The Swedish Armed Forces aim to reflect Swedish society, including its ethnical composition. Despite these ambitions and the fact that non-native Swedes are overrepresented among unemployed Swedes, recruitment is over all slow. Perhaps the Swedish Armed Forces know too little about what motivates this potential group of recruits? And perhaps the recruitment process is discriminating against non-native Swedes? This essay aims to answer what attracts foreign born citizens to join the military and what makes them stay in the service. The research methodology includes interviews and surveys of immigrants. The results of these interviews and surveys are subsequently analysed and viewed through the perspective of military sociologist Fabrizio Battistellis’ theory about soldiers' incentives. According to Battistelli, three types of incentives exist: the paleomodern, the modern and the postmodern. His own study, Peacekeeping and the Postmodern Soldier, determined Italian solders primarily enlisted for postmodern incentives. Swedish scholars has found that the same pattern applies to Swedish military personnel. But how about the non-native Swedes? This study shows that predominantly modern incentives attract non-native Swedes to join the military, and mainly paleomodern incentives make them stay within it.  However, while Swedish soldiers seem to be driven by postmodern incentives, immigrants are not influenced by these in any noticeable way. Instead the study’s results indicate that there are further categories of motives affecting the non-native Swedes, namely contextual and cultural incentives.

Baserat på SCBs statistiska mätningar, räknas ungefär var fjärde ungdom i åldersgruppen 15-24 år som arbetslös och är idag de som är högst representerad bland arbetslösa. Vägen in på arbetsmarknaden kan bli problematisk för den här åldersgruppen. Skäl som kan försvåra är avsaknad av meriter, låg utbildning och anseendet av att vara oförberedda för arbetslivet. De som är mest utsatta och svårast att matcha, är personer med en brokig bakgrund, med språksvårigheter, samt odiagnostiserade problem och inlärningssvårigheter. Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt handläggare på Arbetsförmedlingen i Borås arbetar med att få ut arbetslösa ungdomar på arbetsmarknaden. I uppsatsen undersöks även varför handläggarna tror att det finns en viss matchningsproblematik och varför en del arbetssökande ungdomar är svårare att få ut på arbetsmarknaden än andra. För att kunna besvara frågeställningarna har kvalitativa intervjuer hållits med tre anställda på Arbetsförmedlingen, samt fyra stycken arbetslösa ungdomar. Resultatet är att de anställda begränsas av regelverk och riktlinjer i sitt arbete för att kunna hjälpa sina kunder.  Den höga arbetslöshetsgraden beror på att studerande som söker extrainkomst räknas med i gruppen arbetssökande. Matchningsproblematik bidrar även till  arbetslöshetsgraden. Ungdomar med en avbruten grundskole- eller gymnasieutbildning, fysiska, samt psykiska problem gör dem svårare att matcha och nära intill icke anställningsbara. De ungdomar som var arbetssökande och inskrivna hos Arbetsförmedlingen hade en brokig bakgrund eller oavslutade studier. Slutsatsen i uppsatsen är att tidigare nämnda faktorer är en bidragande orsak till matchningsproblemet. En större del av ungdomarna som har den här typen av problem hade inte kommit till Arbetsförmedlingen tidigare. De hade istället förtidspensionerats, eller skrivits in hos en annan myndighet. I dagsläget släpper Arbetsförmedlingen in alla som registrerar sig hos dem, oavsett avstånd till arbetsmarknaden, som öppet arbetslösa. / Based on SCB’s statistical measurements, approximately one in every fourth youth between the ages of 15 to 24 is counted as unemployed and are today those that are the highest represented among the unemployed. The way into the Labour market can be a difficult one for this age group. Reasons that can obstruct are lack of merits, unsubstantial education and the general belief that they are unprepared for the working life. Those that are the most vulnerable and are the hardest to match are people with a dysfunctional background, linguistic difficulties, undiagnosed mental health issues and learning disabilities. The purpose of this essay is to examine how administrators at the Employment Agency in Borås work to get unemployed youths out on the Labour Market. This essay also examines why there are certain matching problems and why some youths are harder to get out on the Labour Market than others. To answer these questions, qualitative interviews have been held with three employees at the Employment Agency and four unemployed youths. In the results, the essay concludes that the high unemployed rate of youths, are because of students who seek an extra income that are included in the group of jobseekers. Matching problems are also a contributing factor to the high unemployment rate. Youths with an interrupted primary or secondary education and youths with physical and also mental issues are harder to match and make them near impossible to hire. The youths who were seeking employment and registered within the Employment Agency had a diverse background of unfinished studies and the conclusion is that these factors are contributing to the matching problems. A larger portion of youths who have this type of problem would’ve earlier not been registered in the Employment Agency before and would have been forced into early retirement, or registered with a different state agency. In the current situation, the Unemployment Agency allows anyone to register with them as openly unemployed, regardless of how far away from the Labour Market they are. This essay is written in Swedish

I början av 2020 drabbar covid-19-pandemin världens befolkning. Den livsfarliga smittan sprids snabbt världen över och forskare och läkemedelsbolag börjar arbeta intensivt för att utveckla ett vaccin som kan stoppa sjukdomens framfart. Knappt ett år senare godkänns världens första vaccin mot covid-19 och massvaccinering inleds. Världens politiker, forskare, epidemiologer och läkare påtalar otaliga gånger att vaccinet är lösningen på pandemin och vikten av att alla som kan ska tacka ja till erbjudandet om att vaccinera sig. Vaccinationsviljan världen över är generellt sett god, men det är också många människor som väljer att inte ta vaccinet och vaccinationsgraden varierar på internationell-, nationell- och lokal nivå. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns lokala förhållanden som påverkar vacci­nat­ions­graden mot covid-19 i Sveriges kommuner under pandemin och om kommunernas verkliga vacci­nationsgrad avviker från vad som kan förväntas utifrån de lokala förhållandena. Baserat på tidigare studier och teori skapas och testas hypoteser genom att använda linjär regression för att skapa modeller som beskriver förväntad vaccinationsgrad. Studien undersöker sambandet mellan vaccinat­ions­grad och variabler som beskriver könsfördelningen i kommunerna, andel utrikesfödda, befolk­ningens ålder, utbildnings-, inkomst-, och hälsonivå, andel arbetslöshet, valdeltagande och befolk­ningens partisym­pa­tier.  De viktigaste resultaten är att faktorerna andel kvinnor, utrikesfödda, arbetslöshet och hälsonivå korre­lerar negativt med vaccinationsgrad, och faktorerna ålder, utbildningsnivå och valdeltagande korrelerar positivt. I univariat analys förklarar variabeln utrikesfödda 78 procent av skillnaden i vaccinationsgrad mellan kommunerna och valdeltagande förklarar 57 procent av skillnaden. Resultatet i riksdagsvalet 2018 på kommunnivå kan delvis förklara skillnaden i vaccinationsgrad mellan Sveriges kommuner. Utmärkande vid undersökningen av befolkningens partisympatier är att univariat analys med Center­partiet som oberoende variabel enskilt förklarar över 20 procent av skillnaden i vaccinationsgrad.  Baserat på regressionsmodeller beräknas varje kommuns förväntade vaccinationsgrad, vilken jämförs med den verkliga vaccinationsgraden. Haparanda och Ljungby kommun avviker mest positivt respek­tive negativt från sitt förväntade värde (+10,42 procent och -6,10 procent). En möjlig förklaring till kommunernas stora avvikelser är deras geografiska läge och dess påverkan på befolkningens behov av att resa till utlandet. Alla kommuner i Uppsala län har en högre vaccinationsgrad än förväntat, medan alla kommuner i Blekinge län har en lägre vaccinationsgrad än förväntat. En möjlig förklaring är att det beror på länens olika vaccinationsstrategier. / In early 2020, the covid-19 pandemic hit the world. The deadly infection spread rapidly, and researchers and pharmaceutical companies worked intensively to develop a vaccine which could stop the progres­sion of the disease. Barely a year later, the world’s first vaccine against covid-19 is approved and mass vaccination begins. The world’s politicians, researchers, epidemiologists, and medical personnel point out countless times that the vaccine is the solution to the pandemic and the importance of getting vac­cinated. In general, the willingness to get vaccinated is high, but there are also many people who choose not to take the vaccine and the degree of vaccination varies at international, national, and local level. This study aims to investigate whether local conditions affect the vaccination rate against covid-19 in Swedish municipalities during the pandemic, and whether municipalities’ actual vaccination rate devi­ates from what can be expected based on these local conditions. Based on previous studies and theory, hypotheses are created and tested by using linear regression to create models that describe the expected degree of vaccination. The study examines the relationship between vaccination rate and variables that describe gender distribution in the municipalities, proportion of foreign-born, age of population, level of education, income and health, proportion of unemployment, turnout, and the population’s party sym­pathies. The main findings are that the factors proportion of women, foreign-born, unemployment and health level negatively correlate with vaccination rate, and the factors age, level of education and turnout cor­relate positively. In univariate analysis, the variable foreign-born explains 78 percent of the differ­ence in vaccination rate among the municipalities, and turnout explains 57 percent of the difference. The result of the 2018 parliamentary elections at municipal level can partly explain the difference in vac­cination rate between Sweden’s municipalities. Notable when examining the population’s party sym­pathies is that univariate analysis with Centerpartiet as an independent variable individually explains over 20 percent of the difference in vaccination rate. Each municipality’s expected vaccination rate is calculated and compared to the actual vaccination rate based on regression models. The municipalities of Haparanda and Ljungby deviate most from their expected value (+10.42 percent and -6.10 percent). A possible explanation for the municipalities’ large deviations is their geographical location and its impact on the population’s need to travel abroad. All municipalities of Uppsala County have a higher vaccination rate than expected, while all municipalities of Blekinge County have a lower vaccination rate than expected. One possible explanation is that it depends on the counties’ different vaccination strategies.

Avhandlingens syfte är att beskriva och analysera arbetets betydelse i starta eget–bidragsföretagares liv. Material har samlats in dels genom en omfattande enkätstudie som omfattar hela populationen nuvarande och tidigare företagare från 1995 i Östergötlands län, dels genom en serie livsberättelseorienterade intervjuer med ett urval aktiva respektive före detta företagare med fokus på deras inställning till arbete. Resultaten visar bland annat att etableringsmotiven ofta utgår främst från strukturer och omständigheter utanför individen och att dennes handlande när det gäller att starta eget i mycket bygger på ett oreflekterat förhållningssätt. Analyserna lyfter också fram de identitetsskapande aspekterna av arbete och visar att den del av identiteten som är knuten till arbete i många fall mycket starkt påverkar eller omformar övriga identitetsaspekter. SeB-företagarna kan betraktas som ”nödvändighetsentreprenörer” då de skapar nya arbetstillfällen åt sig själva. Bland nuvarande företagare anser drygt hälften att deras liv tagit en positiv riktning. De mest negativa återfinns i gruppen tidigare SeB-företagare, av vilka drygt en tredjedel anser att deras liv tagit en negativ riktning. Bland fördelarna med företagande framhålls av de studerade personerna framför allt möjligheten till en upplevd egenkontroll i arbetet. Nackdelar som betonas är ekonomisk oro, kompetensbrist och brist på sociala relationer. / The thesis aims to describe and analyze the importance of work for those who start up in business through the active labour market programme – the start-up grant entrepreneur. The material was collected partly through an extensive questionnaire study covering the entire population of current and former entrepreneurs in subsidized enterprises from 1995 in Östergötland, Sweden, and partly by a series of life story-oriented interviews about attitudes to work with a sample of active or former entrepreneurs. The results show, inter alia, that the establishment motives are often essentially based on the structure and circumstances beyond the individual and that his/her actions in terms of starting their own business are largely based on a non reflective approach. The analysis also highlights the identity-building aspects of work and shows that in many cases the part of one’s identity that is associated with work significantly affects other identity issues. Start-up entrepreneurs can be regarded as ”necessity entrepreneurs” when they create new jobs for themselves. Among the current workers, just over half believe that their lives have taken a positive direction. The most negative is the group of former start-up entrepreneurs, in which just over one third indicate that their lives have taken a negative direction. The benefits of entrepreneurship highlighted by the studied subjects include the possibility of a perceived self-monitoring at work. Disadvantages indicated by the same people include economic concerns, skills shortages and lack of social relationships.

The key question of this essay concerns the outcome of Sweden’s latest election. When all the votes where counted, the county of Skåne showed an exceptionally high support for the right wing nationalist party Sverigedemokraterna. Why then, did Sverigedemokraterna have a higher support among voters in Skåne (as part of the larger and transnational Öresund region), than among other Swedish voters? My hypothesis is the following: the regional interaction within Öresund has not only had positive effects concerning the values that the people of Skåne hold. In other words, Danish experience has changed the way in which the people of Skåne view immigrants and radical right wing parties. Before I go on any further I will explain what is meant by the Öresund region. This region encompasses both parts of Sweden and Denmark (most notably Skåne and Själland), and the interaction between the two countries have increased considerably since a physical bridge between the two border regions was opened in July 2000. Now, let us go on to the purpose of this essay, which is to answer the key question, and also to determine if the regional cooperation in the Öresund region has led to changes in the way the people of Skåne view right wing nationalist parties. Therefore, I explored the effects of the interaction between the Swedish region Skåne and the Danish region Själland, in order to discern if the Danes negative views towards immigrants and their strong feelings of nationalism, have effected Swedes and their values. In other words, was it possible that the Danish hostility towards immigrants and their unproblematic view of right wing nationalist parties, had been transmitted to the people of Skåne? Last but not least, it has also been the purpose of this essay to prove that traditional variables, concerning the question of why people vote for right wing nationalist parties, do no longer explain this phenomenon. By traditional variables I mean unemployment and a high density of immigrants of the population in a specific area. In order to research the above mentioned issues, I have gone through letters to the editor, sent to the newspaper Sydsvenskan, and analysed the material using qualitative text analysis. I have also studied literature within the field of cross-border studies. After ten weeks of research, I came to the conclusion that the traditional variables do not explain why Sverigedemokraterna received such a high proportion of the votes in Skåne. However, this essay also sheds light on the possibility of Danish experience as a plausible variable when it comes to explaining the outcome of the last election, but based on my limited study I can neither confirm nor dismiss the hypothesis. However, my study does provide some evidence that supports the hypothesis. In order to draw any conclusions however, it would have to be broadened in itself and replicated in other sections of Sweden or nationally. The results of my study might leave the key question unanswered, but in itself can be viewed as an important step towards obtaining a clearer overview of what has driven the increased vote share for Sverigedemokraterna.

Arbete och en meningsfull sysselsättning är en rättighet för alla. Det bidrar till delaktighet, meningsfullhet och autonomi. För individer med utländsk bakgrund skapar arbete förutsättningar för att integreras i samhället, dock har många individer svårt att komma in i arbetsmarknaden. vi har undersökt varför arbetslösheten är högre hos individer med utländsk bakgrund som dessutom lever med psykiska funktionsnedsättningar, än för de vanliga individerna. Studien har visat att förutom individens utmaningar med diagnosen PTSD, som kan innebära kognitiva och/eller exekutiva nedsättningar, är samhällets syn, insatsformerna och kunskapsläget för de yrkesverksamma bidragande faktorer till den höga arbetslösheten. Den här kvalitativa studien har valt att ta del av yrkesverksammas perspektiv på hur arbetsrehabiliteringen ser ut och upplevs fungera. Vi utförde fem semistrukturerade intervjuer med fem personer som är yrkesverksamma inom det här området och har olika professioner. Samtliga har långa erfarenheter kring PTSD som diagnos, och vilken påverkan den har ur ett systemteoretiskt perspektiv. Bristerna i stödformerna som är tillgängliga i dagsläget är något vi identifierade i den tidigare forskningen och vårt resultat i den här studien visar att stora delar av intervjudeltagarnas upplevelser stämmer överens med tidigare forskningsresultat. Det visar på att forskningen inom PTSD i Sverige är bristfällig och ett syfte med den här studien är att belysa detta. Studien belyser även utmaningarna som en nyanländ individ med PTSD får möta jämfört med en som har svensk bakgrund. / Work and meaningful employment is a right for everyone. It contributes to participation, meaningfulness and autonomy. For individuals with a foreign background, work creates the conditions for integration into society, however, many individuals find it difficult to enter the labor market. we have investigated why unemployment is higher among individuals with a foreign background who also live with mental disabilities, than for the ordinary individuals. The study has shown that in addition to the individual's challenges with the diagnosis of PTSD, which can involve cognitive and / or executive impairments, society's views, forms of intervention and state of knowledge for the occupational factors contribute to the high unemployment. This qualitative study has chosen to take part in the professionals' perspective on how work rehabilitation looks and feels to work. We conducted five semi-structured interviews with five people who are professionals in this field and have different professions. All have long experiences with PTSD as a diagnosis, and what impact it has from a systems theory perspective. The shortcomings in the forms of support that are currently available are something we identified in the previous research and our results in this study show that large parts of the interview participants' experiences are consistent with previous research results. This shows that research in PTSD in Sweden is deficient, and one purpose of this study is to shed light on this. The study also highlights the challenges that a newly arrived individual with PTSD may face compared to someone with a Swedish background.

This thesis aimed to find the correlation between happiness and macroeconomic variables using multiple linear regression analysis. The macroeconomic variables considered were GPD per capita, the Gini coefficient, unemployment rate, tax revenue of GDP, government spending on education and inflation. The data for self-reported happiness were collected from a global happiness survey. GDP per capita, the Gini coefficient and government expenditure on education were found to be positively correlated with happiness. Meanwhile, the unemployment rate and tax revenue of GDP showed a negative correlation. Inflation were found to not have a statistically significant relationship with happiness. Furthermore, the Gini coefficient was investigated more closely since the positive correlation was partially contradictory to previous research within the field. A simple linear regression analysis was therefore performed, which showed a negative relationship between happiness and the Gini coefficient. This could indicate that important regressors were not included in the main model. In conclusion, this thesis showed that the investigated macroeconomic variables have a statistically significant impact on the happiness of individuals. / I detta kandidatexamensarbete undersöks korrelationen mellan lycka och makroekonomiska variabler med hjälp av multipel linjär regression. De makroekonomiska variablerna som studerades är BNP per capita, Ginikoefficienten, arbetslöshet, skattekvot av BNP, offentliga utgifter för utbildning och inflation. Data för självuppskattad lycka hämtades från en global undersökning. BNP per capita, Ginikoefficienten och offentliga utgifter för utbildning visade sig ha en positiv korrelation med lycka, medans arbetslöshet och skattekvoten av BNP hade en negativ korrelation. Inflation visade sig ej ha en statistiskt signifikant korrelation med lycka. Vidare undersöktes Ginikoefficienten mer djupgående då den positiva korrelationen delvis motsätter sig tidigare forskning inom ämnet. Därav genomfördes en simpel linjär regressionsanalys, som nu visade på ett negativt samband mellan lycka och Ginikoefficienten. Detta kan vara ett tecken på att viktiga variabler inte har inkluderats i huvudmodellen. Sammantaget visar dessa resultat att de undersökta makroekonomiska variablerna har en statistiskt signifikant inverkan på individers lycka.