This study analyses how abusive treatment is handled in three novels for adolescents, Färglös, Näthat blues, and Fjärde riket, in order to reveal how these novels can be used as a basis for discussions of values in the teaching of Swedish in upper secondaryschool. The three novels were chosen because statistics showed that they were the most frequently borrowed books for young people under the subject heading bullying at a library in southern Sweden. The analysis shows that there are different forms of abusive treatment in the three books. Färglös describes abusive treatment against a social category, where the members of the vulnerable group are forced to protect themselves and each other as a group. Näthat blues is about net bullying, sexual harassment, and gender-related bullying against a specific individual, while Fjärde riket shows how abuse can be used as a strategy to achieve a higher power position. The latter book tells the story from the point of view of both the victim and the perpetrators. The conclusionis that the three novels, in different ways, invite changes of perspective and can function well as a basis for discussions about abuse using fictitious characters.

Inledning: Sociala medier har utvecklats och skapar en ny arena för integration. Den psykiska ohälsan ökar hos unga flickor tycks påverkas av sociala medier. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka några hälsorisker flickor i åldern 11 till 17 år födda efter 1993 har utsatts för via sociala medier. Metod: Tio originalartiklar publicerade de senaste fem åren har sökts fram via PubMed. Relevanta artiklar har granskats och tematiserats utifrån hälsorisker vilka återfinns i litteraturöversikten. Resultat: Litteraturöversikten undersökte tidigare forskning kring hälsorisker hos unga flickor födda efter 1993 vid användning av sociala medier. Flickor tenderar att bli mer påverkade av kommentarer och påverkas under längre tid vilket kan leda till depression och ångest. Självskadebeteende och självmordsbenägenheter är direkt kopplade till depression. Självförtroendet påverkas av kommentarer på sociala medier. Flickor tenderar i högre grad att drabbas av psykosomatiska besvär till följd av användning av sociala medier. Sociala medier kan öka känslan av rädsla och otrygghet. Flickornas kroppsbild påverkas via sociala medier vilket i förlängningen kan leda till ätstörningar. Diskussion: Användandet av sociala medier kan ses som hälsorisk hos unga flickor. Likväl kan påverkan av sociala medier ses som enbart utlösande faktor för andra bakomliggande orsaker. Sociala medier kan även ge hälsovinster. / Introduction: Social media has created a new arena for integration. Social media seems to affect young girls mental health. The purpose of the literature review is to examine some health risks among girls aged 11 to 17 years born after 1993 witch has been exposed to through social media. Method: Ten original articles published in the past five years have been sought out through PubMed. Relevant articles were reviewed and thematized based on health risks which are found in the overview. Results: The literature review examined previous research on health risks in young girls born after 1993 in the use of social media. Girls tend to be more affected by the comments and are affected over time which can lead to depression and anxiety. Self-harm and suicidal tendencies are directly linked to depression. Self-confidence is affected by comments on social media. Girls tend increasingly to suffer from psychosomatic disorders due to use of social media. Social media can increase the feeling of fear and insecurity. The girls' body image is influenced by social media, which ultimately can lead to eating disorders. Discussion: The use of social media can be seen as a health risk in young girls. Nevertheless, the impact of social media is seen as on of the triggers for other underlying causes. Social media can also provide health benefits.

RFSU- Do you want to? -A multimodal analysis of the RFSU’s (the Swedish Association for Sexuality Education) school material to encourage mutual sexuality The purpose of this study is to identify the semiotic resources, by using a multimodal analysis, that the RFSU uses to communicate the creation of relationships between participants to express their aim. Furthermore, to examine the basic thoughts that the RFSU has about standards due to gender should be eliminated, and how these become evident in the films. The starting point for the essay is questions about how the RFSU creates a relationship with the audience through the semiotic resources, as well as the manner in which it is possible to derive the RFSU’s basic thoughts about breaking the standards and working towards stereotypical gender roles. The material I examine consists of two short films belonging to a collection of school supplies under the name titled ”Vill du?” (Eng. ”Do you want to?”) that the RFSU has created for the education of secondary school students. The method is based on a sociosemiotic perspective where the material is analyzed by a composition analysis, an ideational analysis and an interpersonal analysis. The dialogues are analyzed based on the systemic functional grammar and the discussion of the results and how they are linked to the theory that there is a heteronormativity in today's society, which the RFSU wants to break through. The conclusion is that RFSU uses semiotic resources such as young participants, communication tools, such as: Skype, computers and phones, and other typical youth-related things. The most prominent result of the analysis that is actively breaking the standards against the heterosexual norm is that one film, ”Gorillan”, which works against the stereotypical gender roles, where it is the male who is subjected to sexual harassment; and the second film works against the norm of heterosexuality as it is about two gay guys.

Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorer på grundskolan arbetar mot kränkande behandling i form av sexuella trakasserier. Vidare undersöktes om det förekommer skillnader i kuratorers bemötande, värderingar och bedömningar ur ett genusperspektiv med utgångspunkt från ett fiktivt fall. Metoden baserades på ett kvalitativt tillvägagångssätt med semistrukturerade intervjuer kopplade till en vinjett. Fyra deltagare utgick under intervjutillfällena från en vinjett och två tog ställning till en annan. Vinjetterna innehöll samma fiktiva berättelse förutom att elevens könstillhörighet var utbytt. Studiens vetenskapliga ramverk bestod av genusteori. Genomsökandet av tidigare forskning inom området visade att professionella vanligtvis gör en viss skillnad i bemötandet av klienter baserat på klientens könstillhörighet. Resultatet från den här studiens intervjuer synliggör dock inga utmärkande skillnader i bemötande beroende på elevens kön. Dock kunde vissa skillnader urskiljas i intervjupersonernas fria berättande i vilket intervjupersonernas förståelse av vissa typer av beteenden hos elever kunde härledas till stereotypa föreställningar om kön. Avslutningsvis diskuteras utifrån skribenternas perspektivhuruvida skolorna borde utveckla sina utbildningsstrategier avseende makt, sexualitet och samtycke. / The purpose of the study was to investigate how school counselors at compulsory school work against offensive treatment in the form of sexual harassment. Furthermore, it was examined whether there were differences in counselors' treatment, values and assessments from a gender perspective, based on a fictitious case. The method was based on a qualitative approach with semi-structured interviews linked to a vignette. During the interview sessions, four participants were based on a vignette and two from another. The vignettes contained the same fictional story except that the pupil's gender affiliation was exchanged. The study's scientific framework consisted of gender theory. The search of previous research in the field showed that professionals usually make a certain difference in the treatment of clients based on the client's gender affiliation. However, the results of this study's interviews do not reveal any significant differences in treatment depending on the student's gender. However, some differences were discernible in the respondents 'free narrative in which the respondents understanding of certain types of behavior among students could be derived from stereotypical notions of gender. Finally, it is discussed from the writers' perspective whether the schools should develop their education strategies regarding power, sexuality and consent.

Media rapporterar om att kvinnor blir utsatta för trakasserier på plattformar för nätdejting och undersökningar visar att kvinnor i högre utsträckning upplever trakasserier på plattformar för nätdejting, oftare blir sexuellt trakasserade online och i högre utsträckning blir upprörda när de trakasseras online. Syftet med studien är att undersöka vilka funktioner kvinnor tror kan påverka tryggheten och förebygga trakasserier som stalking och sexuella trakasserier på plattformar för nätdejting. I tidigare studier finns tydliga indikationer på att kvinnor upplever trakasserier på plattformar på nätdejting och fler av dessa studier resulterade i designförslag. I studierna går det inte att utläsa att användare varit med i framtagningen av dessa förslag. Med inspiration från participativ design, där användaren involveras i designprocessen och användare och designer lär sig av varandra ville vi involvera kvinnliga användare för att utforska vad de tror påverkar tryggheten och vilka funktioner de behöver för att trygghet ska kunna skapas och trakasserier förebyggas.Genom intervjuer och fokusgrupper med kvinnor i ålder 18-36 där problem, funktioner, scenarios och lösningar har diskuterats har vi ringat in en del problem som påverkar tryggheten. Resultatet visar bland annat att en del funktioner som idag finns på flera plattformar inte bidrar till att skapa trygghet. Vi har i slutsatsen tagit upp element påverkar upplevd trygghet: tillit, íntegritet och kontroll, tredjepartsverifiering och transparens. Vi presenterar rekommendationer för designers och utvecklare för plattformar för nätdejting, som kan öka tryggheten och minska förekomsten av trakasserier. / Media reports that women are exposed to harassment on platforms for online dating and surveys show that women to a greater extent experience harassment on platforms for online dating, more often are sexually harassed online and in a higher extent are upset when being harassed. The purpose of the study is to investigate what functions women believe can affect security and prevent harassment such as stalking and sexual harassment on platforms for online dating. In previous studies there are clear indications that women experience harassment on platforms on online dating and some of these studies resulted in design proposals. It is not clear whether users have been involved in the process of producing these proposals. With inspiration from participative design, where users and designers learn from each other, we wanted to involve female users to explore what they believe affects security and what functions they need in order to create security and prevent harassment.Through interviews and focus groups with women between the age 18-36, we discussed problems, functions, scenarios and solutions. We have been able to identify some elements which affect safety. The result shows, among other things, that some functions that are present in several platforms do not contribute to creating safety. We present findings that we believe can affect safety; trust, integrity and control, third-party verification and transparency. We also present design recommendations for designers and developers of platforms for online dating, which can contribute to increase safety and could prevent harassment on platforms for online dating.

This discourse analysis looks into discursive constructions of sexual acts as sexual crimes or as “regular” sexual practices in the media debate following the #metoo movement in Sweden. The analysis is focused on three cases of accusations of sexual crimes against famous men. By relating linguistic constructions of sexual acts to how the women and men involved are portrayed, the analysis shows how the meaning of sexual practices as crimes or not seems to be dialectically related to discursive constructions of men and women. The analysis shows that women inhabit three different positions in the material, that of the brave hero warning others of sexual criminals, that of the revenge artist mobilizing media storms and that of the active victim, who is partly responsible for the crimes committed against her. The men in the material inhabit three positions as well, the role of the sexual criminal, the role of the “asshole” and the role of the victim of harsh media storms and revengeful women. The findings shine light on the #metoo movement by showing there might be a preferred narrative involved. The analysis points to the female victims of sexual crime having to be heroes for the sexual acts to be linguistically constructed as actual crimes in the media reports. However, the results also show a contradicting story, that of small changes in narrative from earlier “rape myths” which may make possible small shifts in discourse being circulated throughout different institutions in society. The most important finding is that the juridical discourse seems to have a prominent place in the order of discourse surrounding sexual assault, since all discursive constructions of the acts, the men and the women relate in some way to the law and the justice system. Following this, there seems to be a need for other ways of talking about sexual acts that for some reason cannot lead to a conviction but still feels like violations to one of the parties involved.

Dagens kvinnor blir allt mindre förlåtande och mer publika med det behandlande de får ta emot (Chamberlain, 2016), vilket vi uppmärksammat genom att allt fler influencer publicerar den kritik och de trakasserier de får ta emot online. I dagens samhälle har influencer kommit att få en allt starkare röst samt större socialt inflytande (Freberg, Graham, McGaughey & Freberg, 2011). Det är därför viktigt att analysera vilken kritik och vilka trakasserier kvinnliga influencer publicerar samt hur de bemöter den orättvisa behandlingen för att eventuellt få en uppfattning om hur influencernas agerande kan påverka till exempel deras följare.   Studien grundar sig i de feministiska teorierna cyberfeminism samt digital feminism för att ur ett feministiskt perspektiv kunna tolka hur kvinnliga influencer använder sig av Instagram för att belysa diskrimineringar. Multimodal kritisk diskursanalys (MCDA) kommer även att tillämpas som teori samt metod för att kritiskt kunna analysera influencernas bemötande.  De kvinnliga influencernas val att publicera och bemöta den kritik och de trakasserier de får ta emot kan tolkas som att de belyser och uppmärksammar olika diskrimineringar. Valet att publicera och bemöta kritiken och trakasserierna leder till att de både reproducerar men även motarbetar patriarkatet. Den typ av kritik och trakasseri som publiceras är kritik mot agerande och värdering, sexuella trakasserier, dömande kritik, kritik mot profession samt trakasseri mot utseende. Diskurserna som återspeglas i influencernas bemötande kan tolkas som att de dels skyddar sig själva och avsändaren, antar ett mer maskulint beteende samt tar tillvara på sin roll som influencer för att belysa en diskriminering för att utbilda sin publik. / Today's women are becoming less forgiving and more public with the treatment they receive (Chamberlain, 2016), which we have noticed by increasing numbers of influencers publishing the criticism and the harassment they receive online. In today's society, influencers have come to have an increasingly strong voice and greater social influence (Freberg, Graham, McGaughey & Freberg, 2011). It is therefore important to analyse what criticism and harassment female influencers publish and how they respond to unfair treatment in order to get an understanding of how influencers actions can affect, for example, their followers. The study is based on the feminist theories cyberfeminism and digital feminism in order to be able to interpret from a feminist perspective how female influencers use Instagram to highlight injustice. Multimodal critical discourse analysis (MCDA) will also be applied as a theory and method for critically analysing influencers’ respond to criticism and harassment. The female influencers’ choice to publish and respond to the criticism and the harassment they receive is interpreted as a way in which they illuminate and draw attention to different discriminations. The choice of publishing and responding to the criticism and the harassment they receive, results in them both reproducing but also counteracting the patriarchy. The type of criticism and harassment that is published is criticism of action and valuation, sexual harassment, judgmental criticism, criticism of profession and harassment against appearance. The discourses that are reflected in the influencers’ respond can be interpreted as both protecting themselves and the sender, embracing a more masculine behaviour and taking advantage of their role as an influencer to highlight an injustice to educate their audience.

<p>This study focuses the gendered relations of the Military Academy of Karlberg. More specific the study is investigating the experiences among young women and men cadets of suppression techniques. The purpose of the study is to get more knowledge about the work climate and suppression techniques at the officers’ training program 2007/2010. The research questions employed for the study were:- Do the women and men officer students/cadets have any experiences of master suppressiontechniques at the officers’ training program?- What kind of master suppression techniques occur at the officer’s training program?- What kind of master suppression techniques do women experience?- What kind of master suppression techniques do men experience?The study is a survey and data were retrieved by a questionnaire sent out to the participants. The 30 participants were randomly chosen, out of a population of 120 students/cadets. The result of this study shows that a majority of the participants have experiences from being exposed to suppression techniques. When it comes to suppression techniques, there is a tendency that it targets women more frequently in comparison with men.</p>

Enligt skollagens första kapitel § 2 är varje skola skyldig att ha någon form av åtgärdsprogram mot mobbning. I den nya läroplanen, Lpo -94, anges att det är rektor som bär det särskilda ansvaret för att skolan verkligen utformar ett sådant åtgärdsprogram. Vi valde därför att inleda det här arbetet med att undersöka om skolorna i Gävle kommun, med inriktning på årskurs 1-6, var laglydiga eller inte. Med andra ord, hade de någon form av åtgärdsprogram mot mobbning eller inte? I och med Lpo -94, framhålls också skolans ansvar tydligt, när det gäller att ingripa mot alla slags trakasserier eller kränkande behandling. Vi är alltså som lärare, tillsammans med övrig skolpersonal, skyldiga att ingripa om vi misstänker ett fall av mobbning. Gör vi inte detta, begår vi följaktligen ett lagbrott! Till vår hjälp och till vårt stöd, ska vi då bland annat ha detta åtgärdsprogram. Vi intervjuade därför, sex lärare samt tre rektorer, på tre utvalda skolor även det inom Gävle kommun. Syftet med dessa intervjuer var att försöka få en uppfattning om hur pass väl åtgärdsprogrammen ute på skolorna är förankrade. Samtidigt försökte vi få svar på en rad andra frågor som vi hade angående dessa åtgärdsprogram. I arbetet presenterar vi också några, i åtgärdsprogrammen, vanligt förekommande metoder och modeller, exempelvis Farstamodellen och Österholmsmodellen. Vi gjorde också en intervju med en representant ur ett mobbningsteam. Mobbningsteamets arbete är ofta en viktig del av innehållet i ett åtgärdsprogram. Vi kom fram till att av 28 tillfrågade skolor, hade bevisligen 27 stycken ett åtgärdsprogram av någon form. Förankringen av åtgärdsprogrammen bland de intervjuade lärarna och rektorerna visade sig, tolkat utifrån våra intervjusvar, inte vara alltför god. Vi fann också att de intervjuade på skolorna, hade väldigt olika uppfattningar om åtgärdsprogrammet och dess innehåll. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1997.Gunn Andersson har senare bytt efternamn till "Åhbom" och Ellinor Bohlin har senare bytt efternamn till "Bohlin-Malmström".

Jag har gjort en undersökning för att få en beskrivning av mobbning och förebyggande åtgärder mot denna företeelse, genom litteraturstudium och två intervjuundersökningar. Resultatet utgör idéer om hur man ska förebygga mobbning. Det jag har kommit fram till är, att det är viktigt att tidigt identifiera mobbning genom medvetenhet och engagemang hos vuxna. Till resultatet hör slutsatsen att det som är av största prioritet i förebyggande åtgärder mot mobbning är lärarrollen, öppen kommunikation i kollegiet, ett bra socialt klimat i klassen samt ett välordnat rastvaktssystem. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1993.Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Ekman-Lindberg".