Från och med höstterminen 2018 är programmering en del av kursplanen i matematik, och har då placerats under det centrala innehållet för algebra. Trots att det inte är obligatoriskt förrän höstterminen har lärare redan börjat undervisa i programmering, och appar är då en populär lärresurs. Hur väl stämmer apparna för programmering överens med kursplanen i matematik, och hur väl lämpar de sig för undervisning på lågstadiet? Med utgångspunkt i dessa frågor gjordes en analys av 14 programmeringsappar som riktar sig till lågstadieåldrarna, 6-10 år. Studien är en kvalitativ innehållsanalys med en analysmodell som baserats på kursplanen i matematik, teorier om pre-algebra samt kriterier som lärare anser viktiga för en bra app. Studien visar att apparnas lämplighet för matematikundervisning varierar, men att det är de appar som är utformade som spel som stämmer bäst överens med kursplanen i matematik. Det är också dessa appar som har en pedagogisk utformning som lämpar sig bäst för undervisning på lågstadiet. Resultatet av studien ifrågasätter dock valet att placera programmering under algebra i läroplanen, då kopplingen däremellan inte är helt tydlig. / Starting in the fall of 2018, programming is a part of the Swedish curriculum for mathematics and has been placed under the core content for algebra. Even though it is not obligatory until the fall, some teachers have already started teaching about programming using apps as a digital learning resource. How well do the programming apps fit with the curriculum for mathematics, and how suitable are they to be used in primary school education? With these questions in mind an analysis was made of 14 programming apps for children 6-10 years old. The study is a qualitative content analysis with an analysis model based on the curriculum for mathematics, theories about pre-algebra and criteria that teachers believe to be important in the choice of a good app. The study shows that the apps’ suitability for mathematics education vary, but it is the apps that are designed as games that fit best with the curriculum for mathematics. These apps also have the pedagogical design that suits best for primary school education. The study’s results question the choice of placing programming under algebra in the curriculum, since the connection between the areas is not quite clear.

Den psykiska ohälsan ökar internationellt och även i Sverige, samtidigt rapporteras den psykiatriska vården vara bristfällig på grund av sin låga tillgänglighet. Ett sätt att öka tillgängligheten av vården kan vara genom en smartphone-applikation. Men oavsett hur effektiv en app är, så tillför den ingenting om den inte används. Syftet med denna studie är därmed att utreda attityder till denna typ av digitalisering samt undersöka vilka appfunktioner som skulle möta psykiatripatienters behov. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med personer som fått vård vid psykiatrin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och vi analyserar sedan empirimaterialet utifrån det teoretiska ramverket Technology Acceptance Model (TAM). Studiens resultat visar på att samtliga av de deltagande psykiatripatienterna har överlag positiva attityder till konceptet att använda appar vid vård av psykisk ohälsa. De positiva attityderna grundar sig dock på förutsättningen att en sådan app ska utgöra ett komplement till den psykiatriska vård som finns idag. Slutligen presenterar studien även att det tyder på att de funktioner som lämpar sig väl för att möta psykiatripatienters behov är sådana som tillgängliggör psykiatrin genom att förmedla information snarare än att erbjuda behandling genom mobilapplikationen. / Mental illness is increasing, both globally and in Sweden. Meanwhile it is reported that the psychiatric care is inadequate because of its low availability. A solution to this problem is to increase the availability of care through a smartphone application. But no matter how effective an app might be, it will not solve anything if it is not used. The purpose of this study is therefore to investigate attitudes towards this kind of digitalization and to examine what kind of app functions that can meet patients needs. The study is based on qualitative interviews with persons that have received care from the psychiatry at Akademiska sjukhuset in Uppsala, Sweden. Furthermore, we analyze the empirical material by using the theoretical framework Technology Acceptance Model (TAM). The results show that all of the participating patients generally have positive attitudes towards the concept of using apps for mental health care. Although, these positive attitudes require that a mental health app should be complementary to the psychiatric care available today, not replace it. Finally, the study also suggests that application functions that are well suited to meet the needs of the patients are those who make the mental health care more available by providing information rather than offering treatment through the application.

I skolans matematikundervisning inkluderas ibland surfplattor och appar. En app är ett dataprogram som används på surfplattor. Syftet med denna studie är att bilda kunskap om hur lärare i årskurs 1–3 undervisar matematik med hjälp av olika appar. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sex lärare som arbetar kontinuerligt med appar i matematikundervisningen. Resultatet visar att om appar ska användas i undervisningen bör det finnas ett tydligt mål och ett syfte med användandet, samt att det ska kunna kopplas till läroplanen och matematikboken. Vidare framkommer att användandet av appar sker på olika sätt och oftast med flera syften. Främst beskrivs appar som ett kompletterande verktyg och som en tillgång för att introducera ett centralt innehåll. Lärarnas syften med användandet var bland annat för mängdträning, individualisering eller för att skapa en högre måluppfyllelse. Andra syften med att använda appar var tidsbesparing, höjd motivation, direkt återkoppling, eller för bedömning och uppföljning. Lärarna använde olika appar i sin undervisning och det framkom vid intervjuerna att urvalet gjordes på tre olika sätt: Genom ett fritt val, via en IKT-ansvarig på skolorna eller via kommunens IT- avdelning. / Tablets and apps are more and more often used in math teaching. An app is a software program used for tablet computers. The purpose of this study is to create knowledge about how teachers in classes 1–3 teach math with help of different apps. The study was made through qualitative interviews with six teachers who work continuously with applications in math teaching. The result shows that if apps are to be used in teaching there should be a clear goal and purpose of the use. It should also be possible to relate to the curriculum and the course book. Furthermore, the study reveals that there are different ways and purposes of using apps. The apps are mainly described as complementary tools and as an asset in order to introduce a mathematical area. The teachers’ purposes were, for example, to increase the amount of practice, individualization, or to create a higher accomplishment rate. Other purposes of using apps were to produce direct feedback, increase student motivation, or for evaluation and follow-up. The selections of apps which were used for teaching varied and were chosen in three different ways; through free choice, via an ICT responsible, or via an IT office.

Context: The amount of Mobile Health (mHealth) applications to cultivate a healthy lifestyle or rehabilitate patients with physical or mental disabilities are increasingly available on app stores[1]. However, without a validation process, satisfactory results may not be obtained, especially for behaviour change apps.  Objectives: Discover validation tools with high adaptability and design a validation process of mHealth apps for behaviour change involving theoretical frameworks.  Methods: The author conducted a literature review of previous behaviour change theories, validation tools, and research methods to design a validation process for behaviour change apps. A mixed research method of preliminary questionnaire followed by semi-structured interview for limited amount of participants was proposed to empathy with users and evaluate features in the app. Lastly, a case study of a smoking cessation app (Myli) was practiced to examine the feasibility of the designed validation process. Results: A four-step validation process was designed as an instruction to validate mHealth apps step by step, especially behaviour change apps. From the case study, we obtained the knowledge and opinions through the survey and interview such as smoking behaviours, expectations and requirements on user experience, recommendations on features,etc, with five elder smokers and five younger medical students.  Conclusions: This paper contributes a validation study of mHealth apps that applying behaviour change theories and validation tools. Furthermore, the proposed validation process allows app developers or medical professions to adapt their own requirements in validation to meet the app users’ needs. / Sammanhang: Mobile Health (mHealth) applikationer för att bilda hälsosam livsstil eller att rehabilitera patienter med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar är alltmer tillgängliga i appbutiker [1]. Men utan en valideringsprocess kan tillfredsställande resultat inte erhållas, särskilt i appar för beteendeförändringar. Mål: Upptäcka valideringsverktyg med hög anpassningsförmåga och designa en valideringsprocess för mHealth-appar för beteendeförändringar som involverar teoretiska ramverk. Metoder: Författaren genomförde en litteraturgenomgång av tidigare beteendeförändringsteorier, valideringsverktyg och forskningsmetoder för att utforma en valideringsprocess för appar avsedda till beteendeförändringar. En blandad forskningsmetod av ett preliminärt frågeformulär som följs upp med en semistrukturerad intervju med ett begränsat antal deltagare föreslogs för att bättre förstå användare och utvärdera funktioner i appen. Slutligen praktiserades en fallstudie av en rökavvänjningsapp (Myli) för att undersöka genomförbarheten av den designade valideringsprocessen. Resultat: En valideringsprocess i fyra steg utformades som en instruktion för att validera mHealth-appar steg för steg, särskilt appar avsedda för beteendeförändringar. Genom fallstudien fick vi kunskaper och åsikter såsom rökbeteenden, förväntningar och krav på användarupplevelse, rekommendationer om funktioner etc genom enkäten och intervjun med fem äldre rökare och fem yngre läkarstudenter. Slutsatser: Denna artikel bidrar med en valideringsstudie av mHealth-appar som tillämpar teorier för beteendeförändringar och valideringsverktyg. Dessutom möjliggör den föreslagna valideringsprocessen apputvecklare eller de medicinska yrkesverksamma att anpassa sina krav i validering för att möta appanvändarnas behov.

Dagens samhälle har ett stort informationsflöde genom den digitalisering som är gjord och som ständigt är under utveckling. I denna digitalisering finns det många olika användningsområden och i skolan finns det många ämnen med olika arbetssätt. Genom utbildning får eleverna möjlighet att använda digitala verktyg som främjar till deras kunskapsutveckling (Skolverket 2019, s. 13). Denna studie har i syfte att analysera lärares erfarenheter med digitala verktyg i elevers läs- och skrivinlärning i årskurs F-3. Det är en undersökning som kommer att titta på vilken metodik lärare använder i elevers kunskapsutveckling. Studien visar på att det finns lika många metoder som det finns lärare att arbeta med i elevers läs- och skrivinlärning. Det är de engagerade lärarna som lyckas med att anpassa digitala verktyg till både lektion och elev. Denna studie är både en kvantitativ och kvalitativ undersökning som kommer att redovisa lärarnas uppfattningar kring arbetet med digitala verktyg. / <p>Godkänt datum 2021-05-05</p>

Google’s Instant Apps and Apple’s App Clips are technologies that enable small segments of full scale apps to run on a mobile device, without needing to have the app installed. By restricting the size of these segments, they are able to download and run almost instantly. Marketed as an effective way to order food, rent bikes, and pay for parking, the technology has not been widely adopted. Furthermore, publicly available research on the topic is very limited. In this study, attitudes towards Instant Apps and App Clips found in user submitted posts on Reddit were examined. By conducting a sentiment analysis, the aim is to gain insight into how the opinions on these technologies have changed over time since their introduction. The results show that the sentiment has become slightly more positive over time. Additionally, differences in sentiment between the two technologies were found, but the limited number of data rows prevent the possibility of drawing reliable conclusions on this. / Googles Instant Apps och Apples App Clips är teknologier som möjliggör att små segment av mobilapplikationer i fullstorlek kan köras på en enhet utan att enheten behöver ha applikationen installerad. Genom att storleken på dessa segment begränsas kan de laddas ned och köras nästan omedelbart. Tekniken marknadsförs som ett smidigt och effektivt sätt att t.ex. beställa mat, hyra cyklar eller betala för parkering. Dock har den adopterats i låg grad. Mängden tillgänglig forskning på dessa teknologier är mycket begränsad. I denna studie undersöks attityder gentemot Instant Apps och App Clips så som de representeras i användarinlägg på Reddit. Genom sentimentanalys ämnas att få insikt om hur åsikterna kring dessa teknologier förändrats sedan de offentliggjordes på marknaden. Resultatet visar att sentimentet blivit något mer positivt över tid. Skillnader mellan sentimentet för de olika teknologierna hittades också, men tillförlitliga slutsatser om detta kan dock inte dras på grund av den begränsade datamängden.

Mobile applications tend to access data beyond their intended functionality and share this data with third parties for various purposes including marketing, profiling and advertisement. This data also includes user’s personal information and access to this personal information without user’s consent put user’s privacy at risk. User’s Inability to easily find privacy friendly apps and befuddling permission requests paves the way for malicious apps to get access to user’s personal information. Keeping in mind the different level of privacy aware users, we have presented a privacy enforcement framework in this thesis. This framework not only helps user to find alternative privacy friendly apps but also encourage users to review their privacy settings on the smartphone. An app discovery tool is developed to search privacy friendly apps amongst the group with similar functionality. The search results are sorted by privacy friendly score which is calculated using simplified version of risk assessment method known as EBIOS. Threat posed to personal information by various apps are then highlighted and presented to user in an easy-to-understand way before installing the app. We have validated the results of our discovery tool by comparing them to the manual inspection of various functional groups i.e., group of applications with similar functionality. Two list of permissions, one created by subjective and manual analysis of abstract functionality of functional group called expert opinion and other created by our tool based on permissions requested by functional group are compared. Our tool has correctly identified the permissions which are similar to expert opinion. / Mobila applikationer tenderar att ta del av data utanför deras tilltänkta funktionalitet och delar den här datan med tredjehands parter för olika syften som marknadsföring, profilering och reklam. Datan inkluderar även personlig information och tillgång till den personliga informationen utan användarens medvetande sätter användarens integritet i risk. Användares oförmåga att enkelt hitta integritetsvänliga appar och förvirrande godkännande förfrågningar öppnar vägen för illvilliga appar att få tillgång till användarens personliga information. Med tanke på hur olika användare uppmärksammar integritetnivåer presenterar vi ett integritetsupprätthållande ramverk i den här uppsatsen. Ramverket hjälper inte bara användare att hitta integritetsvänliga appar utan uppmuntrar även användaren att granska integritetsinställningarna i sin telefon. Ett applikationsupptäckarverktyg utvecklades för att söka efter integritetsvänliga appar inom samma funktionsområde. Sökresultatet är sorterat efter en integritetsvänlighetspoäng beräknad med en förenklad version av riskbedömningsmetoden känd som EBIOS. Hot mot personlig information från olika appar uppmärksammas och presenteras på ett användarvänligt sätt innan appen installeras. Vi har validerat resultatet från vårt applikationsupptäckarverktyg genom att jämföra det med en manuell inspektion av appar inom samma funktionsområde, exempelvist grupper av applikationer med liknande funktion. Två listor togs fram, en framtagen genom subjektiv och manuell analys av normal funktionalitet kallad expertutlåtande och en framtagen av vårt applikationsupptäckarverktyg baserat på funktionsområde. Vårt verktyg har korrekt identifierat godkännande i likhet med expertutlåtandet.

Många innovativa mjukvaruföretag startas årligen. Flera med stor potential att konkurrera och utmana en hel industri med sina nytänkande idéer för att göra situationer enklare för en stor grupp av användare. Startups är termen som har blivit alltmer populärt och ibland så kallar man ett vanliga små och medel stora företag för startups. Den här uppsatsen reder ut begreppet startups genom att studiera mjukvaru startups företagets lärdomar på vägen från idé till börsintroduktion. Små mjukvaruföretag som snabbt skalas upp och kan växa från enstaka grundare till att ha flera tusen anställda med en global marknad. Studier sker genom intervjuer av grundare av några mjukvarustartup företag och litteraturläsning som beskriver startup företag från idé stadiet till börsintroduktion. Intervjuer analyseras och sker samtidigt som litteratur studer. Uppsatsen resulterar i en riktlinje baserad på lärdomar längs vägen av dom intervjuade mjukvaruföretag och litteratur studier av dom så kallade succé företagen som Uber, Facebook och AirBnB som har lyckats komma ut ur startups skede.

En fallstudie tillämpades för att undersöka de inbyggda apparna, Internet Explorer 10, den nya utforskaren File Explorer och reparationsverktyget ”Återställ datorn utan att ta bort filer” i Windows 8. Analysen visade att apparna E-post, Kontakter och Meddelanden sparade större delar av användarens Facebook-profil lokalt på datorns hårddisk. När bildfiler öppnades upp med appen Foton sparades miniatyrbilder av originalet på hårddisken. När videofiler spelades upp med appen Video sparades filnamnet i filer. Databasfilen index.dat som i tidigare versioner av Internet Explorer sparade webbhistorik har tagits bort och ersatts av ESE-databasen WebCacheV01.dat. Precis som föregångaren i Windows 7 sparar File Explorer både snabblistor, genvägsfiler och miniatyrbilder.  Digitala spår från det tidigare operativsystemet lämnades kvar efter reparation med ”Återställ datorn utan att ta bort filer” i foldern Windows.old.

The aim of the present study was to find out what qualities teachers look for in apps for reading development, what qualities researchers think an app should possess, and whether the apps that teachers use have these qualities. To achieve this purpose, teachers in grades 1–3 were asked to complete a questionnaire and three educational apps were analysed with the aid of questions based on Sjödén’s (2015) dissertation “What makes good educational software?” The questions were used to study the contexts representation, interaction and social positioning. The results of the study showed that the three most desirable qualities in an educational app are that it should motivate pupils, that it should be linked to the learning goals, and that it should give pupils an opportunity to work independently. The analysis showed that the three most frequently used apps had the qualities that the teachers considered most significant and also the qualities that research has found essential in an educational app. The apps mostly elicited positive responses to the analysis questions, but there were defects in the concretizing potential of the apps, and none of them enabled social interaction through the assumption of character roles. The conclusions show that, despite the qualities of the apps, the teacher is indispensable in the teaching of reading with apps, and to choose a good educational app teachers should use the analysis in the study as a foundation but also integrate their own experience of teaching.