Den här studiens syfte är att bidra med kunskap om grundsärskollärares perspektiv på kränkande behandling av elever med måttlig till svår/grav intellektuell funktionsnedsättning samt kunskap om lärarnas eget arbete med att hantera kränkande behandling av dessa elever. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Nio lärare i grundsärskolan deltog. Genom ett målstyrt urval och utifrån en intervjuguide, intervjuades lärare som arbetat minst ett år med elever med måttlig till svår/grav intellektuell funktionsnedsättning inom grundsärskolans inriktning ämnesområden. Det empiriska materialet systematiserades och analyserades med tematisk analys utifrån ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv. Analysen resulterade i fyra teman: uppfattningar, kunskap, kommunikation och uppföljning. Resultat visar att för att identifiera, tolka och agerar vid kränkande behandling av elever med måttlig till svår/grav intellektuell funktionsnedsättning, beskriver deltagarna att lärarna använder sig av verktyg, som kunskap om sig själva och eleven, kommunikation med eleven, kommunikation inom personalgruppen och med elevens vårdnadshavare, samt uppföljning med elev och personal. En analys av resultatet visar att även kommunikation om styrdokumentens innehåll och vägledning om vad som ska skrivas i anmälan om kränkande behandling skulle kunna läggas till som ett verktyg. Deltagarna beskriver ett omfattande arbete som kräver stort personligt engagemang med ett empatiskt förhållningssätt, där skapandet av relationer upplevs som viktigt. Konsekvenser av kränkande behandling för eleverna beskriver deltagarna är att de blir otrygga och/eller att deras inlärning påverkas negativt men också att reaktion kan utebli om den kränkande behandlingen inte är av fysisk karaktär. Studiens resultat i form av verktyg bör vara användbara inom annan verksamhet än grundsärskolan som exempelvis daglig verksamhet eller LSS-boende.

Bakgrund: Sexuella trakasserier bland sjuksköterskor är globalt ett stort problem. Sexuella trakasserier förekommer från både kollegor, chefer, anhöriga och patienter hos båda könen och kan definieras som både fysiskt våld, psykiskt våld, verbalt och icke verbalt. Det finns riktlinjer och lagar runt om i världen som ska förebygga mot sexuella trakasserier.  Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av sin mentala hälsa vid arbetsrelaterade sexuella trakasserier. Metod: Studien använde allmän litteraturöversikt som metod med induktiv ansats. Litteratursökning utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och MEDLINE. Efter kvalitetsgranskning valdes tretton artiklar ut till resultatet vilka sammanställdes i en matris. Data analyserades genom Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet visade att sexuella trakasserier på arbetsplatsen leder till en negativ påverkan på sjuksköterskans mentala hälsa som gav psykiska, fysiska sjukdomar, påverkad arbetsmiljö och hot mot patientsäkerheten. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete påverkas och möjligheter att ta sitt professionella ansvar. Sjuksköterskor som har upplevt sexuella trakasserier riskerar att sjukskriva sig och lämnar sitt yrke.  Slutsatser: Sexuella trakasserier påverkar sjuksköterskors mentala hälsa, ger psykiska och fysiska sjukdomar som resulterar i påverkad omvårdnad, patientsäkerhet och arbetsmiljö. Det beskriver vikten av forskning om ämnet för att utse förebyggande åtgärder som behövs på arbetsplatserna världen över. / Background: Sexual harassment among nurses is a major problem globally. Sexual harassment occurs from colleagues, managers, relatives and patients of both sexes and can be defined as both physical violence, psychological violence, verbal and nonverbal. There are guidelines and laws around the world to prevent sexual harassment.   Purpose: The purpose is to describe nurses' experiences of their mental health in the event of work-related sexual harassment.  Method: The study used general literature review as a method with inductive approach. Literature search was carried out in the databases PubMed, CINAHL and MEDLINE. After quality review, thirteen articles were selected for the result, which was compiled in an array. The data was analysed through Friberg's analysis model.  Results: The results showed that sexual harassment in the workplace leads to a negative impact on the nurse's mental health that resulted in mental, physical illnesses, affected work environment and threats to patient safety. The nurse's nursing work is affected and opportunities to take their professional responsibility. Nurses who have experienced sexual harassment risk taking sick leave and leaving their profession. Conclusions: Sexual harassment affects nurses' mental health, causes mental and physical illnesses that result in affected nursing, patient safety and work environment. It describes the importance of research on the subject in order to designate preventive measures needed in workplaces worldwide.

Denna studie utforskar sexuella trakasserier, mobbning och kränkningar i akademisk miljö. På uppdrag av Luleå tekniska universitet har en sekundäranalys av data från en nationell prevalens­studie genomförts i syfte att beskriva före­komsten av kränk­ningar inom lärosätet samt analysera skillnader i utsatthet. För att synliggöra hur maktordningar i akademin är närvar­ande i de kränk­ningar som sker har skillnader i utsatthet under­sökts utifrån kön, ålder samt de olika organisa­toriska positioner som anställda, doktorander och stu­denter har inom lärosätet. I syfte att sätta resultaten i en kontext har också jämförelser gjorts med aggregerade data för högskole­sektorn. Särskilt fokus har lagts på att kartlägga före­komsten av sexuella trakass­erier, mobb­­­ning och andra former av kränkande behandling men stud­ien utforskar därtill en samlad teo­retisk förstå­else av kränk­ningar för att belysa mångfalden och komplexiteten i utsattheten. Resultaten visar att Luleå tekniska universitet i stort följer trenden för högskolesektorn som helhet; totalt 4 procent vid lärosätet upp­ger att de utsatts för sexuella trakasserier och totalt 8 pro­cent uppger att de utsatts för mobbning. Ungefär dubbelt så många uppger att de har varit åskådare, det vill säga fått kännedom om andra som utsatts. De närmre analyser som gjorts av vilken typ av kränkningar som sker visar att de beteenden som är mest utbredda inom läro­sätet kan beskrivas som mer subtila och normal­iserade former av kränkningar. Resul­taten visar också att det finns betydande skillnader i utsatt­het. De övergr­ip­­ande trenderna indikerar att kvinnor, yngre ålders­grupper och studenter rapp­orterar högre utsatt­het för sexuella trakasserier medan främst kvinnor, äldre ålders­grupper och anställ­da rapp­orterar att de utsatts för mobbning. Sam­tidigt finns några trendbrytande resultat som indi­ker­ar att män i högre utsträckning utsätts för vissa beteenden som kan förknippas med en masku­lin och kränkande jargong. Dessa kunskapsbidrag har flera implikationer för ett vidare förändringsarbete inom läro­sätet. Bland annat finns behov av att tillämpa ett brett arbets- och studiemiljö­arbete som kan adressera även de subtila och mer var­dagliga former av kränkningar som är mest utbredda. Arb­ets- och studie­miljö­­arbetet bör dessutom utformas med grund i kunskap om vilka grupper som är särskilt ut­satta; kvinnors situ­ation bör beaktas särskilt men även insatser för att före­bygga sexuella traka­sserier bland yngre och stu­denter samt mobbning bland äldre och anställda bör vara en målsätt­ning. Avslut­ningsvis pekar studien på att det fortsatt finns kun­skaps­luckor som behöver utforsk­as vidare, bland annat krävs upprepade mätningar för att avgöra vilken påverkan covid-19-pandemin haft på utsattheten samt ytterligare studier kring doktoranders situation inom lärosätet. / This study explores sexual harassment, bullying and violations in academic environment. On behalf of Luleå University of Technology, a secondary analysis of data from a national preva­lence study has been conducted in an aim to describe the incidence of violations within the uni­­versity and to analyse differences in exposure. To shed light on how power relations within the Aca­demy are present in violations, differences in exposure have been examined based on gender, age and the different organi­za­tion­­al positions of employees, doctor­al students and other stud­ents. In an aim to contextualize the results, comparisons have also been made with aggre­gated data for the higher education sector. Primarily, focus has been to examine the incidence of sexual harass­ment, bullying and other vio­lations, but the study also explores an interweaved theoretical under­standing of violations to emphasize the diversity and complexity of abuse. Results show that Luleå University of Technology largely follows the trend for the higher education sector as a whole; a total of 4 percent state that they have been subjected to sexual harassment and a total of 8 percent state that they have been subjected to bullying. About twice as many reports being bystanders. The closer analysis made concer­ning the type of violations that occur show that behav­iours that are most widespread within the university can be described as more subtle and everyday-like violations. Furthermore, results show that there are signi­ficant differ­ences in who is subjected to violations. The overall trends indi­cate that women, younger age groups and students report higher exposure to sexual harassment, while mainly women, older age groups and employees report being subjected to bullying. However, there are also some trend-breaking results, indicating that men are more exposed to certain behaviours that can be associated with a masculine and offensive jargon. These knowledge contributions have several implications for further development work within Luleå University of Technology. Among other things, there is a need to apply a broad app­roach to improvements of the work and study environment that can address also the subtle and more everyday-like forms of violations that are most widespread. Actions should also be based on an aware­ness of which groups are particularly vulnerable; the situation of women should be given special con­sider­ation, but eff­orts to prevent sexual harassment among young people and stud­ents and bullying among older age groups and employees should also be an objective. Finally, the study indicates that there are still considerable knowledge gaps that need to be explored further, including repeated measurements to determine the impact of the covid-19 pandemic as well as further studies on doctoral students' situation within the university.

Sexualbrott och sexuella trakasserier kan beskrivas som ett utbrett samhällsproblem, detta trots lagstiftning och verksamheter som arbetar förebyggande mot problemen. Syftet med studien har varit att undersöka hur offer för-, och förövare av- sexuella övergrepp beskrivs, samt vilka argument som förs gällande deras trovärdighet. Vi har valt att genomföra studien på internetforumen Flashback och Familjeliv, detta då internet idag utgör en stor del av många människors vardag. Dessa forum utgör exempel på hur det offentliga samtalet förs gällande sexuella övergrepp samt dess offer och förövare. Genom en tematisk analys har vi lyckats identifiera fyra övergripande teman med underkategorier: argument om offrets trovärdighet, beskrivning av offer, argument om trovärdighet hos förövare samt beskrivning av förövare. Studien visar på att beskrivningar av offer för-, och förövare av- sexuella övergrepp påverkar hur offer- och förövarskap konstrueras. Resultatet visar på att användarna i vår studie har etablerade uppfattningar om offer för-, och förövare av- sexuella övergrepp. Dessa etablerade förväntningar påverkar i sin tur trovärdigheten hos både offer och förövare. För att studera detta har vi använts oss av genusteori, där vi gjort ett försök att belysa förhållandet mellan kön och makt. Vi har också använt oss av det idealiska offret som perspektiv för att tydliggöra hur etablerade förväntningar gällande offer samt förövare påverkar deras trovärdighet. Vi tänker att hur människor talar om offer för-, och förövare av- sexuella övergrepp har betydelse för det sociala arbetet, både det stödjande och förebyggande arbetet.

Mot bakgrunden av den könsneutrala värnplikten var uppsatsens syfte att identifiera diskurser om gender och jämställdhet inom Försvarsmakten. För att undersöka detta användes en diskursanalys där dagstidningsartiklar och Försvarsmaktens jämställdhetsdokument analyserades utifrån frågeställningarna om hur gender respektive jämställdhet diskuteras och förstås i dessa material. Analysen resulterade i elva identifierade diskurser; sex för gender och fem för jämställdhet. För gender identifierades en binär uppfattning av gender, drivande manlig sexualitet och kvinnliga offer som diskursiva ramar i jämställdhetsdokumenten. I dagstidningarna identifierades diskurser om mäns och kvinnors olika intresse, om maskulint förhållningssätt och manlig sexualitet. I analysen av jämställdhet identifierades en diskurs där kvinnor synliggörs och jämförs mot en osynlig manlig standard samt en diskurs om sexuella trakasserier i jämställdhetsdokumenten. I dagstidningsartiklarna identifierades diskurser om att kvinnor bidrar till försvarets operativa förmåga, att sexuella trakasserier utgör hinder för jämställdhet och att jämn könsfördelning ses som jämställdhet. Diskurserna i jämställdhetsmaterialen och dagstidningarna överlappade varandra till viss del, exempelvis gällande manlig sexualitet och sexuella trakasserier. Utifrån analysen konstaterades att Försvarsmaktens jämställdhetsarbete har ett fokus på sexuella trakasserier. Femininitet associeras till offerskap medan mäns sexualitet formuleras som aggressiv, vilket underbygger förståelsen av sexuella trakasserier inom Försvarsmakten. Den slutsats som dras från uppsatsen är att uppfattningarna om jämställdhet baseras på diskursiva uppfattningar om gender. Likaså baseras uppfattningarna om gender inom organisationen på de diskursiva förståelser som finns om jämställdhet. / In the context of the Swedish conscription being reformulated as gender neutral, this thesis aimed to identify discourses about gender and equality in the Swedish Armed Forces. A discourse analysis was used to identify how gender and gender equality is understood and discussed in newspaper articles as well as in the Swedish Armed Forces’ documents on gender equality. The analysis resulted in six identified discourses on gender. A binary understanding of gender, aggressive male sexuality and female victims were discourses about gender in the gender equality documents, whereas men’s and women’s different interests, masculine attitudes and aggressive male sexuality was discursive perceptions of gender in the newspapers. The analysis resulted in five identified discourses on gender equality. In the gender equality documents a discourse about women being compared to an invisible male standard was identified as well as a discourse about sexual harassment. In the newspapers one discursive notion was that women contribute to the efficiency of the defense; another was that sexual harassment is an obstacle for gender equality and a third discourse regards even gender ratio as gender equality. To some extent, the discourses in the newspapers and the gender equality documents overlapped, for example regarding male sexuality and sexual harassment. The analysis showed a skewed focus on sexual harassment in the Swedish Armed Forces’ gender equality work. Femininity is associated with victim hood while men’s sexuality is articulated as aggressive, which underpins the understanding of sexual harassment. The conclusions that are drawn from this thesis are that perceptions of gender and gender equality are co-constructed, meaning that they mutually depend on and construct each other.

Sexual harassment is a significant problem in school despite policies and guidelines designed to combat the issue. The aim of this study is to illustrate, through feminist theory, how gender and power structures affect school counselors in their work to prevent sexual harassment. With the use of qualitative method we have collected our material through focus group interview with school counselors working at junior high schools. Subsequently, we analyzed the material by using narrative content analysis, and created a collective narrative by combining the school counselors stories. The theories we use include structural theory, feminist theory, and the concept of hard and soft repression. Our results show that school counselors have a structural understanding of sexual harassment, but they face different kinds of resistance in their work to combat the issue: including resistance from themselves, from the organisation, and from society as a whole. Structural understanding is paramount to understanding the importance of a preemptive approach.

Ett flertal fall av trakasserier mellan kollegor inom kriminalvården har under åren rapporterats utan någon grundligare undersökning gällande ämnet. Även om det framkommer forskning vilket undersöker denna problematik inom ett antal olika miljöer och yrken, saknas det information specifikt för kriminalvården i Sverige. Med en betydande påverkan på de utsatta individerna, bör däremot det förebyggande arbetet mot trakasserier på arbetsplatsen anses vara av stor vikt. Inte enbart på grund av de anställdas välbefinnande utan även beträffande de negativa påföljder handlingarna kan skapa för verksamhetens säkerhet. För att vidare undersöka förekomsten så väl som hanteringen och förebyggandet av trakasserier mellan kollegor inom kriminalvården, har gällande studie genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra kriminalvårdare. Samtliga respondenter befinner sig på en högre ansvarsposition inom verksamheten och belyser endast förekomsten utefter deras personliga uppfattningar. Resultaten enligt respondenterna tyder på en allmänt positiv arbetsmiljö med en övergripande låg befintlighet av trakasserier. Det framkommer däremot att de trakasserier vilka anmäls huvudsakligen sker i form av sexuella trakasserier mellan nyanställda, utfrysning mot nya vikarier eller att kvinnor blir bortvalda från vissa arbetsuppgifter. Samtliga medverkande bekräftar dessutom att mörkertalet troligtvis är stort och att en stor del av problematiken inte uppenbaras för de ansvariga. Då studiens urval varit begränsat, kan vidare undersökningar inom forskningsområdet anses väsentligt för ett tillförlitligt och förebyggande resultat. / Several cases of harassment between colleagues within the correctional service have been reported over the years, without any more thorough investigation into the incidents. Although there is research that examines this problem within several different environments and professions, there is a lack of information specifically for the correctional service in Sweden. With a significant impact on the vulnerable individuals the preventive work against harassment in the workplace should be considered of great importance. Not only because of the well-being of the employees, but also regarding the negative consequences these actions can have for the actual work safety. To further investigate the occurrence, the administration, and the prevention of harassment between colleagues within the correctional service, the current study has conducted semi-structured interviews with four correctional officers. All respondents hold a position of increased responsibility within the institution and solely describe the occurrences according to their perceptions. According to the respondents, the results indicate a generally positive work environment with an overall low presence of harassment. It appears that the actual reported cases of harassment mainly take the form of sexual harassment between new employees, ostracism towards temporary employees and women being excluded for certain tasks. All participants confirm that there is potentially an extensive amount of unreported case that are not revealed to the responsible authority. Because of the studies limited sample, further research within the topic is needed to obtain higher reliability of the results, hopefully to then prevent future cases of harassment.

MÃ¥nga kvinnor känner sig osäkra och otrygga i situationer där de befinner sig själva utanför hemmet och avstÃ¥r frÃ¥n att gÃ¥ ut själva vilket vi anser är ett allvarligt problem. Vi tror att ett hjälpmedel som mobiltelefonen som mÃ¥nga använder och alltid har med sig, är ett bra alternativ till ett säkerhetsverktyg, särskilt när alla funktioner är samlade i en och samma applikation. Syftet med denna studie och rapport är därför att undersöka hur en säkerhetsapplikation kan utformas för att kvinnor i Ã¥ldersspannet 16-30 Ã¥r ska finna ett stöd i en otrygg situation utanför hemmet genom olika säkerhetsfunktioner. Studien bestod av en förstudie, en konceptfas, en bearbetningsfas och en detaljeringsfas. Genom denna process genomfördes användbarhetstester av prototyper som reviderades efter behov. Resultatet blev en hi-fi prototyp som bestÃ¥r av säkerhetsfunktioner som baseras pÃ¥ mÃ¥lgruppens behov och önskemÃ¥l. Svaren frÃ¥n användbarhetstesterna visade att samtliga testpersoner ansÃ¥g att applikationen hade kunnat fÃ¥ dem att känna sig säkrare i en otrygg situation. Slutsatsen som drogs var att den slutgiltiga prototypen kan bidra med ett stöd för unga kvinnor i en otrygg situation utanför hemmet. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Bakgrund: Sexuella trakasserier är ett utbrett samhällsfenomen men också ett prevalent fenomen inom hälso- och sjukvården. Tidigare forskning har visat att sexuella trakasserier kan innebära konsekvenser i arbetslivet och för sjuksköterskans yrkesutövning. Sjuksköterskan har ett professionellt uppdrag och ansvar att tillhandahålla lämplig vård och patientens hälsa är det främsta målet. Vårdrelationen kan ses som asymmetrisk med ett maktförhållande då patienten är i behov av sjuksköterskans kompetens. Dock finns det i samhället ett obalanserat maktförhållande mellan kvinnor och män. Då sjuksköterskeprofessionen är kvinnodominerad anses det rimligt att tro att denna genushierarki även existerar i sjuksköterskans arbetsmiljö.Syfte: Syftet var att genom litteraturstudie belysa sjuksköterskans upplevelse av sexuella trakasserier på arbetsplatsen och hur dessa påverkar omvårdnaden.Metod: Litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Sökningar efter vetenskapliga studier utfördes i Cinahl och PubMed.Resultat: Fem teman identifierades i de tio studierna: ”Känsloupplevelse”, ”Maktobalans i teamet”, ”Arbetsplatskulturens inverkan”, ”Vikten av stöd från chef” samt ”Kompetens och yrkesroll”.Slutsats: Sexuella trakasserier kan innebära en negativ upplevelse för sjuksköterskor och påverka den omvårdnad som ges patienterna. / Background: Sexual harassment is a widespread social phenomenon and also a prevalent phenomenon in the health care industry. Previous research has shown that sexual harassment can have consequenses in the workplace and while exercising the nurse profession. The nurse has a professional duty and responsibility to provide adequate care and the patient’s health is the main objective. The nurse-patient relationship can be seen as asymmetrical with a power relationship where the patient is dependent on the nurse’s skills. However, in society there is an unbalanced power relationship between men and women. Since the nursing profession is dominated by women it is considered reasonable to believe that this gender hierarchy exists in the nurse’s professional environement.Aim: The aim was through a literary review to illustrate the nurse’s experience of sexual harassment at the workplace and how these affect patient care.Method: Literature review based on ten scientific studies with a qualitative approach. The search for scientific studies were performed in Cinahl and PubMed.Results: Five themes were identified in the ten scientific studies: ”Emotional experience”, ”Power imbalance in the professional team”, ”Impact of workplace culture”, ”Importance of management support” and ”Competence and professional role”.Conclusion: Sexual harassment can involve a negative experience for nurses and may affect the nursing care they carry out to their patients.

In this study, five young and highly educated individuals' perceived ethnic discrimination at their respective workplaces, has been examined. Furthermore, the individuals' reactions and actions, as well as their perception of their colleague’s behavior during the discrimination situations, have been examined. This has been done through five qualitative semi-structured interviews. The study primarily has its theoretical base in an intersectional and an othering perspective. The study shows several behaviors that are perceived as offensive based on the individuals' own assessments. The study also demonstrates the influence of power and workplace hierarchy, on taken actions in perceived discrimination cases.