Denna kandidatuppsats är en kvalitativ undersökning inom det specialpedagogiska området av hur dyslexi lyfts fram i specialpedagogutbildningars kurslitteratur. I vår uppsats har vi undersökt kurser och kurslitteratur vid fyra högskolor och universitet. Vi har gjort en innehållsanalys av kurslitteraturen för att synliggöra hur dyslexi definieras i de undersökta specialpedagogiska programmen. Vår frågeställning lyder: Hur definieras dyslexi i de specialpedagogiska utbildningarna? Vilka likheter och skillnader finns i framställningen av dyslexi i fyra specialpedagogiska utbildningars kurslitteratur? I den empiriska delen redogör vi för de fyra utvalda högskolorna/universitetens kurslitteratur som vi funnit relevant utifrån sökord vi använt. Resultatet av vår undersökning visar att dyslexi som ett renodlat fonologiskt problem är det mest dominerande vid två undersökta lärosäten. Detta enligt den kurslitteratur som matchat våra sökord. Vid två lärosäten kunde vi inte finna någon definition eller förklaring till dyslexi eftersom ingen kurslitteratur matchade våra sökord.

Syftet med den här studien är att ta reda på skolpersonalens uppfatt-ningar om hur problembeteenden bemöts bland yngre elever i skolans lågstadium. Mer preciserat vill jag också kartlägga specialpedagogens roll. Följande frågor är i i fokus i arbetet: Vad menar skolpersonalen med utagerande/explosiva elever? Vilken kunskap och kompetens har skolpersonalen av att handskas med problembeteenden? Vad förväntas av specialpedagogen för att hjälpa arbetslaget i att hitta lösningar? Eftersom jag har varit i nära kontakt med utagerande/explosivt bete-ende hos elever relativt många gånger, och upplever att kunskaperna kring detta är bristande ute på fältet, kändes det naturligt att fördjupa mig i ämnet. Då jag ville få en helhetssyn på individ-, och skolnivå valde jag informanter som lärare, assistent, skolpsykolog, skolkurator, specialpedagog samt fritidspersonal. Studien genomfördes som en kvalitativ undersökning genom intervjuer. Det visade sig att skolper-sonalen anser att de har för lite kunskaper om hur de ska arbeta med explosiva/utagerande barn och vidare förväntas det av specialpedago-gen att göra observationer och dokumentera och handleda för att hjälpa arbetslaget att finna lösningar i att hantera utagerande/explosivt beteende hos elever. Resultatet av min studie får stor betydelse för mig i min yrkesroll som specialpedagog. Det som kommer att betyda mycket framöver är att jag blir mer lyhörd för vad skolpersonalen har för förväntningar på specialpedagogen. Konsekvenser av det innebär att min relation till ledningen kommer att stärkas och jag kommer att arbeta för att hand-ledning till arbetslagen ska utökas. På så sätt får skolpersonalen bättre stöd och hjälp i att finna lösningar i sina klassrum. Ytterligare en kon-sekvens kommer att vara att vi alla kommer att bli bättre på många olika sätt eftersom jag framöver tänker arbeta för att få möjlighet att fortbilda både mig och mina kollegor på olika sätt.

The purpose of this study has been to gain knowledge of the different perspectives on the special educational assignment, which form the basis of the mission, by examining perceptions, expectations and frameworks for the special education assignment of principals, educators and student health professionals. The study is done with a phenomenographic research effort with interview as a method, where the perceptions of the interviewees are central. Two classical pedagogical perspectives visualize the field of special education in the study, the relational and the compensatory perspective. The result of the study presents perceptions of the special pedagogical assignment from a relational perspective, the special education assignment from a compensatory perspective and another category of perceptions of the special pedagogue in an expert role. In Sweden there are two different special educational professional roles, the special educator and special teacher, and a confusion is at hand. Different pedagogical perspectives, approaches can also confuse, such as the responsibility for a student's needs, as well as different expectations of the special education assignment, and everyone involved different interpretations in, on and outside the school around a student. The result of the study shows that some in school activities see the special educator as a person who will patch and fix when the regular teaching is insufficient and some have expectations of the special educator as both adviser, qualified dialogue partner and expert. / Syftet med studien har varit att vinna kunskap om de olika perspektiv som finns på det specialpedagogiska uppdraget, vilka utgör uppdragets förutsättningar, detta genom att undersöka uppfattningar, förväntningar och ramar för det specialpedagogiska uppdraget hos rektorer, pedagoger och elevhälsopersonal. Studien är gjord med en fenomenografisk forskningsansats med intervju som metod, där uppfattningar hos de intervjuade är det centrala. Två klassiska pedagogiska perspektiv synliggör kunskapsområdet specialpedagogik i studien, det relationella- och det kompensatoriska perspektivet. Studiens resultat redovisar uppfattningar på det specialpedagogiska uppdraget ur ett relationellt perspektiv, det specialpedagogiska uppdraget ur ett kompensatoriskt perspektiv samt ytterligare en kategori med uppfattningar om specialpedagogen i en expertroll. I Sverige finns två olika specialpedagogiska yrkesroller, specialpedagogens och speciallärarens och en sammanblandning ligger nära till hands. Olika pedagogiska perspektiv, synsätt kan också förvirra, som till exempel var ansvaret kring en elevs behov ska ligga, samt olika förväntningar på det specialpedagogiska uppdraget och alla inblandades olika tolkningar i, på och utanför skolan kring en elev. Resultatet i studien visar att vissa i skolverksamheten ser specialpedagogen som den som ska lappa och laga när den ordinarie undervisningen inte räcker till och vissa har förväntningar på specialpedagogen som både rådgivare, kvalificerad samtalspartner och expert.

Alla elever har rätt till att få det stöd som de behöver för att utvecklas på bästa sätt i skolan. För att flerspråkiga elever ska få det stöd som de är i behov av, behöver skolorna ha mer kunskaper om flerspråkighet. Syftet med studien är att undersöka tre speciallärare och två specialpedagogers uppfattningar angående vilka kunskaper som finns om flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. Syftet är även att ta reda på hur flerspråkiga elever blir bedömda på skolan med eventuella läs- och skrivsvårigheter och vilket stöd flerspråkiga elever på gymnasiet med läs- och skrivsvårigheter får på fem gymnasieskolor. Metoden i studien är kvalitativ semistrukturerad intervju där tre speciallärare och två specialpedagoger från två olika kommuner har berättat om hur de arbetar med stöd och flerspråkiga elever.  Resultatet i studien visar på att kunskaper om flerspråkiga finns på två skolor i studien och på tre skolor saknades djupare kunskaper om flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. På tre av skolorna i studien där kunskaper om flerspråkighet saknades bedömdes alla elever oavsett modersmål, på samma sätt och fick samma stöd. Alla elever på skolorna fick göra samma diagnoser och ingen hänsyn till elevens modersmåls togs. På de två skolor där det fanns kunskaper om flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter fick eleverna studiestöd på sitt modersmål och stöd anpassat utifrån språkinlärning och språksvårigheter. För att eleverna ska få det stöd som de är i behov av behövs mer kunskaper om flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. / The purpose of the study is to investigate some special teachers and special educators' perceptions regarding the skills of multilingualism and reading and writing difficulties. How multilingual students are assessed at school with possible reading and writing difficulties and what support secondary language students in high school with reading and writing difficulties get on five upper secondary schools. The method in the study is qualitative semistructured interviews where three specialist teachers and two special educators reported on how they work with support and multilingual students. The result of the study shows that the knowledge of multilingual is available at two schools in the study and at three schools lacked profound knowledge of multilingualism and reading and writing difficulties were lacking. In the schools where knowledge about multilingualism was lacking, all students were assessed in the same way and received the same support, and that all students had the same test and no consideration for the pupil's native languages were taken. In those schools where there was knowledge of multilingualism and reading and writing difficulties, students received more adapted support according to their language learning and difficulties. In order for the student to get the support they need, more knowledge of multilingualism and reading and writing difficulties are required.

Syftet med studien är att undersöka vårdnadshavares uppfattning om specialpedagogens yrkesroll. Vårdnadshavare ska enligt styrdokument ges möjlighet till delaktighet och ha inflytande över sina barns utbildning (Skolverket 2017) Vi beskriver vårdnadshavares uppfattningar samt lyfter fram vilka förväntningar vårdnadshavare har på specialpedagogens yrkesroll och slutligen vårdnadshavares uppfattningar om vad som krävs för att skapa ett nära och förtroendefullt samarbete.Studien utgår från en kvalitativ metod men med kvantitativa inslag. Undersökningen består av triangulering med enkäter med frågor både med fasta och öppna svar samt intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten som valts är fenomenografi där individers uppfattningar är det centrala.Studien indikerar på att vårdnadshavare har kunskaper om specialpedagogens yrkesroll. Att deras förväntningar på specialpedagogen handlar om faktorer som gynnar alla barn i verksamheten Och att det som krävs för att skapa ett nära och förtroendefullt samarbete är grundläggande relationskompetens.

Det övergripande syftet med studien är att belysa hur ett framgångsrikt arbete med implementering av extra anpassningar kan se ut. Mer preciserat belysa vad rektorns och specialpedagogens roll i implementeringsarbetet med extra anpassningar är samt vilka framgångsfaktorerna är i ett lyckat implementeringsarbete. Utgångspunkten är de tre skolor som 2016 blev godkända i Skolinspektionens kvalitetsgranskning för sitt arbete med extra anpassningar. Inspiration har hämtats av Senges (2004) systemteori ”De fem disciplinerna” för att tolka resultaten. Studien bygger på en triangulering som innefattar både kvalitativ metod, intervju online, samt kvantitativ metod, webbenkät. Med hjälp av dessa har arbetet och resultatet med implementering av extra anpassningar, på de tre av Skolinspektionen godkända skolorna, synliggjorts. Sammanfattningsvis visar resultatet av undersökningen att rektor har varit ansvarig ledare som läst in sig på materialet kring extra anpassningar och möjliggjort för ett implementeringsarbete på skolorna för att frigöra tid för fortbildning, handledning och kollegialt lärande. Specialpedagogen spelar en stor roll som förändringsagent genom att vidarebefordra kunskap och implementera den i verksamheten. Studien visar på framgångsfaktorer som kollegialt lärande, rutiner, tydlighet och struktur, kompetensutveckling, tydligt arbetsmaterial, utvärdering, ”låta det ta tid” samt den personliga inställningen. Studiens resultat har visat på liknande mönster hos de tre olika skolorna som kan jämföras med implementeringsteorin. Därför kan resultatet användas i arbetet med implementering av de extra anpassningarna, men även överföras på liknande processer.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att med en kvalitativ ansats belysa kollegial handledning med de hinder och möjligheter som finns med denna handledning, men även undersöka hur man inom skolan använder sig av kollegial handledning. För att få en förförståelse för bakgrunden och den historia som kan finnas till kollegial handledning, så ges en förklaring som kan visa på hur denna handledning uppkommit och utvecklats över tid. Efter sökning från år 2000 och fram i olika databaser, så påträffades och valdes fyra avhandlingar vilka alla behandlar kollegial handledning inom skolan. Dessa vilka utgör empirin för studien, tar upp olika aktörer inom skolan (skolledare, handledare, lärare samt förskollärare), och deras syn på kollegial handledning. Efter bearbetning och analys framträdde en bild av hur skolor kan använda sig av kollegial handledning, men även tre gemensamma hinder och lika många möjligheter. Kollegial handledning visar sig vara en relativt ny företeelse, och har mer och mer blivit ett reflekterande och kompetenshöjande arbetssätt för pedagoger, handledare samt skolledare inom skola och förskola att använda sig av i arbetet med skolutveckling. Resultatet visar att man kan använda sig av kollegial handledning på olika sätt. Men att det även finns olika hinder och möjligheter. Avhandlingarnas gemensamma hinder och som sedan tas upp i underrubriker är Tid och rum, Skolledning och även Handledaren. De möjligheter som hittades i avhandlingarna, och som även de presenteras i underrubriker är Reflektion, Kompetensutveckling samt Skolutveckling.  Dessa olika hinder och möjligheter kan användas i och med skolutveckling, samt för att höja lärarnas kompetens. Handledaren och även skolledaren är viktiga för att både införa och genomföra kollegial handledning, men även för att på olika vis ge utrymme för dessa reflekterande samtal.

Syftet med denna studie var att undersöka elevers och studie- och yrkesvägledares upplevelser av studieavbrott i Komvux vuxenutbildning. Studien tar upp vad som har orsakat studieavbrotten och om vuxenutbildningen hade kunnat göra något för att hjälpa eleverna att undvika dessa. En kvalitativ forskningsansats användes för studien med inspiration från fenomenografisk metodansats. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes. Datainsamlingen skedde dels med stöd av en chatt-dialog med de elever som hade avbrutit sina studier och ansikte mot ansikte i intervjuer med studie- och yrkesvägledare. Datainsamlingen omfattar tio intervjuer med studie- och yrkesvägledare och med nio elever. Alla elever har deltagit i gymnasial teoretisk Komvux, men valt att avbryta sina studier. Ett teoretiskt ramverk användes för att analysera och kategorisera orsakerna till studieavbrotten. Kategorierna omfattade begreppen "pull out", "push out" och "fall out". Teorin hämtades från tidigare studier som har haft avsikten att titta närmare på just orsaker bakom studieavbrott. Resultatet visade att de tre kategorierna fanns representerade även i resultatet i den här studien orsaker bakom studieavbrott inom Komvux verksamhet. Ett tema som framkom under analysen av data som kan ses väsentligt att följa upp var enskilda studieplaneringar och lokala insatser. Det var något som i hög grad efterfrågades av de studerande för att klara studierna och även lyftes fram av studie- och yrkesvägledarna i samtalen. Anpassningar för att svara upp mot enskilda studerandes behov av stöd för sina studier saknades. Uppdraget och behovet behöver tydliggöras i organisationen. Studien har därmed synliggjort och lyft fram ny kvalitativ information

I detta arbete kommer ni att få läsa om den forskning som finns kring matematiksvårigheter av olika slag, bland annat dyskalkyli, och även information om vilka olika metoder som är gynnsamma att använda sig av när man möter elever med matematiksvårigheter av olika slag. Studien som är gjord är en kvalitativ intervjustudie där lärare och specialpedagoger på olika skolor har blivit intervjuade för att undersöka vilka förutsättningar som lärare har till att bemöta elever med matematiksvårigheter, enligt deras upplevelse. Resultatet visar att förutsättningarna ser olika ut på olika skolor beroende på utbildning, elevgrupp, intresse och en rad andra faktorer. Samtliga intervjuade önskar dock bättre förutsättningar i form av tid, kollegialt lärande och större tillgång till resurs bland annat. En ytterligare faktor som försämrade förutsättningarna för lärarna var att det var väldigt otydligt vilka uppgifter specialpedagogen hade, vilket i vissa fall skapade ett missnöje kring samarbetet mellan lärare och specialpedagog då de förväntade sig olika saker av samarbetet.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för speciallärares/specialpedagogers delaktighet och syn på läsa-skriva-räkna-garantin samt hur garantins resultat överlämnas vid övergångar. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utgår från fokusgruppsintervjuer med 21 speciallärare/specialpedagoger som arbetar inom förskoleklass till årskurs 3. Resultatet visar att samtliga deltagare tycker att garantin är bra eftersom den ska garantera tidiga stödinsatser. Det visar även att den största delaktigheten sker vid genomförandet av bedömningsstödet i årskurs 1 och de nationella proven i årskurs 3. Studien synliggör att analysen av de olika delarna i garantin behöver utvecklas. Deltagarna ser en möjlighet att utveckla lärares undervisning med hjälp av analysen. Detta bör ske i samråd med specialpedagogisk kompetens. Den största svårigheten med implementering och genomförande av garantin är skolans organisation och brist på tid. Speciallärarna/specialpedagogerna känner att de är för få och de därför måste prioritera sin tid. De upplever också att deras kompetens inte alltid används på rätt sätt. För att tidiga stödinsatser ska kunna sättas in måste det organisatoriskt ges rätt förutsättningar.