Syftet med föreliggande studie är att undersöka musiklärares uppfattningar av hur musik kan användas som ett redskap för att utveckla det svenska språket hos barn och unga i grundskolan, samt vilka samverkande faktorer de uppfattar finns mellan språket och musiken. Intresset är att belysa musikens möjliga användningsområden utöver ordinarie musikundervisning och att diskutera musikämnets förutsättningar i skolan. Tidigare forskning och bakgrundslitteratur belyser dels andra sammanhang där musik har använts för olika syften, såsom i ett terapeutiskt sammanhang genom musikterapi, dels språkets och musikens likheter och samverkande faktorer. Tidigare forskning visar även användningsområden av musik i bland annat förskoleverksamheten samt hur musik kan användas som språkutvecklande redskap genom exempelvis sång, rytmträning och i samspel med andra. Studien är en kvalitativ intervjustudie där fyra musiklärare med erfarenhet inom både musikpedagogik och språklig utveckling intervjuas. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att det finns många olika sätt att använda sång och musik på för att utveckla flera olika delar av språket, samt att det finns flera samverkande faktorer mellan musik och språk som kan främja språkutvecklingen och verka språkstimulerande. Det framkommer i resultatet att sång och musik kan främja språkutvecklingen genom att användas till att träna på dels betoningar, stavelsesegmentering, språkljud, med mera, samt för att lära in nya ord och begrepp. Resultatet visar även att lustfyllda musikaktiviteter som bygger på samspel och delaktighet kan stimulera och främja språkutvecklingen. Resultatet genomlyses av det sociokulturella perspektivet vilket betonar vikten av lärande och utveckling i en social kontext där gemenskap, samspel och lustfyllda musikaktiviteter kan fungera som språkutvecklande redskap. Avslutningsvis förs en diskussion som kopplar ihop resultatet med tidigare forskning och bakgrundslitteratur. / The aim of the present study is to investigate music teachers' perceptions of how music can be used as a tool for developing the Swedish language in children and young people in the school environment, as well as what interacting factors they perceive exist between language and music. The interest is to highlight the possible uses of music in addition to regular music education and to discuss the conditions for the subject of music in school. Previous research and background literature shed light on other contexts where music has been used for various purposes, such as in a therapeutic context through music therapy, as well as the similarities and interacting factors of language and music. Previous research also shows how music is used in for example preschool activities, as well as how music can be used as a language development tool through, for example, singing, rhythm training and in interaction with others. The study is a qualitative interview study where four music teachers with experience in both music education and linguistic development are interviewed. The study is based on a socio-cultural perspective. The results show that there are many different ways to use singing and music to develop several different parts of the language, and that there are several interacting factors between music and language that can promote linguistic development and have a stimulating effect on the use of the language. It appears in the results that singing and music can promote language development by being used to practice emphasis, syllable segmentation, language sounds, and more, as well as to learn new words and concepts. The results also show that fun-filled music activities based on interaction and participation can stimulate and promote linguistic development. The socio-cultural perspective emphasizes the importance of learning and development in a social context where fellowship, interaction and fun-filled music activities can serve as language-developing tools. Finally, the discussion connects the results with previous research and background literature.

Syftet med studien är att undersöka hur ensemblelärare med kompetens i kompinstrument som keyboard, bas eller elgitarr som saknar utbildning och kunskap i instrumentet sång, arbetar med sångare och text i ensembleundervisningen. Bakgrundslitteraturen redovisar forskning om hur genusaspekter påverkar identiteter, inflytande, sång och texten i ensembleundervisningen. Därefter presenteras forskning på lärares val av material, bedömning och metodik i ensembleundervisningen. Slutligen presenteras tidigare forskning inom sångtexter och låtskrivande i ensembleundervisning. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på lärares och elevers samspel i ensembleundervisningen. Studien utgår från semistrukturerade intervjuer med fem ensemblelärare som arbetar med ensemble på gymnasiet med inriktning på rock- och popensemble. Data från intervjuerna genomgår en tematisk analys. Studiens resultat redovisar ensemblelärarnas förutsättningar som påverkar undervisningen och deras metodik. Vidare presenteras ensemblelärarnas metoder och uppfattningar om arbetet med låttexten i undervisningen. Slutligen redovisas ensemblelärarnas syn på sångtexters funktion och betydelse för kompinstrumentalister. I diskussionen presenteras reflektioner om varför sångarna tenderar till att få en exkluderad ensembleundervisning gentemot kompinstrumentalisterna i ensemblen. Slutligen redovisas hur styrdokumentens otydliga riktlinjer för sångtext kan påverka ensembleundervisningen. / The aim of this study is to investigate how ensemble teachers with instrumental backgrounds work with singers and lyrics in ensemble class. The background literature presents research on how gender affects identities, influence, singing and the lyrics in ensemble class. Following this, research on teachers’ choice of material, assessment, and methodology for ensemble class is presented. Finally, previous research on lyrics and songwriting in ensemble teaching is presented. The study is based on a socio-cultural perspective with a focus on teachers’ and students’ interaction in ensemble class. The study is based on semi-structured interviews with five ensemble teachers who work in aesthetic programs in upper secondary school with expertise in rock and pop ensemble. Data from the interviews are processed in a thematic analysis. The results shed light on ensemble teachers’ conditions that affect their teaching and methodology. Furthermore, the ensemble teachers’ methods and perceptions about working with lyrics in the ensembles are presented. Finally, the ensemble teachers’ views on the function and significance of lyrics for the instrumentalists are presented. The discussion presents reflections on why the singers are misplaced in the ensemble class, as well as reflections on the curriculums' unclear guidelines for the lyrics impact in ensemble class.

Denna studie grundar sig i en tanke om att lyfta kunskap om sår i undervisningen och låta barnen bilda sig ny kunskap genom att dela erfarenheter och samtala med varandra. Syftet med studien är att ta fram, och låta förskollärare utpröva ett undervisningsmaterial i form av en bok, som möter äldre förskolebarns erfarenhet och intresse för sår. Två frågeställningar följer med längs denna process. Den ena riktar sig till hur förskollärarna upplever förskolebarns respons på boken vid en undervisningssituation och den andra till på vilket sätt förskollärare upplever bokens relevans för att möta förskolebarns erfarenhet och intresse om sår. Data har samlats in genom intervjuer med två förskollärare, där de har fått besvara olika frågor som kan kopplas till undervisningssituationen. Utifrån denna data har man använt sig av tematisk innehållsanalys för att bilda sig en uppfattning och få studiens frågeställningar besvarade. Resultat och sammanfattning av studien visade på att utifrån intervjusvar samt analysarbete var barnens upplevelse med boken en gynnsam process, där erfarenhetsutbyte och gemensamma samtal bidrog till ny kunskap och förståelse. / This study is based on the idea of raising the knowledge of wounds in teaching and allowing children to form new knowledge by sharing experiences and conversations with each other. The purpose of the study is to develop, and let preschool teachers test a teaching material in form of a book, which meets older preschoolers experience and interest in wounds. Two issues follow along this process. One focuses on how preschool teachers experience preschool children´s response to the book in a teaching situation and the other on how preschool teachers experience the book´s relevance to meeting preschool children´s experience and interest in wounds. Data have been collected through interviews with two preschool teachers, where they have answered various questions that can be linked to the teaching situation. Based on this data, thematic content analysis has been used to form an opinion and get the study´s questions answered. The results and summary of the study showed that based on interview answers and analysis work, the children´s experience with the book was a favorable process, where exchange of experiences and joint conversations contributed to new knowledge and understanding.

I denna studie undersöks hur olika erbjudna redskap och metoder används i en students egen övning med syfte att undersöka hur de bidrar till möjligheten att agera som lärare till sig själv. Undersökningen dokumenterades i en loggbok som även hade funktionen som övningsjournal. I analysen av den insamlade dokumentationen användes en tematisk analysmetod. Undersökningen vilar på ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet belyser hur redskap och metoder i form av muntliga och kroppsliga instruktioner samt klingande musik bidrar till och påverkar en students lärandeprocess samt hur de bidrar till möjligheten att agera lärare till sig själv. I diskussionen diskuteras resultatet i relation till bakgrundslitteraturen med fokus på resultatets slutsatser om reflektion och egen bedömning, identifiering och problemlösning samt kontroll och behärskning. Resultatet relateras även till begrepp som den proximala utvecklingszonen, scaffolding, appropriering och mediering. / This study examines how different tools and methods are used in a student’s own practice with the aim of examining how they contribute to the possibility of acting as a teacher for oneself. The study was documented in a journal that also functioned as a practice journal. The analysis of the collected documentation used a thematic analysis method. The survey is based on a sociocultural perspective. The result illustrates how tools and methods in the form of spoken and physical instructions as well as sounding music contribute to and affect a student´s learning process as well as how they contribute to the possibility of acting as a teacher for oneself. In the discussion, the results are discussed in relation to the background literature with a focus on the results´ conclusions about reflection and self-assessment, identification and problem solving as well as control and mastery. The result is also related to concepts such as the proximal development zone, scaffolding, appropriation and mediation.

Syftet med denna studie är att ge läsaren en inblick i småbarns kommunikation. Hur deras samspel med andra barn och förskollärare kan te sig i en organiserad förskolas utemiljö och i skogsmiljö. Studien omfattar också observationer av hur förskollärare stödjer och utmanar småbarn i deras kommunikation och samspel.Förberedelser för denna studie har varit undersökningar av tidigare studier kring kommunikation och samspel kring småbarn. De tidigare studierna fokuserar främst på en inomhusmiljö, vilket innebär att det finns en brist på information om kommunikation och samspel i utemiljön. Denna studie har ett sociokulturellt perspektiv vilket återspeglas i val av förstudie material, med fokus på social interaktion mellan människor.För att samla in vårt empiriska material har vi använt oss av videoobservationer och fältanteckningar.I studien kan vi se att småbarn använder sitt kroppsspråk, ljud och ord som kommunikationsverktyg, de tillämpar sina tidigare erfarenheter i möten med andra i sin omgivning när de kommunicerar. När de små barnen hittar föremål i sin omgivning, använder de dessa för att kommunicera och interagera med sina kamrater och förskollärare. / The aim of this study is to give the reader an insight in toddler communication. Their interaction with other children and preschool teachers, in an organised preschool outdoor environment and in a forest environment. The study also includes observations of how preschool teachers support and challenge toddlers in their communication and interaction.In preparation for this study previous studies on communication and interaction on toddlers has been researched. Previous studies mostly focus on an indoor environment, which means that there is a lack of information on communication and interaction in the outdoor environment. This study has a sociocultural perspective which is reflected in the choices of pre study material, focusing on social interaction between human beings.To collect our empirical data we used video observations and field notes. In the study we can see that the toddlers are using their body language, sounds and words as communication-tools, they also apply their past experience onto others in their environment when communicating. When finding objects in their environment, toddlers use them to communicate and interact with their peers and preschool teachers.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares arbetssätt kring surfplattor i verksamheten. För att få svar på vårt syfte har följande frågeställningar formulerats: Vilka arbetssätt med surfplattor utför förskollärare i verksamheten? Vilka eventuella möjligheter/hinder upplever förskollärare med att använda surfplattor i sin dagliga verksamhet? Den tidigare forskning vi tagit del av synliggör förskollärares arbetssätt med surfplattor samt deras förhållningssätt till verktyget. Studien bygger på en kvalitativ metod där det har utförts observationer av två förskollärare som arbetar på samma förskola i Halland. Studiens teoretiska utgångspunkt som använts för att analysera resultatet är det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade förskollärarnas olika arbetssätt kring surfplattor, deras inställning till verktyget samt hur verktyget kan användas som ett hjälpmedel i verksamheten. Slutligen visar studiens slutsats att förskollärares arbetssätt kring surfplattor kan påverkas av olika faktorer, även hur surfplattor kan implementeras till förskollärares fördel. Slutsatsen vidrör även de bristande kunskaper förskollärare besitter om verktyget och den fortbildning de upplever att de vill få ta del av.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka klasslärares uppfattningar om vilka faktorer som påverkar elevers motivation till att läsa, med fokus på hur de arbetar med motivation till att läsa. Syftet besvaras genom kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär med åtta klasslärare. Det kan konstateras att lärarna lyfter olika faktorer som påverkar elevers motivation till att läsa, och att de arbetar med att väcka och upprätthålla motivationen på olika sätt. Utifrån en fenomenografisk ansats och analys har fem beskrivningskategorier framkommit. Dessa är: läs- och språkkunnighet, material och medier, läsande förebilder, incitament och studiemiljö. Beskrivningskategorierna betraktas som variationer på lärarnas sätt att se på elevers motivation till att läsa. Inom ramen för fenomenografin kan såväl läs- och språkkunnighet som material och medier anses vara de mest framträdande av beskrivningskategorierna. Läs- och språkkunnighet tycks vara den beskrivningskategori där lärarna är mest enhälliga, medan material och medier är den kategori som är mest uttömmande. Det är även dessa kategorier som tydligast går att härleda till elevers motivation till att läsa. / The purpose of this study is to examine primary school teachers’ perceptions about which factors that affect pupils’ motivation to read, with focus on how the teachers work with the motivation to read. The purpose is answered through qualitative, semi-structured, interviews with eight teachers.  It can be established that the teachers raise different factors that affect pupils’ motivation to read, and that they work with awakening and sustaining the motivation in different ways. Through a phenomenographic approach and analysis, five description categories have emerged. These are: literacy and language proficiency, materials and media, reading role models, incentives, and study environment. The description categories are considered variations of the ways that teachers view pupils’ motivation to read.  Within the scope of phenomenography, literacy and language proficiency, as well as materials and media, can be considered the most prominent of the description categories. Literacy and language proficiency seems to be the description category where the teachers are most unanimous, while materials and media is the most extensive category. These are also the categories that most clearly can be associated with pupils’ motivation to read.

Detta är ett självständigt arbete som handlar om hur jag utforskar min egen övning där jag memorerar texter ur två olika sånger under två separata veckor. Arbetet genomförs ur ett sociokulturellt perspektiv och grundar sig i tidigare forskning och självständiga arbeten om minne och musicerande utantill. Arbetet har dokumenterats genom videoobservationer och loggboksanteckningar under övningstillfällen hösten 2022. Resultatet presenterar olika teman som observerats och svarar där igenom på mina frågeställningar vilka redskap jag använder mig av och vilka faktorer som påverkar svårighetsgraden på lärandet av olika texter. I diskussionen sätter jag resultatet i relation till tidigare litteratur kring ämnet, forskning och det sociokulturella perspektivet. / This is a self-study about how I study my own practice where I memorized two different song lyrics in two separate weeks. The study is made with a sociocultural perspective and is based on previous research and studies about memory and playing music without sheet music. The study was being documented through video recordings and notes in a logbook in the autumn of 2022. The result presents different themes that came to be observed and they answer my research questions about which cultural tools I use and what it is that affects the degree of difficulty when learning song lyrics. In the discussion I put my result in relation to the previous literature, research and the sociocultural perspective.

Denna studie utforskar distansarbetares upplevelser av kommunikation och skriftlig feedback inom organisationer. Studien undersöker utformningen av skriftlig feedback och dess inverkan på informationsupptagning samt hur distansarbetarnas upplevelser kan ses utifrån det sociokulturella perspektivet. Studien syftar till att ge ökad förståelse för hur skriftlig feedback i distansarbetsmiljön uppfattas och påverkar mottagarna. Studiens metod bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt för att utforska distansarbetares upplevelser. Genom en digital enkät med öppna frågor strävade studien efter att fånga djupare insikter från deltagarna. Efter en tematisk analys betonade resultatet vikten av den skriftliga feedbackens utformning, där önskemålet om framåtblickande intentioner och förståelse för arbetet framkom. Resultaten understryker behovet av tydlig och anpassad skriftlig feedback, med hänsyn till individuella tolkningsprocesser och understryker att utformningen av skriftlig feedback har en avgörande påverkan på hur informationen tas emot. En positiv grundton underlättar informationsupptagningen och ökar mottagarens mottaglighet, medan en negativ ton riskerar att skapa försvarsläge och minska motivationen att förbättra sig. Studien lyfter även fram teknologins roll som en central artefakt för kommunikation i distansarbetet och tar fram utmaningar som fördröjd kommunikation. För fortsatt forskning föreslås studier om kulturella påverkningar på feedbackmottagande och olika kommunikationsverktygs inverkan. Resultaten från studien är relevanta för organisationer som strävar efter att förbättra kommunikation och feedback i en alltmer distansarbetsinriktad miljö. / This study explores distance workers experiences of communication and written feedback within organizations, with focus on examining the design of written feedback and its impact on information absorption. The study also focuses on how their experiences can be seen from the sociocultural perspective. The study aims to provide increased understanding of how written feedback in the distance work environment is perceived and affects the recipients. The methodology is based on a qualitative approach to explore their experiences. Through a digital survey with open questions, the study captured deeper insights. The results emphasized the importance of the design of the written feedback, where the desire for forward-looking intentions and understanding of the work emerged. The results underline the need for clear written feedback, taking individual interpretation processes into account and underline that the design of written feedback has an influence on how the information is received. A positive tone facilitates the absorption of information and increases the  receptivity, while a negative tone risks creating defensiveness and reducing the motivation to improve. The study also highlights the role of technology as a central artefact for communication in distance work and highlights challenges such as delayed communication. For further research, studies on cultural influences on feedback reception and the impact of different communication tools are suggested. The results of the study are relevant to organizations that strive to improve communication and feedback in an increasingly distance work-oriented environment.

En förutsättning för lärande i förskolan är god kommunikation och att skapa trygghet för barnen. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur man kan minska/undvika språkbarriärer i förskolan genom att ge exempel på hur förskollärare uttrycker att de möter barn med annat modersmål. Studien är kvalitativ och jag har använt semistrukturerade intervjuer som metod för datainsamling. Studien har analyserats genom ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av begrepp som proximal utvecklingszon, scaffolding och socialt lärande samt de språkliga begreppen indikativ-, semiotisk- och retorisk funktion. I resultatet framkommer det att de deltagande förskollärarna uppfattar sig själva ha en viktig roll i barnens lärande och kommunikation. Resultatet delas in i fyra kategorier utifrån deltagarnas svar: förskollärarens syn på språkbarriärer, förskollärarens roll, utmaningar och möjligheter i arbetet med språkbarriärer och förskollärarens stöd och hjälpmedel. Förskollärarna ger exempel på hur de stöttar barnens lärande genom verbal och icke-verbal kommunikation samt vilka utmaningar och möjligheter de ser i arbetet med språkbarriärer i förskolan. Det framkommer i resultatet att förskollärarens kompetenser och erfarenheter är av stor vikt för hur undervisningen bedrivs samt i hur barnens behov tillgodoses i förhållande till språkliga barriärer. / One condition for learning in preschool is good communication and to create security for the children. The purpose of this study is to elucidate how to reduce/avoid the occurrence of language barriers in preschool by giving examples of preschool teacher’s expression on work with them. The study is qualitative, and semi-structured interviews have been used as a method of collecting empirical data. The study has been analyzed through a sociocultural perspective using the concepts of the zone of proximal development, scaffolding, and social learning as well as the linguistic concepts of indicative-, semiotic-, and rhetorical functions. The results show that the participating preschool teachers perceive themselves as having an important role in the children’s learning and communication. The results are divided into four categories from the participants answers: preschool teachers view on language barriers, the role of preschool teachers, challenges and possibilities in working with language barriers and preschool teachers support and aids. The preschool teachers also provide examples of how they support children’s learning through verbal and nonverbal communication as well as which challenges and opportunities they encounter in the work of language barriers in a preschool setting. The results show that preschool teacher’s competence and experiences is of great importance for how the education is conducted and to make sure that children who experience language barriers are accommodated to.