Denna studie är ämnad att undersöka vad som får ett spel att upplevas som rättvist och strävar efter designriktlinjer som leder till rättvisa spel. Studien utgår från en filosofisk bakgrund och försöker att finna samband med diskussionen om rättvisa i spel som existerar, men fokuserar specifikt på interaktion mellan spelaren och spelmekaniken.För studien har ett digitalt kortspel utvecklats enligt designriktlinjer baserade på egalitarianism och meritbaserade förtjänstprinciper. Olika spelmoment har designats för att skapa en kontrast som kan användas för att jämföra resultaten av att följa de olika designriktlinjerna.Spelet spelades av tio testpersoner som fick spela igenom alla spelmomenten och sedan svara på intervjufrågor om spelupplevelsen. Resultaten antydde att det finns olika uppfattningar om vad rättvisa innebär även i spel, men att meritbaserade belöningssystem ansågs mer underhållande än egalitarianistiskt rättvisa system och att uppfattad rättvisa skiljer sig i tävlingar mot människor och datorer.

No description available.

Gastric ulceration (Equine gastric ulceration syndrome, EGUS) is a common disease among today's domesticated horses (Equus caballus), but can also occur in wild horses. Horses naturally spend 60 - 70 % of the day grazing and foraging; therefore, their gastrointestinal tract is designed for continuous forage and the gastric juice is secreted continuously. When the interval between forage provision is over 6 hours, the pH level in the stomach tends to drop below 4, which damages the gastric mucosa. The stomach of a horse is divided into two parts, an upper part which is sensitive to gastric juice and a lower part which is used to it. Despite this, gastric ulceration can occur in both parts of the stomach, though for different reasons. The most common cause of gastric ulceration in the lower part of the stomach is mainly linked to stress, while in the upper part it is due to feeding routines and feed content. Racehorses, trotter and galloping horses are the type of horse where gastric ulceration is most common, the prevalence being as high as 80 – 100 % during the competition season. Gastric ulceration is a disease with diffuse symptoms and there are several different reasons for its appearance, which are also often in combination with each other. More research is needed on the subject, especially regarding gastric ulceration in the lower part and why this occurs. / Magsår är vanligt förekommande bland dagens domesticerade hästar (Equus caballus) men kan även förekomma bland vilda hästar. Hästar spenderar naturligt 60 - 70 % av dygnet till att beta och söka föda, därför är deras mag- och tarmsystem utformat för ett i princip kontinuerligt födointag och magsyran utsöndras med ett jämnt flöde. Om det går mer än 6 timmar mellan utfodringarna har pH-värdet i magsäcken en tendens att sjunka under 4 vilket skadar magslemhinnan. Magsäcken hos häst är uppdelad i två delar, en övre del som är känslig mot magsyra och en nedre del som är van vid det. Trots detta kan magsår förekomma i båda delarna av magsäcken men av olika anledningar. Den vanligaste orsaken till magsår i nedre delen av magsäcken anses främst vara kopplat till stress medan den främsta anledningen till förekomsten i övre delen är kopplat till utfodringen, både utfodringsrutiner och foderstatens uppbyggnad. Kapplöpningshästar, trav- och galopphästar, är den typ av häst där magsår är vanligast förekommande och frekvensen är mellan 80 och 100 % under tävlingssäsongen. Magsår är en sjukdom med diffusa symtom och det finns flera olika anledningar till att det uppkommer och kan även vara i kombination med varandra. Det krävs mer forskning kring ämnet, i synnerhet angående magsår i nedre delen och varför detta uppstår.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att analysera organisatoriska faktorer till deltagarantalets förändringar i barn-, ungdoms- och junioridrott inom dansen bugg. De frågor som studien avsåg att besvara var följande: ”Vilka bidragande organisatoriska faktorer kan ha påverkat den kraftiga reduceringen av antalet unga tävlingsdansare i bugg?” samt ”Finns förslag, och i så fall vilka, på hur utvecklingen inom deltagarantalet i tävlingsklasserna barn, ungdom och junior i bugg ska kunna förändras?” Metod Metoden som använts i studien är en semistrukturerad kvalitativ intervjumetod med syftet att undersöka organisationens syn kring buggens utveckling under det senaste decenniet. Utifrån ett bekvämlighets- och målinriktat urval har fem kanslister intervjuats från tre olika nivåer inom buggens organisation. Den insamlade empirin har därefter analyserats för att allsidigt utforska och belysa problemområdet. Resultat Resultatet visar ett flertal olika organisatoriska faktorer som kan ha påverkat den kraftiga reduceringen av unga tävlingsdansare i bugg. Samtliga respondenter lyfter i sina intervjuer att samhället har en inverkan på antalet medlemmar. Även faktorer som föreningarnas intresse och kunskap kan ha haft en inverkan. Det nya tävlingssystemet ansågs av föreningarna som en bidragande faktor. Det finns en osäkerhet gällande vilken del av organisationen som bär ansvaret över barn- och ungdomsutvecklingen. Det kan vara en faktor till reduceringen i sektionen. Ett flertal förslag lyftes för förändring, bland annat samarbete och gemenskap mellan föreningar. Även utbildning, digitalisering, marknadsföring och förändring av distriktens användningsområde lyftes upp som förslag. Slutsats Vid analysen av den insamlade empirin framgår ett flertal organisatoriska faktorer till deltagarantalets förändring i barn-, ungdoms- och juniorbugg, vilket upplevs ha bidragit till reduceringen inom dansen. Det finns, i dagsläget, ingen färdig plan för att vända den nedåtgående trenden inom barn-, ungdoms- och juniorsektionerna i bugg. Dock finns ett stort intresse att färdigställa ett hållbart koncept för tidigare nämnda sektioner. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Syfte och frågeställningar Syftet var att se om lågaktiva elever, eller de som inte var aktiva i någon föreningsidrott, rörde sig mer vid lek och mindre vid tävling än de högaktiva eller de som var aktiva i föreningsidrott. Hur ser aktivitetsgraden ut hos elever på en idrottslektion när läraren använder sig av lekar och tävling? Förändras aktivitetsgraden om elever är föreningsmedlemmar, pojke eller flicka, lågaktiva respektive högaktiva under alla moment? Metod Vi har genomfört en experimentell studie, där vi undersökt aktivitetsgraden hos elever i årskurs fem och sex på en grundskola i en söderförort i stockholmsområdet. Med stegräknare mättes antalet steg (aktivitetsgraden) i två klasser i momenten lek och tävling under tre idrottslektioner. Alla lekar och tävlingar pågick i åtta minuter. I moment ”lek” minimerade vi tävlings- och prestationsmomenten och moment ”tävling” syftade till att likna väletablerade föreningsidrotter. Populationen jämfördes sedan utifrån deras aktivitetsgrad från stegräknarna i statistikprogrammet SPSS. Vi delade in gruppen i inaktiva och aktiva på två olika sätt, dels utifrån deras enkätsvar och dels baserat på deras resultat från stegräknarna. Resultat Alla grupper sammantaget hade en högre aktivitetsgrad i medelvärde vid lek än vid tävling. De aktiva barnen ökade sin aktivitetsgrad med 7,5 % vid lek jämfört med tävling och de inaktiva barnen hade en ökning med 8,5 % vid samma jämförelse. De aktiva flickorna ökade sin aktivitetsgrad med 9,5 % vid lek jämfört med tävling och de inaktiva flickorna ökade sin aktivitetsgrad med 14,3 % vid samma jämförelse. 38 elever tog fler steg, i medelvärde, vid moment lek jämfört med tävling. 18 elever tog fler steg vid moment tävling jämfört med lek. Pojkarna hade en 10 % högre aktivitetsgrad i medelvärde vid lek jämfört med flickorna och en 17 % högre aktivitetsgrad i medelvärde vid tävling jämfört med flickorna. Ovanstående data är signifikant säkerhetsställda, p&lt;0,05. Slutsats Aktivitetsgraden ökade då vi använde oss av lek istället för tävling. Lek kan vara ett bra verktyg inom ämnet idrott och hälsa för att aktivera inaktiva barn, i synnerhet inaktiva flickor.

Syfte och frågeställning I hur stor utsträckning används tävlingspraktiken i Idrott och Hälsa, och hur påverkar detta ämnets karaktär? Jag ska i min undersökning försöka se hur elever i skolan upplever tävlingar under idrotten i skolan. Jag kommer att använda mig av Lars-Magnus Engströms (2002) teori om idrottens praktiker och logiker, vilka redogörs närmare för under punkten Teoretiskt perspektiv. Jag vill finna de känslor och tankar som uppstår då eleverna försätts i den s.k. tävlingspraktiken, där aktiviteten i sig handlar om jämförande. Jag kommer även kort att försöka undersöka hur en pedagog i ämnet ser på tävlande i skolan och om dennes uppfattning om tävlingar stämmer överens med barnens. Metod Jag har i denna studie valt at göra en kvalitativ undersökning, dvs. att försöka att på djupet se de kvaliteter och benägenheter som framkommer från studien. Tillvägagångssätt för att samla data har varit intervjuer med 8 elever och 1 pedagog och observationer av 10 lektioner i ämnet Idrott och Hälsa. Resultat Denna studie är relativt liten, därför går det inte att dra några faktiska slutsatser, men av de elever jag intervjuat och vad jag sett på lektionerna får jag uppfattningen att det nog kan vara så att tävlande ändå är omtyckt hos de flesta elever. Merparten svarade på mina frågor att tävling är engagerande och roligt och att aktiviteterna då får mer poäng. Ett fåtal påpekade negativa aspekter av tävling såsom jämförande, stress och press att göra rätt och den oro detta skapar. Slutsats Det kan nog vara så att tävling gärna kan användas i skolan, men på ett genomtänkt sätt som inte pekar ut någon. Själva jämförande momentet verkar inte vara gynnsamt på något sätt, varken enligt pedagogen eller barnen, så det kan vara detta man måste få bort. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Ht 2011

I denna uppsats studeras vilka teman, samt vilka formala och estetiska likheter och skillnader som förekommer i tävlingen Årets Bild, med fokus på vinnarbilderna under åren 2004-2014 i kategorin med samma namn. En innehållsanalys har gjorts på de elva bilderna och även en mer djupgående semiotisk och formal analys på fyra av dessa. Materialet blir belyst utifrån Susan Sontags teorier om att se andras lidande, Greenwood och Smiths undersökning av tävlingen Picture of the Year, samt Roland Barthes teorier om text och bild. Resultatet av studien visar att de teman som främst förekommer inom tävlingen är brott/terrorism och att bilderna nästan uteslutande avbildar en händelse efter att de ägt rum. Resultatet visar att text och bild hör ihop och att bilderna i många fall förlorar sin betydelse utan en beskrivande text. Tolkningen av bilderna är beroende av texter som placerar dem i en kontext. Över lag visar bilderna på lidande av olika slag. Det kan vara långvarigt lidande, framtida lidande eller direkt lidande- som direkt visar på döda eller skadade människor. De bilder som är mest brutala är de bilder som visar på händelser nära eller i Sverige.

Det råder en tudelad debatt om huruvida tävlingsmoment i matematik påverkar elevers lärande och motivation positivt eller negativt. Syftet med studien är att undersöka och sammanställa vad tidigare forskning säger om tävlingsmoment i matematik. Genom en systematisk litteraturstudie har tolv vetenskapliga skrifter kritiskt granskats och sammanställts. Forskningsfrågorna som besvaras är hur elevers matematiklärande påverkas av tävlingsmoment samt hur lärare kan använda sig tävlingar i matematikundervisningen i årskurs 4 - 6. Utifrån granskad litteratur går det att påvisa ett positivt samband vad gäller elevers matematiklärande och motivation i tävlingsinriktad undervisning, framförallt om tävlingen är kooperativ. Det finns dock olika variabler som kan diskuteras angående forskningsresultatet, både antalet deltagande elever i de tidigare studierna och dess metoddelar. Med tanke på det låga antalet granskade studier går det inte att dra några generella slutsatser.

The overall purpose of the present study was to examine fitness athletes' motivation for competition and training as well as athletes' well-being in relation to their own body and its body ideal. A total of six interviewees participated in the study, of which four women and two men aged 25-34 years (M=29, SD=3.31). The study used a semi-structured interview guide based on a theoretical framework regarding body perception (Lox et al., 2014). The result was divided into three developed themes: preparation for a competition, the time after a competition and internalization of body ideals. The results showed that mental toughness and discipline are required both in terms of training and diet because it requires a strict diet and extreme training to achieve a form of competition which can also have an impact on the individual's social life. What drove the participants to compete in an assessment sport where the appearance is judged was the attention, the confirmation and the feeling of being on stage. Furthermore, sports psychological counselors or mental coaches were considered to be in demand as the time after a competition was perceived as mentally challenging. The results indicate that it is not risk-free to compete in assessment sports such as bodybuilding and fitness as it can contribute to negative psychological factors and unhealthy behaviors regarding diet, exercise and the pursuit of a specific body ideal. / Det övergripande syftet i föreliggande studie var att undersöka fitnessatleters motivation till tävling och träning samt atleternas välbefinnande i relation till den egna kroppen och dess kroppsideal. I studien deltog totalt sex intervjupersoner varav fyra kvinnor och två män i åldrarna 25–34 år (M=29, SD=3.31). I studien användes en semistrukturerad intervjuguide som baserades på ett teoretiskt ramverk gällande kroppsuppfattning (Lox et al., 2014). Resultatet delades upp i tre framtagna teman: förberedelser inför en tävling, tiden efter en tävling samt internalisering av kroppsideal. Resultatet visade att det krävs mental tuffhet och disciplin både gällande träning och kost eftersom det krävs en strikt kosthållning samt extrem träning för att uppnå en tävlingsform vilket också kan ha en inverkan på individens sociala liv. Det som drev deltagarna till att tävla i en bedömningssport där utseendet bedöms var uppmärksamheten, bekräftelsen och känslan av att stå på scen. Vidare ansågs idrottspsykologiska rådgivare eller mentala coacher vara en efterfrågan då tiden efter en tävling upplevdes som mentalt utmanande. Resultaten tyder på att det inte är riskfritt att tävla i bedömningssporter likt bodybuilding och fitness eftersom det kan bidra till negativa psykologiska faktorer och ohälsosamma beteenden gällande kost, träning och strävan efter ett specifikt kroppsideal.

E-sport är vid början av 2020-talet en mer accepterad sport än tidigare i historien och har nått en sådan kommersiell nivå att spelare i toppskiktet kan livnära sig på det. I takt med att spelen blivit mer tävlingsinriktade samt upptar en stor del av mångas tid har oron över spel och spelmiljöers potentiella psykologiska effekter aktualiserats. E-sportmiljöerna har ryktet att framkalla negativa emotionella tillstånd, såsom nedstämdhet, frustration och ilska. Syftet med studien är att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöka de negativa emotioner som upplevs i det sociala samspelet i online-spelet League of Legends samt hur de hanteras av individen. Studien består av 10 intervjuer. Urvalet var begränsat till individer som spelade minst 4 timmar i veckan och som hade erfarenhet av aktiva och medvetna försök att hantera frustrationer som uppstår i spelandet. Studien utgår från en socialpsykologisk ansats genom teorier om bland annat aggression, social påverkan och emotionshantering. Studiens resultat visar att spelets tävlingsinriktade utformning samt möjligheten av att vara anonym påverkar det emotionella tillståndet samt beteendet negativt. Social påverkan genom kommunikation och samarbete upplevde intervjupersonerna som en betydande faktor för det emotionella tillståndet. Frustration fick ofta utlopp genom aggressivitet riktad mot andra och sig själv. Metoder för att hantera emotionella tillstånd innefattar kognitiva omvärderingar och undvikande av negativa situationer. / E-sports are at the beginning of the 2020s more accepted sports than earlier in history and has reached such a commercial level that players at the top layer can earn their livelihood from it. As the games have become more competitive and constitutes a more significant part of many people's time, the concern for the E-sports-environment´s potential psychological effects has been brought to the fore. E-sports-environments have the reputation to induce negative emotional conditions such as malaise, frustration or anger. The purpose of this study is to through qualitative semi-structured interviews examine the negative emotions experienced in the social interplay in the online game League of Legends as well as how the individual handles such emotions. The study consists of 10 interviews. Selection criteria for the study is limited to individuals who played at least 4 hours per week and had experience of active attempts to manage game related frustration. The study is based on a social-psychological approach using theories about aggression, social influence and emotional regulation. The result of the study shows that the games competitive design as well as the possibility to be anonymous negatively affects the emotions and behavior of the player. Social influence through communication and cooperation was experienced by the interviewees as aconsiderable factor for the emotional condition. Frustration often led to aggression towards ohers and oneself. Methods for regulating emotional conditions include cognitive revaluations and avoidance of negative situations.