11 |
”Demokrati, det kanske är medicin?” : En kvalitativ intervjustudie som inkluderar barnets perspektiv i frågor om inflytande och delaktighet i förskolan.Wikström, Sandra, Eriksson, Jessika January 2021 (has links)
Pedagoger i förskolan har ett viktigt uppdrag i att främja barns hälsa och välbefinnande samtett ansvar att ge varje barn förutsättningar att utvecklas och lära sig. Ett sätt att möjliggöradetta är genom inflytande och delaktighet, som ses som en av flera hälsofrämjande faktorer.Det är en grundläggande rättighet att få uppleva delaktighet, uttrycka sina åsikter och blilyssnad till. På vilket sätt barn får förutsättningar till detta i förskolan är något som undersöksi denna studie. Alla barn, oavsett ålder, funktionsvariation och erfarenhet, har rätt att förafram sina åsikter. Därför behöver det finnas metoder som möjliggör att alla barn, även de medbegränsad kommunikationsförmåga, ges förutsättningar till att uttrycka sig. Det kan innebäraatt pedagogerna behöver vara extra lyhörda för barns uttryck, samt erbjuda olika former avkommunikationssätt och uttrycksmedel. Genom intervjuer med sju pedagoger och tolv barnsynliggör vi deras olika perspektiv på inflytande och delaktighet i förskolan. Resultatet visaratt pedagoger har vissa svårigheter att särskilja begreppen, och även om de inte är synonymerså hänger de nära samman. Pedagogerna menar att barnen får vara med och påverka sinvardag och att de är lyhörda för deras önskemål. De beskriver olika metoder och arbetssättsom de använder för att ta tillvara barns åsikter. Barns delaktighet beskrivs som något merkonkret, att få vara med och bli delaktig i det som görs i vardagen på förskolan. Ett viktigtresultat i denna studie är att pedagoger anser att det finns vissa barn som har mer inflytandeoch delaktighet än andra i förskolan. Det beskrivs vara barn som är mer högljudda ochduktiga på att uttrycka sig verbalt. Pedagogerna medger också att det finns vissa hinder sompåverkar barns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan. Barnen själva uttrycker attdet är de vuxna som bestämmer i förskolan, och att de vuxna bara lyssnar på dem ”ibland”.Barnen berättar att det är mest kring leken som de själva får bestämma om och de ger ocksåsitt perspektiv på hur tillgänglig förskolans lärmiljö och material är. Resultatet visar att barninte har så stor kännedom om sina rättigheter, och inte heller är särskilt bekanta med uttrycksom demokrati, delaktighet och inflytande. De reflektioner som framkommer utifrån studienär hur viktigt det är att förstå begreppen för att kunna arbeta medvetet med inflytande ochdelaktighet i förskolan, och för att det ska ske utifrån demokratiska principer snarare än att detblir en slags skendemokrati. I studien framkommer det att när barn ges inflytande och kännersig delaktiga i förskolans vardag ökar deras trivsel och lärande, något som främjar barnenshälsa och välbefinnande. En viktig faktor utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv är att hållai och utveckla det hälsofrämjande arbetet i förskolan utifrån olika skyddsfaktorer. Detta kan vara en viktig roll för en specialpedagog. / Preschool teachers have an important responsibility in promoting children's health and wellbeingas well as a responsibility to give each child the conditions to develop and learn. Oneway to make this possible is through influence and participation, which is seen as one ofseveral health-promoting factors. It’s a fundamental right to experience participation, expressone's opinions and be listened to, and the way in which children are given the conditions forthis in preschool is something that is investigated in this study. All children, regardless of age,functional variation, and experience, have the right to express their opinions. Therefore, thereneed to be methods that enable all children, even those with limited communication skills, tobe given the conditions to allow them to express themselves. This may mean that educatorsneed to be extra sensitive to children's expressions, as well as offer different forms ofcommunication and means of expression. Through interviews with seven teachers and twelvechildren, we understand their different perspectives on influence and participation inpreschool. The results show that teachers have some difficulties in distinguishing between theconcepts, and even if they are not synonymous, they are closely related. The teachers believethat the children can be involved and influence their own everyday lives, that the teachers aresensitive to the children’s wishes and describe different working methods that they use to takeadvantage of children's opinions. The children's participation is described as something moreconcrete, to be able to participate and become involved in what is done in everyday life at thepreschool. An important result of this study is that preschool teachers believe that somechildren have more influence and participation than others in preschool, it’s described aschildren who are louder and can express themselves verbally. The teachers also admit thatthere are certain obstacles that affect children's opportunities for influence and participation inpreschool. The children themselves express that it´s the adults who decide at preschool, andthat the adults only listen to them ”sometimes”. The children say that it´s mostly about theplay where the children themselves decide and they also give their perspectives on theaccessibility of the preschool's learning environment and materials. The results show thatchildren do not have much knowledge of their rights, nor are they very familiar withexpressions as democracy, participation, and influence. The reflections that emerge from thestudy are that it’s important to understand the concepts in order to be able to work consciouslywith influence and participation in preschool, and for it to take place on the basis ofdemocratic principles rather than a kind of sham democracy. The study showed that whenchildren are given influence and feel involved in the preschool's everyday life, their wellbeingand learning increases, which promotes the children's health and well-being. Animportant factor from a special educational perspective is to maintain and develop the healthpromoting work in the preschool based on various protective factors. This can be an importantrole for a special educator.
|
12 |
Barnperspektivet och barns perspektiv - Barns rätt att komma till tals och påverka sin egen situationFriis, Charles, Bergenudd, Emma January 2013 (has links)
Syftet med studien var att undersöka om barns perspektiv och barnperspektivet, ges utrymme i förvaltningsrättens beslutsunderlag om omhändertagande enligt LVU. Vårt fokus i studien var att utforska om och hur barnets rätt att komma till tals överensstämmer med lagstiftning och tillämpning i domslut. Vår studie är empirisk med en kvalitativ diskursiv ansats och vi har använt oss av en kritisk diskursanalys. Det analyserade materialet består av tio domar från förvaltningsrätten. Resultatet visar att barns rätt att komma till tals i förvaltningsrätten följer rådande lagstiftning. Lagarna lämnar dock ett stort tolkningsutrymme för den vuxne, vars uppgift är att skydda barnet. Resultatet visar även att barnets ålder påverkar hur barnperspektivet och barnets perspektiv tillgodoses. I vilken utsträckning barnet är i fokus beror på om barnet omhändertas på grund av hemmiljön eller sitt eget beteende (2 eller 3 § LVU). / The aim of the study was to investigate if the child’s perspective and the childrens perspectives were given capacity in the Swedish administrative courts decision support about judging youths to compulsory care (LVU). The focus of the study was to discover how the children’s right to be heard is according with legislation and application in the judicial decision. The study is empirical with a qualitative discursive approach and we have used a critical discourse analysis. The analyzed material consists of ten verdicts from the administrative court. The result shows that children´s right to be heard in the administrative court corresponds with legislation. The legislation leave a big discretion for the adult, whose purpose is to protect the child. The result also shows that the age of the child affects how the child´s perspective and the childrens perspectives are being met. The focus of the child depends on if the child is judged to compulsory care because of the home environment or its own behavior (2 or 3 § LVU).
|
13 |
Barnkonventionen som svensk lag. Blev det någon skillnad? : En komparativ fallstudie av barnkonventionens påverkan på översiktsplanerLandström, Lisa January 2024 (has links)
Barn är framtiden men också nutiden och barndomen kommer att forma barnens framtidaliv. Barn är en grupp där alla individer är unika och har olika förutsättningar som ställerolika krav på sina fysiska miljöer och den fysiska planeringen. Barnens rättigheter tillbland annat skydd och deltagande beskrivs i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) vilken Sverige har antagit som lag 2020. Även om barn har sinarättigheter så avgörs deras frihet av vuxna både i barns handlande och var barn fårvistas och röra sig. Att skydda barn har länge gått före att göra barn delaktiga, men kanbarnkonventionen som lag ändra detta? Får barn göra ett avtryck på planeringen? Detta kandidatarbete genomförs fyra år efter att barnkonventionen blev svensk lagoch syftar till att studera barnkonventionens tillämpning i översiktsplanen till följdav att lagen trädde i kraft. I denna komparativa fallstudie har två kommuner valts utför att kunna jämföra deras nya översiktsplaner med de ersatta översiktsplanerna. Översiktsplanerna har studerats genom metoden kvalitativ innehållsanalys för attkunna kategorisera dess innehåll utifrån de tre perspektiven på barns rättigheter; barnrättsperspektiv, barnets perspektiv och barnperspektiv. Studiens resultat visar att det har skett en förändring till följd av att barnkonventionenblivit lag trots att de studerade kommunernas har olika befolkningsstorlek ochförutsättningar. Ur kommunernas översiktsplaner kan det skönjas att barn fått störreinflytande och kommunerna nämner barnkonventionen som ett väsentligt mål i denfysiska planeringen. Barnen och deras rättigheter får med andra ord ta mer plats iöversiktsplanen, vilket kan antyda en utveckling mot en mer balanserad syn på barn somobjekt och subjekt i översiktsplanen.
|
14 |
"Jag tycker att folk kan slänga ett skräp i soptunnan för det är trevligt" : En studie om förskolebarns tankar kring hållbar utveckling och hur de uppfattar sig delaktiga i detta arbete / "I think people could throw a trash in the trashcan because that is nice" : A study about preschool children's thoughts about sustainable development and how they perceive their active participation in this workÖbom, Amanda, Liirus, Jennifer January 2019 (has links)
Bakgrund: Studiens bakgrund ligger i det faktum att hållbar utveckling är en allt mer relevant fråga i dagens samhälle och detta syns både i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) och i politiska beslut på såväl nationell som multinationell nivå. Detta i form av ökade medel till arbetet med hållbar utveckling i Sverige samt de globala målen som tagits fram av FN (Regeringskansliet, 2019; UNDP, 2017). Tidigare forskning visar att det finns en avsaknad av forskning baserad på barns perspektiv om ämnet hållbar utveckling (Davis, 2009). Vi valde därför att intressera oss för barns tankar om ämnet och deras delaktighet i det. Syfte: Syftet med studien är att belysa vilken förståelse barn uttrycker om ekologisk hållbar utveckling, mer specifikt avfallshantering, och deras upplevelse av hur delaktiga de är i arbetet. Metod: För att besvara våra forskningsfrågor valde vi att göra en kvalitativ studie med hjälp av barnintervjuer och observationer. Som komplement har vi även valt att utföra intervjuerna i form av en sorteringsaktivitet som inspirerats av Sofkova Hashemis (2013) metodförfarande vid namn tänka-högt observation. Sju intervjuer gjordes med sammanlagt trettio barn på tre olika förskolor. Intervjuerna varade ca 28–40 minuter och dokumenterades med ljudinspelningar och fältanteckningar. Slutligen analyserades den insamlade empirin utifrån begreppen aktörskap, delaktighet och inflytande samt analysverktyget SOLO Taxonomy (Biggs, u.å; Borg, 2017b). Resultat: Resultatet visar att barn har en grundläggande kännedom om avfallshantering i form av källsortering och återvinning. Det finns även en koppling mellan hur utvecklad kännedom barnen har och deras ålder eftersom det främst är äldre barn som utvecklar sina svar och resonemang bakom handlingar och tankar. Studien visar att barnen motiverar avfallshantering med argumentet att det är viktigt att visa omsorg om djur, dock gjordes ingen vidare koppling till miljön. Vidare uppkommer det att en majoritet av barnen inte verkar vara medvetna om arbetet som sker med hållbar utveckling på förskolorna. Sammanfattningsvis visar resultatet att barns uppfattning av deras delaktighet och inflytande på förskolan sträcker sig till den fria leken och när de frågar om lov från vuxna, i övriga sammanhang -även gällande avfallshantering- är det förskollärarna som bestämmer.
|
15 |
Vad upplever barnen som går i mobil förskola? / How do children experience a mobile preschool?Meyer Orsén, Eva January 2016 (has links)
Syftet med denna studie var att förstå barnens upplevelser av världen som den kan framträda i mobil förskola. Målet var att identifiera barnets subjektiva upplevelse utifrån ett fenomenologiskt teoretiskt perspektiv. Studien bygger på att forskaren själv försöker sätta sig in i barnets perspektiv med hjälp av fältstudier, Leuvens skala av välbefinnande och engagemang, semistrukturerade intervjuer och IPA- inspirerad analysmetod. Studiens resultat visar att barn som deltar i den mobila förskolans verksamhet gärna berättar om sina olika upplevelser, från olika miljöer som de besöker. Barnen berättar och beskriver detaljer av det upplevda, som i denna studie ses som olika fenomen, arena för rörelse, arena för samspel, arena för förståelse, arena för känslor, arena för möjligheter och arena för fantasi. Arenorna tyder på att barnen i sina upplevelser utvecklar förståelse i sin livsvärld. Det kan beskrivas som att deras upplevelser har bidragit till kunskapsbildning och det kan tolkas som att barnen förnimmer olika upplevelser, att det påverkar deras utveckling och lärande. / Abstract The purpose of this study was to understand children’s experiences of the world as it develops in a mobile preschool. The aim was to identify a subjective experience from a child´s perspective within a phenomenological framework. In this study, the researcher herself trives to understand a child’s perspective by using field studies, Leuvens scale of well-being and involvement, semistructured interviews and an IPA-inspired analysis. The study shows that children who participate in mobile preschool activities gladly tell about their experiences of the different environments. The children explain and describe details of their experiences, defined in this study as different phenomena, namely, arenas for movement, for interplay/interaction, for understanding, for feelings, for possibilities and for fantasy. The results indicate that through their experiences children develop an understanding of their lifeworld by building knowledge. Results also suggest that having different perceptions of their experiences affects their development and ability to learn.
|
16 |
Och om vi frågar barnen? : En systematisk litteraturstudie om att växa upp med missbrukande föräldrar / If we ask the children? : A systematic litterature review about growing up with abusing parentsLindblom, Elin, Stovén, Maria, Åberg, Greta January 2020 (has links)
Studiens syfte är att granska tidigare forskning som belyser barnets perspektiv på att växa upp med föräldrar i missbruk och vilken typ av stöd som barnen erbjuds samt vilket stöd de själva efterfrågar. Vi har använt oss av en systematisk litteraturstudie där vi granskat tio artiklar som belyser barnets perspektiv. Därefter har vi analyserat artiklarna med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Det teoretiska förhållningssätt vi använder oss av är den utvecklingsekologiska teorin. I vår studie har vi funnit flertalet gemensamma nämnare i de artiklar vi valt att granska. Analysen har då mynnat ut i fyra teman: att prata om missbruket, professionellas roll, barnets känslor till föräldern och missbrukets konsekvenser för barnet. Vi såg tydligt att många barn hade svårigheter att prata om missbruket, oavsett vem de skulle prata med. Samtidigt uttryckte barnen en stark önskan av att ha någon att prata med om den problematiska situation de befinner sig i. Närstående som barnen känner sig trygga med fungerar som ett bra stöd. Skolan och då framförallt skolpersonalen återkommer även som en trygghet för barnen. Andra professionella som socialtjänsten har barnen bristfällig kontakt med och de känner inte heller något förtroende för den gruppen. Många av barnen upplever en ambivalens till de missbrukande föräldrarna där de önskar en närhet samtidigt som de vill ha ett avstånd för att skydda sig själva. Missbruket får stora konsekvenser för barnet och kan se olika ut. Föräldrafiering är vanligt förekommande bland dessa barn. Barnen kan även utveckla destruktiva beteenden som följd av föräldrarnas missbruk. En önskan är att föräldrarnas missbruk avslöjas. Barnen efterfrågar insatser som är formade utifrån deras behov men även att insatserna utgår från familjen som helhet. Hur barnen påverkas kan vara väldigt individuellt men genomgående i vår analys är att alla barn påverkas negativt av föräldrarnas missbruk.
|
17 |
En kunskapsöversikt om barnets delaktighet kring beslut gällande placering i familjehemsvårdHagelbrand, Frida January 2021 (has links)
The purpose of this thesis is to compile current research knowledge about the child's participation in decisions regarding placement. The aim is to discover if the child's voice is heard in decisions that are about themselves. The thesis is answering the research question: Is the child given the opportunity to speak and is the child involved in decisions regarding family home placements? The undertaken method is a thematic analysis, which means a compilation of current research regarding the child's participation in decisions. To answer the research question has research published between 2000 – 2020 and two theoretical perspectives used, sense of context (KASAM) and attachment theory. This to understand the empirical data. The results of the study show that communication is considered an important part for the children to understand why they have been placed but also their relationship with social workers so that they can be heard. If the children do not get enough information they will be confused and this together with a lack of contact with the social worker leads to a poor self-esteem. Results also show by making children social actors in their lives by involving them in decision-making can strengthen their self-confidence and promote good development.
|
18 |
INFORMATION TILL BARN INFÖR PROCEDURER : En kvalitativ intervjustudie om barnsjuksköterskors erfarenheterSjönvall, Johanna, Hansson, Ida January 2023 (has links)
Bakgrund: Information till barn inför procedurer är viktigt då det ökar barns kunskap och minskar oro och rädsla. Därtill behöver informationen individanpassas utifrån barnets ålder och mognad. Samtidigt visar tidigare forskning att stress och ogynnsam arbetsmiljö kan påverka möjligheten för barnsjuksköterskor att ge anpassad information. Syfte: Studiens syfte är att belysa barnsjuksköterskors erfarenheter av att i barnsjukvården informera barn inför procedurer. Metod: Kvalitativ intervjustudie där semistrukturerade intervjuer genomfördes med 16 barnsjuksköterskor yrkesverksamma inom barnsjukvård. Intervjuerna utfördes både fysiskt och digitalt. All insamlad data analyserades därefter enligt metoden för innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen utmynnade i följande fyra kategorier: Att behöva tid, Att behöva rutiner, Att behöva anpassa sig och Att behöva reflektera. Slutsats: Konklusion av resultatet kan tas att barnsjukvården behöver investera i att utveckla mer barnanpassade informationsverktyg inför olika procedurer vilka är uppdaterade och framtagna utifrån barnets perspektiv. Verksamheter behöver åta sig en mer barnvänlig struktur som optimerar vården för barn och främjar barnsjuksköterskans förutsättningar att ge information direkt till barnet vilket i sin tur främjar barnets mottagande av information, delaktighet och förmåga att hantera proceduren. / Background: Information to children prior to procedures is important as it increases the child's knowledge and reduces anxiety and fear. In addition the information needs to be individually adapted based on the child's age and maturity. At the same time, previous research shows that stress and an unfavorable work environment can affect the ability for pediatric nurses to provide adapted information. Aim: The aim of the study was to illustrate pediatric nurses' experiences of providing information to children prior to procedures. Method: Qualitative interview study where semi-structured interviews were conducted with 16 pediatric nurses working in pediatric healthcare. The interviews were conducted both physically and digitally. All collected data was then analyzed according to the content analysis method. Results: The data analysis resulted in the following four categories: Needing time, Needing routines, Having to adapt and Having to reflect. Conclusion: The conclusion of the result can be taken that pediatric healthcare needs to invest in developing more childfriendly information tools for various procedures that are updated and developed from the child's perspective. Hospital departments need to commit to a more child-friendly structure that optimizes care for children and promotes the pediatric nurse's ability to provide information directly to the child, which in turn promotes the child's receiving of information, participation and ability to handle the procedure.
|
19 |
Samverkan gällande barn och unga - Exemplet Bloton Öppenvård / Collaboration on children and young people - example Bloton OpenGlasberg, Ida January 2019 (has links)
The aim of the study is to analyze the understanding of how curators at Bloton Open Care look at collaboration with actors linked to their work. A qualitative method was used and the data was based on semi-structured interviews with six curators from Bloton Open Care and additionally one of the managers. The findings point to that collaboration is crucial in the work with children and families if the child or family is in contact with several social service organizations. The curators emphasize the importance of being able to see their own part in collaborative work and consequently being humble while helping others. The understanding of others is grounded in transparency of the participant's shortcomings as well as the company´s. The prerequisites for collaborative work become more efficient if the purpose behind the collaboration is clear and all participants in the collaboration are familiar with the matter.
|
20 |
Att mötas i varandras annanhet : En vetenskaplig essä om förskolan som komplex mötesarena av relationer, erfarenheter och föreställningar / To meet in each other’s otherness : A scientific essay about preschool as a complex meeting arena of relationships, experiences and assumptionsUnefäldt, Britta January 2018 (has links)
I min vetenskapliga essä beskriver jag självupplevda situationer som behandlar fyra barn i förskolan och pedagogernas agerande. Berättelserna handlar vid första anblick om pedagogers relationsbyggande och relationskompetens och huruvida de lyckas eller misslyckas att bemöta barnets behov och känslor. I ett relationellt perspektiv, behandlas den första forskningsfrågan, hur pedagogen kan möta barnet för att bygga en god och professionell relation. Det relationella perspektivet har ett fokus på mötet mellan pedagog och barn, med begrepp som relationsbyggande, relationskompetens, barnets perspektiv, trygga relationer; utifrån docenten Emilson, professor Frelin, familjeterapeuterna Juul & Jensen, barnforskaren Johansson samt professor Aspelin och amerikanska professorerna McNally & Slutsky. Jag vidgar mitt synfält med den andra forskningsfrågan, hur pedagogen kan förstå och möta den andres annanhet. Genom ett hermeneutiskt perspektiv söker jag förstå och möta annanheten som varje människa besitter och hur detta påverkar mötet mellan pedagogerna samt mellan pedagog och barn. Jag reflekterar över mitt eget och andras agerande. Jag synliggör hur föreställningar om barnet och min konstruktion av pedagoger, kan påverka min förståelse för och mötet med den andre. Polisen Heder behandlar att professionen ansvarar för ett empatiskt möte. Filosofen Gadamer och hans begrepp förståelsehorisont, används genomgående, tillsammans med begreppet annanhet. Fil.dr. Bjervås och docenten Emilson bidrar till en ytterligare förståelse för annanheten, genom olika föreställningar om barnet. Vidare reflekterar jag över min konstruktion av den andre samt även mitt ansvar i kunnandet, med hjälp av docenterna Hjertström Lappalainen & Schwarz. Syftet med essän är att problematisera förskolan som en komplex mötesarena av relationer, erfarenheter, annanheter och föreställningar, vilket jag med mina perspektiv och forskningsfrågor ämnar synliggöra. Begreppet förståelsehorisont och mötet med annanheten, har givit mig en bredare blick för mitt framtida kunnande. Metoden har varit essäskrivandet, min berättelse, reflektion över erfarenheten, den teoretiska förankringen, mentorsamtal och en skrivgrupps reflektioner. Undersökningsmetoden har varit berikande då min praktiska kunskap har problematiserats och kan således utvecklas. / In my scientific essay, I describe self-experienced situations that deal with four children in preschool and the educators' actions. The stories are at first sight about educators' relationship building and relationship skills and whether they succeed or fail to respond to the child's needs and feelings. In a relational perspective, the first research question is addressed, how the educator can meet the child to build a good and professional relationship. The relational perspective focuses on the encounter between educator and child, with concepts such as relationship building, relationship skills, the child's perspective, safe relationships; from the docent Emilson, Professor Frelin, family therapists Juul & Jensen, child researcher Johansson and Professor Aspelin and American Professors McNally & Slutsky. I broaden my sight with the second research question, how the educator can understand and meet the other's otherness. Through a hermeneutic perspective, I seek to understand and meet the otherness each person possesses and how this affects the encounter between the educators as well as between educators and children. I reflect on my own and others' actions. I visualize how assumptions of the child and my construction of educators, can affect my understanding of and the encounter with the other. Policeman Heder deal with the profession as responsible for an empathetic encounter. The philosopher Gadamer and his concept horizon of understanding, is used consistently, with the concept otherness. PhD Bjervås, and the docent Emilson contribute to a further understanding of the otherness, through different assumptions of the child. Furthermore, I reflect on my construction of the other as well as my responsibility in the know-how, with the help of docents Hjertström Lappalainen & Schwarz. The purpose of the essay, is to problematize preschool as a complex arena of encounters, with relationships, experiences, otherness and assumptions, which I aim to make visible with my perspectives and research questions. The concept horizon of understanding and the encounter with the otherness, has given me a broader view of my future know-how. The method has been my essay writing, my story, reflection on the experience, the theoretical framework, mentor conversation and a writing group’s reflections. The research method has been enriching as my practical knowledge has been problematized and can thus be developed.
|
Page generated in 0.0935 seconds