Språkstörning är en vanlig, dock okänd för många, funktionsvariation och det är av stor betydelse att barn med språkstörning får den hjälp de har rätt till för att kunna lära och utvecklas så långt som möjligt. Med denna studie ville vi, genom kvalitativa intervjuer, undersöka förskollärares och specialpedagogers kunskap om språkstörning och vilka förutsättningar de definierar i arbetet med barn med språkstörning i förskolan och för att kunna bidra med en fördjupad kunskap till forskningen. Vår analys byggde på det sociokulturella perspektivet som belyser vikten av att människor lär i samspel med varandra och genom att tillföra verktyg in i lärmiljön kan människan lära och utvecklas mer. I vårt resultat kunde vi se att kunskapen om språkstörning skiljer sig mellan förskollärare och specialpedagoger. Resultatet visade på flera värdefulla förutsättningar som kan vara gynnsamma för barn med språkstörning men belyste även hinder som kan begränsa möjligheterna till utveckling för dessa barn.

Syftet med studien var att undersöka hur specialpedagoger berättar om barns delaktighet på barn- och ungdomshabiliteringen. Den första av två frågeställningar handlade om hur specialpedagoger beskriver  vilka möjligheter det finns för barns delaktighet i deras habilitering. Den andra fokuserade på hur specialpedagoger beskriver vilka hinder eller begränsningar det finns för barns delaktighet i deras habilitering. Den kvalitativa metoden användes i studien och genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sammanlagt fem specialpedagoger. Resultatet visade att kommunikation och ett barns kognitiva mognad är faktorer som beskrivs spela stor roll i huruvida ett barns delaktighet blir möjlig, begränsas eller hindras. Flera kommunikationsverktyg och tillämpningen av dessa är förutsättningar för att alla barn ska få en chans till att göras delaktiga. Alla barn har olika sätt att kommunicera och exempel på icke-verbal kommunikation som det redogörs för i intervjuerna är bildstöd, ritprat, tecken, samtalsmatta och seriesamtal samt att använda objekt.

Syftet med studien är att genom analys av intervjuer med rektorer, förskollärare och specialpedagoger utröna vilka förväntningar som finns på specialpedagogens yrkesroll inom ramen för förskolans verksamhet. Följande frågeställningar har undersökts: Vilka förväntningar har rektorer, förskollärare och specialpedagoger på specialpedagogens samverkande yrkesagerande i förskolans verksamhet?   Studiens empiriska material består av sju intervjuer, därav med två rektorer, tre förskollärare och två specialpedagoger. Det empiriska materialet har analyserats dels utifrån tidigare forskning, dels utifrån studiens teoretiska utgångspunkter, det interaktionistiska perspektivet och det relationella perspektivet.   I resultatdiskussionen diskuteras de resultat som framkommit i studien. Studiens resultat visar att specialpedagogens yrkesroll i förskolan ser olika ut beroende på vilken yrkesprofession som intervjuats.  Det framkommer i resultat att förskollärare är mer osäkra på sina förväntningar på en specialpedagog medan rektorer och specialpedagoger är mer tydliga i sina förväntningar på specialpedagogens yrkesroll. Ett exempel på en sådan förväntning är specialpedagogens roll i samverkan mellan förskolans olika aktörer och yrkesrollens uppdrag att utveckla förskolans undervisning.

En fullföljd skolgång där barn och unga känner trygghet och trivsel är gynnsamt för det psykiska välbefinnandet. Det är även viktigt att barn och unga upplever att de ingår i ett sammanhang och en helhet, samt har inflytande över sin egen tillvaro. Utbildning ses som en mänsklig rättighet, där alla barn har rätt till stöd genom likvärdig och tillgänglig utbildning i en inkluderande miljö. Trots välreglerade stödfunktioner för barn och unga i behov av stöd, ökar både antalet diagnostiseringar av neuropsykiatriska tillstånd och den psykiska ohälsan bland barn och unga. Ökningen sker framförallt i gruppen av barn och unga med någon form av funktionsnedsättning. Det innebär att efterfrågan på verksamheter som Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och Habiliteringen ökar i dagens samhälle. I verksamheternas arbete blir specialpedagogiska uppdrag en viktig pusselbit tillsammans med övriga medicinska, psykologiska och behandlande professioner. Detta då specialpedagogiskt arbete har som mål att säkerställa elevers rätt till en inkluderande lärmiljö. Denna studie syftar till att beskriva och få en fördjupad förståelse för det specialpedagogiska uppdraget inom BUP och Habiliteringen. Studien har en kvalitativ forskningsansats, där 12 respondenter med specialpedagogiska uppdrag inom verksamheterna har intervjuats. Resultatet har visat att specialpedagogerna i sina uppdrag bidrar med en helhetssyn på barn och ungas utveckling och förutsättningar i hem, förskola och skola. Specialpedagogerna bidrar även med den pedagogiska kompetensen och kunskapen om förskolans och skolans organisation i teamet. I uppdragen är de länken mellan hem, förskola/skola och andra samhällsfunktioner och den som ser hela individen utifrån inlärning, beteende och miljöpåverkan. I den samverkan fungerar specialpedagogerna som talespersoner för barnets rättigheter kring tillgänglig och inkluderande undervisning. Av detta resultat dras slutsatserna att specialpedagogerna i sina uppdrag arbetar för att lösa komplex problematik, och att de verkar i andra verksamheter än där insatser och stöd ska ske i barnet vardag. Specialpedagogerna fungerar som en länk i gränslandet mellan olika verksamheter, som i samverkan ska vara ett stöd för barn och unga som riskerar att fara illa. I och med denna studie har nya frågor väckts kring vilka förväntningar elevhälsoteam i förskola och skola har på specialpedagogernas uppdrag inom BUP och Habiliteringen, samt hur samverkan däremellan kan förbättras. För att på så sätt möta alla barns rätt till utbildning och stöd, och därigenom minska risken för att barn och unga far illa.

Syftet med studien var att undersöka hur specialpedagoger/speciallärare arbetar med andraspråkselever och samverkar med klasslärare och modersmålslärare för att främja andraspråkselevernas språkutveckling i svenska. Denna kvalitativa studie avgränsades till två specialpedagogers samt två speciallärares egen återgivning av sitt arbete med elever som har svenska som andraspråk och samverkan med andra lärare. Vårt resultat visade att både specialpedagoger och speciallärare har fler arbetsuppgifter än vad deras utbildningar egentligen avser. Resultatet visade också att det finns olika anpassningar som kan tillämpas av både specialpedagoger och speciallärare för att andraspråkselever ska kunna utvecklas mot goda språkfärdigheter. Slutsatsen med denna studie är att modersmålslärare utövar en väsentlig roll i andraspråkslevers språkutveckling, där modersmålet kombinerat med det andraspråket gynnar elevernas förståelse samt progression. Vår studie visade en ytterligare slutsats där specialpedagogerna och speciallärarna upplevde att det behövs ett välfungerande samarbete mellan skolans samtliga lärarkategorier för att andraspråkselever ska kunna utvecklas språkligt.

No description available.

Specialpedagogprogrammet uppkom 1990 men trots detta finns fortfarande oklarheter på skolorna vad specialpedagogens arbetsuppgifter är. Det märks att det på flera skolor råder en viss förvirring och i många fall bristande kunskap kring vad en specialpedagog ska göra. Vad jag också har uppmärksammat är att det finns olika förväntningar på yrket. Rektorns förståelse och intresse är viktigt för hur skolan organiserar upp arbetsuppgifterna för denna yrkesroll. De tilldelade arbetsuppgifterna som specialpedagogen får handlar om rektorns kunskap inom området.  Syftet med studien var att undersöka hur rektorer uppfattar specialpedagogers funktion och vad specialpedagogens arbetsuppgifter är, samt vad specialpedagogens betydelse är för elevhälsans arbete. Jag ville också veta vad rektorerna hade för vision av sin verksamhet. Det är en kvalitativ studie med hjälp av åtta intervjuer som genomfördes utifrån ett hermeneutiskt perspektiv då jag tolkar rektorernas svar om hur de samtalar och diskuterar om frågorna jag ställer.  Resultatet visar att det fortfarande finns en osäkerhet kring specialpedagogers arbetsuppgifter och roll på skolan vilket påverkar både skolan och specialpedagogens roll. Både specialpedagogens och speciallärarens arbetsuppgifter formas av den kultur som råder på skolan. Rektorerna är överlag överens om vad de vill att en specialpedagog ska arbeta med och vilka kvalifikationer de vill se hos en specialpedagog. Visionen om hur man som rektor vill att det ska vara skiljer sig ofta ifrån hur det ser ut i verkligheten. Vid en ny anställning tenderar rektorer att först se till skolans behov och det lokala behovet innan man tittar på examensförordningen när de utformar specialpedagogers arbetsuppgifter. I diskussionen lyfter jag vikten av att rektorer har en väl förankrad beskrivning utav specialpedagogtjänster och att det finns tydliga uppdrag för yrket för att yrket så få sitt rättamandat för sin utbildning. I resultatet av studien kan man se att rektorernas vision om specialpedagogens uppdrag på skolan är lika varandra, och att det finns en strävan om hur man vill använda specialpedagogens kompetens. Det framkommer däremot också att det inte alltid är så enkelt att upprätthålla den visionen, utan att specialpedagogen många gånger är en tillgång i andra uppdrag som egentligen inte är tillskriven specialpedagogen. Det kan exempelvis handla om att specialpedagogen arbetar till större del med elever istället för att arbeta för elever.

Detta examensarbete förväntas bidra med en systematisk kunskapsöversikt över vad tidigare forskning skriver fram kring föreställningar, förekomst och förutsättningar kring specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal som kompetensutvecklande verktyg. Valet av metod motiveras genom en mindre systematisk forskningsöversikt inom ramen av kursen ”Vetenskapsteori och forskningsmetod”  i specialpedagogprogrammet, vilken synliggör ett kunskapsglapp inom forskningsfältet. Det övergripande syftet är att genom en systematisk kunskapsöversikt bidra med kunskap om den specialpedagogiska handledningsfunktionen och specialpedagogens roll som kvalificerad samtalspartner som kompetensutvecklande verktyg. Vidare syftar studien till att bidra med systematisk kunskap kring hur professioner inom förskola och skola förstår användandet av och förhåller sig till specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal. Genom granskning av tidigare forskning synliggör studien utmaningar, hinder och möjligheter.

Ternström, Lena & Weclewicz, Olivia (2020). Det är mer komplicerat än att bara översätta - en studie om specialpedagogers och förskollärares uppfattningar om det tolkade samtalet.  Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Vår studie synliggör problematiken som finns i tolkade samtal. Det förväntade kunskapsbidraget är att ge en inblick i hur samtalsledaren kan förebygga och förbereda inför tolkade samtal för att minska problematiken och öka kvaliteten i tolkade samtal.  Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar specialpedagoger och förskollärare har om det professionella samtalet. Fokus ligger på samtal med vårdnadshavare där en tolk används och om det professionella samtalets dynamik på något sätt förändras eller påverkas i dessa situationer. Frågeställningarna är följande,   ·      Vilken uppfattning har specialpedagoger och förskollärare om sin roll som samtalsledare i professionella samtal där tolk används? ·      Vilken uppfattning har specialpedagoger och förskollärare om samtalets kvalitet i professionella samtal där tolk används? ·      Vilken uppfattning har specialpedagoger och förskollärare om sitt professionella ansvar i professionella samtal där tolk används?   Studien utgår ifrån ett systemteoretiskt perspektiv där vi valt att fokusera på fyra specifika begrepp. Begreppen är hierarki, helhet, påverkansfaktorer och nivåer. Systemteorins helhetstänkande har hjälpt oss att förstå samtalet som ett system som påverkas av olika faktorer (Öqvist, 2018). Metoden vi valt är semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med inspiration av fenomenologi. Urvalsgruppen bestod av fyra förskollärare och fyra specialpedagoger.  Resultatet visar att tolkade samtal är komplicerade men att tolken är nödvändig för förståelse. Resultatet visar även att olika strategier bör tillämpas för att det tolkade samtalet ska bli framgångsrikt. De specialpedagogiska implikationerna sammanfattas på följande vis.  Specialpedagogen bär ansvaret som samtalsledare i samtal med vårdnadshavare, därför bör hen vara medveten om speciella strategier som kan öka förståelsen i tolkade samtal.

Detta är en kvalitativ studie som genom diskursanalys ämnar ta reda på hur samarbetet mellan förskolpedagoger och specialpedagoger ser ut på förskolor. Studien utfördes i en storstadsregion i Sverige. Alla barn ska få rätt till stöd i alla skolformer. Vi ämnar utröna hur förskolpedagoger ser på samarbetet och ifall det finns externa faktorer som påverkar. Externa faktorer som till exempel kan påverka skulle kunna vara maktstrukturer, professionella roller, erfarenhet och synen på vad som är bäst för barnet. Vi genomförde fem gruppintervjuer med 2 till 4 deltagare i vardera. Totalt intervjuades 15 personer, alla informanter var förskolpedagoger. Syftet med att intervjua pedagoger i förskolan är att det är en professionell yrkesroll med stor makt att påverka hur förskolan fungerar och att det är pedagogernas ansvar att planera och samarbeta med specialpedagoger. Denna studie kommer bidra till en större förståelse för vad förskolpedagoger har för förväntningar på samarbetet med specialpedagoger. Vi hade en uppfattning om att specialpedagogerna hade befogenhet att föreslå åtgärder oavsett vilka åsikter förskolpedagogerna hade i frågan. Detta var inte i linje med den information vi fick fram, där specialpedagogerna inte upplevdes befinna sig i maktposition gentemot förskolpedagoger. Däremot sågs det som önskvärt att ha specialpedagoger närvarande i samtal med vårdnadshavare som ett stöd åt alla inblandade parter. En specialpedagog bör således kunna ta hand om helheten, stödja lärare och barn, ge vikt och värdighet till svåra samtal med vårdnadshavare, men inte vara med och besluta om faktiska åtgärder. Denna komplexitet bidrar till att en möjlig hierarki av makt i pedagogiska termer faktiskt inte påverkar samarbetet mellan dessa yrkesgrupper negativt, utan tillför en positiv verksamhetsutveckling. / With the help of qualitative interviews, we want to find out what preschool teachers have for wishes and expectations of a collaboration with special educators. Are there any obstacles to good cooperation and what external factors can influence the collaboration? External factors that could affect, for example, may be power structures, professional roles, experience, and the view of what is best for the child. This will be of great importance to our future professional role if we have a better understanding of what is desirable in our professional role. We conducted five group interviews, with 2 to 4 participants. A total of 15 people was interviewed. All informants were preschool teachers in Sweden. The purpose of interviewing preschool teachers is that it is a professional role with great power to influence how preschool works and that it is the responsibility of preschool teachers to plan and collaborate with special educators. We were of the opinion that the special educators had the power to propose how the teachers would work regardless of what the teachers had in mind. This was not in line with the information we obtained, but it was desirable that the special educator could be present in discussions with the guardians as support for all parties involved. A special educator should thus be able to take care of the whole, support teachers and children, give weight and dignity to difficult conversations with custodians, but not be involved in deciding on actual measures. This complexity contributes to the fact that a possible hierarchy of power in pedagogical terms does not in fact affect the cooperation between these occupational groups negatively, but adds positive development.