Le poète Salvador Espriu (1913-1985) est l’auteur d’une œuvre méditant sur l’absence. Son long poème composite, écrit sur plusieurs décennies, donne à penser l’inscription du poème comme expression singulière dans l’horizon de l’œuvre entrevue comme itinéraire spirituel. Le poème d’Espriu est hanté par la possibilité de se saisir, par les moyens du langage, de ce qui ne s’offre pas aux sens. Afin de comprendre cette articulation du sensible (le poème, la langue, la présence) et du suprasensible (la poésie, l’œuvre, l’absence), je fais appel à la notion de désir, envisagée à la fois comme pulsion fondamentale du littéraire, et comme représentation du discours figuratif. Dans le but de dépouiller ce désir des métaphores qui correspondent à la thématique amoureuse, et pour en dégager la forme d’un élan, je passe par l’archive des représentations d’Éros dans des textes de la tradition européenne (Platon, Apulée, Dante, Llull), avant d’interroger le désir à l’œuvre dans la poétique de Salvador Espriu, ce désir qui fouille les images de la mort, les mots de la langue catalane et les inscriptions littéraires et religieuses, s’en servant comme appui pour accéder à ce qui les dépasse. / The poet Salvador Espriu (1913-1985) is the author of a body of work that meditates on absence. His long composite poem, written over several decades suggests the inscription of the poem as a singular expression in the horizon of the work seen as a spiritual itinerary. Espriu’s poem is haunted by the possibility of grasping, through language, what is not available to the senses. So as to understand this articulation of the sensible (poem, language, presence) and the suprasensible (poetry, the work, absence), I call on the notion of desire, considered both as a fundamental drive of the literary and as a representation of figurative discourse. In order to strip this desire of the metaphors that correspond to the theme of love, and to extract the shape of an impulse I pass through archive of representations of Eros in texts from the European literary tradition (Plato, Apuleius, Dante, Llull), before questioning the desire at work in Salvador Espriu’s poetics, this desire which delves in the images of death, the words of the Catalan language and literary and religious inscriptions, using them as a support to access what is beyond them.

Syftet med studien var att undersöka hur olika brottsförebyggande aktörer ser på det 364 dagar långa uppehållet av skjutningar som varade i Linköping mellan 28 januari 2022 och 27 januari 2023. Syftet var även att studera hur aktörerna ser på förebyggande arbete mot skjutningar i Linköping på ett övergripande plan. För att studera detta har kvalitativa intervjuer genomförts med sex relevanta brottsförebyggande aktörer i kommunen. Resultatet visade att uppehållet utifrån informanternas beskrivning till stor del berodde på tillfälligheter som lett till avhållsamhet hos de som annars genomför skjutningar. Aktörerna hade dock tilltro till det egna och andra aktörers arbete på området, både preventivt och ingripande, och menade att samverkan mellan aktörerna är fundamentalt i arbetet mot skjutningar. De viktigaste slutsatserna var att det inte går att säkerställa varför uppehållet uppstod, men att aktörernas bilder av uppehållet och vilka åtgärder som fungerar var samstämmiga. Dessa åtgärder avser främst samverkan och närvaro. / The purpose of this study was to examine the perspectives of crime prevention actors regarding the 364-day absence of shootings in Linköping between January 28, 2022, and January 27, 2023. Additionally, the study aims to investigate how these actors perceive preventive efforts against shootings in Linköping. Qualitative interviews were conducted with six relevant crime prevention actors in Linköping to examine these aspects. The findings revealed that, according to the informants' descriptions, the absence of shootings during this period was largely due to coincidental factors that abstained potential perpetrators. Nevertheless, the actors expressed confidence in the effectiveness of their own and other actors' preventive and intervention initiatives, emphasizing the fundamental role of interagency collaboration in preventing shootings. The study concludes that while specific reasons for the absence cannot be determined, actors' perceptions and the importance of interagency collaboration was consistent. The findings highlight interagency collaboration and active presence in crime prevention.

This dissertation examines how early modern English playwrights employ absence to enrich their representations of the unknown, including witchcraft and the supernatural. Throughout the sixteenth and seventeenth centuries magical themes were often dramatized through visual and linguistic excess. Whether this excess was manifested through the use of vibrant costumes, farcical caricatures, or exaggerated dialogue, magic was often synonymous with theatricality. Playwrights such as William Rowley, Ben Jonson, and William Shakespeare, however, challenge stereotypical depictions of magic by contrasting excessive magic with the subtler power of restrained or off-stage magic. Embedded in the fantastical events and elaborate plots of Shakespeare and his contemporaries, absence, whether as an unstaged thing or person or an absent ideology, becomes a crucial element in understanding how playwrights represented and understood occult issues during the early modern period. Further, when gendered feminine, magical absences serve to combat oppressive silences within scripts and provide female subjects with an unimpeded and inherently magical space from which to challenge pre-established patriarchal systems of control. Each chapter in this dissertation, therefore, appraises the magical possibilities that theatrical absences provide to women as a platform from which to develop their narrative voice. Partnered with a complementary discussion of Jonson’s The Masque of Queens and two thematically linked witchcraft cases, my first chapter argues that Mistress Ford uses the complete stage absence of both a witch and a queen in The Merry Wives of Windsor to reform her community and critique her society’s unjust categorization of women. In chapter two, I examine a series of “vanishing acts” in The Birth of Merlin and argue that Rowley’s female characters use their final moments on stage to contextualize their impending absences for audiences as moments of magical defiance rather than defeat in the face of male tyranny. In my final chapter, I look at how magical objects, such as the handkerchief in Shakespeare’s Othello or the belt in Jonson’s The Sad Shepherd resist the absence of their female creators and continue to provide physically absent or dead women with magical agency. By structuring my dissertation on these three specific gradations of absence, I provide a nuanced analysis of the purposes these dramatic omissions serve by focusing on how these shades of absence subtly alter the ways in which we interpret and define early modern magical belief. / Thesis / Doctor of Philosophy (PhD)

Transportation via train is considered the most environmentally friendly way of traveling and is widely seen as the future of transportation. Canceled and delayed trains worsen customer satisfaction; thus, punctual trains are crucial for railway companies. One reason for canceled and delayed trains is the shortage of employees due to sickness or care of relatives, known as short-term absences. Therefore, it is important for railway companies to have reliable predictions of these. This thesis is in collaboration with SJ, the largest railway company in Sweden which offers trips all over Sweden and some other parts of northern Europe. The thesis predicts short-term absences with data provided by SJ, by using the machine learning methods random forest and extreme gradient boosting (XGBoost). The aim is to investigate if SJ can use machine learning algorithms and statistical analysis in their absence predictions and if it can yield better results than their current absence prediction methodology. Furthermore, the thesis identifies which factors are most important for the predictions. In addition to this, quantile regression is implemented for both methods since overestimating absenteeism could be better for avoiding employee shortage.  Two different datasets are used for two different tasks; one regression task to predict the number of absent employees on each date and one classification task to predict the probability of an absent employee on a specific duty, and then adding the probabilities to achieve the total predicted number of absent employees on each date. Both task formulations yielded good absence prediction results. XGBoost resulted overall in lower errors than random forest, meaning it was a slightly better model to implement for this task. When comparing the results, the performance for the developed models was better than the current predictions at SJ, meaning machine learning models could benefit SJ's prediction work. / Tågresor anses vara det mest miljövänliga sättet att resa på och betraktas av många som framtidens transportmedel. SJ är Sveriges största järnvägsföretag och erbjuder resor över hela Sverige och delar av norra Europa. Punktliga tåg är en mycket viktig faktor för järnvägsföretag, för att inte ha inställda och försenade tåg som försämrar kundnöjdheten. En orsak till inställda och försenade tåg är brist på personal på grund av sjukdom eller vård av anhöriga, så kallad korttidsfrånvaro. Därför är det viktigt för SJ att ha tillförlitliga prognoser gällande detta. Detta examensarbete försöker förutspå korttidsfrånvaro med data från SJ, genom att använda maskininlärningsmetoderna random forest och extreme gradient boosting (XGBoost). Syftet är att undersöka om SJ kan använda maskininlärningsalgoritmer och statistisk analys i sina frånvaroprognoser och om det kan ge bättre resultat än deras nuvarande prognoser. Vidare identifierar arbetet vilka faktorer som är viktigast för en pålitlig prognos. Utöver detta implementeras kvantilregression för båda metoderna eftersom överskattningar av frånvaro kan vara bättre för att undvika personalbrist. Två olika datamängder används för två olika uppgifter; en regressionsuppgift för att förutspå antalet frånvarande personal varje dag och en klassificeringsuppgift för att förutspå sannolikheten av en frånvarande personal under ett visst arbetspass. Modellen adderar sedan sannolikheterna för att få en prognos av det totala antalet frånvarande personal under varje dag. Båda uppgiftsformuleringarna resulterade i bra sjukprognoser. XGBoost resulterade totalt sett i lägre fel än random forest, vilket betyder att den var en något bättre modell att implementera för detta arbete. Vid en jämförelse av resultaten var prestationen för de utvecklade modellerna bättre än de nuvarande prognoserna hos SJ, vilket innebär att maskininlärningsalgoritmer kan gynna SJ:s prognosarbete.

Bakgrund: Studier visar att unga män har svårt för att sätta ord på sina känslor och att socialt konstruerade normer hindrar dem från att söka hjälp. Samtidigt påvisar studier att skolkuratorer har för många elever vilket begränsar hanterbarheten och handlingsutrymmet att arbeta förebyggande och främjande. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka de utmaningar och möjligheter som kuratorer på gymnasiet identifierar för att fånga upp killar som de bedömer vara i riskzon för psykisk ohälsa, med fokus på riskfaktorer, utmaningar och handlingsutrymme. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ ansats. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer på gymnasiet. Intervjuerna transkriberades och analyserades med tematisk analys. Resultat- & analysdelen framställdes utifrån insamlad empiri och presenterades sedan i relation till de teoretiska utgångspunkterna hegemonisk maskulinitetsteori och gräsrotsbyråkrati & handlingsutrymme samt tidigare forskning. Resultat: Studiens resultat visade att den psykiska ohälsan ökar och att frånvaro ses som den mest centrala riskfaktorn för psykisk ohälsa, men även underkända betyg och språkbarriärer. Studiens resultat påvisade även att fungerande rutiner är viktigt för att identifiera unga män i riskzon, samtidigt som upplevelsen att rutinerna ofta brister och att övrig skolpersonal behöver kompetenshöjas kring att se riskfaktorer. Upplevelsen var också att man som skolkurator inte räckte till.

Problematisk skolfrånvaro är ett socialt problem som ökar och skapar bekymmer i skolvärlden. Syftet med studien har varit att öka kunskapen kring skolkuratorernas upplevelser med arbetet med högstadieelever som har en problematisk skolfrånvaro. Studien har en kvalitativ ansats och sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer på högstadie-nivå. Intervjupersonerna hade socionomexamen och hade arbetat som skolkurator i minst ett år. Insamlade empiri analyserades med kvalitativ innehållsanalys och då utifrån tidigare forskning samt genom Lipskys teoretiska begrepp gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme. Resultatet visar att skolkuratorerna upplever att deras roll som skolkurator är otydlig och samtliga har, någon gång under sin tjänst, känt sig ensam i sin profession i skolan. Skolkuratorerna upplever även att arbetet med problematisk skolfrånvaro kunnat utföras annorlunda om det fanns mer resurser för arbete med problematisk skolfrånvaro. Arbetet med elever som har problematisk skolfrånvaro kräver god samverkan med både interna aktörer inom skolan och externa aktörer såsom socialtjänst. Omständigheter, som individuella-, skol- eller familjerelaterade svårigheter, ofta komplexa och i kombination upplevs av skolkuratorerna ligga bakom problematisk skolfrånvaro. / School absence among teenagers is a social problem that increases and contributes to challenges within the school system. The purpose of this study has been to gain an understanding regarding school councelors work in relation to students within the upper secondary education system, and their problematic abscence from school. It does so by using a qualitative method and by utilising six semi-structured interviews with school councelors currently working within the swedish upper secondary education system. The respondents have a bachelor degree in social work and have been working within the field for a minimum of one year. The collected empirical data was analyzed with the help of previous research as well as Lipskys theoretical concept of grassroots bureaucracy and room of action. The study shows that the school counselors experience in regards to their role as school counselors is uncertain, and that all respondents, at least once during their employment, have experienced some degree of loneliness. They have also experienced that the problematic school abscence among teenagers could be different, if the educational system as a whole had more availaible resources. In addition to this the school counselors highlighted the importance of internal cooperation (within the school system) and external cooperation (with, for example, social services). Regarding the underlying circumstances of problematic school abscence among teenagers the school counselors refers to individual, school or family related challenges. In its conclusion the study shows that a combination of the factors above contributes to problematic school abscence among teenagers.

Den här studien ämnar undersöka hur samverkan som medel framstår i arbetet med problematisk skolfrånvaro ur ett professionsperspektiv, men även hur yrkeskategorierna identifierar sig själva och andra i uppdraget att samverka. Underlättar, engagerar och ökar effektiviteten med samverkan såsom Skolverket (2009) påstår eller upplevs direktivet som ett hinder? För att nå en djupare förståelse av fenomenet samverkan har kvalitativa fokusgrupper genomförts med socialtjänstens socionomer, skolkuratorer, specialpedagoger och lärare. Det teoretiska ramverket utgår från socialkonstruktionismens idéer där Laclau & Mouffes diskursteori och analys använts. Hur professionernas diskurser fick betydelse och motiverades diskursivt i relation till samverkan kring problematisk skolfrånvaro har således varit i fokus. Resultatet skildrar huvudsakligen ett spänningsfält mellan skolprofessioners diskurser och socialtjänstens myndighetsdiskurs som rör samverkan kring skolfrånvaro, men även mellan skola och psykiatrin. Spänningen är som mest framträdande i talet omansvar där oenighet råder om vem som är specialist eller expert och vems ansvar det är att åka hem till elever. Samtliga skolprofessioner ses tillskriva socialtjänsten som den primära samarbetsparten vid problematisk skolfrånvaro. Här synliggörs den diskursiva makten manifesteras i en myndighetsdiskurs med bristande resurser, krav på dokumentation och åtgärder från skolan vilka genererar samarbete med andra aktörer hos främst kuratorer och specialpedagoger. Specialpedagoger vänder sig till psykiatrins professioner medan skolkuratorer och lärare ser dem som hindrande och sluter samverkan till skolans uppdrag. Utsagor om välfungerande och resursstarka vårdnadshavare talas också om på olika sätt där gradering av begreppen anses problematiskt. En annan upptäckt återfanns i socionomernas utsagor där en osäkerhet uppstod om anmälningar skulle inkomma tidigt eller sent. Osäkerheten indikerar en instabilitet vid bedömningar som också antyds resultera i att skolans behov av samarbete med socialtjänsten brister. Sammanfattningsvis åskådliggör resultatet fyra olika diskurser som talar om begreppet samverkan kring problematisk frånvaro på olika sätt där det dels saknas kännedom och förståelse för varandras uppdrag, dels vilka konsekvenser som kan uppstå då bedömningar och insatser nekas. Här kan särskilt den allians lyftas som specialpedagogerna sågs knyta till psykiatrin eftersom den skulle kunna leda till ett mer individcentrerat perspektiv på åtgärder.

Fler och fler elever har svårt med att gå i skolan. Problematisk skolfrånvaro påverkar eleven, familjen, skolan och till sist samhället. Skolsköterskans profession utgör en essentiell del för att bemöta och stödja elever genom att uppmärksamma riskfaktorer för ökad frånvaro i skolan och med detta främja elevers hälsa. Syftet med studien är att belysa riskfaktorer kopplat till problematisk skolfrånvaro hos elever i åldrarna 13-18 år. För att få en översikt av forskningsläget genomfördes en systematisk integrativ litteraturöversikt. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet blev 15 artiklar som beskriver olika riskfaktorer som presenteras i tre kategorier och nio subkategorier. De tre kategorierna blev ”Skolvärldens relationer”, ”Hemmet som plats för trygghet eller utsatthet” och ”Balansera hälsa och ohälsa”. Orsakerna till problematisk skolfrånvaro är komplexa med flertal variationer av riskfaktorer. Som skolsköterska är det en nödvändighet att förstå riskfaktorer som är kopplade till elevens problematiska skolfrånvaro för att arbeta hälsofrämjande. Vid mötet med eleven behöver skolsköterskan förstå elevens livsrytm för att främja hälsa och välbefinnande i en vårdande relation. / More and more pupils are finding it difficult to go to school. Problematic school absence affects the student, the family, the school and ultimately society. The profession of school nurse is an essential part of responding to and supporting pupils by identifying risk factors for increased school absenteeism and thereby promoting pupils' health. The aim of this study is to highlight on risk factors for increased school absence in students aged 13-18 years. A systematic integrative literature review was conducted to provide an overview of the state of research. The literature search was conducted in the Cinahl and PubMed databases. The result was 15 articles describing different risk factors presented in three categories and nine subcategories. The three categories were "School world relations", "The home as a place of safety or vulnerability" and "Balancing health and ill health". As a school nurse, understanding the risk factors associated with a student's problematic school absence is a necessity to work in a health-promoting way. When meeting with the student, the school nurse needs to understand the student's rhythm of life to promote health and well-being in a caring relationship.

The complexity of sustainable building maintenance environment requires managers to define and implement appropriate quality benchmark system suitable for this function. Lean Six Sigma (LSS) is one of the most effective process improvement and optimization philosophy that maintenance organisations can implement in their environment. However, literature review has shown that 90% of failures in LSS implementations are due to lack of readiness to change, the unawareness of the required benchmark organisation capabilities, and improper control of priorities. The contribution of the current research approach is in developing a hybrid Knowledge-Based (KB)/GAP/AHP System, consisting of three stages (Planning, Designing and Implementation) and containing over 2500 KB rules. The KB System can assist the decision-makers in identifying the obstacles behind the organisation readiness to change into a benchmark LSS maintenance environment. Thus the KB System will be used to achieve benchmark standards by determining the gap existing between the current environment and the benchmark goal, and then suggest a detailed plan to overcome these hurdles in a prioritised and structured manner, thus achieving cost benefits. To ensure its consistency and reliability, the KB System was validated in three Oman-based maintenance organisations, and one published case study for a UK-based organisation. The results from the validation were positive with the System output suggesting list of top priorities and action plans for achieving benchmark LSS standards for these organisations. The research concludes that the developed KB System is a consistent and reliable methodology for assisting decision-makers in designing, planning, and implementing LSS for benchmark sustainable building maintenance.

Bakgrund: Sjukfrånvaro, sjukskrivningar och ohälsa är något som kostar både samhället och företagen mycket pengar. En medarbetares personliga hälsa spelar en stor roll när det kommer till både lönsamhet och produktivitet på arbetsplatsen. Motion leder till att en individ blir bättre på att planera arbetsuppgifter, får bättre koncentration och initiativtagande. Många företag investerar i sin personal i form av friskvård, men den förbättrade prestationen varken redovisas eller mäts på ett specifikt konto i redovisningen.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur företag använder sig av nyckeltal som mäter den ekonomiska resultateffekten av friskvård och andra hälsofrämjande insatser.  Metod: Vi kommer i det här arbetet använda oss av en kvalitativ metod tillsammans med en deduktiv ansats. Datainsamling sker genom semistrukturerade intervjuer eftersom vi då har möjlighet att anpassa våra frågor och följdfrågor. Totalt har 14 respondenter från 13 olika företag intervjuats.  Slutsats: Studien har visat att företag vanligtvis inte mäter den ekonomiska effektiviteten av friskvård och hälsofrämjande insatser, varken generellt eller med hjälp av bestämda nyckeltal. Flertalet upplever att det saknas ett enkelt tillvägagångssätt och många upplever inte sjukfrånvaron som ett problemområde. Samtidigt visade studien att sjukfrånvaron kan vara missvisande eftersom anställda underpresterar på grund av sjuknärvaro. / Background: Absence due to illness, sick leave and ill health is something that costs both society and companies a lot of money. An employee's personal health plays a big role when it comes to both profitability and productivity in the workplace. Exercise leads to an individual becoming better at planning tasks, gaining better concentration and initiative. Many companies invest in their staff in the form of wellness, but the improved performance is neither reported nor measured in a specific account in the accounting. Purpose: The purpose of the essay is to investigate whether and how companies use key performance indicators that measure the financial performance effect of employee welfare benefits and other health-promoting efforts. Method: In this essay we will mainly use a qualitative method together with a deductive approach. Data collection is conducted through semi-structured interviews, since we then have the opportunity to both adapt our questions and follow-up questions. A total of 14 respondents from 13 different companies were interviewed. Conclusion: The study has shown that companies usually do not measure the financial effectiveness of employee welfare benefits and health promotion efforts, neither generally nor with the help of specific key performance indicators. The majority feel that there is no simple approach and many do not experience sickness absence as a problem. At the same time, the study showed that sickness absence can be misleading because employees underperform due to presenteeism.