Syftet med studien var att undersöka hur hög precision äldre personer har när de ålderskattar maskerade och omaskerade ansikten. 21 kvinnor och 19 män, totalt 40 deltagare med genomsnittlig ålder på 57,7 år fick skatta åldern på 30 maskerade och 30 omaskerade ansiktsbilder. Samma stimuluspersoner användes med och utan mask. Stimulusbilderna delades upp i grupperna yngre (18-32 år) samt äldre (39-72 år). Resultatet visar att omaskerade ansikten skattas med högre precision än maskerade ansikten och att kvinnor hade en högre precision än män. Inga signifikanta skillnader fanns i deltagarnas förmåga att skatta yngre eller äldre ansikten. Tre interaktionseffekter hittades. (1) Mellan ålder och kön, (2) mellan ålder och maskering och (3) mellan mask, ålder och kön. De systematiska avvikelserna visar att de yngre och omaskerade stimuluspersonernas ålder överskattades samt att de äldre personernas ålder underskattades. Resultatet diskuteras i relation till åldersskattnig och självförankringseffekt. / The purpose of this study was to examine how precise older people can estimate the age of masked and unmasked faces. 21 women and 19 men, 40 participants in total, were shown pictures of 30 masked and 30 unmasked faces, and asked to estimate their age. The same stimulus persons were both masked and unmasked. The pictures were divided into age groups, younger (18-32) and older (39-72). The results showed that unmasked faces were better estimated than masked faces, and that women were more precise than men. There were no significant difference between participants ability to estimate the age of young and old faces. Three interaction effects was found. (1) Between age and sex, (2) between age and mask and (3) between mask, age and sex. The systematic divergences show that the age of the younger and unmasked stimulus persons were overestimated, and that the age of the older persons were underestimated. The results are discussed in relation to age estimation and self-anchoring effects.

Denna studie undersöker hur människor uppfattar datorgenererade androgynaansikten. Detta i förhållande till tidigare forskning som har undersökt hur androgynaansikten hos riktiga människor uppfattas av andra människor. En artefakt i form av fem olika 3D-modellerade ansikten har testats och undersökts genom en kvantitativ metod i form av en webbenkät. I denna webbenkät finns även kvalitativa element i form av textsvar. Resultatet av webbenkäten visar på att människor uppfattar androgynadatorgenererade ansikten som neutrala. Feminina drag uppfattades som attraktiva medan maskulina drag uppfattades som oattraktiva.

Detta examensarbete är en kvalitativ empirisk studie av högstadieelevers bilder av bråktal, baserad på intervjuer med två fokusgrupper. Totalt har nio elever i årskurs 7 och 9 deltagit i studien. Resultatet presenteras utifrån olika teman funna genom en innehållsanalys, samt utifrån bråkets fem ansikten (Löwing och Kilborn, 2002) och den duala begreppsbilden (Sfard, 1991). I studien visas att eleverna i stor utsträckning relaterar bråktal till procent. Därtill representerar eleverna huvudsakligen bråktal med en uppdelad cirkel. Resultaten exemplifieras med intervjuexcerpter samt elevernas anteckningar och bilder.Studien bygger även vidare på ett tidigare examensarbete där en litteraturstudie gjordes på samma tema (Wahlström, 2018).

Podcasts har blivit större under det senaste decenniet och i takt med utvecklingen har det blivit alltmer intressant att studera. Att delta i en podcast innebär att du som talare möjligtvis reflekterar mer kring ditt medverkande eftersom åhörarskaran är stor. Av den anledningen är skratt intressant att studera i detta format eftersom skrattet kan säga en del om samtalet. Syftet med studien är att utifrån ett samtalsanalytiskt ramverk utforska skrattet som samtalsstrukturerande resurs i podcastavsnitt. Studien söker svar på frågor om mängd, placering och funktion. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor har fyra avsnitt från Nordens största intervjupodcast Framgångspodden fått utgöra empirin. För studien har samtalsanalysen, topiker, kotext, samtalsstöd och socialt ansikte varit viktiga teoretiska utgångspunkter. Dessa har sedan utgjort tolkningsramar för både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Skrattet har klassificerats utifrån sin kontext och sin funktion.   Resultatet visar att det ensamma skrattet är det vanligast förekommande under den egna talturen och det fyller oftast en ansiktsräddande funktion. Undersökningen visar också att mängden skratt skiljer sig mellan deltagarna och att det således är ett individuellt drag. Resultatet visar vidare att humor inte är det som framkallar mest skratt. Intervjuaren har ungefär samma skrattfrekvens med alla gäster. De skrattfunktioner han tar till i avsnitten skiljer sig däremot åt genom att han bland annat använder skratt för att anpassa sig till gästerna. Det kan vara ett tecken på att han är en erfaren intervjuare som fyller de behov och luckor som behövs. Poddformatet har med största sannolikhet påverkat deltagarnas skrattanvändning.

<p>Med utgångspunkt i teoribegreppen fysionomi och fotogeni analyseras närbilderna av Anna Karinas ansikte i Vivre sa vie (Jean –Luc Godard, 1962). Arbetet inleds med en teoretisk re-dogörelse av begreppens uppkomst, innebörd och användningsområde. Fokus i den här delen är kring Jean Epstein och Béla Balázs texter om begreppen och dess framväxt på 1920-talet. Vivre sa vie är uppdelad i 12 episoder, i 6 av dem förekommer närbilder av ansiktet som ingår i arbetets filmanalys. Syftet är att hitta spår av begreppen i närbilderna, samt av resultatet där-ifrån undersöka tolkningsvarianter av närbildernas narrativ.</p><p>Genom att ställa begreppen mot varandra och koppla dem till senare teorier inom området, belyses och problematiseras diskursen ytterligare. Filmbilder som plockas ur sitt sammanhang och sätts ihop efter varandra skapar nya narrativa aspekter, detta undersöks i arbetet. Kopplingar görs till dansken Carl.T. Dreyers filmstil i slutet av stumfilmsepoken. Andra äm-nen som behandlas i uppsatsen är identitetsproblematiken i den moderna storstaden och dis-kursen kring bildens moral och konstens aura.</p><p>Teorier kring filmens narrativ kopplas främst till David Bordwell´s text Narration in the Fic-tion Film. Där han menar att Vivre sa vie handlar om problem med kommunikation på olika sätt. Vidare menar han att filmens handling kan tolkas som att den kretsar kring filmmediet generellt. Resultatet av filmanalysen gav utläsbara spår av fysionomi i ansiktets mimik. Det var besvärligare att visa på närbildernas fotogena innehåller. I filmens ljud och i abstraktionen av ansiktet finns dock kopplingar till fotogenibegreppet.</p>

Med utgångspunkt i teoribegreppen fysionomi och fotogeni analyseras närbilderna av Anna Karinas ansikte i Vivre sa vie (Jean –Luc Godard, 1962). Arbetet inleds med en teoretisk re-dogörelse av begreppens uppkomst, innebörd och användningsområde. Fokus i den här delen är kring Jean Epstein och Béla Balázs texter om begreppen och dess framväxt på 1920-talet. Vivre sa vie är uppdelad i 12 episoder, i 6 av dem förekommer närbilder av ansiktet som ingår i arbetets filmanalys. Syftet är att hitta spår av begreppen i närbilderna, samt av resultatet där-ifrån undersöka tolkningsvarianter av närbildernas narrativ. Genom att ställa begreppen mot varandra och koppla dem till senare teorier inom området, belyses och problematiseras diskursen ytterligare. Filmbilder som plockas ur sitt sammanhang och sätts ihop efter varandra skapar nya narrativa aspekter, detta undersöks i arbetet. Kopplingar görs till dansken Carl.T. Dreyers filmstil i slutet av stumfilmsepoken. Andra äm-nen som behandlas i uppsatsen är identitetsproblematiken i den moderna storstaden och dis-kursen kring bildens moral och konstens aura. Teorier kring filmens narrativ kopplas främst till David Bordwell´s text Narration in the Fic-tion Film. Där han menar att Vivre sa vie handlar om problem med kommunikation på olika sätt. Vidare menar han att filmens handling kan tolkas som att den kretsar kring filmmediet generellt. Resultatet av filmanalysen gav utläsbara spår av fysionomi i ansiktets mimik. Det var besvärligare att visa på närbildernas fotogena innehåller. I filmens ljud och i abstraktionen av ansiktet finns dock kopplingar till fotogenibegreppet.

De ekonomiska klyftorna i Sverige växer i stadig takt, samtidigt som den svenska ekonomin i övrigt går väldigt bra. Men vad händer med de som drabbas av fattigdomen? Hur konstrueras den fattigas position i samhället? Den här studien syftar till att utreda hur ekonomiskt utsatta människor representeras och problematiseras i dagens populärkultur. Utifrån maktens tredje ansikte undersöks därför tv-programmet Lyxfällan med särskilt fokus på att analysera subjektspositioner och subjektifieringseffekter. Ytterligare undersöks vilka maktrelationer som skapas och reproduceras i Lyxfällan. Till sin hjälp stödjs studien av ett teoretiskt ramverk vilken beskriver hur fattigdom representerats genom historiens lopp samt vilka eventuella effekter det skapar i det politiska livet. Särskilt fokus ligger på att undersöka huruvida vi i Sverige använder oss av diskursen ’undeserving poor’. Materialet som undersöks är ett urval av Lyxfällans avsnitt under 2017. Studiens resultat visar att den diskurs som upprätthålls i Lyxfällan har inflytande på deltagares aktörsskap till det negativa. Slutsatsen av det här arbetet är att fattigdom har individualiserats vidare analyseras vilka konsekvenser det kan tänkas ha för politiken.

This Bachelor’s Thesis in Computer Science investigates the use of the parameterised facial animation model named CANDIDE-3 (J. Ahlberg, 2001) in Telepresence communication with relatively cheap hardware. An experimental study was conducted to evaluate how well an implementation using the Microsoft Kinect Face Tracking device could capture and animate the 6 classical emotional states: joy, sadness, surprise, anger, fear and disgust. A total of 80 test candidates took part in a survey where they were to try and classify the emotional states of images of photographed and animated faces. The animated faces were created using the prototype system built for the purpose of the survey and rendered onto the robotic Furhat face (Al Moubayed, S., Skantze, G., Beskow, J., Stefanov, K., &amp; Gustafson, J, 2012). Results showed that a person’s emotional state is preserved very well through the animation technique used, and for some basic emotions, like joy or sadness, the animation could even amplify the emotional state for the viewer. However, the 6 Action Units captured from the Kinect device were not enough to sufficiently distinguish between even some of most the basic emotional states (e.g. disgust, anger). / Denna kandidatuppsats inom Datateknik undersöker hur väl den parametriserade animationsmodellen CANDIDE-3 (J.Ahlberg, 2001) kan användas för att visa ansiktsuttryck inom Telepresence-sammanhang med hjälp av relativt billig hårdvara. En experimentell studie utfördes för att undersöka hur väl en implementation som använder Microsoft Kinects ansiktsigenkänning kunde fånga och animera de 6 klassiska ansiktsuttrycken: glädje, sorg, förvåning, ilska, rädsla och avsky. Totalt deltog 80 personer i undersökningen där deras uppgift var att klassificera känslomässiga tillstånd från fotograferade och animerade ansikten. De animerade ansiktena skapades med hjälp av det prototypsystem som byggdes i undersökningens syfte och renderades på det robotiserade Furhat-ansiktet (Al Moubayed, S., Skantze, G., Beskow, J., Stefanov, K., &amp; Gustafson, J, 2012). Resultat visade att en persons känslomässiga tillstånd väldigt väl bevaras genom animationstekniken som används, och för några grundläggande känslor, såsom glädje och sorg, kunde animationen till och med förstärka det känslomässiga tillståndet för åskådaren. De 6 AU-enheterna som fångas av Kinect-enheten var dock inte tillräckliga för att särskilja till och med några av de mest grundläggande känslomässiga tillstånden (såsom avsky, ilska).

Jag har genom en förberedande fältstudie, litteraturgenomgång och enkätintervjuer undersökt svenska och kinesiska företagsrepresentanters upplevelser av det interkulturella mötet, med utgångspunkt i svenska företag som opererar på den kinesiska marknaden. Det var uppsatsens syfte och jag har utgått ifrån frågeställningen: Hur upplever svenska och kinesiska företagsrepresentanter det interkulturella mötet? Subfrågor till denna är: Vilka kulturella faktorer skapar det kinesiska sättet att kommunicera? Hur upplever svenska företagsrepresentanter det interkulturella mötet med den kinesiska marknaden? Hur upplever kinesiska företagsrepresentanter det interkulturella mötet med svenska företagsrepresentanter? Vilka av studien framkomna faktorer skulle kunna underlätta det interkulturella mötet för svenskars fortsatta affärer i Kina? Det är gjort genom att identifiera skillnader mellan den svenska och kinesiska kulturen för att förklara de bakomliggande faktorerna till att vi uppfattar varandra som vi gör, och genom det belysa ett urval möjligheter och fallgropar som den kinesiska kulturen kan medföra för svenska företag som opererar på den kinesiska marknaden. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier inom publika relationer samt interkulturell kommunikation. Litteraturgenomgången fokuserar på faktorer såsom mianzi, lian, guanxi samt filosofiska influenser som har inverkan på kommunikationsmönstret. Jag har använt mig av exempel på hur andra svenska och internationella företag anpassat sitt PR-arbete till den kinesiska kontexten för att skapa ytterligare en dimension. Vidare belyses respondenternas svar ur skenet från Hofstedes dimensioner kollektivism, maktdistans, maskulinitet, osäkerhetsundvikande, tidsorientering samt Halls teori om låg och hög kontext. Min slutsats är att interkulturell kommunikativ kompetens snarare rör sig om social kompetens och förståelse, vilket grundar sig i att lyhördhet, ödmjukhet, självinsikt och självkännedom är ledord för all kommunikation – oavsett om det är intra- eller interkulturell sådan. Skillnaderna i kulturerna skall inte överdrivas då människor i grunden är ganska lika. Majoriteten av de svenska och kinesiska respondenterna har aldrig råkat ut för något större problem på grund av kulturella skillnader. Sverige och Kina är inte så långt ifrån varandra som mycket litteratur insinuerar. I ljuset av den förberedande fältstudien, enkätintervjuerna och viss litteratur vågar jag påstå att stora delar av litteraturen präglas av ett närapå sensationsjournalistiskt angreppsätt med dualistiska perspektiv som exotifierar och mystifierar Kina.     Seeing is believing! Vi ser inte Kina som det faktiskt är, utan som vi hoppas, tror eller fruktar att det är. Frédèric Cho, Senior Adviser, Handelsbanken Capital Markets / I have through a preparatory field survey; literature review and survey interviews examined Swedish and Chinese business representatives’ experiences from the intercultural meeting, based on Swedish companies operating on the Chinese market. It was the purpose of the essay and I have started from the question: How has Swedish and Chinese business representatives experienced the intercultural meeting? Underlying questions are: What cultural factors create the Chinese communication style? How does Swedish business representatives experience the intercultural meeting with the Chinese market? How does Chinese business representatives experience the intercultural meeting with Swedish business representatives? Which of the study presented factors could facilitate the intercultural meeting of the Swedes continued business in China? This is done by identifying differences between Swedish and Chinese culture with the aim to explain underlying factors to why we perceive each other as we do, and through this highlight a selection of opportunities and pitfalls that the Chinese culture may have on Swedish companies operating on the Chinese market. The theoretical framework consists of theories in public relations, and intercultural communications. The literature review focuses on factors such as mianzi, lian, guanxi and philosophical influences that have an impact on the communication pattern. I have used examples from Swedish and international companies that have adapted their public relations work for the Chinese context to create an additional dimension. Moreover, the respondents’ answers are elucidated in the light of Hofstede’s dimensions of collectivism, power distance, masculinity, uncertainty avoidance, time orientation and Halls’s theory of low and high context. My conclusion is that intercultural communicative competence, rather are social skills and understanding, which is based on responsiveness, humility, self-awareness and self-knowledge – keywords in all aspects of communication whether it is intra- or intercultural such. Differences in cultures should not be exaggerated since people are fundamentally quite similar. The majority of the Swedish and Chinese respondents have never encountered any major problems due to cultural differences. Sweden and China are not as far apart as much literature insinuates. In the light of the preparatory field survey, survey interviews and some literature I venture to say that much of the literature is characterized by an almost sensational journalistic approach with dualistic perspective exotifying and mystifying China.     Seeing is believing! We do not see China as it actually is, but as we hope, believe and fear it is. Frédèric Cho, Senior Adviser, Handelsbanken Capital Markets

Att skapa attraktiva program är en av TV-producenternas huvuduppgifter. Mycket i detta arbete handlar om att etablera och behålla kontakt med TV-tittare genom tilltal, dvs. olika sätt att involvera TV-tittare i handlingen i programmen, i vilket studiopublikens skratt spelar en viktig roll. Deras skratt påverkar liveness som är TV-tittarnas känsla av spontanitet. I denna studie analyseras tilltal i situationer kring studiopublikens skratt i pratshower med kändisar som är orienterade mot humor och underhållning ("Hellenius hörna" och "Robins"). Interaktionen i dessa situationer studeras med hjälp av Conversation Analysis, Grices teori om samtalsprinciper samt Goffmans teorier om ramar och ansikte. Syftet med studien är att analysera det tilltal som skapar studiopublikens skratt och på detta sätt engagerar TV-tittarna, samt att upptäcka återkommande mönster i tilltalsstrukturer. Resultaten av studien visar att skratt skapas i samarbete mellan värden, gäster och studiopubliken, att olika slags avvikelser (rambrott) från bl.a. samtalsnormer, som skapar kontrast och skratt samt leder till frekventa orienteringskiften (ramskiften), är normen för denna sorts interaktion och tilltal. Småprat är den kategori som innehåller flest avvikelser, som därmed skapar mest skratt och bidrar mest till liveness. Olika typer av småprat, mönster i dem samt andra mönster identifierades.