The purpose with this study, is to examine how consultants within the finance industry perceive their working role and their opportunities to influence their work situation. Furthermore, this study concerns whether the consultants experience any differences in how they are treated compared to permanent employees at the client company. The study has qualitative focus, where semi-structed interviews have been conducted with six consultants in the financial industry. Theoretical concepts from Herzberg (1993) and Elias and Scotson (2010) have been used to analyze the results. The result shows that the consultants in general are satisfied in their work roles, but deficiencies also became clear with reason in their form of employment as consultants. This is mainly evident in practical differences compared to permanent employees, where the consultants need to be more flexible to their colleagues and their staffing company. It also becomes clear how the consulting role is divided, where long-term missions are desirable for a better work situation. Shorter assignments often implicate that consultants get a lower autonomy in their work and faces a more socially exposed position, while longer assignments tend to lead consultants to be better integrated with the client company. / Syftet med undersökningen är att studera hur konsulter inom ekonomibranschen uppfattar och trivs med sin egen arbetssituation. Frågeställningarna berör hur konsulterna ser sina möjligheter att påverka sin arbetssituation, samt om de upplever skillnader i hur de blir behandlade jämfört med fast anställda på företaget. Undersökningen haft en kvalitativ inriktning, där sex informanter som idag arbetar som konsulter inom ekonomibranschen har intervjuats. Vidare har även teoretiska begrepp från Herzberg (1993) och Elias och Scotson (2010) använts för att analysera resultatet. Det resultat som studien kommit fram till visar att konsulterna trivs i sina arbetsroller men där brister också blir tydliga med grund i deras anställningsform som konsulter. Detta visar sig främst i praktiska skillnader jämfört med fast anställda kollegor där konsulter i större grad måste anpassa sig till kollegorna och bemanningsföretaget. Det blir också tydligt hur konsultrollen ofta är tudelad, där långsiktigheten i uppdragen som individer arbetar på spelar stor roll för deras arbetssituation. Ofta innebär fler kortsiktiga uppdrag att konsulterna får en sämre autonomi i arbetet och hamnar i en mer socialt utsatt position, medan längre uppdrag tenderar att leda till att konsulter integreras bättre till kundföretaget.

<p><strong> </strong></p><p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p><strong>Bakgrund </strong>Forskning inom området mat och hälsa har en lång tradition. Däremot finns lite forskning om den praktiska dagliga verksamheten för dietister. Dietister är nöjda med sitt arbete men det finns ett flertal faktorer som gör dem frustrerade såsom t ex tidsbrist. Dietisters verksamhet bygger på konceptet mat och hälsa. Folkhälsa har diskuterats mycket senaste åren då välfärdsjukdomar är ett växande problem. För att förbättra folkhälsan har <em>Fysisk aktivitet på Recept</em> (FaR®) tagits fram, vilket kan skrivas ut av all legitimerad sjukvårdspersonal, inkluderat dietister. Tidigare studier har undersökt hur implementeringen av FaR® har fungerat. I dessa studier har inga dietister medverkat utan enbart annan vårdpersonal. Resultatet har varit att vårdpersonalen har haft en positiv inställning till FaR® men det prioriteras lågt i ett kort perspektiv pga. tidsbrist och bristande rutiner. Arbetssituationen hos vårdgivare har visat sig vara oacceptabel på många sätt enligt tidigare studier.<strong> Syfte</strong> Att studera dietisters arbetssituation utifrån idén att införa ett nytt arbetsinstrument (FaR®) i den dagliga dietistverksamheten. <strong>Metod</strong><strong> </strong>Individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med en frågeguide för att skapa struktur i intervjuerna. Därutöver var intervjun flexibel. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter lades de in i en kvalitativ datamatris för vidare analys. <strong>Material</strong><strong> </strong>Fem dietister inom primärvården från Stockholmsområdet intervjuades. De var mellan 30 och 45 år och hade arbetat mellan 3 och 14 år som dietister. <strong>Resultat</strong><strong> </strong>Intressanta teman såsom dietisters åsikter om hälsa, syn på FaR®, deras arbetssituation samt tvetydiga inställning till arbetet resulterade studien i. <strong>Diskussion</strong><strong> </strong>Dietisterna skulle gärna jobba med helhetsaspekten på hälsa där det både finns rum för kost och fysisk aktivitet. I nuläget krävs dock prioriteringar till fördel för kosten, för att leverera en bra kvalitet på patientbehandlingarna. Vilka faktorer som påverkar arbetstillfredsställelse analyserades i en teorimodell. Vissa starka, positiva faktorer kan väga upp andra negativa, missgynnande faktorer så att tillfredsställelsen av arbetssituationen ändå upplevs bra. <strong>Konklusion</strong><strong> </strong>Denna undersökning har fått agera katalysator för att belysa dietisters arbetssituation. Skulle mer tid och resurser läggas på dietister inom sjukvård och hälsovård skulle möjligtvis FaR® användas i större utsträckning.  </p> / <p><strong> </strong></p><p><strong>ABSTRACT</strong></p><p><strong>Background</strong> Research of food and health has been explored for centuries. However little is known about the practical daily work situation among dietitians. Dietitians are mostly satisfied with their work but they also feel frustrated over the fact that they have time limitations. The dietitians work is a mix of food and health. During the last years the public health has been debated because of the rising problems with metabolic diseases. To enhance the public health, a new kind of prescription has been developed, called <em>Physical activity on Prescription</em> (PaP). All authorized medical personnel, including dietitians, have been given the right to prescribe it. The implementation of PaP has previously been studied. No dietitians were represented in these studies but other medical personnel were. They had a positive attitude to PaP but in a short perspective they have given it a low priority because of lack of time and routines. In many ways the work situation among health care providers is unacceptable, according to previous studies. <strong>Objective</strong> To study the work situation among dietitians with PaP as an illustrating factor. <strong>Methods</strong> Individualized qualitative interviews were conducted with the assistance of a question sheet to create a structural interview result. To investigate further, the interview was also flexible. The interview was recorded and then transcribed. The transcribed material was then put into a qualitative data matrix for analysis. <strong>Subjects/Settings</strong> Five dietitians from the primary care in Stockholm were interviewed. They were 30 to 45 years old and have worked as dietitians for 3 to 14 years. <strong>Results</strong> The study has resulted in many interesting themes such as dietitians view on health and on PaP, their work situation and their ambiguous feelings towards their work. <strong>Discussion</strong> The dietitians in this study would like to have more time to work with both nutrition and physical activity but for now they are forced to set their priorities to nutrition to deliver a good quality to their patients. Work satisfaction was analyzed in a theory model to determine which factors were the most important. Strong and positive factors showed to compensate for the more negative and disfavorable factors. The result was that the dietitians felt satisfied with their work situation even though there were some unfavorable factors involved. <strong>Conclusions</strong> This study became a way to discover and highlight the work situation among dietitians. If more time and money would be invested in health care, dietitians would have an opportunity to possibly use PaP in a greater extent.  </p>

Denna studie syftar till att belysa papper som konsthantverksmaterial. Studien aktualiserar hur konsthantverkare som arbetar i papper beskriver sin relation till materialet och hur konsthantverkare som arbetar i papper upplever att deras val av material påverkar deras arbetssituation. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med sex konsthantverkare som arbetar professionellt i Sverige med att på olika sätt skapa objekt i papper eller på olika sätt skapa materialet papper. Resultatet visar att konsthantverkare som arbetar i papper har en relation till materialet som genomsyras av trygghet, närhet, glädje och kontroll. Genom utbildning och/eller experiment har konsthantverkarna stärkt sin relation ytterligare till materialet. Pappret upplevs billigt, lättillgängligt och enkelt att bearbeta vilket medför att informanterna kan vara flexibla i deras arbeten och djupt utforska materialet. Papprets förgänglighet medför att konsthantverkarna kan uppleva det svårt att sälja sina produkter, men denna egenskap anses även korrelera med deras pappersprodukters avsedda funktion. Uttrycksmedlet papper har gett konsthantverkare en bättre arbetssituation än vad de tidigare upplevt när de till exempel tecknat eller målat då det innebär färre problem och ger fler idéer till gestaltning, de menar att pappret innehar stora möjligheter. I den nuvarande trenden som råder för pappershantverk, som bland annat kan ses på internet, kan arbeten i materialet bli särskilt uppmärksammade. Att arbeta med papper innebär också att konsthantverkarna ibland möter oförstående reaktioner från andra människor vad gäller materialet och den använda tekniken, vilket tyder på att föremål i papper normalt inte är särskilt vanligt och medför att de med tal behöver förklara sina arbeten. Arbetet i papper betyder även att konsthantverkarnas insats i form av tanke, kreativitet och tid blir viktig i det anspråkslösa materialet.

SAMMANFATTNING Bakgrund Forskning inom området mat och hälsa har en lång tradition. Däremot finns lite forskning om den praktiska dagliga verksamheten för dietister. Dietister är nöjda med sitt arbete men det finns ett flertal faktorer som gör dem frustrerade såsom t ex tidsbrist. Dietisters verksamhet bygger på konceptet mat och hälsa. Folkhälsa har diskuterats mycket senaste åren då välfärdsjukdomar är ett växande problem. För att förbättra folkhälsan har Fysisk aktivitet på Recept (FaR®) tagits fram, vilket kan skrivas ut av all legitimerad sjukvårdspersonal, inkluderat dietister. Tidigare studier har undersökt hur implementeringen av FaR® har fungerat. I dessa studier har inga dietister medverkat utan enbart annan vårdpersonal. Resultatet har varit att vårdpersonalen har haft en positiv inställning till FaR® men det prioriteras lågt i ett kort perspektiv pga. tidsbrist och bristande rutiner. Arbetssituationen hos vårdgivare har visat sig vara oacceptabel på många sätt enligt tidigare studier. Syfte Att studera dietisters arbetssituation utifrån idén att införa ett nytt arbetsinstrument (FaR®) i den dagliga dietistverksamheten. Metod Individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med en frågeguide för att skapa struktur i intervjuerna. Därutöver var intervjun flexibel. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter lades de in i en kvalitativ datamatris för vidare analys. Material Fem dietister inom primärvården från Stockholmsområdet intervjuades. De var mellan 30 och 45 år och hade arbetat mellan 3 och 14 år som dietister. Resultat Intressanta teman såsom dietisters åsikter om hälsa, syn på FaR®, deras arbetssituation samt tvetydiga inställning till arbetet resulterade studien i. Diskussion Dietisterna skulle gärna jobba med helhetsaspekten på hälsa där det både finns rum för kost och fysisk aktivitet. I nuläget krävs dock prioriteringar till fördel för kosten, för att leverera en bra kvalitet på patientbehandlingarna. Vilka faktorer som påverkar arbetstillfredsställelse analyserades i en teorimodell. Vissa starka, positiva faktorer kan väga upp andra negativa, missgynnande faktorer så att tillfredsställelsen av arbetssituationen ändå upplevs bra. Konklusion Denna undersökning har fått agera katalysator för att belysa dietisters arbetssituation. Skulle mer tid och resurser läggas på dietister inom sjukvård och hälsovård skulle möjligtvis FaR® användas i större utsträckning. / ABSTRACT Background Research of food and health has been explored for centuries. However little is known about the practical daily work situation among dietitians. Dietitians are mostly satisfied with their work but they also feel frustrated over the fact that they have time limitations. The dietitians work is a mix of food and health. During the last years the public health has been debated because of the rising problems with metabolic diseases. To enhance the public health, a new kind of prescription has been developed, called Physical activity on Prescription (PaP). All authorized medical personnel, including dietitians, have been given the right to prescribe it. The implementation of PaP has previously been studied. No dietitians were represented in these studies but other medical personnel were. They had a positive attitude to PaP but in a short perspective they have given it a low priority because of lack of time and routines. In many ways the work situation among health care providers is unacceptable, according to previous studies. Objective To study the work situation among dietitians with PaP as an illustrating factor. Methods Individualized qualitative interviews were conducted with the assistance of a question sheet to create a structural interview result. To investigate further, the interview was also flexible. The interview was recorded and then transcribed. The transcribed material was then put into a qualitative data matrix for analysis. Subjects/Settings Five dietitians from the primary care in Stockholm were interviewed. They were 30 to 45 years old and have worked as dietitians for 3 to 14 years. Results The study has resulted in many interesting themes such as dietitians view on health and on PaP, their work situation and their ambiguous feelings towards their work. Discussion The dietitians in this study would like to have more time to work with both nutrition and physical activity but for now they are forced to set their priorities to nutrition to deliver a good quality to their patients. Work satisfaction was analyzed in a theory model to determine which factors were the most important. Strong and positive factors showed to compensate for the more negative and disfavorable factors. The result was that the dietitians felt satisfied with their work situation even though there were some unfavorable factors involved. Conclusions This study became a way to discover and highlight the work situation among dietitians. If more time and money would be invested in health care, dietitians would have an opportunity to possibly use PaP in a greater extent.

Companies of today tend to invest more and more in workplace health promotion measures to improve employees ́ health. These health promotion measures have in particular been consisted of physical training, while the mental training have not received equal attention. Furthermore, research shows that a big part of how employees describe their well-being is based on how they experience their work situation. A few factors that have been identified to affect the work situation is work-related relationships, work environment and work-related strains. The aim of this study is therefore to contribute to an increased understanding of how employees experience that workplace health promotion in form of mindfulness can affect their work situation. The study has its basis on the Social cognitive theory and Acceptance and commitment therapy (ACT). In order to answer the aim, six semi-structured interviews were conducted at a consulting company in the real estate industry in Stockholm. The result showed that conclusions can be drawn about that mindfulness as a workplace health promotion in this context has a positive impact on employees work situation. The respondents stated that their relationships, work environment and ability to handle work-related strains had improved thanks to the implementation of mindfulness at work. They also stated that factors as their presence, openness and the ability to find their values had improved. The result is also supported by previous research which says that mindfulness has a positive impact on how employees experience their work situation.

Background: Previous research shows that openness in the Swedish public sector is limited and the social workers as a professional group rarely speaks out about their work situation. Aim: The aim of this study is to clarify which elements social workers experience enables and limits them to speak out concerning their work situation.  Methods: The study is based on seven individual qualitative interviews with social workers from different municipalities in Sweden. For analysis system theory and coping strategies are used. Results: Different factors are distinguished that both enables and limits social workers to use the coping strategie voice. The management style has been crucial and a democratic management style are preferred since they are more open to dialogue and were more encouraging to criticism. The openness between the levels at the workplaces turned out to be limited. The higher levels of management rarely included the social workers in dialogue and there were clear signs of a hierarchical view of communication.Conclusion: The social workers apply voice as a strategy to a greater extent than previous research shows. Despite the fact that the social workers are good at speaking out, the openness in the workplace turned out to be limited and this is something that needs to be developed and strengthened.

Genom åren har det skett en del förändringar i redovisning- och revisionsbranschen i Sverige. Detta har inneburit att enheterna för redovisning och revision har separerats hos några av aktörerna. KPMG och PwC ingår i Big Four och dessa två bolag valde år 2018 att specialisera sig på revision och därmed avyttra redovisningsenheten till riskkapitalbolaget Aspia. Syftet med denna studie är att undersöka upplevda effekter hos medarbetarna efter uppdelningen av redovisning och revision. Studien bygger på tre teorier: Maslows behovsteori, teori om medarbetarnas inställning till förändringar samt Herzbergs tvåfaktorteori. TIllsammans med tidigare forskning presenteras sedan en analysmodell. Studien undersöks med hjälp av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har genomförts för datainsamling. Totalt har fem personer som arbetar som redovisningskonsulter eller revisorer med någon form av koppling till antingen PwC, KPMG eller Aspia intervjuats. Studiens resultat visar att medarbetarnas upplevda effekter av förändringen skiljer sig åt beroende på titel inom branschen. Studien visade även att storleken på individernas verksamma kommun spelade en betydande roll för deras upplevda effekter på faktorerna motivation, tillfredsställelse och karriärmöjligheter. Individernas inställning till förändring är ytterligare en faktor som har visat sig ha en betydande roll för hur medarbetarna mottagit förändringen som skett inom branschen. / The accounting and auditing industry in Sweden has gone through some changes over the last years. One big difference is that the units of accounting and auditing has been separated for some of the actors. KPMG and PwC are a part of the Big Four and in 2018 these two companies chose to specialize in auditing and thereby divest the accounting unit to the venture capital company Aspia. The purpose of this study is to investigate the perceived effects of the employees after the division of accounting and auditing. The study is based on three theories: Maslow’s theory of needs, the theory of employees’ attitudes to changes and Herzberg’s two-factor theory. Together with previous research, an analysis model is then presented. The study is investigated using a qualitative method and the interviews are semi-structured, conducted for data collection. In total, five people who work as accounting consultants or auditors with some connection with either Pwc, KPMG or Aspia. The result of this study shows that the employees’ perceived effects of the change differ depending on the title within the industry. The study also showed that the size of the individual’s active municipality played a significant role for their perceived effects on the factors motivation, satisfaction and career opportunities. Individuals’ attitude to change is another factor that has been found to play a significant role in how employees received the change that has taken place in the industry.

I denna uppsats har upplevelser av korttidsvikariers psykosociala arbetssituation inom vård- och omsorg undersökts. Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har tillämpats på sju korttidsvikarier som i dagsläget arbetar inom bemanningsenheten på Luleå kommun. Uppsatsens syfte var att skapa en ökad förståelse för korttidsvikariers upplevelser av sin psykosociala arbetssituation med fokus på arbets- och anställningsvillkor. Vilka har analyserats utifrån perspektiven för Karasek och Theorells (1990) krav, kontroll- och stödmodell samt Atkinsons (1984) kärna- och periferimodell. För att uppfylla syftet har tre forskningsfrågor formulerats: ’’hur beskriver intervjupersonerna sina anställnings- och arbetsvillkor?’’, ’’hur kan dessa förstås med utgångspunkt i begreppen krav, kontroll och stöd?’’ och ’’på vilket sätt kan intervjupersonernas upplevelser förstås och diskuteras utifrån kärna- och periferimodellen?’’.   Resultatet visade att intervjupersonerna upplevde sin arbetssituation varierad och att de hade kontroll över tillgängligheten för arbete. Däremot upplevde de mindre kontroll över var arbetet kommer att utföras samt arbetspassens längd. Dessutom tycktes stöd från kollegor och chef bristfälligt, framförallt stödet från chefer. För att hantera ovissheten gällande arbetssituationen användes meningsbärande strategier som ingav ökad kontroll. Det visade sig även att intervjupersonerna överlag inte kände stor samhörighet till den ordinarie personalgruppen på arbetsplatserna. Däremot upplevdes relationerna kunna byggas upp vid frekvent arbete på en och samma arbetsplats.

Studien tar avstamp i de livliga diskussioner om specialpedagogens roll, uppdrag och arbetsuppgifter som förekommer i bland annat pedagogisk litteratur, tidskrifter och digitala forum. Syftet med studien är att belysa vilka arbetsuppgifter en specialpedagog, verksam inom förskola, grundskola och gymnasieskola i Sverige, bör utföra. Studien har en kvantitativ ansats och data samlades in med hjälp av anonyma digitala enkäter som besvarades av examinerade specialpedagoger. Resultatet visar att specialpedagoger är eniga om att en mångfald av arbetsuppgifter bör ingå i uppdraget. Resultatet visar också att specialpedagoger blir ombedda att utföra många arbetsuppgifter som de inte anser borde ingå i deras uppdrag. Av studien framgår att specialpedagoger önskar en tydligare rolldefinition och de lyfter rektors betydelse för detta. Studien kan utgöra ett bidrag till debatten om rollen och bidra till att klargöra behovet av tydliggjorda roller samt i förlängningen leda till ökad samsyn kring rollerna i skolan. / The study is based on the lively discussions about the special educational needs coordinator's role, assignments and tasks that occur in educational literature, journals and digital forums among others. The purpose is to shed light on which tasks a special educational needs coordinator, active in preschool, primary school and upper secondary school in Sweden, should perform. The study has a quantitative approach and data was collected using anonymous digital surveys. The respondents were graduated special educational needs coordinators. The result shows that special educational needs coordinators agree that a variety of tasks should be included in the assignment. The result also shows that they are asked to perform many tasks that they do not consider should be included in the assignment. The study shows that the special educational needs coordinators want a clearer role definition and they emphasize the importance of the principal in this. The study can constitute a contribution to the debate about the role, help to elucidate the need for clarified roles and in the long run lead to increased consensus about roles in school.

I ljuset av digitaliseringens konsekvenser på individer och organisationer undersöker denna studie hur implementationen av ett självbetjäningssystem påverkar anställdas arbetssituation inom cafébranschen. Genom en kvalitativ forskningsmetod med tematisk analys, baserad på intervjuer, har studien belyst olika aspekter av självbetjäningssystemets inverkan. Resultatet visar att systemet bidrar till förändrade arbetsroller och krav på personliga egenskaper, samt ett negativt inflytande på anställdas välmående, vilket visas genom stress och motstånd. Det framkommer att anställdas förmåga till att använda systemet på avsett sätt dikteras av tidigare erfarenhet, utbildning i systemet samt tillgång till stöd. Slutsatsen blir således att självbetjäningssystemet besitter framväxande egenskaper vilket påverkar de anställdas arbetssituation. / In light of the consequences of digitalization on individuals and organizations, this study investigates how the implementation of a self-service system affects employees' work situations within the café industry. Through a qualitative research method using thematic analysis based on interviews, the study has shed light on various aspects of the self-service system's impact. The results show that the system contributes to changing job roles and demands on personal qualities, as well as a negative influence on employees' well-being, manifested through stress and resistance. It is evident that employees' ability to use the system as intended is dictated by previous experience, training in the system, and access to support. The conclusion thus becomes that the self-service system possesses emerging properties which impact employees' work situation.