Syftet med studien är att undersöka socialarbetares erfarenheter och upplevelser när deutsatts för sexuella trakasserier från sina kollegor, samt hur ledningen inom socialt arbetehanterar de rapporterade sexuella trakasserierna och vilka hinder och förutsättningar somfinns för att hantera det. För att undersöka socialarbetares upplevelser som utsatta användesnetnografi som metod medan intervjuer användes som metod för att få svar på hur ledningenhanterar sexuella trakasserier. Teoretiska utgångspunkten i studien är genusteori, skam- ochstigmateori samt ledning- och organisationsteori. Studien resultat visar att offret påverkasnegativt när de utsatts för antingen verbala eller fysiska sexuella trakasserier. Resultatet visaräven att socialarbetarnas omgivning reagerar negativt eller inte reagerar alls när de blirutsatta sexuella trakasserier. Från intervjuerna med cheferna visar resultatet att chefernautgår från arbetsplatser rutiner för att hantera sexuella trakasserier, vilket innebär att desamtala med både parter antingen tillsammans eller inte och sedan gör en utredning medhjälp av HR avdelning. Slutligen dras slutsatsen att verksamheter inom socialt arbete brister iförebyggande insatser mot sexuella trakasserier, och detta kan förbättras genom att ökadiskussionen och prata fritt om sexuella trakasserier på arbetsplatser. / The purpose of the study was to investigate social workers’ experiences of being subjected tosexual harassment from their colleagues. The purpose was also how social work managementhandle reports of sexual harassment and which obstacles and conditions exist to handle it.When studying social workers’ experiences of sexual harassment, the method of netnographywas used, while interviews were used to get answers about managements handling of sexualharassment. The theoretical basis for this study is gender theory, shame-stigma theory andmanagement-organization theory. The study’s results show that victims of verbal or physicalsexual harassment are affected negatively by it. They also show that the social workers’ socialsurrounding reacts negatively or do not react when the social worker has been sexuallyharassed. The interviews with managers shows that management follow workplace routinesto handle sexual harassment, which means having a meeting with both parties together orseparate and starting a investigation with the help of the HR-department. Finally, theconclusion is that social work agencies lack preventive measures that deal with sexualharassment, such preventive measures could be to have more discussions about sexualharassment and to allow an open climate in which it can be talked about.

Sexual harassment has existed for several decades and is still present in many differentindustries in Sweden. As the metoo movement grew, the topic became increasingly moreknown and current. This qualitative study is based on how management and employees at astate agency perceive preventative work aimed towards counteracting and neutralizing sexualharassments; moreover, the study also investigated whether the metoo-movement hasinfluenced this kind of prevention work. To be able to answer the study's question, aqualitative method was used in the form of eight semi-structured interviews. Based on theempirical data collected, we see that the perception of the preventive work differed betweenmanagement and employees. We want to believe that metoo has contributed to noticeablechanges in the organizational world.Based on information collected during some interviews, it can be stated that the metoomovement has not had a significant contribution to any adjustments in the organizationsprevention work: however, information collected from other interviews points towards therebeing major changes made to prevention work.The significant changes we have observed are updated guidelines and policies, employeesurveys, workplace meetings, and an updated intranet. We believe that sexual harassment isstill a major problem at workplaces and that there is a high number hidden statistic. / Sexuella trakasserier har funnits i flera decennier och finns även i dagsläget inom mångaolika branscher i Sverige. Ämnet blev mycket högaktuellt i takt med metoo-rörelsen. Dennakvalitativa studie är baserad på vilken uppfattning ledningen respektive medarbetare har i enstatlig myndighet på det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier dessutom om metoofenomenet har haft en inverkan på detta arbete. För att kunna besvara studiens frågeställninghar vi i utgått från en kvalitativ metod i form av åtta semistrukturerade intervjuer. Utifrån deninsamlade empirin har vi kunnat läsa av att uppfattningen om det förebyggande arbetetskiljde sig åt mellan ledning och medarbetare. Vi vill lita på att metoo har bidragit tillmärkbara förändringar inom organisationsvärlden. Vid vissa intervjutillfällen har vi kunnatkonstatera att metoo-rörelsen inte bidragit till några särskilda justeringar i organisationensförebyggande arbetet medan vid andra tillfällen har vi fått veta att det skett störreförändringar. De påtagliga förändringar vi har beaktat är uppdaterade riktlinjer och policys,medarbetarenkäter, arbetsplatsträffar och uppdaterad intranät. Vi anser att sexuellatrakasserier fortfarande är en stor problematik på arbetsplatser som består av ett stortmörkertal.

This study examines how the Swedish journalists Cissi Wallin and Fredrik Virtanen were framed and reported in the Swedish newspaper Aftonbladet during their conflict during the #metoo movement. The actor Alyssa Milano used the words me too in a hashtag to put a light on her sexual assaulter, Harvey Weinstein, and encouraged other women on social media to do the same.  In Sweden Cissi Wallin was one of the first women to use the hashtag and tell her own story of how she was drugged and raped by Fredrik Virtanen in the year of 2006, who at the time was an employee at Aftonbladet. It was the start of a media scandal that would be continued for years after #metoo had its beginning. The ways that the media has been reporting about women in the manner of being a victim, has been shown in earlier studies being very gender stereotypical. The purpose of the study was to use Judith Butler's theory of gender and examine how Cissi Wallin and Fredrik Virtanen are framed based upon gender. By using Jesper Strömbäcks theory of news evaluation the study will look at how Aftonbladet has used both Wallin and Virtanen as opponent themes in their articles and in which ways they are framed. With the use of Adam Shehatas framing theory the study will also take a closer look at how Cissi Wallin and Fredrik Virtanen were framed in these articles. Both each individual and their relationship. The method used to examine the topic of the study was by a critical discourse theory which led to numerous themes showing that Aftonbladet used the power of being a big news source and also the employer of Virtanen to make Wallin the guilty one by the ways she was framed. Among other things the result showed how Aftonbladet used their position to neglect Wallins story by taking sides with Virtanen during the period of the conflict.

Violence against women journalists is increasing all over the world, especially online, and previous research shows that journalists develop different strategies to avoid harassment. Costa Rica is the country in Latin America that has the highest level of press freedom but that does not mean that harassment is non-existing. However, there is little research to be found on how the work of women journalists in Costa Rica is affected by harassment and which strategies they use to avoid it. Through nine semi- structured qualitative interviews with women journalists in Costa Rica, this Minor Field Study examines how the work of women journalists in Costa Rica is affected by harassment, threats, digital attacks, and physical violence. The interviews reveal that harassment against female journalists in Costa Rica occur today, and during the journalists’ careers they have experienced online violence, physical violence, sexual harassment and pressure. The harassment comes from bosses, colleagues, sources, trolls, the audience, and the government. The journalists develop strategies like self- censorship, changing occupations and avoiding being alone with bosses and sources. Some also block people and comments on social media, confront the harasser or try to ignore the harassment. Harassment does also affect the journalists’ feelings in a negative way and many women state that the harassment affects their journalistic work. The reasons for why they think they are exposed are because they are women, the macho culture in Costa Rica, and because of the president. The topics and the news media outlet also have an impact. Most of the participants feel like harassment is worse today than what it has been, even though there are more laws today. The results are discussed in relation to the theories Gender in the newsroom, The chilling effect, Affective Events Theory and Intersectionality. To summarize, harassment against women journalists in Costa Rica do affect their daily journalistic work.

Women have always been concerned about their safety when walking alone and have taken precautions to protect themselves from harm. With the current advances in technology, women’s safety techniques and devices have drastically changed within the past years, for instance, by introducing the use of safety buttons. This study aims to explore the interaction women living in Stockholm, Sweden would have when carrying such a smart device. Through research and design methodologies and applying Feminist HCI values, two workshops were held to better understand this interaction between women carrying a Flic Safety Button and their street safety. The main conclusion of the study is that when designing such interactions, one should consider various of the different influencing mechanisms the women have as well as personal sentiments regarding their personal safety to encourage usability of the button to any situation. The most essential influences are the availability of friends and family, social lifestyles, and existing safety behaviors. To inspire future developments and exemplify this ecology of safety mechanisms, this thesis introduces three archetypes of interactions, materialized as personas in scenarios depicting different perceptions on how women interact when their safety is being compromised. / Kvinnor har alltid varit oroade över sin säkerhet när de går ensamma och har vidtagit försiktighetsåtgärder för att skydda sig mot skador. Med de senaste årens tekniska framsteg har säkerhetsteknik och anordningar för kvinnor förändrats drastiskt, till exempel genom att man infört användning av säkerhetsknappar. Den här studien syftar till att undersöka vilken interaktion kvinnor som bor i Stockholm, Sverige, skulle ha när de bär en sådan smart enhet. Med hjälp av forsknings- och designmetoder och genom att tillämpa feministiska HCI-värden hölls två workshops för att bättre förstå interaktionen mellan kvinnor som bär en Flic-säkerhetsknapp och deras säkerhet på gatan. Den viktigaste slutsatsen av studien är att när man utformar sådana interaktioner bör man ta hänsyn till olika påverkansmekanismer som kvinnorna har samt personliga känslor om deras personliga säkerhet för att uppmuntra användbarheten av knappen i alla situationer. De viktigaste påverkansfaktorerna är tillgången till vänner och familj, sociala livsstil och befintliga säkerhetsbeteenden. För att inspirera framtida utveckling och exemplifiera denna ekologi av säkerhetsmekanismer introduceras i denna avhandling tre arketyper av interaktioner, som materialiseras som personas i scenarier som visar olika uppfattningar om hur kvinnor interagerar när deras säkerhet äventyras.

Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares upplevelser av otillåten påverkan, inklusive hot, trakasserier och skuldbeläggning. Fokus låg på att identifiera de emotionella och praktiska strategierna som socialsekreterare använder för att hantera sådana incidenter, samt de åtgärder som upplevs finnas inom myndigheten för att bemöta dem. Studien använde en kvalitativ metodologisk ansats och tio socialsekreterare från olika kommuner i Sverige deltog i individuella intervjuer. Empirin analyserades utifrån tematisk analysmetod och resultatet visade att otillåten påverkan som fenomen var vanligt förekommande på arbetsplatsen. De vanligaste erfarenheterna av otillåten påverkan inkluderade hot om självmord, hot om fysiskt våld och skuldbeläggning. Skuldbeläggningen uttrycktes ofta genom att klienter höll socialsekreterarna ansvariga för deras situation och för att förstöra deras liv. Intervjupersonerna beskrev sina upplevelser av dessa händelser som obehagliga, skrämmande och präglade av maktlöshet. För att hantera dessa incidenter använde socialsekreterarna flera strategier, inklusive emotionell distansering, kollegial ventilation och rolldistansering mellan deras professionella och personliga identitet. Trots att syftet med studien inte var att jämföra kommuner emellan, noterades en betydande skillnad i upplevelserna av vilka resurser och åtgärder som myndigheterna hade i olika kommuner. Vissa socialsekreterare hade tillgång till rutiner, utbildning och riktlinjer för att hantera händelser av otillåten påverkan, medan andra inte hade samma möjligheter. Detta lyfts fram och diskuteras eftersom vi observerade att denna aspekt hade en betydande inverkan på socialsekreterarnas arbetsmiljö och välbefinnande. Resultatet analyserades med hjälp av de teoretiska perspektiven coping, empatitrötthet, byråkratisk organisation och handlingsutrymme. / The purpose of the study was to explore social worker’s experiences of undue influence including threats, harassment and blame. The focus was on identifying the emotional and practical strategies social workers use to handle such incidents, as well as the measures perceived to be in place within the organization to address them. The study employed a qualitative methodological approach, with ten social workers from various Swedish municipalities participated in individual interviews. The empirical data where analyzed using thematic analysis and the results indicated that undue influence was common. The most common experiences of undue influence included threats of suicided, threats of physical violence and blame. Blame was often expressed through clients holding social workers responsible for their situation and the destruction of their lives. Participant described their experiences of this as uncomfortable, frightening and characterized by a sense of powerlessness. To cope with these incidents, social workers used several strategies including emotional distancing, collegial ventilation and a separation between their professional and personal identity. Even though the purpose of the study wasn’t to compare municipalities, a significant difference was noted in the resources and measures the authority had in different municipalities. Some social workers had access to procedures, training and guidelines for dealing with undue influence, while others did not have the same. This is highlighted and discussed because we observed that this factor had a significant impact on the social worker’s work environment and wellbeing. The analysis of the results was conducted using theories of coping, compassion fatigue, bureaucratic organization and discretion.

Denna studie belyser de faktorer som påverkar en students agerande ombord på ett fartyg när studenten bevittnar en situation där en individ ombord blir mobbad, trakasserad eller utsatt för kränkande särbehandling. Syftet med denna studie är att undersöka faktorer som påverkat studenten när hen har bevittnat mobbning, trakasserier och/eller kränkande särbehandling. Studien har utgått från semistrukturerade intervjuer med studenter från Sjöfartshögskolan i Kalmar. Dessa studenter har genomgått hela eller större delen av sin fartygsförlagda praktik. Respondenternas erfarenheter har bidragit till en tydlig bild kring detta problemområde. Resultatet visar att hierarki var den största bidragande faktorn som påverkade studentens agerande när hen bevittnat mobbning, trakasserier eller kränkande särbehandling. Resultatet visar också att trakasserier ombord på fartyg ofta beror på kulturella skillnader. / This study brings up factors that effects a student’s behaviour onboard a ship when he or she witnesses a situation when an individual is being bullied, harassed or is a victim to abusive treatment. The purpose of this study was to examine factors that effected a student when he or she witnessed bullying, harassment or/and abusive treatment. This study has been based on semi structured interviews with students from the Maritime University in Kalmar. These students have completed all or most of their ship-based practice. The respondents’ experiences have contributed to a clear picture of this problem area. The result showed that hierarchy was the biggest factor that effected a student’s behaviour when he or she had witnessed bullying, harassment, or abusive treatment. The result also shows that harassment onboard a ship often happens because of cultural differences.

Digital media have become an integral part of many people’s everyday lives and constitute an intimate presence therein. Utilizing the concept of digital intimacy to focus on these recent developments, this doctoral dissertation takes the perspectives of feminist cultural studies and affect theory to analyze how digital media are becoming more intimate and how in turn intimacy is remediated within digital cultures. This research brings together three different strategic examples of digital intimacy. The first is chosen from the context of online hate and harassment, and works to counteract digital forms of intimidation. The second is from the world of software development training initiatives tailored for women and designed to make them digitally intimate. The third investigates the digital subculture around ASMR (‘autonomous sensory meridian response’), which is an intimate multi-sensory stimulation induced by such things as online video clips. It is argued that these three initiatives are good illustrations of contemporary gender relations in digital cultures, and also do digital media differently. This  means that they develop and apply sometimes straightforward, sometimes rather playful strategies to counteract gender-based inimicalities (such as forms of discrimination or exclusion, or objectification) within digital cultures. The thesis argues that such digitally intimate strategies can be utilized analytically in order to contribute to contemporary feminist internet politics. / Digitala medier har blivit en integrerad del av och en intim närvaro i många människors vardag. Med hjälp av begreppet digital intimitet, som tar dessa förändringar på allvar, analyserar denna avhandling hur digitala medier blir mer intima och hur intimitet remedieras i digitala kulturer. Detta görs utifrån perspektiv hämtade från feministiska kulturstudier och affektteori. Tre olika strategiska exempel på digital intimitet diskuteras. Det första exemplet hanterar näthat och trakasserier online och utgör ett slags  motståndsstrategier. Det andra handlar om utbildningsinitiativ inom programmering riktade till kvinnor, ämnade att ge kvinnor större digital tillgång, närhet och närvaro. Det tredje fallet undersöker den digitala subkulturen kring ASMR (’autonomous sensory meridian response’), en intim multi-sensorisk stimulering som ofta understöds av videoklipp online. Det hävdas här att dessa strategiska exempel, först och främst, synliggör samtida genusrelationer i digitala kulturer, men även visar hur digitala medier gör genus på nya sätt. Med detta menas att i medierna både bevaras genuskonventioner och tillämpas nya, ibland lekfulla strategier för att motverka könsrelaterad fientlighet inom digitala kulturer. Avhandlingen hävdar att de tre studerade strategierna för digital intimitet kan användas analytiskt för att bidra till en samtida feministisk internetpolitik.

Syftet i vår undersökning är att undersöka skillnader mellan mäns och kvinnors upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. För att kunna uppnå vårt syfte har följande frågeställning utformats: Är det någon skillnad mellan män och kvinnors upplevelse av stress, mobbning, sexuella trakasserier, socialt stöd, chefsstöd och autonomi i deras arbetsmiljö? Studien har utförts via vår webbenkät på sociala medier, Facebook och LinkedIn. Vår metod har varit av kvantitativ art och genomförts med 112 respondenter. För att få så många svar som möjligt har vi delat enkäten offentligt och via Messenger med vänner som kunde ta del av den. Motiveringen till att detta material används i denna studie är att det kan bidra till en förståelse för respondenternas upplevelse av stress, mobbning, socialstöd, chef stöd, sexuella trakasserier, autonomi, inflytande och egenkontroll, samt för att kunna jämföra skillnader mellan män och kvinnor i dessa avseenden. Resultatet avslöjade inga skillnader mellan män och kvinnor som var statistiskt säkerställda Eftersom respondenterna i studien har deltagit på eget initiativ avviker de sannolikt från populationen i sin helhet avseende intresse för och erfarenheter av könsskillnader och frågor om arbetsmiljö. Resultatet kan därför inte generaliseras till andra grupper i samhället. Vidare forskning bör använda sig av randomiserade urval för att undersöka könsskillnader gällande stress, mobbning, sexuella trakasserier, socialt stöd, chefsstöd, autonomi, inflytande och egenkontroll. / The purpose of our study is to investigate men's and women's experiences of their psychosocial work environment. To fulfil our purpose and our questions the following research question were formulated “Is there any difference between men and women's experience of stress, bullying, sexual harassment, social support, management support and autonomy in their work environment?” The study has been conducted via our web survey on social media, Facebook and LinkedIn. Our method has been of a quantitative nature and implemented with 112 respondents. To get as many answers as possible, we have shared the questionnaire publicly and via messenger with friends who could take part of it. The reason why this material is used in this study is that it can contribute to an understanding of the respondents' experience of stress, bullying, social support, manager support, sexual harassment, autonomy, influence and self-control, and to be able to compare differences between men and women in these aspects. The result showed that in some cases there are differences between men and women. However, the result showed that there were no significant gender differences. This suggests that further research should continue to investigate gender differences regarding stress, bullying, sexual harassment, social support, managerial support, autonomy, influence and self-control, since the result can be interpreted as being that generalizing conclusions in this regard cannot be drawn at this time.

<p> </p><p>English abstract</p><p> </p><p> </p><p>The culture of hotel and restaurant work.</p><p>Dangerous for apprentices and students?</p><p>The study is based on a survey targeting 50 teachers at chef schools with good geographic distribution of 9 schools. Teachers answer questions on bullying and sexual harassment in the hotel and restaurant sector, and students practice shock in the meeting with the industry. Students face a hard and tough environment where it is expected that it will suffer a great deal of harassment and degrading treatment as part of a tradition. There seems to be a general but erroneous belief that the professional climate has improved. The study shows that this is not the case. The respondents replied that bullying is common in the industry, and 92% of vocational teachers indicated that students are affected by a practice shock. The study shows that the industry climate has to be tough, but it is stated at the same time be too tough. Schools management lacks understanding and insight into the unique professional culture that prevails.</p><p>Keywords: Culture, hotel and restaurant sector, bullying, harassment, students, apprentices, traineeships shock, outsourced public school</p><p> </p> / <p> </p><p>Sammanfattning</p><p> </p><p>Yrkeskulturen  i hotell och restaurangbranschen.</p><p>En fara för lärlingar och elever?</p><p> </p><p>Studien grundar sig  på en enkätundersökning riktad mot 50 yrkeslärare med god geografisk spridning på 9 skolor. Lärarna svarar på frågor om  mobbning och sexuella trakasserier i hotell och restaurangbranschen samt elevernas praktikchock i mötet med branschen. Eleverna står inför en hård och tuff miljö där det förväntas att man skall utstå mycket mobbning och kränkande behandling som en del av en tradition. Det tycks råda en allmän men felaktig uppfattning om att branschklimatet blivit bättre, studien visar att så inte är fallet. De tillfrågade yrkeslärarna svarade att mobbing är vanligt förekommande i branschen och 92% av yrkeslärarna uppger att elever drabbas av en praktikchock. Studien visar att  branschklimatet måste vara tufft men det uppges samtidigt vara  allt för tufft. Skolornas ledning saknar förståelse och insikt i den särpräglade branschkulturen som råder.</p><p> </p><p>Nyckelord: Branschkultur, restaurangbranschen, mobbing, kränkande behandling, elever, lärlingar, praktikchock, skolentreprenad  </p>