In 2018, there was clear evidence that Sweden was targeted of China’s attempts to influence their media. The Chinese embassy started criticising Swedish news reporting through insults or even threats. Since 2017 the Chinese ambassador has been summoned more than 40 times to the Swedish foreign department for his spiteful attacks on the media. This thesis examines how the Swedish media has responded and is affected by threats and harassment from Chinese authorities from 2018 to 2020. The thesis is based on interviews with 10 participants from the Swedish media, and documents. The thesis shows, that threats and harassment from Chinese authorities is a unique behaviour from a state towards the Swedish media. The response to the threats and harassment is seen through strategies of adding security, showing solidarity and support and showing resistance. The affect on the Swedish media can increase a self-censorship culture, regarding reporting about China. It has made the Swedish media worried in the working and daily life. In the long run, the threats and harassment can have a negative impact on the independent journalism and the Swedish democratic society.

Trots lagliga föreskrifter och tydliga forskningsresultat är problemet med sexuella trakasserier utbrett inom arbetslivet. Utifrån ett senmodernt perspektiv belyser studien hur sexuella trakasserier kan förstås och diskuteras. Studien syftar till att undersöka hur sexuella trakasserier visar sig i arbetslivet genom berättelserna i metoo-uppropen. Arbetet har en induktiv ansats och använder kvalitativ innehållsanalys som metod. Resultatet mynnar ut i fem teman som alla berör gränser på olika sätt: Förlängning av fritiden, Skämten och skratten, Handlingsutrymme, Ansvarsfrågan samt Sexuella trakasserier - Begreppets gränser. Studiens slutsatser visar bland annat på att diskussionen och definitionen av vad som är sexuella trakasserier måste förtydligas. Det är därmed arbetsgivarens ansvar att se till att detta implementeras på arbetsplatsen.

Bakgrund: Sexuella trakasserier är ett brett samhällsproblem där kvinnor är mer drabbade än män. Tidigare undersökningar som gjorts visar att 36,3 procent av kvinnorna och 7,1 procent av männen uppger att de blivit sexuellt trakasserade någon gång i sitt yrkesliv. Flera av dem som blivit utsatta för sexuella trakasserier vågar inte anmäla då de känner en otrygghet, är rädda att förlora sitt arbete eller bli utfrysta. För att skapa trakasserifria arbetsplatser finns det en viss förväntan på ledningen och det är av stor betydelse att även medarbetarna inom organisationen har kunskap om vilka policys som finns och hur arbetet kring förebyggandet av kränkande särbehandlingar ser ut. Syfte: Från tidigare studier framgår att sexuella trakasserier är vanligt förekommande i samhället och på arbetsplatser. Sexuella trakasserier bör därför betraktas som ett fortsatt problem och därmed relevant att studera. Syftet med studien är att undersöka hur en mansdominerad organisation, i det här fallet Volvo Pentas ledning i Vara arbetar med och hanterar sexuella trakasserier samt medarbetarnas upplevelser kring arbetet och hanteringen av sexuella trakasserier. Metod: För att besvara syftet ansåg vi att en kvalitativ forskningsmetod i form av en fallstudie var mest relevant. Tillsammans med fyra informantintervjuer och fem respondentintervjuer kompletteras studien med dokument från Volvo Penta. Slutsats: Studiens resultat visar ledningens aktiva arbete mot att förhindra sexuella trakasserier. De utgår från policyn om nolltolerans mot kränkande särbehandling och arbetar bland annat med enkäter och en aktuell workshop för alla anställda. Medarbetarna är väl medvetna om nolltoleransen som gäller inom Volvo Penta men saknar information om vad sexuella trakasserier innebär och hur företaget arbetar med det. Gällande hanteringen av sexuella trakasserier arbetar företaget utefter en utredningsmall och uppmanar till allas ansvar. Hanteringsprocessen är ingenting som medarbetarna tagit del av då de själva inte varit med i en utredningsprocess, två av de anställda vi intervjuat har blivit utsatta för sexuella trakasserier men valt att inte rapportera om detta av olika anledningar. / Background: Sexual harassment is a broad societal problem with more women affected than men. Previous studies show that 36.3 percent of Swedish women and 7.1 percent of Swedish men say that they have been sexually harassed at some point in their professional lives. Many of those who claim to have been sexual abused did not dare to report the harassment since they felt insecure, were afraid of losing their jobs or being excluded. To create a harassment-free workplace, there are certain expectations on management and it is important that the employees are aware of the policies for prevention of abusive persecution. Purpose: Previous studies show that sexual harassment is common in society at large as well as in workplaces. It should therefore be seen as a continuous problem and is thus relevant to study. The purpose of the study is to analyse how Volvo Penta´s plant in Vara, Sweden, handles sexual harassment, and the employees´ experience of abuse and the work to prevent it. Method: Empirically the study draws on a qualitative case study, consisting of four informant interviews and five respondent interviews, and supplemented by documents from Volvo Penta.Conclusion: The results show that management works actively towards preventing sexual harassment. It has a so-called zero tolerance policy against abusive discrimination and works with surveys and a current workshop for all employees. The employees are aware of the zero tolerance policy at Volvo Penta, still lack information from the company about what sexual harassment means and how it works with it. Regarding the handling of sexual harassment, the company works according to a pattern and request everyone to take their responsibility. The handling process is not something the employees have taken part of because they have not been involved in an investigation process. Moreover, two of the employees have been subjected to sexual harassment but chosen to not report for different reasons.

The aim of this thesis is to examine the current situation in regards of librarian - patron conflict at Swedish public libraries. The Swedish library law requires libraries to be open and provide information for all people. But with this open-door-policy the people working at the library are vulnerable to potential threats and violence from the public. Face-to-face interviews were conducted with six librarians at three different libraries in the Västra Götaland region. The questions asked during the interviews regarded what kind of conflicts took place at the libraries and what safety precautions the libraries had to handle conflicts. Repeated themes could be noticed at all the libraries that participated in the research. The two most notable groups that could be identified as “problem groups” were young people and disadvantaged groups. The size and the budget of the library had a significant effect regarding what kind of security services could be purchased. The findings of this research showed that the libraries have several safety precautions in place already. Even with regards to budget cuttings there were other ways the libraries worked to guarantee the safety of its employees.

Sexual harassments and conflicts among students are problems both within and outside schools. This became clear in conjunction with the #metoo -call that started 2017 when the whole world became engaged in this question. Although schools do work with these questions, a report made by Skolverket (2017) states that there is a lot to improve. Lack of teachers know how and lack of continuously contributions are two of the things that have to be improved to gain long time skills for the students.Two of our aims in the Swedish school curriculum are to provide good learning opportunities and to ensure that no one should be discriminated due to their sex, ethnicity or religion. The ordinary teachers sometimes find it hard to reach their students and achieve necessary changes to avoid these kinds of discriminations. Therefor some schools use external educators as a complement. In this study I present the results from interviews with four external educators in sexuality education in school. One of my questions is what they focus on during their sessions with teachers and students to get a picture of how the content connects to the curriculum. Another question is what experiences the external educators have from working with schools to increase the competence of teachers. Many reports make the conclusion that the work with students, to provide a better social climate in school, needs to be done by many actors during time. This study is no exception. The external educators that I have interviewed often only met the teachers one time so they could not say anything about what long term impact they have made. First of all, it became very clear in this study, that the principals are one of the most important persons in the work to reach the goals in the curriculum. Secondly, despite the content in curriculum and reports of what has to be done in schools and the ambitions of teachers there are still differences in this part of the education for students and the use of the competence of external educators are used rather randomly.

I denna studie undersöks det hur den svenska mediebranschens arbetsmiljö har påverkats avmetoo-rörelsen hittills. För att ta reda på detta analyseras även kopplingen mellan hashtags och metoo för att förstå vilket inflytande själva hashtagen har haft för rörelsen och dess spridning. Studiens syfte är därför att undersöka hur den svenska mediebranschens arbetsmiljö har påverkats av metoo samt att ta reda på hur hashtags fungerar för att förstå vilken innebörd den haft för metoo. För att besvara studiens frågeställning har ett flertal kvalitativa intervjuer med flera väsentliga personer utifrån frågeställningen utförts. Majoriteten av informanterna arbetar inom mediebranschen och har därför både insikt och egna uppfattningar gällande vilken påverkan metoo haft på deras arbetsplats hittills. För att samla ytterligare relevant information har en expert på metoo intervjuats, samt en digital expert för att undersöka kopplingen mellan hashtagen och metoo. Både teorin och den insamlade datan från informanterna indikerar att metoo påverkat den svenska mediebranschen arbetsmiljön. Det går också att se att själva hashtagen har varit betydande för metoo:s spridning. Jämställdhet och sexuella trakasserier på arbetsplatsen har börjat diskuteras mer öppet vilket bland annat lett till att många företag har börjat arbeta mer aktivt med att få bort sexuella trakasserier och dylikt på arbetsplatsen efter att metoo slog igenom. / This study will examine how the Swedish media industry’s work environment has beeninfluenced by the metoo movement so far. To figure this out the connection between hashtagsand metoo will be analyzed to understand which influence the hashtag itself has had on themovement and its spread. The study’s aim is therefore to examine how the influence Swedishmedia industry’s work enviroment has been influenced by metoo so far, and to examine how ahashtag functions to understand the meaning it has had for the metoo-movement. To answer the study’s research question, several qualitative interviews with several important persons based on the research question has been made. The majority of the informants are working in the media industry and they therefore have insight and their own perspectives regarding how metoo has affected their workplace so far. To gain more relevant information, a metoo-expert has been interviewed, and to examine the connection between the hashtag and metoo a digital expert has been interviewed as well. Both theory and the collected data from the informants indicates that metoo has affected the Swedish media industry’s work environment. It is also possible to see that the hashtag itself has been important for metoo’s spread. The question about equality and sexual harassment has begun to be discussed more openly, which among other things has led to the fact that many companies have begun to work more actively to remove sexual harassment and similar at their workplaces after metoo broke through.

Bakgrund Sexuella trakasserier på arbetsplatsen drabbar sjuksköterskor världen över. Tidigare forskning har visat att sexuella trakasserier har en negativ inverkan på arbetsmiljön och att det inom hälso- och sjukvården finns ett samband mellan en negativ arbetsmiljö och sjuksköterskors välmående vilket kan ha negativa konsekvenser för vårdkvalitén och patientsäkerheten. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevda erfarenheter av sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Metod Studien använde allmän litteraturöversikt som metod. Litteratursökning utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Efter kvalitetsgranskning valdes tio artiklar ut till resultatet som sammanställdes i en matris. Data analyserades genom integrerad analys. Resultat Resultatet visade att sjuksköterskor erfar olika typer av sexuella trakasserier från olika förövare och att synen på begreppet påverkade huruvida en händelse klassades som sexuella trakasserier eller inte. Upplevda konsekvenser var en negativ påverkan på sjuksköterskan samt olika strategier för att hantera händelserna. Vidare beskrevs arbetsplatsens betydelse i relation till sexuella trakasserier, i form av attityder, vårdkultur och makt samt brister i rutiner. Slutsats Då sexuella trakasserier på arbetsplatsen leder till en negativ påverkan på sjuksköterskans psykiska mående, försämrad arbetsprestation och arbetsmiljö samt försämrat teamarbete, utgör detta ett hinder för sjuksköterskans omvårdnadsarbete och möjligheter att ta sitt professionella ansvar. Resultatet indikerar även att sexuella trakasserier kan leda till att sjuksköterskor sjukskriver sig samt slutligen lämnar sitt yrke. Vidare utgör sexuella trakasserier mot sjuksköterskor ett hot mot patientsäkerheten.

Denna kvalitativa intervjustudie undersöker åtta biblioteksanställdas upplevelser av sexuella trakasserier från biblioteksbesökare på biblioteket som arbetsplats för att beskriva vilken typ av sexuella trakasserier de erfarit samt hantering och följder av dessa i termer av strategier och emotioner. Sammanfattningsvis har studiens deltagare upplevt sexuella trakasserier i form av verbal och fysisk karaktär, liksom stirrande, gester och stalkning. För att undvika sexuella trakasserier från biblioteksbesökare och hantera dem då de uppstår har individuella, kollegiala och i viss mån institutionella strategier utvecklats. Studien visar också att känslor av skam och skuld är förekommande som följd av sexuella trakasserier. Som teoretisk ansats har de biblioteksanställdas berättelser om sexuella trakasserier från biblioteksbesökare analyserats utifrån begrepp som skuld, skam, offer, känsloarbete, performativitet, den manliga blicken, respektabilitet, stereotyper och praktisk klokhet. En problematisering av begreppet sexuella trakasserier görs. Studien drar slutsatsen att biblioteket i det att det är en plats till vilken alla människor har tillträde, liksom dess funktion som social och informationsförmedlande institution skapar gynnsamma förutsättningar för att sexuella trakasserier från besökare initieras. Serviceaspekten av biblioteksanställdas yrkesroll innefattar ett trevligt bemötande av alla besökare, vilket ställer den anställda inför såväl dilemman som ansvarskänsla då sexuella trakasserier upplevs. De biblioteksanställda utvecklar främst individuella, men också kollegiala strategier samtidigt som arbetsköparens ansvar ofta brister.

This essay is about third-party sexual harassment. That type of harassment occurs when a person who isn’t employed by the company harasses an employee. It may be a customer, guest, client, patient or similar. Statistics show that sexual harassment by third parties is more common than sexual harassment by employers or colleagues. The purpose of this essay is to find out and analyze what regulation there is regarding the subject and whether the protection for employees against third parties is stronger or weaker in comparison to the protection that exists against employers and colleagues. The essay will also pay attention to sanctions to be able to compare the penalties in different laws. With an application of the legal dogmatic method, sources of law such as legislation, legislative history, case law, and doctrine have been analyzed to fulfill the purpose and answer the questions asked. Although third-party sexual harassment is more common than when the harasser is an employer or colleague, the legal investigation shows that the protection against third parties is insufficient. The protection against employers and colleagues, on the other hand, is both clearer and more solid. Despite the gaps in current regulation, the future seems bright. There is more than one proposal on how to make improvements in this area, both within Swedish, international and EU law.

This essay aims to examine how the #metoo-­‐movement is described in ten selected debate articles in the Swedish media written between October 17th and December 27th  in 2017 using a critical discourse analysis. The purpose of the essay is to look at how the debate articles articulates that women choose to break the silence of sexual harassments and abuse through the #metoo-­‐movement, and to what extent the debate reflect and challenges the current social practice in relation to gender. The critical discourse analysis aims to clarify the participation of the text in maintaining society’s current social practice, because the discourse both reproduces and changes knowledge, power relations and identities. The current social practice is explained in this essay based on gender theory. The result showed that the debate articles overall reflects the prevailing social practice and the gender hierarchy by in the text questioning women's stories and blaming her for being responsible for the sexual harassments in the #metoo-­‐movement. The results also show that there is a linguistic discourse that, to a certain extent, challenges the prevailing power structures in the society. This discourse appears in several articles that describe the movement positively and see its potential to contribute to change. Furthermore, this essay reflects over the #metoo-­‐movement in relation to the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women (CEDAW) which leads to the conclusion that the movement points to the need for more actions from the Swedish government to enable Sweden to fulfill its commitments to the convention.