A rubric specifically for speaking skills was recently implemented and practiced in an English classroom for grade 6, in a school in the south of Sweden. The predetermined effected results of how the rubric works is debated among many schools and researchers, but no research have been done on the actually effects specifically in this area recently. Therefore, the overall aim for this study is to analyse how this specific tool for the spoken language learning works in practice. The study includes theory and previous research, which will be presented and moreover discussed in relation to the findings. Semi-structured interviews will be used and the participants are two teachers who teached year 6 at the same school in a city in the south of Sweden; both used the rubric in the English classroom. I investigated why and how it was implemented and used in the English classroom. Moreover, I answered the questions of what kind of rubric was used; and by comparing the rubric to the knowledge requirement in the syllabus, I determined how it outlined the knowledge requirements. In addition, by analysing the teachers’ answers, I investigated how the rubric affected the students’ learning and how it facilitated the learners’ self-awareness of their language development. The conclusion demonstrates that the rubric for speaking skills is beneficial for the majority of the students, but it has a negative effect on the students who are on a lower knowledge level than the rubric includes.

Arbetets syfte är att identifiera och förstå de utmaningar som ledare för blåsorkestrar på musik- eller kulturskolor upplever, samt hur de går tillväga för att hantera eventuella problem och nå framgång i sin verksamhet. Tidigare forskning visar att dirigenten som person och ledare har stor betydelse för orkesterns utveckling, men att den sociala miljön som bildas i orkestern också påverkar hur orkestern utvecklas och hur orkestermedlemmarna trivs i orkestermiljön. Det betyder att blåsorkestern kan blir en viktig plats dit eleverna går för att träffa sina vänner och ha det trevligt. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem musiklärare som arbetar med blåsorkesterverksamhet. Resultatet överensstämmer i stora delar med tidigare forskning som visar att det dirigenten gör före, under och efter repetitionerna spelar roll för orkesterns och orkesterelevernas utveckling. Dessutom visar resultatet i denna studie att den sociala aspekten av att spela i blåsorkester är viktigare än vad som skulle kunna förväntas. I diskussionen lyfts den sociala aspekten fram tillsammans med andra viktiga motivationsfaktorer för elever. / The purpose of the work is to identify and understand the challenges that leaders of wind orchestras at music schools experience, and how they cope with the problems and achieve success in their organization. Previous research shows that the conductor is of great importance for the development of the orchestra, but the social environment is also essential, so that the wind orchestra becomes a place where you pupils can socialize and have a good time. The study is based on qualitative semi-structured interviews of five selected music teachers who works with wind orchestra activities. The result shows much of what the previous research also does, that what the conductor does before, during and after rehearsals affects the progression of the orchestra. In addition, the results show that the social aspect of playing in the wind orchestra is more important than could be expected. In the discussion, the social aspect is highlighted together with other important motivational factors for pupils.

På många förskolor i Sverige har antalet flerspråkiga barn ökat i takt med attdet sker samhällsförändringar. Flerspråkighet ses som en av förskolornasutmaningar i undervisningen eftersom de förändrade samhällsvillkoren ävenleder till förändringar av förskolans praktik. På grund av detta är det avintresse att ta reda på vilka möjligheter och hinder som kan identifieras iarbetet med att möta barn som är flerspråkiga. Detta för att bidra medkunskap om hur förskolans praktik förhåller sig till uppdraget att arbetainterkulturellt. Frågeställningarna som används i studien utgår ifrån att tareda på hur förskollärare ser på interkulturalitet och flerspråkighet samt påvilka sätt de arbetar med detta. / In many preschools in Sweden, the number of multilingual children has increased asthere are societal changes. Multilingualism is seen as one of the preschoolschallenges in teaching because they changed the conditions of society as wellleads to changes in preschool practice. Because of this, it's offinterest to find out what opportunities and obstacles can be identified inthe work of meeting children who are multilingual. This is to contributeknowledge of how the preschool's internship relates to the task of workingintercultural. The questions used in the study are based on addressingfind out how preschool teachers view interculturality and multilingualism as well aswhat ways they work with this.

No description available.

Studiens syfte är att belysa hur förskollärare, barnskötare och övrig personalser på den pedagogiska inomhusmiljön i förskolan samt hur de tänker att deskulle vilja och strävar efter att forma inomhusmiljön. Studien utgår från ettsociokulturellt perspektiv, där kvalitativa intervjuer har genomförts med förskolepersonal för att få reda på deras tolkningar av den pedagogiska inomhusmiljön. Det empiriska materialet samlades in på olika förskoleavdelningar, där åtta pedagoger deltog. Materialet transkriberades och bearbetadesmed hjälp av en fenomenografisk analysmodell. De viktigaste slutsatserna istudien visar på pedagogernas medvetenhet om den fysiska miljöns betydelseför barns lärande samt materialets betydelse i den pedagogiska inomhusmiljön. Resultat visar även att ekonomi, tid och de befintliga lokalerna i förskolan ses som hinder då förskolepersonal strävar efter att forma den pedagogiska inomhusmiljön. / The purpose of the study is to shed light on how preschool teachers and otherstaff view the pedagogical indoor environment in the preschool and how theythink they would like and strive to shape the indoor environment. The studyis based on a socio-cultural perspective, where qualitative interviews havebeen conducted with preschool staff to find out their interpretations of thepedagogical indoor environment. The empirical material was collected in different preschool departments, where eight educators participated. The material was transcribed and processed using a phenomenographic analysismodel. The most important conclusions in the study show the educators'awareness of the importance of the physical environment for children's learning and the importance of the material in the pedagogical indoor environment. Results also show that finances, time and the existing premises in thepreschool are seen as obstacles as preschool staff strive to shape the educational indoor environment.

Studiens syfte är att ta reda på hur lärare i grundskolan tänker och arbetar med hjälp av olika metoder och arbetssätt för att motivera elever till att läsa. I studien genomfördes kvalitativa undersökningar i form av intervjuer med hög nivå av standardisering. Åtta legitimerade lärare deltog i undersökningarna. Intervjuerna genomfördes på plats med lärarna och dokumenterades med lämplig teknik. Genom den kvalitativa undersökningen har kunskapen kring syftet stärkts då informanterna framfört hur de arbetar med olika arbetssätt och metoder.  Sammanfattning av resultatet är att majoriteten av lärarna använder sig att det sociokulturella perspektivet i undervisningen, eleverna lär av läraren och eleverna lär av varandra. Lärarna har en gemensam syn på att ansvaret ligger hos skolan att lära eleven att läsa samt motivera den till att läsa. Högläsning och textsamtal är två metoder som lärarna i studien använder sig mest av och de är överens om att dessa två metoder har stor betydelse för att motivera eleverna till att läsa i de yngre åren. I resultatet framkom det även att lärarna arbetade med olika uppgifter om och kring läsningen för att motivera eleverna. Samtliga lärare påpekade att för att kunna motivera eleverna till läsning så måste eleverna omges av böcker. Biblioteket och bibliotekarier var därför något som lärarna gemensamt tyckte var grunden för att kunna motivera eleverna till att läsa. / The purpose of the study is to find out how teachers in primary school think and work using different methods and working methods to motivate students to read. In the study, qualitative investigations were carried out in the form of interviews with a high level of standardization. Eight licensed teachers participated in the interviews. The interviews were conducted on site with the teachers and documented using appropriate technology. Through the qualitative investigation, knowledge about the purpose has been strengthened as the informants presented how they work with different working methods and methods.  The summary of the results is that the majority of teachers use the sociocultural perspective in teaching, the students learn from the teacher and the students learn from each other. The teachers have a common view that the responsibility is on the school to teach the student to read and to motivate them to read. Reading aloud and text conversation are two methods that the teachers in the study use the most, and they agree that these two methods have a big importance in motivating students to read in the younger years. The results also revealed that the teachers worked with various tasks about and around reading to motivate the students. All the teachers pointed out that in order to motivate the students, they must be surrounded by books. The library and librarians were therefore something that the teachers jointly thought was the basis for being able to motivate the students to read.

The aim of this study is to explore how teachers and principals conceptualize language development and what strategies they employ to promote language development in their students. The research was conducted using qualitative interviews in a primary school located in three cities in southern Sweden. The informants in this study include five teachers and one external contributor who teach theoretical subjects at the primary school level of a six-year compulsory school. The choice of informants is important because teachers and external contributors play key roles in shaping language development in schools.  The results show that concepts and subject-specific words, image support and various writing and reading exercises as well as how the educators use the school language in relation to everyday language have beneficial effects on the students' language and knowledge development in teaching in general and primarily in social studies teaching. The study's conclusion shows that there is a great need to include language in the teaching of socially oriented subjects because language has a great importance for the students' development. Our results are based on the information obtained from interviews conducted.

According to research and authorities both young people and musicians are in need of hearing health knowledge in order to protect their own hearing. The purpose of this study was to investigate music teacher trainees’ experiences and thoughts concerning hearing health education at their music teacher programmes and internships. A sociocultural framework was used in this study. Semi-structured interviews were utilised to collect viewpoints and experiences from participants. The study involved 4 music teacher trainees, from three different music teacher training programmes. Two students were from the same music teacher programme. The data was analysed using thematic analysis. A sociocultural perspective was also used when analysing the data. The results indicate that music teacher students are not examined in hearing conservation. They do not seem to receive formative assessment in hearing conservation or hearing loss prevention. The staff is not necessarily knowledgeable in hearing conservation, even though they educate future music teachers. The staff does not seem to teach hearing conservation. Some supervisors at the internships were knowledgeable in hearing conservation and appeared to help their younger students understand risks. Other supervisors were not as knowledgeable and could be perceived as relatively passive when their students found themselves in risky sound environments without hearing protection. Social interactions which focused on hearing conservation or hearing loss prevention seemed to be quite absent at higher education and internships in Sweden. In conclusion, according to research and authorities, both youth and musicians are at risk and lack understanding of the risks in their sound environments. Music teachers are expected to teach hearing care according to the curriculum in Sweden, but many music teacher students do not feel well equipped to teach hearing care. It is important to have knowledgeable music teachers who can teach hearing care, as today's youth need this knowledge. The results and conclusions of this study suggest that society needs to equip music teachers at various levels of education with knowledge of hearing care. Several music education students in this study also expressed a desire for more hours of hearing care education at their music teacher programmes. These groups, music teachers and future music teachers, need knowledge of hearing care and hearing loss prevention to create cultures that emphasize hearing care and hearing health.

Digitala verktyg får en ökad spridning i samhället och läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 22) förespråkar en ökad användning av digitala verktyg i undervisningen. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur lärare använder digitala verktyg i SO-undervisningen, samt vilka effekter digitala verktyg har på elevers engagemang och lärande sett ur ett lärarperspektiv. Genom en intervjustudie med sex mellanstadielärare som undervisar i SO kunde syftet besvaras. Studiens teoretiska ram bygger på det sociokulturella perspektivet och med hjälp av perspektivet kunde resultaten tolkas. Resultatet av studien visar att lärarna använder digitala verktyg i SO-undervisningen på olika sätt, men att några av de vanligaste argumenten är för att variera undervisningen och tillgängliggöra olika inlärningsmetoder. Några vanliga lärresurser som används är Seterra, Binogi och inläsningstjänst. Lärarna kan se att digitala verktyg medför såväl positiva som negativa effekter på elevers lärande. Framförallt hänvisar lärarna till inkluderande lärandemiljöer där digitala verktyg gör det möjligt för elever att lära sig på olika sätt. Därutöver upplever lärarna att elevers motivation och engagemang blir större. Samtidigt tenderar elevers koncentration i vissa fall att försämras som en konsekvens av de distraktioner som finns runt omkring. Digitala verktyg i sig får så pass stort fokus att visst ämnesinnehåll riskerar att gå förlorat. Som en analys av det empiriska materialet konstateras att elevers digitala kompetens kan skilja sig åt, vilket innebär att en undervisning med digitala verktyg riskerar att exkludera vissa grupper. Därav är lärares digitala och didaktiska kompetens avgörande för undervisningens utformning och elevers lärande. Lärares pedagogiska val behöver ta avstamp i vad som fungerar bäst i sammanhanget för att främja elevers lärande.

Bakgrund: Stor del av barns vardag ägnas åt lek, därför ska den ha en central plats i förskolans verksamhet. För att leken ska kunna leda till lärande och utveckling så behövs en stimulerande miljö och samspel med andra människor. Pedagogerna har en roll att vara engagerade och skapa förutsättningar för barn att leka, både själva och tillsammans med andra. Syfte: Studiens övergripande syfte är att bidra med kunskap om lek och lärande i en förskolekontext. Mer specifikt är det förskollärares uppfattningar om lek i relation till utveckling och lärande som är i fokus. Metod: Denna studie bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sex förskollärare. Resultat: Resultatet visar att förskollärarna uppfattar att leken är ett viktigt redskap när det kommer till barns lärande och utveckling. Förskollärarnas roll anses vara viktig i barnens lek genom att de ska stötta och vara närvarande. Framför allt uppfattar förskollärarna att leken kan användas som ett redskap i alla situationer där pedagogen har en intention att barnen ska lära sig.