implementeras i deras översiktliga planprocesser. Detta studeras genom två fallstudier, en av Karlskrona kommun och en av Helsingborgs stad, inkluderande dokumentgranskning och intervjustudier. Det finns en tvetydighet i de befintliga styrdokumenten som används i den översiktliga planeringen, vilket gör det lättare för kommunerna att motivera utveckling på sina egna premisser. Därmed krävs en effektiv och stark samverkan mellan olika aktörer för att intresset för kulturmiljöer ska få ta plats och vägas mot andra intressen på ett likvärdigt sätt. Uppsatsens resultat bidrar med en ökad förståelse för att avvägningar kommer att variera och motiveras med olika grunder. Diskussionen som arbetet innefattar visar på att det både tillkommer förutsättningar och utmaningar med att ha världsarvsklassificerad kulturmiljö som kan upplysa andra kommuner i deras arbete. Ur vårt perspektiv är undersökning relevant då den syftar till att navigera i ett komplext ämne inom de översiktliga planprocesserna, som behöver hanteras rättvist för framtidens hållbara utveckling. / The cultural environment is the part of cultural heritage that is primarily mentioned in physical planning, included in the planning process and what municipalities work with in community development. This paper examines how two different municipalities work with cultural environments and how it is implemented in their comprehensive planning processes. This is studied with two case studies, one by Karlskrona municipality and one by Helsingborg city, including document reviews and interview studies. There is an ambiguity in the existing policy documents used in comprehensive planning, which makes it easier for municipalities to justify development on their own terms. Thus, an effective and strong collaboration between different actors is required in order for the interest in cultural environments to take place and be weighed against other interests in an equal way. The results of the thesis contribute to an increased understanding that trade-offs will vary and be justified on different grounds. The discussion that the thesis includes, shows that there are both opportunities and challenges associated with having a World Heritage-listed cultural environment, that could enlighten other municipalities in their work. From our perspective, the study is relevant as it aims to navigate a complex topic within the comprehensive planning processes, which needs to be handled fairly for future sustainable development.

<p>This essay examines resident experiences and notions of the Gotland countryside and their ideas about the future. In particular the countryside is studied as both space and place. In space and place people interacting. People are therefore important components in the study of the landscape. One can say that the landscape and the interaction between people affect resident experiences and notions of the countryside, as well as people certainly affect the landscape. From that point of view is the landscape seen as a social construction. Moreover, the study examines the residents’ attitudes to tourism in the countryside, tourists being a group of importance for Gotland’s regional development. The study also identifies reasons behind experiences and attitudes. The study is based on questionnaires and interviews with residents’ and three different groups are studied; the general public, farmers, and public servants, who in one way or another work with regional development.</p><p>The study shows residents’ positive and negative opinions as well as similarities and differences among the three studied groups. One important finding is that public servants tend to think that other people are more positive towards the future than they really are. Nevertheless, positive and negative perspectives are important to be aware of to understand residents’ situation, likewise to be able to have an influence on people, their attitudes and situations. Eventually, it is clear that sense of place and experience of space affect residents’ ideas about the future and vice versa. Therefore these aspects need to be taken into consideration in physical planning and regional development.</p> / <p>Denna studie om Gotlands landsbygd och invånarnas framtidstro är ett examensarbete i geografi, inriktning kulturgeografi, vid Södertörns högskola. Syftet är att beskriva hur invånarna upplever landsbygden och vad de har för tro på framtiden, vilket sker genom studier av tre grupper; allmänheten, tjänstemän och lantbrukare. Vidare är syftet att analysera vilka attityder och inställningar som finns till landsbygden samt identifiera påverkansfaktorer. Studien baseras på en enkätundersökning och åtta intervjuer. Geografiska teorier har sedan använts, framförallt teorier om ”sense of place” (medvetenheten om känslan till en plats). Hänsyn tas till samhällsutvecklingen som gett flertalet konsekvenser för landsbygden och dess befolkning samt turistnäringen som har blivit en allt viktigare näring för Gotland, när påverkansfaktorer samt människors upplevelser, inställningar och attityder undersöks.</p><p>Studien har tillkommit utifrån en förförståelse om att Gotlands landsbygd sedan några decennier genomgått åtskilliga utmaningar, särskilt inom jordbruksnäringen (inom jordbruksnäringen avses både jord- och lantbruk) som är en betydelsefull näring för hela ön. Sedan något år tillbaka har landsbygden på ön dessutom stått inför särskilda prövningar i och med att industrier och andra verksamheter lagts ned eller flyttats. Skolor och övrig samhällsservice samlas allt mer i Visby, som är Gotlands enda stad.</p><p>Den bild som skildras av landsbygden skiljer sig åt mellan allmänheten, tjänstemännen och lantbrukarna. Allmänheten och tjänstemännen upplever landsbygden och turismen på landsbygden positivt. När det däremot gäller samhällsutvecklingen ser tjänstemännen odelat positivt på hur den påverkar livsvillkoren på landsbygden, medan allmänheten tydligt visar en oro för dess konsekvenser för landsbygden. För de enskilda lantbrukarna spelar egen intressen och specialisering inom jordbruksnäringen stor roll för deras syn på landsbygden. Därtill är odlingsförutsättningar på olika delar av ön samt avstånd till samhällsservice (dvs. geologi och geografi) påverkande faktorer på deras upplevelse av landsbygden och är tillsammans med egenintressen också avgörande för lantbrukarnas framtidstro.</p><p>I undersökningen framträder såväl den enskilde personens grundinställning som individuella och situationsberoende attityder. Både mer eller mindre positiva och negativa attityder kommer till uttryck vad gäller människors upplevelser och framtidstro. Sammantaget bidrar människors olika attityder till en mer sammansatt helhetsbild, vilken är av vikt att klargöra och beakta i en utvecklingsprocess.</p><p>Studien visar också att allmänhetens syn på samhällsutvecklingen och landsbygdens befolkningsminskning, inte nödvändigtvis hör samman med den verklighet som råder idag. Bland annat skildras en upplevelse av avfolkning vilket egentligen speglar situationen på landsbygden för tio år sedan. En annan skillnad är att tjänstemännen tror att landsbygds-befolkningens framtidstro är positiv i större utsträckning än den faktiskt tycks vara. Samtliga undersökningsgrupper visar vidare en öppen attityd till turistnäringen. Det finns dock reservationer; att vissa platser överexploateras, att områden står outnyttjade större delen av året och att material, byggnadsstil och utformning stör den lokala miljön. I fysisk samhälls-planering och regional utveckling är det viktigt att ta hänsyn till landsbygdsbefolkningens känsla till platsen, upplevelse av rummet och framtidstro – eftersom det i studien framkommit att dessa aspekter understödjer en framgångsrik och hållbar regional utveckling.</p>

This essay examines resident experiences and notions of the Gotland countryside and their ideas about the future. In particular the countryside is studied as both space and place. In space and place people interacting. People are therefore important components in the study of the landscape. One can say that the landscape and the interaction between people affect resident experiences and notions of the countryside, as well as people certainly affect the landscape. From that point of view is the landscape seen as a social construction. Moreover, the study examines the residents’ attitudes to tourism in the countryside, tourists being a group of importance for Gotland’s regional development. The study also identifies reasons behind experiences and attitudes. The study is based on questionnaires and interviews with residents’ and three different groups are studied; the general public, farmers, and public servants, who in one way or another work with regional development. The study shows residents’ positive and negative opinions as well as similarities and differences among the three studied groups. One important finding is that public servants tend to think that other people are more positive towards the future than they really are. Nevertheless, positive and negative perspectives are important to be aware of to understand residents’ situation, likewise to be able to have an influence on people, their attitudes and situations. Eventually, it is clear that sense of place and experience of space affect residents’ ideas about the future and vice versa. Therefore these aspects need to be taken into consideration in physical planning and regional development. / Denna studie om Gotlands landsbygd och invånarnas framtidstro är ett examensarbete i geografi, inriktning kulturgeografi, vid Södertörns högskola. Syftet är att beskriva hur invånarna upplever landsbygden och vad de har för tro på framtiden, vilket sker genom studier av tre grupper; allmänheten, tjänstemän och lantbrukare. Vidare är syftet att analysera vilka attityder och inställningar som finns till landsbygden samt identifiera påverkansfaktorer. Studien baseras på en enkätundersökning och åtta intervjuer. Geografiska teorier har sedan använts, framförallt teorier om ”sense of place” (medvetenheten om känslan till en plats). Hänsyn tas till samhällsutvecklingen som gett flertalet konsekvenser för landsbygden och dess befolkning samt turistnäringen som har blivit en allt viktigare näring för Gotland, när påverkansfaktorer samt människors upplevelser, inställningar och attityder undersöks. Studien har tillkommit utifrån en förförståelse om att Gotlands landsbygd sedan några decennier genomgått åtskilliga utmaningar, särskilt inom jordbruksnäringen (inom jordbruksnäringen avses både jord- och lantbruk) som är en betydelsefull näring för hela ön. Sedan något år tillbaka har landsbygden på ön dessutom stått inför särskilda prövningar i och med att industrier och andra verksamheter lagts ned eller flyttats. Skolor och övrig samhällsservice samlas allt mer i Visby, som är Gotlands enda stad. Den bild som skildras av landsbygden skiljer sig åt mellan allmänheten, tjänstemännen och lantbrukarna. Allmänheten och tjänstemännen upplever landsbygden och turismen på landsbygden positivt. När det däremot gäller samhällsutvecklingen ser tjänstemännen odelat positivt på hur den påverkar livsvillkoren på landsbygden, medan allmänheten tydligt visar en oro för dess konsekvenser för landsbygden. För de enskilda lantbrukarna spelar egen intressen och specialisering inom jordbruksnäringen stor roll för deras syn på landsbygden. Därtill är odlingsförutsättningar på olika delar av ön samt avstånd till samhällsservice (dvs. geologi och geografi) påverkande faktorer på deras upplevelse av landsbygden och är tillsammans med egenintressen också avgörande för lantbrukarnas framtidstro. I undersökningen framträder såväl den enskilde personens grundinställning som individuella och situationsberoende attityder. Både mer eller mindre positiva och negativa attityder kommer till uttryck vad gäller människors upplevelser och framtidstro. Sammantaget bidrar människors olika attityder till en mer sammansatt helhetsbild, vilken är av vikt att klargöra och beakta i en utvecklingsprocess. Studien visar också att allmänhetens syn på samhällsutvecklingen och landsbygdens befolkningsminskning, inte nödvändigtvis hör samman med den verklighet som råder idag. Bland annat skildras en upplevelse av avfolkning vilket egentligen speglar situationen på landsbygden för tio år sedan. En annan skillnad är att tjänstemännen tror att landsbygds-befolkningens framtidstro är positiv i större utsträckning än den faktiskt tycks vara. Samtliga undersökningsgrupper visar vidare en öppen attityd till turistnäringen. Det finns dock reservationer; att vissa platser överexploateras, att områden står outnyttjade större delen av året och att material, byggnadsstil och utformning stör den lokala miljön. I fysisk samhälls-planering och regional utveckling är det viktigt att ta hänsyn till landsbygdsbefolkningens känsla till platsen, upplevelse av rummet och framtidstro – eftersom det i studien framkommit att dessa aspekter understödjer en framgångsrik och hållbar regional utveckling.

Gävle beräknas inom de kommande åren växa med cirka 500 invånare per år, vilket måste avspeglas i satsningar på bostäder, arbete och service. Fastigheten Skeppsbyggaren, mer känd som Philipsontomten, bär anor från svunna industriepoker och har sedan mitten av 1990-talet stått oexploaterad. Genom att närma sig vattnet med en alltmer publik verksamhet och bostäder kan kvarteret Skeppsbyggaren medföra en förtätning samt utvidgning av de centrala delarna i Gävle. Vidare kan fastigheten bli ett bidrag till en redan värdefull kulturmiljö, något som bör ligga i både invånarnas, kommunens och ägaren CA Fastigheters intresse. Vårt arbete har gått ut på att projektera ett miljöcertifierat gestaltningsförslag för Skeppsbyggaren som bidrar till en hållbar stadsutveckling och en positiv exponering av Gävle som stad. Att miljöcertifiera byggnader är något som vunnit mark de senaste åren, men vid projektering av hela bostadsområden finns ett värde i att ta ett ytterligare steg och behandla hållbarhetsfrågor rörande hela stadsdelen. Den problembild som varit knuten till fastigheten är den intilliggande industriverksamheten, områdets ansträngda trafiksituation och att gator i anslutning till fastigheten upplevs som otrygga och därmed oattraktiva att beträda. Även den höga risken för markföroreningar associerade till tidigare verksamheter har varit en central fråga. Med stöd av Gehls och Jacobs teorier om en stadsdelsplanering som lockar till möten, aktiviteter och trygghet har vi med människan i centrum tagit fram vårt gestaltningsförslag. Området utgörs huvudsakligen av flera sammanhängande byggnader som tillsammans skapar en bullerdämpande barriär mot Södra Skeppsbron och Brodingatan. Denna bebyggelse kompletteras med ett punkthus samt en lågbebyggelse i form av radhuskroppar på innergården. Målet har varit att med huskropparnas placering och dess arkitektoniska utformning skapa ett varierat och inbjudande område som uttrycker sitt århundrade med god arkitektur. Resultatet innefattar bland annat ett underjordiskt garage, förslag till systemlösningar, egen elproduktion och brukarrelaterade lösningar för en mindre miljöpåverkan såsom bilpool, urban odling och individuell mätning av elförbrukning med mera. Förslaget uppnår betyget VERY GOOD vid vår certifiering med miljöcertifieringsverktyget BREEAM Communities. / Gävle is expected to increase its population with approximately 500 inhabitants per year in the foreseeable future, which should be reflected in the development of housing, work and services. The building plot Skeppsbyggaren, also known as Philipsontomten (the Philipson plot), dates back to an old industrial epoch and has since the mid-1990s, remained undeveloped. By approaching the water with an increasingly public business and residential district Skeppsbyggaren can lead to a densification and extension of the central parts of Gävle. The site could furthermore contribute to an already valuable cultural environment, which should be of interest for the inhabitants, the society and the owner CA Fastigheter. Our aim has been to design an eco-certified housing project proposal for Skeppsbyggaren, which contributes to a sustainable urban development and a positive exposure of Gävle. In recent years, the certification of building is something that gained ground, but during the development of entire neighborhoods is worthwhile consider sustainability issues at a larger scale, throughout the district. The problems associated with the property have been the adjacent industrial activity, the area’s strained traffic and that the nearby streets are perceived as unsafe and therefore unattractive to use. The high risk of contaminated land linked to past activities was also a central issue. We have developed a design proposal with a people-centered focus supported by Gehl’s and Jacob’s theories of planning a high functional neighborhood that attract human encounters, social activities and security. The area mainly consists of several connected buildings, which together create a noise-reducing barrier against the adjacent streets. This development is complemented by tower blocks and low buildings in the form of townhouses, located in the courtyard. Our aim regarding the positions of the buildings and its architectural designs has been to create a diverse and inviting neighborhood that expresses good architecture out of its own century. The final result includes an underground garage, selection of systems such as ventilation and heating, a local production of electricity and user-related suggestions for a smaller environmental impact such as carpools, urban gardening and individual metering of the consumption of electricity, and so on. Our proposal achieves the grade VERY GOOD in our certification using BREEAM Communities.

The global social, ecological and economic challenges facing humanity today have given rise to the UN's 17 Global Objectives and Agenda 2030 to achieve sustainable development. Kate Raworth, professor of economics from Oxford University, has in the same spirit developed a visual framework with seven related conditions for mankind to live by, to strive towards living within a safe and fair zone of sustainable development. This framework and associated conditions for sustainable development are applied in this study with the intention to investigate and concretize the potentially contributing sustainable development effects of a norm-creative waste management project in a process of sustainable societal development. The results of the study show clear evidence that the waste management project has contributed to sustainable societal development according to the respondents who participated in the study. However, further studies are required to concretize these results through a more scientifically objective methodology. / De globala sociala, ekologiska och ekonomiska utmaningarna som mänskligheten står inför i dagsläget har gett upphov till FN’s 17 globala mål och agenda 2030 för att vägleda mänskligheten mot en hållbar utveckling. Kate Raworth, professor i ekonomi från Oxfords universitet, har i samma anda utvecklat ett visuellt ramverk med sju tillhörande förutsättningar för mänskligheten att sträva mot för att leva inom ett säkert och rättvist utrymme av hållbar utveckling. Detta ramverk och tillhörande förutsättningar för hållbar utveckling appliceras i den här studien med syftet att undersöka och konkretisera ett normkreativt avfallsprojekts potentiellt bidragande effekter till en hållbar samhällsutveckling. Resultatet av undersökningen påvisar tydliga belägg för att avfallsprojektet har bidragit till en hållbar samhällsutveckling utefter det teoretiska ramverket enligt respondenter som deltagit i studien. Det krävs dock vidare studier för att konkretisera dessa resultat i mer objektiva sammanhang.

Genom integrering av jämställdhet kan medborgarnas intressen och rättigheter tillgodoses och beaktas. Ett jämställdhetsperspektiv är ett brett begrepp och fångar in flera olika aspekter och bidrar till ökad social hållbarhet. Jämställdhet uppnås när kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, villkor och möjligheter att forma sina liv. Det inkluderar även rättvis makt och inflytande av samhällsutvecklingen. I ett urbaniserat samhälle krävs det att markanvändningen effektiviseras. Här kan ett hållbart transportsystem bidra till ett hållbart samhälle med god livsmiljö. För att uppnå de nationella och globala hållbarhetsmålen kommer cykeln få större betydelse för samhället. I Sverige är cykelplaner ett relativt nytt strategiskt dokument för kommuner att arbeta med. I nuläget finns det inga nationella riktlinjer och strategier för hur detta arbete ska gå till. Det är upp till kommunerna själva att arbeta fram ett sådant strategiskt cykeldokument. Syftet med detta arbete var att med hjälp av en innehållsanalys ta reda på om jämställdhetsperspektivet är integrerat i cykelplaner, där sex svenska kommuners planer granskats. Arbetets målsättning är att skapa ett underlag som kan användas för att säkerställa jämställdheten i cykelplaner. Jämställdhet är komplext och genom litteraturstudien har begreppet brutits ner till åtta aspekter för att göra begreppet mer konkret. För att genomföra innehållsanalysen utformades en checklista. Checklistan baserades på två befintliga checklistor från SKL och Alingsås kommun, som sedan utvecklades succesivt genom abduktion mellan cykelplanerna och checklistan. Resultatet av studien visar att jämställdhet kan vara svårt att integrera i cykelplaner. Studien har bidragit med en analysmetod som möjliggör en granskning av jämställdhet i plandokument på ett kvalitativt sätt. För att kommuner ska kunna öka jämställdheten i plandokument har denna studie gett ett förslag på ett verktyg, en jämställdhetkonsekvensbeskrivning. Detta verktyg ska fungera som ett stöd till kommuner för att integrera jämställdhet tidigt i arbetsprocesser och användas kontinuerligt under utvecklingen av samhället. / By implementing gender equality, citizens' interests and rights may be met by considering various aspects of its perception. A gender equality perspective captures different aspects of the notion and contribute to an increase in social sustainability. Gender equality is achieved when women, men, girls, and boys have equal rights, conditions and opportunities to shape their lives in accordance to their own free will. This also includes a fair power balance between the genders and their ability to actively influence on social development. In an urbanized society, the use of land needs to be optimized and effective. Therefore, a sustainable and optimized transportation system, can contribute to a sustainable society. In the long-term perspective, this could mean a better day to day living situation for the future urban citizen.  To achieve national and global sustainability goals, the bicycle will be more important for the society. Regarding the bicycle as means of a more active and modern way of transportation, strategic planning for bicycles is a relatively new phenomena in Swedish municipalities. Currently there are no national guidelines or strategies for how such planning and development should be executed. Today the municipalities themselves are responsible to develop their own strategic documents regarding how the bicycle could be implemented into their future local community. The purpose of this study was to find out if gender equality is integrated into bicycling transportations plans from six Swedish municipalities, using a content analysis. The aim of the study was to create a basis of analysis that can be used to ensure equality in bicycle transportation plans. Gender equality is a complex issue and through the literature study, the term have been broken down to eight aspects to create an easier understanding. To perform the content analysis, a checklist was created. The checklist was based on two existing checklists from SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) and Alingsås municipality, which subsequently was developed by abduction between bicycle transportation plans and the checklist. The results of the study show that gender equality is difficult to integrate into bicycle transportation plans. The study has contributed to an analytical method that enables a qualitative review of gender equality in strategic planning documents. For municipalities to increase gender equality in planning documents, this study has provided a proposal for an instrument, a gender equality impact report. This instrument will serve as a support for municipalities to integrate gender equality early in work processes and be used continuously in the development of society.

Under en längre tid har handläggningstider avseende fastighetsbildning varit en utmaning för lantmäterimyndigheterna. I Förvaltningslagen anges att ärenden skall hanteras så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt. Med den pågående urbaniseringen har detta dock varit svårt att upprätthålla. Lantmäteriet skall på uppdrag av regeringen prioritera samhällsviktiga ärenden vilket ofta innefattar nybyggnation av bostäder, infrastruktur och anläggningar. Jord- och skogsbruk tillhör ofta den kategori som får stå tillbaka i denna process och därmed ej prioriteras.Examensarbetets syfte är att undersöka hur det statliga och de kommunala lantmäterimyndigheternas ärendehantering påverkar landsbygdsutvecklingen. Studien utfördes med flera metoder för att erhålla information lämplig till att besvara studiens frågeställningar. Genom en litteraturöversikt har ett antal informationskällor behandlats, dessa uppmärksammar handläggningstider för fastighetsbildningsärenden samt landsbygdens roll och utmaningar i samhället. Inom studien genomfördes det två enkätstudier och två intervjustudier. Genom dessa metoder inhämtades uppgifter kring fastighetsägares personliga upplevelser kring hur långa handläggningstider påverkat dem. Även erhölls information och yrkesmässiga erfarenheter från en lantbruksmäklare, en skoglig affärsrådgivare samt flertalet förrättningslantmätare.Resultatet visar att en stor del av fastighetsägarna anser sig bli negativt påverkade. Även de yrkesverksamma stödjer att denna påverkan kan uppstå vid långa handläggningstider. Därmed visar studiens slutsats att det problem som främst kan uppstå för ägare sker genom försvårade fastighetsaffärer somdessutom kan vara en faktor som bidrar till påverkan på landsbygdsutvecklingen genom att den hämmas. / During a long time period, processing times considering property formation have been a challenge for the cadastral authorities. It is specified in the Administrative Procedure Act that an errand shall be handled as simply, quickly and cost-effectively as possible. Due to the ongoing urbanisation this has been difficult to maintain. The Swedish mapping, cadastral and land registration authority has an assignment from the government to prioritize errands that are important to the society which often includes newbuildt households, infrastructure and facilities. Agricultural and forestry property units belong to the category which often has to stand back in this process and therefore do not get prioritized. The aim of the thesis is to examine how the state cadastral authorities and the municipal cadastral authorities management of errands affects rural development. The thesis was performed through several methods to receive appropriate data information to answer the thesis research focuses. Through a literature review, public documents have been processed containing information about processing times for property formation errands and rural areas' role and challenges in society. The thesis also used two surveys and two interviews. These methods received data from property owners with their own experiences of processing times. Also information and work related experiences was received from a rural real estate agent, forestry businessman and from several cadastral surveyors.The result showed that a lot of property owners get negatively affected. Also the professionals agree that there is an effect due to long processing times. Therefore the thesis conclusion shows that the problems that can occur mainly indicates that property sales get more difficult which also can have a negative effect on rural development.

Digitaliseringen i samhället har ökat markant under kort eftersom digitaliseringen har tagit en stor plats i det moderna samhället, vilket gör det relevant för oss att undersöka hur arbetet med digitala verktyg används i nuläget. I tidigare forskning betonar de att förskollärare inte har tillräckligt med kompetens av användandet av digitala verktyg. Det finns även utmaningar och möjligheter gällande användandet av digitala verktyg som vi kommer att synliggöra men även barns lärande och utveckling i relation till digitala verktyg. Syftet med vår studie är att tillföra kunskap om hur 38 förskollärare arbetar med digitala verktyg i förskolan utifrån deras egna erfarenheter samt hur de digitala verktygen kan förstås bidra till barns lärande och utveckling. I vår studie besvaras följande frågeställningar: På vilka sätt arbetar förskollärarna med digitala verktyg i verksamheten? och vilka utmaningar och möjligheter upplever förskollärarna i arbetet med digitala verktyg i förskolan? Studien utgår från det sociokulturella perspektivet där vi kommer använda oss av de centrala begreppen som är mediering, artefakter, interaktion, kommunikation, stöttning och den proximala utvecklingszonen. Metoden vi har använt oss av är enkäter som är en webbaserad enkätundersökning. Det är ett frågeformulär för att få svar på våra frågeställningar som vi har skickat ut via mejl samt att vi har lagt ut vår enkät i olika Facebook grupper. Utifrån studiens resultat har vi fått en bättre uppfattning och förståelse om hur förskollärare kan främja barns utveckling och lärande kring digitala verktyg. Förskollärarnas yrkeserfarenheter skiljer sig från varandra men har en positiv syn på arbetet med digitala verktyg.

For the past decades, the Swedish public’s payment habits have changed, where the majority of the public has abandoned the old way of making payments, using cash, and instead opted for more modern payment solutions, digital money. The difference between cash and digital money is that cash is physical and only issued by the Riksbank, whereas digital money is created by and stored on accounts at commercial banks. The question of what role the state should have on the payment market is an important point of discussion. But it is not categorically a new question; the Swedish government is tackling essentially the same problem today as it has been doing many times before. Today’s problem is to some extent however manifested in a different way. During the 20th century, discussions were held whether or not the Riksbank should have the exclusive right to issue banknotes. It was considered unnecessary, inappropriate and dangerous. The idea that the Riksbank could cover the entire economy’s need for banknotes was, according to the commercial banks, unreasonable. Nonetheless, in 1904 the exclusive right became fait accompli; the government intervened and gave the Riksbank the banknote monopoly. We are now finding ourselves facing a similar situation, where there is a difference of opinion regarding the Riksbank’s role on the payment market. It is therefore nothing new, but rather an expected task for the government, and thus the central bank, to analyze major changes and draw conclusions from them. The problem is essentially about cash being phased out by digital means of payment. In order to therefore solve the problem, the Riksbank has started a project to investigate whether or not the Riksbank should issue digital cash to the Swedish public, what the Riksbank calls an e-krona. To introduce an e-krona would be a major step, but for the public to not have access to a government alternative, seeing as cash usage is declining, is also a major step. No decision has been made yet regarding whether the e-krona will be introduced on the market or not. A decision that however has been made, is that the Riksbank is now working on building an e-krona to develop and assess the technique. Nonetheless, an introduction would undoubtedly have consequences for both the Riksbank and the commercial banks, which ultimately means it would have effects on the economy as a whole. What about regulatory aspects; is the Riksbank even allowed to issue an e-krona under current legislation? The answer is affirmative, to a certain extent. There are furthermore many other uncertainties regarding how an e-krona would affect the economy; the Riksbank does not fully answer many of the system issues in its project reports. The question of whether or not it even is up to the Riksbank to make a decision on the matter of an introduction is also questioned by the author in the thesis.