Syftet med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare vid ett yngre svenskt lärosäte för högre utbildning arbetar med breddad rekrytering, samt om de ser några utvecklingsområden i arbetet. Studiens titel Sesam, öppna dig! är inspirerad av sagan om Alibababa och de 40 rövarna. I sagan får Alibaba tillgång till en magisk trollformel, som öppnar en grotta full av värdefulla skatter. Det är bara de som kan trollformeln som kan komma in i grottan. På samma sätt menar vi att det enbart är vissa som har tillgång till högre utbildning. Genom sitt arbete kan dock studie- och yrkesvägledarna öppna upp sitt lärosäte för fler.    För att få svar på våra frågor om det valda ämnet, har vi gjort en kvalitativ studie och intervjuat sex studie- och yrkesvägledare som arbetar på ett yngre svenskt lärosäte för högre utbildning. Respondenterna har svarat på frågor kring sitt arbete med breddad rekrytering, deras upplevelser av det och om det finns något som de tycker kan göras annorlunda. De har även fått berätta om sin syn på breddad rekrytering i stort.   Resultatet visar på en gemensam värdegrund som alla våra respondenter utgår ifrån i arbetet med breddad rekrytering. Det visar också att det finns olika föreställningar om vilka breddad rekrytering är till för, samt att de arbetar på olika sätt och ibland utifrån olika ugångspunkter även om det är mot samma mål.    Analysen av resultatet har gjorts utifrån teorin Social justice och utifrån en modell baserad på fem steg för en social rättvis inställning till karriärvägledning, samt utifrån teorin Sociodynamic counseling.

During 2022 the Swedish government announced a new strategy to combat homelessness. As the population is growing faster than housing construction there is a noticeable housing crisis in Sweden in terms of housing shortage. This means that more households risk ending up outside the housing market and becoming homeless. With the new strategy, the work of national and local authorities is expected to change. The aim of this study is to describe how national and local authorities manage acute homelessness within housing provision. Furthermore, the study intends to analyze and discuss challenges in dealing with acute homelessness in housing provision. To fulfil the aim, empirical material was collected through qualitative interview studies with people at national and local authorities in the capacity of their professional role. The results show that there are multiple difficulties in the work towards dealing with homelessness in housing provision in terms of strategies and cooperation between national and local authorities. This is partly a result of Sweden’s large multi-level system where responsibilities and duties are distributed across several different authorities. This is to some extent a consequence of unclearly formulated strategies, unclear division of responsibilities and small resources. Further, this makes it hard to get an overall picture of the extent of the problem and what can and should be done in the future. Some of these difficulties can be communicated and coordinated, while others are dependent of housing policy and market forces, which is difficult to influence. In the future, authorities and the population face great uncertainty. But there are clear ambitions with the strategy Bostad först being the foremost. This indicates a strong drive forward nationally and locally towards a more developed and socially sustainable housing provision.

I denna uppsats behandlas strukturell diskriminering av romska barn i utbildningsystemet i tre europeiska länder. Syftet med uppsatsen är tvåfaldigt. Det ena syftet är att jämföra Sveriges, Rumäniens och Tjeckiens arbete för att motverka diskriminering gällande romska barns rätt till utbildning på samma villkor som andra samt undersöka om arbetet främjar rättvisa för de romska barnen. Det andra syftet är att undersöka vilka fler åtgärder länderna bör genomföra för att bryta diskrimineringen och främja rättvisa. Uppsatsen är uppbyggd utifrån en förståelse av att mänskliga rättigheter har en juridisk dimension, en politisk och en moralisk. Med anledning av detta fastställs gällande rätt och de politiska åtgärderna. Vidare analyseras rätten men framförallt politiken utifrån ett perspektiv på rättvisa för att belysa moralen. Detta rättviseperspektiv har inspirerats av Nancy Fraser. Ett främjande av rättvisa innebär enligt detta perspektiv att förändra de strukturer i utbildningsystemet som är förtryckande och dominerande gentemot romska elever. Dessa strukturer utgör nämligen hinder för romska barn att delta som jämlikar i utbildningen. Detta görs för att undersöka om ländernas arbete främjar rättvisa för romska barn då det i uppsatsen hävdas att det också motverkar strukturell diskriminering. I uppsatsen dras slutsatsen att inget av länderna förändrar de strukturer som utgör hinder för romska barns jämlika deltagande. Detta innebär att länderna inte lyckas främja rättvisa och därför inte heller lyckas bryta den strukturella diskrimineringen. Uppsatsen avslutas med en diskussion om vilka åtgärder länderna bör genomföra för att främja rättvisa och bryta den strukturella diskrimineringen. / In this essay, structural discrimination of Roma children in the education system is dealt with in three European countries. The purpose of the thesis is twofold. One of the aims is to compare the work of Sweden, Romania and the Czech Republic to prevent discrimination against Roma children's rights to education on the same terms as others, and to investigate whether the work promotes justice for the Roma children. The second purpose is to investigate which more measures the countries should implement to break discrimination and promote justice. The essay is based on an understanding that human rights have a legal dimension, a political and a moral one. In view of this, the applicable law and policy measures are established. Furthermore, the law is analyzed, but above all the policy measures from a perspective of justice to highlight morality. This justice perspective is inspired by Nancy Fraser. In this perspective, promoting justice means changing the structures of the education system that are oppressive and dominant towards Roma students. This structures hinder Roma children from participating as equals in education. This is done to investigate whether the countries' work promotes justice for Roma children since it is stated in the essay that it also counteracts structural discrimination. The essay concludes that none of the countries change the structures that hinder the equal participation of Roma children. This means that the countries does not succeed in promoting justice and therefore does not succeed in breaking the structural discrimination. The thesis concludes with a discussion of what measures the countries should implement to promote justice and break the structural discrimination.

This essay contains two stories that reflect the reality I face as an educator, as well as a reflective discussion about my self-perceived dilemma. The dilemma reflects a classroom situation where I as an educator have trouble dividing my focus, my focus is either put on entire the class or on the child with special needs. Through this self-perceived situation I have started to question how children with special needs find their place in the school today. I discuss how I can handle and look at the unique situation that occurs when meeting this child. Terms like integration, inclusion, segregation, social rights and the expression "a school for everyone" will be discussed in this text, as well as how we can connect these terms and expressions to the problems I find in the school system’s way of handling children with special needs. I also highlight my dilemma from different ethical perspective. I chose to use Kants duty ethics, Mills utilitarianism (commercial ethics) and Aristotle’s virtue ethics to bring light on my dilemma, but also to find help in my professional role as a leisure pedagogue. The main question my essay deals with is this: How can you, as an educator, have a focus on the class as a whole, but at the same time pay attention to the child with special needs?

No description available.

Abu Jacobsson, S. Artistic expression in social work. A road to empowerment? Degree project in social work 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work, 2018.One of the main tasks of social work is to contribute to the empowerment of individuals and groups, and by doing so, also promoting values such as democracy, participation, equality and liberation of resources. During the last decades the development of social work has been characterized by processes of rationalization and higher demands on scientific evidence and evaluation. Social workers use standardized models and forms in the interaction with individuals, creating clients and needs that suit the system. From a critical perspective this type of rationalized practices contribute less to empowerment and liberation of resources, and more to social stratification, limitation and marginalization of those who do not “fit in”.This qualitative study aims at highlighting the potential of artistic expression in social work in the quest to promote empowerment at individual, group and community level. The results show that artistic expression, offering opportunities of reflecting human diversity, promote empowerment of individuals and groups in various ways, and contributes to processes of participation, social inclusion and democracy.Keywords: Artistic expression, empowerment, human development, participation, social inclusion, social justice, social work.

Cities around the world are facing challenges of rapid population growth, social inequality, environmental degradation and climate change. Within the realm of planning and policy, one answer to these issues has been the invention of certification systems to support the transition to a sustainable urban development. In the last ten years a number of certification systems for sustainable urban development on neighbourhood level have been developed, such as BREEAM Communities and LEED Neighborhood Development. Though an important contribution for a systematic way to treat sustainability in urban development, such systems have been criticised in a number of criteria, among which an important deficiency is their lack of factors for social sustainability. A new Swedish certification system for neighbourhood level, Citylab Action, is since January 2016 being tested in a pilot round with twelve Swedish urban development projects. The aim of this study was therefore to investigate how three of the pilot projects worked with social sustainability and within which areas the Citylab Action Guide best could be developed to support socially sustainable urban development. The following research questions were formulated: What is a relevant understanding of social sustainability for contemporary urban development drawing on the academic literature? How do the selected Citylab Action projects understand and work with social sustainability? What are projects’ key challenges for creating socially sustainable neighbourhoods? What are the projects’ experiences with Citylab Action in relation to their work with social sustainability? The thesis had a critical approach and took ground in a literature study, which rendered an analytical framework and the normative standpoint that social sustainability needs to be concerned with increasing social justice. Täby Park, DrottningH and Masthuggskajen were selected as cases, and studies involved interviews with two civil servants from each project and analysis of planning documents related to the projects’ work with social sustainability. An analysis of the empirical material was carried out underpinned by the analytical framework, which contained the questions: How is social sustainability (implicitly) defined and operationalised? How is the project oriented in regards to the dualism of development and maintenance? Who is considered in the development of the district? Results showed theoretical understanding of social sustainability, as well as operational work, were very different between projects. Synthesis suggests a key challenge for the projects’ work with social sustainability concerns the tendency of marginalising people with less purchasing power. For the development of the Citylab Action Guide to better support socially sustainable urban development, four proposals are given. The Guide should include: more aspects for how to work with existing inhabitants, more distinct aims for projects to execute a comprehensive analysis of the effects on segregation patterns, more attention to the creation of affordable apartments and socially mixed housing, and aims for considering the seven discrimination grounds and socio-economic status in the outcomes of planning. / Städer världen över står idag inför svåra utmaningar såsom befolkningsökning, växande klyftor ökande resursanvändning och klimatförändringar. Ett svar på dessa utmaningar har inom policy och planering varit utvecklingen av certifieringssystem för att stödja övergången till en hållbar stadsutveckling. De senaste tio åren har ett antal certifieringssystem för hållbar stadsutveckling på stadsdelsnivå utvecklats, såsom BREEAM Communities och LEED Neighborhood Development. Dessa verktyg har utgjort ett viktigt steg framåt för ett systematiskt arbete med hållbarhet i stadsutveckling, men också kritiserats för att vara otillräckliga på flera punkter, däribland i sin behandling av social hållbarhet. Ett nytt svenskt certifieringssystem för stadsdelsnivå, Citylab Action, testas sedan januari 2016 i en pilotrunda av tolv svenska stadsutvecklingsprojekt. Föreliggande uppsats avsåg att undersöka hur tre av dessa pilotprojekt har arbetat med social hållbarhet, samt inom vilka områden Citylab Action-guiden kan utvecklas för att på bästa sätt stödja socialt hållbar stadsutveckling. Följande forskningsfrågor formulerades: Vad är en relevant förståelse av social hållbarhet för dagens stadsutveckling utifrån den akademiska litteraturen? Hur förstår och arbetar de utvalda Citylab Action-projekten med social hållbarhet? Vad är projektens största utmaningar för att skapa socialt hållbara stadsdelar? Vad är projektens erfarenhet av Citylab Action i förhållande till deras eget arbete med social hållbarhet? Uppsatsen utgick från en kritisk ansats och tog avstamp i en litteraturstudie, som utmynnade i ett analytiskt ramverk och den normativa hållningen att arbetet med social hållbarhet måste innefatta en ambition att öka den sociala rättvisan. Täby Park, DrottningH och Masthuggskajen valdes som fall, och studien innefattade intervjuer med två tjänstepersoner från varje projekt och textanalyser av plandokument som var kopplade till projektens arbete med social hållbarhet. En analys av det empiriska materialet gjordes utifrån det analytiska ramverket, som innehöll frågorna: Hur är social hållbarhet (implicit) definierat och operationaliserat? Hur är projektet orienterat i förhållande till dualismen mellan utveckling och bevarande? För vem görs utvecklingen av stadsdelen? Resultaten indikerade att förståelsen av social hållbarhet, liksom det operationella arbetet, var mycket olika projekten sinsemellan. I sammanvägningen av de olika fallen framstod tendensen att marginalisera människor med små ekonomiska resurser att vara en av huvudutmaningarna för att skapa social hållbarhet. Fyra förslag ges på vad som skulle kunna ändras i Citylab Action-guiden för att på bästa sätt stödja utvecklingen av socialt hållbar stadsutveckling: Om guiden är ämnad att användas för befintliga stadsdelar bör den omfatta fler aspekter kring att ta hänsyn till och adressera befintliga invånare. Guiden bör innehålla tydligare mål för analys av hur projektet påverkar segregationsmönster. Guiden bör ge mer uppmärksamhet till skapandet av billiga lägenheter i socialt integrerade stadsdelar. Guiden bör innehålla mål för att beakta de sju diskrimineringsgrunderna och socio-ekonomisk status i planeringens fysiska resultat och inte bara i planeringsprocessen.

Purpose – BecauseThe purpose of this thesis is to investigate what methods financial institutions use to inform and encourage their existing and potential clients to choose more sustainable and responsible investment alternatives. The thesis should also identify some key determinants of private investors’ choice of sustainable and responsible investments (SRI), with focus on the effect of limited knowledge and access to information about SRI has on private investors’ choice. Methodology – In this thesis, both qualitative and quantitative research methods are used to collect significant data. Qualitative data was collected through interviews with three representatives from different financial institutions. A questionnaire was distributed and answered by 36 respondents. Quantitative data was collected using a questionnaire, the processed and analyzed by using a comparison analysis of percentages. Findings – Overall, the thesis finds that financial institutions have limited focus on private investors and lack of concrete methods to provide private investors with relevant information and thus increasing the level of knowledge about SRI. Furthermore, the results indicate that earning steady financial returns by considering social responsibility is one of the motivations to invest in SRI. Women are more likely to choose SRI than men and millennials prefer SRI more compared to other generations. Limited knowledge and limited access to useful information are considered as strong obstacles for private investors when considering SRI. Research limitations – Since the sample size was very small, it’s probable that the respondents’ opinions and approach to SRI cannot represent the view of the entire population. Because of the sample size there’s an enormous variation in response patterns. Therefore, the results and conclusions need to be taken cautiously. / Syfte – Syftet med denna uppsats syfte är att undersöka vilka metoder som finansiella institutioner använder för att upplysa och uppmuntra både befintliga och potentiella kunder att välja mer hållbara och ansvarsfulla investeringsalternativ. Uppsatsen ska även identifiera faktorer som påverkar privata investerares val av hållbara och ansvarsfulla investeringar, med fokus på effekten av begränsad kunskap och tillgång till information. Metod/tillvägagångssätt – I denna studie har både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder använts för att samla in data. Kvalitativa data samlades in genom intervjuer med tre representanter från olika finansiella institutioner. En enkät har distribuerats och besvarats av 36 respondenter. Kvantitativa data insamlades med hjälp av ett frågeformulär, sedan bearbetades och analyserades informationen med hjälp av en jämförelse av procentsatser. Iakttagelser – Sammantaget finner tesen att finansiella institutioner har begränsad fokus på privata investerare och bristen på konkreta metoder för att ge privata investerare med relevant information och därmed öka kunskapsnivån om SRI. Vidare tyder resultaten på att jakten efter stabil avkastning på längre sikt, genom att ta samhällsansvar är den främsta motivationen att investerare väljer SRI. Kvinnor och millenniegeneration är mer benägna att välja SRI än män och andra generationer. Begränsad kunskap och tillgång till relevant information betraktas som en stark barriär för privata investerare att välja SRI. Forskningsbegränsningar – På grund av att urvalets storlek är väldigt liten, är det troligt att de svarandes åsikter och förhållningssätt till SRI inte kan representera hela befolkningen. Urvalets storlek gör också att det finns stora variationer i svarsmönster. Därför bör resultaten och slutsatserna tas med stor försiktighet.

I skapandet av staden har människan möjlighet att göra om sig själv och förverkliga sitt hjärtas önskan. Hur och för vem staden ska utformas för är troligtvis en diskussion vilken kommer att finnas lika länge som staden i sig. Genom historien har privat ägande och andra samhälleliga former av dominans kontrollerat dess rum, vilket ofta resulterat i olika former av proteströrelser.   Tactical urbanism har i flertalet städer världen över blivit en populär metod för att förbättra livskvaliteten i staden. Detta genom att lokala aktörer, främst medborgarna, förändrar sitt närområde med småskaliga förbättringar. Denna uppsats beskriver vad tactical urbanism är, teorin bakom metoden och vilka möjligheter och följder den kan medföra i stadsmiljön och i planeringen av staden. Ur ett svenskt perspektiv undersöks detta genom en fallstudie utav Stockholms stads riktlinjer för idéburen stadsförbättring.   Uppsatsen går in på den kritik som finns inom modern stadsutveckling, vilken menar att den nyliberala urbanismen skapar ojämlikhet i samhället. Dessutom behandlas begreppet ”rätten till staden” vilken genomsyrar tactical urbanisms metoder, synsätt och grundläggande teori. Uppsatsens bidrag är en sammanläsning av teorier kring ”rätten till staden” med tactical urbanisms praktiska användning. Därmed visas hur tactical urbanism kan utvecklas till att bättre möta medborgarnas behov, i synnerhet svaga grupper i samhället. Det finns tendenser till att tactical urbanism införlivats i neoliberalismens stadsutveckling och därmed riskerar att förlora sin röst för de svaga. Fallstudien om Stockholm visar att tanken på ifall en eventuell konsekvens om gentrifiering som följd av idéburen stadsförbättring saknas. Dock visar fallstudien att det finns en oro över att metoderna främst gynnar innerstadsborna. Stockholms stads riktlinjer för idéburen stadsförbättring ligger i linje, men sammanfaller inte helt med vad tactical urbanism i teorin står för. Studien visar att det finns ett behov av någon form av samordnare för idéburen stadsförbättring och en djupare förståelse för tactical urbanism.   Staden har genom historien varit och fortsätter vara en plats där rummets struktur skiljer människor åt. Det säger mycket om våra värderingar, och om symbolen människan. Att främja metoder vilka tillåter medborgaren att skapa staden blir en symbol för en rättvisare stad. Om tactical urbanism och idéburen stadsförbättring möjliggör det får framtiden utvisa. Min förhoppning är att denna uppsats ska ge en förståelse för vad tactical urbanism och idéburen stadsförbättring står för. Dessutom önskar jag inspirera till en fortsatt diskussion om hur och varför vi bygger våra städer, vilken påverkan det har på det offentliga rummet, samt hur nya riktlinjer tas fram. Jag vill även framhålla vikten av en syftesbaserad riktlinje som är enhetlig i kommunens hela organisation, från politiker till tjänstemän. / In the creation of the city man has the opportunity to remake himself and realize his heart's desire. How and for whom the city should be designed for is probably a discussion that will continue until eternity. Throughout history, private ownership and other social forms of domination has controlled urban space, which often has resulted in various forms of protest movements.   Tactical urbanism has in several cities around the world become a popular method for improving the livability in the city; local actors, mainly citizens, have remade their neighbourhood with small-scale improvements. This paper describes what tactical urbanism is, the theory behind the method and the opportunities and consequences it may bring in the urban environment and in the planning of the city. From a Swedish perspective this is explored through a case study of Stockholm's City guidelines for idéburen stadsförbättring.   This study examines the criticism in contemporary urban development, which argue that the neoliberal urbanism creates inequality in society, and the concept of "right to the city" which permeates tactical urbanisms actions, approaches and basic theory. The contribution of this essay is an interlacement of theoris concerning "right to the city" with tactical urbanism practical usage and how tactical urbanism can be developed to better fullfill the needs of the citizens, especially marginalised groups in society. The essay suggests that there is a tendency that tactical urbanism is incorporated into neoliberal urban development and therefore is losing its voice for the weak of society. The case study of Stockholm shows that the idea if a possible consequence of gentrification as a result of idéburen stadsförbättring is lacking. However, the study shows that there is a concern that the methods mainly benefit inner-city residents. Stockholm's guidelines for idéburen stadsförbättring is similar, but does not entirely coincide with what the tactical urbanism in theory stand for. The study shows that there is a need for a coordinator for idéburen stadsförbättring and a deeper understanding of tactical urbanism.   Through history, the city has been, and continues to be a place where spatial structure divides people, it says a lot about our values, and the symbol of man. To promote practices which allow the citizens to remake the city, is a symbol for the ”right to the city”, but time will tell if that is something tactical urbanism and idéburen stadsförbättring can enable. My hope is that this paper will provide an understanding of what tactical urbanism and idéburen stadsförbättring stands for and inspire for further discussion on how and why we build our cities, what impact it has on the public space, and how new urban guidelines are developed and the importance of a guideline is purpose-based and consentient in municipalities, from politicians to the official.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om några grundskollärares och en specialpedagogs upplevelser av och syn på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med särskilt fokus på transspråkande förhållningssätt. Studiens syfte är också att bidra med kunskap om speciallärarens roll i arbetet med att främja transspråkande i undervisningen för elever i behov av språkligt stöd. De teoretiska ramarna för studien utgörs av sociokulturella perspektiv och interkulturellt pedagogiskt perspektiv. Studiens ansats är kvalitativ och studiens data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Utifrån lärarnas beskrivningar synliggörs såväl fördelar som utmaningar med transspråkande förhållningssätt i undervisningen. Den enskilt mest framträdande framgångsfaktorn för att transspråkande undervisning kan ske är enligt studiens resultat lärarens förhållningssätt och positiva inställning till alla språk. Resultatet visar vidare att transspråkande förhållningssätt i undervisning kan vara ett sätt att förebygga diskriminering och främlingsfientlighet. Studiens specialpedagogiska relevans synliggörs genom att studien visar att specialläraren kan vara en resurs i att utforma stöttande undervisning för flerspråkiga elever samt i att utbilda och informera lärare kring transspråkande. / The purpose of the study is to contribute with knowledge of some teachers' and a special educator's experiences of and views on language and knowledge development working methods with a special focus on translanguaging approaches. The purpose of the study is also to contribute with knowledge about the role of the special needs teacher in the work of promoting translanguaging in teaching for students in need of language support. The theoretical framework for the study consists of socio-cultural perspectives and intercultural pedagogical perspectives. The study approach is qualitative and the study data were collected through semi-structured interviews. Based on the teachers' descriptions, both advantages and challenges with translanguage approaches in teaching are made visible. According to the results of the study, the single most prominent success factor for translanguaging teaching to take place is the teacher's positive attitude towards all languages. The results also show that translanguaging approaches in teaching can be a way to prevent discrimination and xenophobia. The study's special pedagogical relevance is made visible by the fact that the study shows that the special needs teacher can be a resource in designing supportive teaching for multilingual students and in educating and informing teachers about translanguaging.