Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka en grupp unga vuxnamänniskors förhållningssätt till dagens ökade valfrihet och väljande. Det empiriska materialet består av intervjuer med ungdomar i åldern 20-24 år och har analyserats mot bakgrund av resonemang om individualisering, valfrihet och väljande förda av A.Giddens, Z.Bauman, U.Beck och B.Schwartz. Gällandehantering av valmöjligheter utgår arbetet ifrån teorier om kognitiva dissonans, ontologisk trygghet samt lokus av kontroll. Även tidigare forskning om ungdomars förhållningssätt till valmöjligheter behandlas. Studiens huvudresultat visar att ungdomarna bl.a. upplever utbudet av alternativa vägar att välja bland gällande exempelvis studieprogram, yrke, bostadsort eller resmål som meningsfullt och identitetsskapande. Vidare anses att informationssökande gällande olika alternativ tar mycket tid och kraft i anspråk, vilket kan vara påfrestande. Utbudet av varor och tjänster gör att det uppstår en känsla av press då man förväntas vara aktiv och finna det ”bästa alternativet”. Ungdomarna upplever att deras psykiska välmående påverkas av valalternativ först när de blir alltför många till antalet. Stress upplevs då på grund av önskan om att göra det bästa valet.

Med hjälp av tre semistrukturerade intervjuer gjorda år 2010 undersöktes Uppsala kommuns möjligheter att planera sin skolverksamhet utifrån offentlig och privat bestämmanderätt, effektivisering och konkurrensanpassning, samt jämlikhet och segregation.  Uppsala kommun arbetar utifrån en hög tilltro till den konkurrensutsatta marknadens positiva inverkan på skolan och prioriterar individens rätt att välja. Valfriheten försvårar kommunens planering, men anses ha en positiv inverkan på den kommunala skolans effektivitet och kvalitet. Kommunen har möjlighet att påverka segregation genom att underlätta elevernas rörlighet samt utveckla instrument för informationsspridning och kvalitetsjämförelser.

Syfte med denna studie är att med utgångspunkter i aspekter av demokratibegreppet studera föräldrars val av utbildning för sina barn. Studien använder sig av en flerfaldig forskningsstrategi vilket innebär att en kombination av de båda ansatserna, kvantitativ och kvalitativ, nyttjas. Det empiriska underlaget utgörs av enkäter och intervjuer. Resultatet visar att föräldrars bakgrund påverkar valet av skola och att kunskapen angående skolval är differentierad. Det viktigaste motivet vid val av skola är föräldrars bedömningar av skolans kvalitet. Potentialen att uppfylla detta motiv för skolval begränsas av möjligheten att frångå närhetsprincipen. Föräldrainflytande som motiv är inte avgörande för val av skola, men inskränks inflytandet kan det utgöra orsak till skolbyte. Samband kan konstateras mellan resultaten och begreppen: valfrihet, föräldrainflytande, segregation, jämlikhet och likvärdighet. Dessa samband påverkar skolans demokratiska uppdrag.

Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskan upplever införandet av valfrihets­system i primärvården. Vidare var syftet att beskriva varför distriktssköterskan stannar kvar inom den landstingsdrivna primärvården då nya privata aktörer finns tillgängliga. Studien hade en beskrivande design där tio distriktssköterskor från en stad i Mellansverige blev inter­vjuade. Det insamlade materialet blev transkriberat och analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet strukturerades i två innehållsområden. Det första innehållsområdet upplevelse av införandet, redovisades i temat Patienten har fått makt genom att kunna välja, kategorier samt subka­tegorier. I kategorin ekonomiskt tänkande har blivit viktigt be­skrev distriktssköterskorna att det nu blivit viktigt att lista patienter samt att nya administra­tiva rutiner införts. Patienten har blivit kund vilket lett till att distriktssköterskan fått ett nytt förhållningssätt till patienten och blivit mer serviceinriktad. Valfrihet kräver information, patienten behöver information för att vara insatt i reglerna kring valfrihetssystemet då det kan ge konsekvenser för patienter med särskilda behov. Det andra innehållsområdet skäl att stanna, redovisades i kategorier samt subkategorier. Distriktssköterskan beskrev att hon valde att stanna kvar inom den landstings­drivna primärvården då ar­betsplatsen i sig var avgörande genom trivsel och kollegor samt att det inte varit till­räckligt lockande att byta arbetsplats då en anställning i landstinget uppfatta­des som en trygg­het. / The aim of the study was to describe how district nurses experienced the introduction of the system of patient choice in primary care. The aim was also to describe why the district nurse in the public primary care decides to stay when new private actors are available. The study had a descriptive design where ten district nurses from different health centers from a town in Middlesweden were interviewed. The collected material was transcribed and analyzed using qualitative content analysis. The result was structured in two content areas. The first content area experience of the introduction, was presented in the theme Patient had power by beeing able to choose, cat­egories and subcategories. In the category Economic thinking has be­come important the dis­trict nurse described that it is now important to register the patient at the health center and that they now have new administrative procedures in place. The patient has become customer and this leads the district nurse to approach the patient in a new way and become more service-oriented. Choice requires information and the patient needs infor­mation to be familiar with the rules on patient choice system then it can have consequences for patients with special needs. The se­cond content area, reasons to stay, was presented in categories and subcategories. The district nurse decides to remains in the public primary care when the workplace itself is crucial in comfort and colleagues and that it has not been attractive enough to change job when em­ployment in the County Council was perceived as a security.

<p>Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka en grupp unga vuxnamänniskors förhållningssätt till dagens ökade valfrihet och väljande. Det empiriska materialet består av intervjuer med ungdomar i åldern 20-24 år och har analyserats mot bakgrund av resonemang om individualisering, valfrihet och väljande förda av A.Giddens, Z.Bauman, U.Beck och B.Schwartz. Gällandehantering av valmöjligheter utgår arbetet ifrån teorier om kognitiva dissonans, ontologisk trygghet samt lokus av kontroll. Även tidigare forskning om ungdomars förhållningssätt till valmöjligheter behandlas. Studiens huvudresultat visar att ungdomarna bl.a. upplever utbudet av alternativa vägar att välja bland gällande exempelvis studieprogram, yrke, bostadsort eller resmål som meningsfullt och identitetsskapande. Vidare anses att informationssökande gällande olika alternativ tar mycket tid och kraft i anspråk, vilket kan vara påfrestande. Utbudet av varor och tjänster gör att det uppstår en känsla av press då man förväntas vara aktiv och finna det ”bästa alternativet”. Ungdomarna upplever att deras psykiska välmående påverkas av valalternativ först när de blir alltför många till antalet. Stress upplevs då på grund av önskan om att göra det bästa valet.</p>

<p>Inför riksdagsvalet 2006 uttryckte Allians för Sverige sitt missnöje mot den dåvarande Socialdemokratiska regeringens skolpolitik. Alliansen, det vill säga de fyra borgerliga partierna, stod då i opposition till den Socialdemokratiska regeringen och påvisade att deras politik skulle verka för en mer hållbar skolpolitik för kunskap och ordning i skolan.  Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställning om kunskap och det lärande subjektet i grundskolan det vill säga eleven, som finns i de delar av Allians för Sveriges dokument som behandlar skolfrågor. För att belysa bakgrund och historisk kontext används två perspektiv på skola och utbildning; ett kollektivt och ett individuellt. I Allians för Sveriges skolpolitik märks spänningar mellan dessa perspektiv vilket får konsekvenser för synen på kunskap och subjekt. Frågeställningarna handlar om vad som görs önskvärt respektive problematiskt hos framtida medborgare/elever i Allians för Sveriges skolpolitik. Den teoretiska utgångspunkt och metodologiska ansats som använts för studien är socialkonstruktionistisk och betonar således både språkets och den kontextuella betydelsen för subjektets konstruktion av meningsskapande.</p>

Syftet med studien var att undersöka hur elever upplever och reflekterar om att stanna kvar på en skola med så kallat ”dåligt rykte”, trots att de har rätten att välja skola i ett annat område. För att få fram elevernas upplevelser och reflektioner har vi utfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med hjälp av fenomenologi som teoretisk ansats. Intervjuerna visade att alla elever trivs i den undersökta skolan och de upplever inte att skolan är sämre än andra skolor. Faktorer som trygghet, hemkänsla, gemenskap och socialt nätverk lyfter eleverna fram som det viktigaste om skolan och området. Resultatet visade även att eleverna inte byter skola eftersom de känner sig oroliga över att dömas utifrån var de bor och på så sätt inte få likvärdig bemötande av lärarna och de andra eleverna. Slutsatsen är att eleverna inte upplever att ett skolbyte är nödvändigt i och med att de upplever sig gå på en bra skola som präglas av stark gemenskap och trygghet.

Skolväsendet genomgick stora förändringar i slutet av 1980-talet och kort tid framåt. Dels kommunaliserades Sveriges statliga skola 1989 under en socialdemokratisk regering och dels infördes privata skolor, fristående skolor 1992 under en borgerlig regering. Skolpolitiken tog en snabb vändning, genomgående debatter för och emot de nya skolorna har mer eller mindre förts sedan dess. Den här studien är ett försök till att förstå de politiska argumenten som framlades av förespråkarna och kritikerna. Källmaterialet baseras på de viktigaste riksdagsdokumenten från den tiden; den borgliga propositionen bakom friskolereformen, och den socialdemokratiska kritiska motionen mot fristående skolor. De båda dokumenten, det vill säga propositionen och motionen, analyseras med Laclau och Mouffes diskursanalys. Centrala idéer från neoliberalismen har också presenterats till stöd för analysen av dessa politiska texter.   Studieresultatet visar att propositionen argumenterar på olika vis för att nya skolor behövs, för elever, föräldrar och även samhället i stort. Men också något som eftersträvas av föräldrar, elever och andra. Den fristående skolan framställs i positiva termer och dess särat som en kraft mot en vitalisering av skolväsendet. S motionärerna framställer däremot den nya fristående skolan som oprövad, och problematisk för elever och samhället: ekonomisk intresse kan föregå barns olika behov, segregation kan verka. Skolpengen som implicit presenteras i propositionen skildras explicit i motionen med mycket negativ klang. Studieresultatet visar också på neoliberala ansatser i propositionen, men S-motionärerna uttrycker mer socialliberala tendenser. Diskursen som har identifieras i studien skildrar olika argument för/emot friskolan. Liknande begrepp som sluter diskurserna baserad på respektive politisk text används men har olika betydelser, som ger upphov till en kamp om diskursen kring friskolan.

Studie- och yrkesvägledning utgör en central funktion för introduktionsprogrammens elever redan på gymnasiet. Men intresset för karriär och vägledning är ofta litet. Forskning visar att det kan vara en effekt av att det finns brister i kompensatoriskt stöd från skola och vägledning där faktorer som dålig självkänsla, psykisk ohälsa och otillräckligt stöd till elever med NPF-diagnoser ofta är vanliga bland dessa elever. Brytpunkten efter gymnasiet är en viktig händelse där både hämmande och främjande faktorer påverkar övergången till vidare studier för introduktionsprogrammets elever och tidigare studier visar att intresset för vägledning blir viktigare för deras karriärval. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera vägledares erfarenhet och upplevelser av vägledning och övergången till vuxenutbildningen för elever som gått de olika introduktionsprogrammen på gymnasiet. Detta undersöks i två frågeställningar där den ena är: Faktorer som främjar eller hämmar (motivationen) till vidare studier på vuxenutbildningen och den andra frågeställningen utforskar hur vägledare på vuxenutbildningen använder karriärteorier och modeller i vägledningen av dessa individer. För att besvara studiens frågeställningar använde vi oss av en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor till nio verksamma studie- och yrkesvägledare. Tidigare forskning, styrdokument och begrepp från karriärteorierna Careershipteorin och SCCT har använts i resultatanalysen av empirin. Studiens resultat visar att det kompensatoriska stödet från skola och vägledning är en viktig faktor som ofta brister, främst för elever från introduktionsprogrammet. Det visar sig också att det kompensatoriska stödet skiljer sig mellan olika skolformer. Valfriheten på vuxenutbildning är en viktig främjande faktor för dessa individers motivation att studera vidare samtidigt som det egna ansvaret på vuxenutbildningen kan bli för stort.Andra resultat påvisar att karriärteorier sällan används som analysram i vägledningssamtal utan i stället används karriärmodeller och metoder som stöd i vägledningsprocessen.

Den här studien behandlar den massmediala debatten om skattereduktion för privat läxhjälp i hemmet. Den första januari 2013 fattade Sveriges Riksdag ett beslut om skattereduktion för privat läxhjälp, ett beslut som innebar en utökad möjlighet för hushåll att få en skattereduktion för privat läxhjälp i hemmet. I de stora dagstidningarna har en debatt förts mellan förespråkare och kritiker om positiva och negativa konsekvenser av en statligt subventione- rad läxhjälp. Förslaget har blivit en samtida, aktuell, diskussion som innefattar grundläggande utbildningspolitiska frågor om rättvisa, jämlikhet, valfrihet och om var skolans ansvar börjar och slutar. Mot denna bakgrund har syftet med studien varit att genom en analys av den massmediala debatten om läxhjälp, undersöka vilka uppfattningar om och vilken mening som tillskrivs förslaget om skattereduktion för privat läxhjälp i hemmet. En ytterligare av- sikt har varit att belysa hur frågor om likvärdighet och skolans ansvar behandlas i den massmediala debatten kring förslaget. Studiens empiriska material utgörs av sammanlagt trettiofem artiklar publicerade under perioden 29 maj 2012 till 9 mars 2013. Materialet är inhämtat från de två dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, samt från Lärarnas tidning som är Lärarförbundets fackliga tidskrift. Resultatet av studien visar att frågor om skolans nega- tiva utveckling, om likvärdighet och om vem som skulle gynnas eller missgynnas av förslaget utgör centrala teman i debatten. Även förslagets eventuella effekter på likvärdigheten inom skolan är ett viktigt inslag. Slutsatserna av studien är att det råder en bred enighet gällande vikten av likvärdighet och om skolans negativa utveckling. Skilje- linjerna mellan kritiker och förespråkare rör framför allt synen på förslagets effekter och vad som är likvärdighet i relation till förslaget. Frågan om ansvarsfördelningen mellan skola, föräldrar och elever behandlas både uttryckli- gen och underförstått i debatten och kring den råder det inte konsensus.