Nuvarande redovisningsregler och principer under IFRS är till viss del öppna för subjektiva bedömningar om hur kostnader och intäkter ska redovisas. Denna subjektivitet går stundom under benämningen resultatmanipulering och innebär då att företagets resultat antingen justeras i positiv eller negativ riktning beroende på bakomliggande incitament. De subjektiva valen kan delas in i operationella åtgärder eller diskretionära periodiseringar, beroende på om de påverkar kassaflödet eller ej. Denna studie fokuserar på hur redovisningsreglerna kan användas för att uppnå resultatmanipulering och inriktas därför på de diskretionära periodiseringarna. Forskning har påvisat att möjligheten till resultatmanipulering är särskilt påtaglig i samband med att företag byter vd. Det baseras på teorierna om horisontproblemet och stålbad, att vd:n i varje given situation ämnar uppnå maximal personlig vinning. Då tidigare studier sällan undersökt den svenska marknaden avser vi uppnå kontribution om hur teorierna om resultatmanipulering är applicerbara under svenska regelverk och normer, från dess att IFRS infördes till dags dato. Via syftet att undersöka sambandet mellan ett byte av vd och resultatmanipulering har vi för avsikt att hjälpa investerare till att bättre förstå marknaden och till förbättrade investeringsbeslut. Via kvantitativ analys av årsredovisningar har vi med hjälp av den modifierade Jonesmodellen tagit fram ett mått på företags diskretionära periodiseringar. Måttet har likställts med resultatmanipulering och ställts i relation till företags vd-byten. Kopplat till horisontproblemet har nivån på resultatmanipulering jämförts mot vd-byte som sker efterföljande räkenskapsår. Teorin om stålbad har i sin tur testats genom att undersöka om resultatmanipulering nyttjas under en vd:s första verksamma år, alternativt i något av de efterföljande två räkenskapsåren. Resultaten påvisade att den svenska marknaden skiljer sig mot både bakomliggande teori och tidigare forskning. Förekomsten av horisontproblemet eller stålbad kunde inte bevisas, däremot fann studien att resultatet skrivs upp via resultatmanipulering i de två efterföljande åren efter att ett byte av vd skett. Anmärkningsvärt bevisades även att resultatminskande åtgärder utförs året innan ett rutinmässigt vd-byte inträffar. Sett till orsakssambanden bevisades därutöver att sannolikheten för att ett vd-byte kom att inträffa ökade vid användning av negativ resultatmanipulering samt när företagets lönsamhet var lägre än marknadsgenomsnittet. Studien belyser att kausalitetsproblem föreligger mellan resultatmanipulering, vd-byte och företagets lönsamhet. De exakta orsakssambanden kan studien inte förmå förklara utan vi påvisar att ytterligare forskning behöver genomföras för att klargöra det sanna orsaksförhållandet. Avslutningsvis renderar studien teoretiskt bidrag då den påvisar att teorierna om horisontproblemet och stålbad i samband med vd-byte inte stämmer in på den svenska marknaden.

Bakgrund: 2005 infördes internationella redovisningsstandarder som innebar att många företag skulle redovisa enligt goodwill i enlighet med IAS36 och därmed utföra en årlig nedskrivningsprövning av goodwill. Denna nedgångsprövning av goodwill öppnar upp för subjektiva antagande och bidrar till att företagsledare får en möjlighet att agera opportunistiskt. Tidigare studier pekar på att nedskrivningen av goodwill bland annat kan påverkas av faktorerna big bath, resultatutjämning samt VD-byten, vilket bidrar till frågeställningen: Kan intressenter lita på redovisningen av goodwill? Syfte: Syftet med denna studie är att genom att undersöka faktorer som kan påverka nedskrivning av goodwill förklarar huruvida intressenter kan lita på företag på Stockholmsbörsens redovisning av goodwill. Syftet är även att förklara huruvida redovisning av goodwillnedskrivning på Stockholmsbörsen uppfyller IASB:s krav på neutralitet. Metod: Studien innefattar en kvantitativ metod med abduktiv ansats. För att uppfylla syftet samlades data in från 90 slumpmässigt utvalda bolag. För att analysera detta användes multivariata regressioner i form av tobit regressionsanalys samt logistisk regressionsanalys. Analyserna utfördes både på urvalet som helhet och då urvalet var indelade utifrån vilken lista på Stockholmsbörsen de tillhört aktuellt år. Detta för att även kunna klargöra huruvida resultatet skiljer sig baserat på vilken lista företagen tillhör. Resultat och slutsatser: Vår studie visar att nedskrivning av goodwill i större utsträckning sker när resultatet är onormalt högt samt då bolag bytt VD under de två senaste räkenskapsåren. Detta betyder att intressenter inte fullt ut kan lita på företagens redovisning av goodwill. Resultatet visar även att ett VD-byte endast påverkar nedskrivning av goodwill bland urvalets minsta företag samt att resultatutjämning förekommer bland urvalets största och minsta företag men inte bland urvalets mellanstora företag. Detta indikerar att stora och små företag kan ha olika incitament att utöva resultatmanipulering. / Background: In 2005, international accounting standards were introduced, which meant that many companies would report goodwill in accordance with IAS36 and thereby perform an annual impairment test of goodwill. This impairment test of goodwill opens for subjective assumptions and contributes to business leaders being able to act opportunistically. Previous studies indicate that the impairment of goodwill can, among other things, be affected by factors like big bath, income smoothing and change of CEO. This contributes to the question: Can stakeholders trust the reporting of goodwill? Purpose: The purpose of this study is to, by examining factors that may affect the impairment of goodwill, explain whether stakeholders can trust companies listed on Nasdaq OMX Stockholm’s reporting of goodwill. The purpose is also to explain whether the reporting of goodwill impairment on Nasdaq OMX Stockholm meets IASB:s requirements for neutrality. Methodology: The study includes a quantitative method with an abductive approach. To fulfill the purpose, data was collected from 90 randomly selected companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. To analyze this, multivariate regressions were used in the form of tobit regression analysis and logistic regression analysis. These analyzes were performed both on the sample but also when the sample was divided based on which list on Nasdaq OMX Stockholm they belonged to in the current year. This was done so that it could also be clarified whether the result differs based on which list the companies belong to. Results and conclusion: Our study shows that goodwill impairment occurs in bigger extent when the results are abnormally high and when companies have changed CEO during the last 2 years. This means that stakeholders cannot fully trust the companies’ reporting of goodwill. The result also show that a change of CEO only affects the impairment of goodwill among the sample’s smallest companies and that income smoothing occurs among the largest and smallest companies in the sample but not among the middle-sized companies in the sample. This indicate that large and small companies may have different incentives to exercise earnings management.

Denna studie undersöker företagsspecifika ekonomiska faktorer och opportunistiska incitamentrelaterade faktorer hos företagsledare som är bestämmande för aktualisering av goodwillnedskrivning i den svenska kontexten. År 2005 implementerade International Accounting Standard Board principbaserade riktlinjer avseende redovisning av goodwill enligt IAS 36 mot tidigare systematiska avskrivningar av goodwill. Implementeringen avsåg att förbättra redovisning av goodwill genom att förse användarna av finansiella rapporter med mer värderelevant information avseende tillgångens underliggande prestation. Dock har det nya principbaserade reglementet kritiserats av forskare mot bakgrund av diskretionen som medföljer av IAS 36 vid nedskrivningsprövningar som kan ge upphov till opportunistiska incitament hos företagsledare. Undersökningen avgränsas till Nasdaq Stockholm i betraktande av att tidigare forskning visat inkonsekventa forskningsresultat avseende vilka faktorer som är bestämmande för goodwill nedskrivning samt att det föreligger få empiriska belägg och olika argument inom redovisningslitteraturen. Undersökningen utgörs av totalt 285 företag på Nasdaq Stockholm över fem undersökningsår, vilket efter täckningsfel och bortfall resulterar i 1090 företagsobservationer. Det empiriska resultatet tyder att företagsledare i den svenska kontexten under diskretionen som medföljer av IAS 36 agerar opportunistiskt för att uppnå eftertraktade resultat vid nedskrivningsprövningar, specifikt vid positionsbyte av den verkställande direktören och resultatutjämning vid abnormt höga resultat, och inte fullständigt följer företagsspecifika ekonomiska kriterier som följer av IAS 36 vid bedömning av kassagenererande enheters återvinningsvärde. Det subjektiva utrymmet vid nedskrivningsprövningar medför praktiska och teoretiska implikationer för användare av finansiella rapporter, utövare och normgivare. / This study examines factors associated to business specific characteristics and factors associated to opportunistic incentives by executives that are determining for actualization of goodwill impairment losses in the Swedish context. In 2005, the International Accounting Standard Board implemented principle-based guidelines regarding the recognition of goodwill in accordance with IAS 36 against previously systematic amortization of goodwill. The implementation was issued to improve the recognition of goodwill by providing users of financial reports with more value-relevant information regarding the asset's underlying performance. However, the new principle-based regulations have been criticized by researchers considering the discretion that follows with IAS 36 in impairment tests that may give rise to opportunistic incentives on the part of executives. The study is limited to Nasdaq Stockholm, owing to previous research showing inconsistent results regarding the factors that determine goodwill impairment losses and that there are few empirical evidence and different arguments in the accounting literature. The survey consists of a total of 285 companies on Nasdaq Stockholm over five examination years, which after coverage errors and omissions results in 1090 observations. The empirical result indicates that executives in Sweden under the discretion that are incorporated with IAS 36 act opportunistically to achieve coveted results in impairment tests, specifically in the change of position of the CEO and in managing of earnings by equalizing results in periods of abnormally high results, and do not fully follow business specific financials criteria that follows from IAS 36 when assessing the recoverable amount of cash generating units. The subjective scope of impairment tests entails practical and theoretical implications for users of financial reports, practitioners and normsetters.

Ett nytt badhus i Västertorp, beläget i den bortglömda, av E4:an dammiga, Mellanbergsparken dit folk kan gå för att bada. Det behövs inga fler simhallar i Stockholm, men ett nytt sorts badhus dit alla olika människor av alla åldrar kan komma och bada i en starkt arkitektonisk miljö - det fattas idag. Därför har jag fokuserat på att gestalta starka rumsligheter där vattnet får stå i fokus och förstärka upplevelsen av rummet. Genom badhuset finns tre olika steg på skalan i material och badupplevelser som går från asfalt till skog, från slutet till öppet. Längst ut mot skogen finns en badsal på 24 x 84 meter där en pelarskog av tegelpelare möter vattenytan. En vattenyta sträcker sig genom hela badsalen och speglar taket bestående av kryssvalv i bärande tegel. Från entrén till badhuset ser du tvärs igenom hela huset, genom innergården och skymtar denna magnifika badsal. I badsalen finns en rundsimmningsslinga och bredvid är det endast ankeldjupt. Du kan simma ut under ett stort fönsterparti och under arkaden som skuggar utanför. Här möter du tillslut skogen och E4:ans buller är glömt långt bakom. / A new kind of bath house in Västertorp, situated in the forgotten Mellanbergsparken contaminated by noise and dust from the freeway, where people can go swimming. There is no need for more indoor swimming pools in Stockholm, but a new kind of bath house, where different people of all different ages can go to bathe, swim and relax in a strongly architectural environment is missing. Therefore my focus has been to create powerful spaces where the water is in focus and enhances the architectural experience of the room. Through the bath house there is a scale that evolves from the site: from asphalt to forest, from enclosed to open. From the bath house entrance you get a glimpse through the inner court yard, towards the 24 by 84 meter colonnade hall for swimming. Here brick columns meet the water surface that stretches through the entire hall unbroken and reflects the ceiling made up of load bearing brick lierne vaults. In the bath hall is a loop for swimming and on the sides the water is only ankle-deep. From the loop you can swim out under a colonnade that shades the pool. Finally you meet the forest on the other side and the noise and smell of the freeway is far away and forgotten.

Denna text undersöker, via närläsning, Tabellae Sulis–förbannelsetavlor riktade mot tjuvar hittade i den heliga källan i Sulis Minervas helgedom i Bath–med mål att utröna dessas känslomässiga innehåll och samhälleliga kontext. De 32 studerade tavlorna utgör försök att hämna stölder av klädesplagg och smärre summor pengar, antagligen stulna medan deras författare njöt av den heliga källans vatten. De utgör i det yttersta en sorts överenskommelse mellan författaren och gudinnan. Den senare ges en del av det stulna föremålet, eller i vissa fall tjuven, och förväntas bestraffa denne tills denne återlämnar föremålet i fråga till templet där det stals. Vad gäller straff söker tavlorna attackera alltifrån tjuvens hälsa och sinnen till dennes fortplantningsförmåga och själva dennes liv. Vanligast är önskan att tjuven skall betala för sitt illdåd i dennes eget blod. På känslomässig nivå ger tavlorna kuttryck för den bestulnes ilska och hämndlystnad. I detta kan de ha fungerat som en känslomässig kontrollmekanism, ett säkert och samhälleligt accepterat sätt att uttrycka och agera på känslor, som annars kunnat bli socialt problematiska. / This paper seeks, by means of close reading, to examine the Tabellae Sulis–a series of curse tablets against thieves, found in the sacred spring of the temple of Sulis Minerva at Bath–to explore their emotional content and societal context. The 32 studied tablets are concerned with the theft of minor sums of silver and various items of clothing, crimes most likely committed while the victim was soaking in the sacred spring. The tablets can be considered a sort of quasi-legal agreement between the victim and the goddess in question. The latter is granted partial ownership of the stolen object–or, in some cases, the thief themselves–and expected to punish said thief until they return the object in question to the temple where it was stolen. In terms of punishment, the tablets attack everything from the thief’s mind, motor functions and senses to their ability to reproduce and even their very lives. Most commonly they request that the thief pay the value of the stolen object in their own blood. On an emotional level, the tablets give expression to the anger of the victims and their hunger for vengeance. In this way, they can be considered to have served as an emotional control mechanism, a safe and generally accepted way to express and act on feelings that might otherwise have proven socially problematic.

Umeå kommun har sedan 1995, med varierande intensitet, planerat för en ny simhall som ska ersätta den gamla från 1970. Det nu liggande förslaget har mötts med skiftande åsikter och de många kritiska handlar om både förslagets placering (mitt i centrala staden på en all- deles för trång tomt) och programmets omfattning (för lite). Eftersom jag delar dessa kritiska åsikter så har detta gett mig ett ypperligt tillfälle att som mitt examensarbete titta på hur jag anser att placeringen, omfattningen och gestaltningen av ett nytt badhus i Umeå ska se ut. Mina huvudsakliga frågeställningar har varit just placeringen, programmets omfattning samt naturligtvis även gestaltningen av ett badhus för Umeå kommun med sina 110 000 invånare. Jag har utvärderat de alternativa placeringar som föreslagits och samtliga platser har naturligtvis både sina för- och nackdelar men jag har kommit fram till att jag vill placera ett nytt badhus på samma plats som den nuvarande simhallen som planeras att rivas. Det som fick min jämförelse att väga över för min valda plats är att det ligger på randen av Gam- mliaskogen, ett rekreationsområde helt omgivet av stad men där det finns flera skid- och joggingspår. Detta är en möjlighet som är för bra för att försitta. / Umeå municipality have, since 1995, at varying intensity, been planning for a new bath house to replace the existing from 1970. The current proposal has been met with mixed critique and the more critical ones fokus on both the placement (in the city centre on a too narrow lot) and the extent of the programme (too small). Since I share these critical opinions it has given me an excellent opportunity for this thesis work to examine the placement, extent and figuration of a new bath house in Umeå.

Bakgrund: Under 2020 drabbades hela världen av Covid-19, vilket påverkade världsekonomin negativt och satte företag i ekonomiska svårigheter. För att få bukt på dessa ekonomiska problem beslutades det i Sverige att företag skulle få möjlighet att söka korttidsstöd. Kortidsstödet skulle användas till att betala lönekostnader för anställdas minskade arbetstider. Korttidsstödet kom dock med vissa krav och om dessa inte uppfylldes behövde stödet betalas tillbaka, vilket benämns som återkrav. Eftersom Covid-19 innebar ekonomiska svårigheter för många företag, borde detta enligt tidigare forskning möjligen gett dem incitament att använda sig av Earnings Management (EM). EM är ett sätt att dölja sin sanna ekonomiska situation och innebär att chefer medvetet manipulerar företagets finansiella rapporter för att påverka resultat eller för att vilseleda intressenter. Accrual-Based Earnings Management (AEM), en typ av EM, innebär att resultatet manipuleras genom användandet av diskretionära periodiseringar (DP). Syfte: Syftet med denna studie är att förklara hur faktorer relaterade till Covid-19 påverkar användningen av Accrual-Based Earnings Management inom svenska aktiebolag efter Covid-19. Metod: Studien har en deduktiv ansats där hypoteser har härletts och processen för datainsamlingen har styrts utifrån den existerande teorin. Ett elektiskt angreppsätt med flera teorier har valts då studien har ett empiriskt fokus. För att förklara användningen av AEM vid en tidpunkt valdes en tvärsnittsdesign, där det empiriska materialet består av sekundärdata.  Resultat: Det finns inget signifikant samband mellan korttidsstöd och resultathöjande alternativt resultatsänkande AEM. Det finns inte heller något signifikant samband mellan återkrav och resultathöjande AEM.  Bidrag: Studien bidrar till komplettande forskning inom ett redan väletablerat ämne men under en annan tidsperiod och med andra faktorer. / Background: During 2020 the world was affected by Covid-19, which negatively impacted the world economy and put companies in financial difficulties. In order to overcome these financial problems, it was decided in Sweden that companies would be given the opportunity to apply for short-term support. The short-term support would be used to pay salary costs for employees' reduced working hours. However, the short-term support came with certain requirements and had to be paid back if these requirements were not fulfilled, which is referred to as “repayment”. Since Covid-19 meant financial difficulties for many companies, according to previous research, this should possibly incentivize them to use Earnings Management (EM). EM is a way to hide one's true financial situation and involves managers deliberately manipulating the company's financial reports to influence results or to mislead stakeholders. Accrual-Based Earnings Management (AEM), a type of EM, implies that the result is manipulated through the use of discretionary accruals. Purpose: The purpose of this study is to explain how factors related to Covid-19 affect the use of Accrual-Based Earnings Management within Swedish joint-stock companies after Covid-19.  Method: The study has a deductive approach where hypotheses have been derived and the process of data collection has been controlled based on the already existing theory. An eclectic approach with several theories has been chosen as the study has an empirical focus. To explain the use of AEM at one point, a cross-sectional design was chosen, where the empirical material consists of secondary data. Result: There is no significant relationship between short-term support and earnings-increasing or earnings-decreasing AEM. There is also no significant relationship between repayment and earnings-increasing AEM. Contribution: The study contributes to complementary research in an already well-established topic, but in a different time period and with different factors.

Diese Dissertation besteht aus drei Essays, welche empirisch den Einfluss von Manager-Optimismus auf verschiedene unternehmenspolitische Entscheidungen untersuchen. Der Ausdruck Manager-Optimismus wird hierbei verwendet um Agenten (Manager) zu beschreiben, die im Interesse der Prinzipale (Aktionäre) zu handeln glauben, aber tatsächlich ins Positive verzerrte Vorstellungen über ihre eigenen Fähigkeiten und somit über die zukünftige Performance ihrer Firmen haben. Das erste Papier untersucht den Einfluss von Manager-Optimismus auf Ausstattungsmerkmale von Fremdkapitalverträgen. Konsistent mit nach oben verzerrten Erwartungen über die zukünftigen Cash Flows ihrer Firmen zeigt sich, dass Firmen mit übermäßig optimistischen Managern häufiger Performance abhängige Verträge nutzen und zugleich eine schlechtere Performance nach Aufnahme des Fremdkapitals aufweisen als solche mit rationalen Managern. Der zweite Artikel untersucht unternehmerisches Risikomanagement. Es stellt sich heraus, dass Firmen mit optimistischen Managern signifikant weniger wahrscheinlich Finanzderivate zur Absicherung ihrer Fremdwährungsrisiken nutzen als solche mit rationalen Managern. Dieses Verhalten ist mit einer Unterschätzung von Insolvenzkosten bzw. Kosten einer finanziellen Notlage konsistent. Der dritte Teil der Arbeit untersucht empirisch das Verhältnis zwischen Manager-Optimismus und der Nutzung von großen Abschreibungen im Rahmen von CEO-Wechseln. Nach dem Abgang von CEOs kann man häufig beobachten, dass deren Nachfolger ein so genanntes big bath accounting durchführen. Hierbei werden durch Abschreibungen Verluste dem Vorgänger zugeschrieben und Verdienste für zukünftige Performanceverbesserungen für sich beansprucht. In Übereinstimmung mit den verzerrten Erwartungen über zukünftige Cash Flows ihrer Firmen zeigt sich, dass Unternehmen, welche einen optimistischen Manager einstellen, weniger wahrscheinlich ein solches earnings bath durchführen, als Firmen, die rationale Manager einstellen. / This thesis consists of three essays that empirically investigate to what extent managerial optimism affects corporate financial policy decisions. The term managerial optimism is used to describe agents (managers), who believe to act in the principals’ (shareholders’) best interest but in fact have upwardly biased views about their own abilities and consequently about the performance of their firms. The first paper investigates the impact of managerial optimism on debt contract design. Consistent with their upwardly biased view on their firm’s future cash flow, we find that firms with overly optimistic managers are more likely to choose performance sensitive debt (PSD) contracts and show worse post issue performance than firms with rational managers. The second paper analyzes corporate risk management. We find that firms with overly optimistic managers are significantly less likely to use financial derivatives to hedge their currency exposures than those with rational managers. This behavior is consistent with an underestimation of bankruptcy or financial distress costs by overly optimistic managers. The third paper empirically tests the relationship between managerial optimism and the use of large write-offs following CEO turnover. Subsequent to CEO turnover, it is often observed that incoming CEOs engage in this so called big bath accounting. Losses incurred during the big bath are attributed to the predecessors and the incoming CEOs take credit for future performance improvements. Consistent with their upwardly biased expectations concerning future firm cash flow, we find that firms hiring optimistic managers are less likely to experience an earnings bath in the year of the turnover than those hiring their rational counterparts.

Die vorliegende Dissertation besteht aus drei empirischen Papieren, die verschiedene Anreize von Manager bezüglich einer Beeinflussung der Rechnungslegung untersuchen. Das erste Papier untersucht die Wechselwirkung von Produktmarktregulierung und Rechnungslegung. Die Ergebnisse zeigen, dass Manager frühzeitig neue Rechnungslegungsregeln anwenden, um regulierte Preise in der Versorgungswirtschaft zu beeinflussen. Der zweite Teil der Dissertation befasst sich mit der Frage, inwieweit sich persönliche Eigenschaften von Managern (Selbstüberschätzung) in der Rechnungslegung widerspiegeln. Ihre Fähigkeiten überschätzende Manager haben zu hohe Erwartungen bezüglich der zukünftigen Zahlungsüberschüsse ihres Unternehmens. Das Papier zeigt, dass diese Manager bei Amtsantritt mit einer geringeren Wahrscheinlichkeit das Periodenergebnis negativ beeinflussen (Earnings bath). Das letzte Papier der Dissertation untersucht die Berichterstattung von Unternehmen, die an europäischen, börsenregulierten Aktienmärkten notiert sind. Insbesondere liegt der Fokus auf der freiwilligen Anwendung der International Financial Reporting Standards (IFRS) und der freiwilligen Veröffentlichung von Quartalsinformationen. Die Ergebnisse zeigen, dass der Verkauf von Aktien an institutionelle Investoren zum Zeitpunkt des Börsengangs positiv mit der freiwilligen Anwendung der IFRS korreliert, jedoch nicht mit der freiwilligen Veröffentlichung von Quartalsinformationen. / This cumulative doctoral thesis consists of three papers. Each part investigates empirically different aspects of the incentive structure of managers to influence the accounting outcome. The first paper examines the interplay of product market regulation and financial reporting. It shows that managers early adopt a new accounting regime if accounting numbers are used by regulators to set prices in utility industries. The second paper argues that reporting decisions of managers are influenced by personal characteristics (overconfidence). Overconfident managers overestimate their abilities and consequently have upwardly biased expectations concerning future firm cash flows. More specifically, the paper shows that overconfident CEOs are less likely to engage in an earnings bath at CEO turnover. The last paper investigates reporting choices of firms in European exchange-regulated markets. In particular, it sheds light on the voluntary adoption of International Financial Reporting Standards (IFRS) and on the decision to voluntarily provide quarterly financial information. The findings indicate that the likelihood of voluntary IFRS adoption increases with the proportion of stocks sold to institutional investors upon IPO while the likelihood to provide quarterly information does not.

Cette thèse a pour objet l’étude du secteur de l’hippodrome romain du site archéologique d’el-Bass à Tyr (Liban sud). Six monuments et structures archéologiques sont concernés : la route antique, l’arc monumental, l’aqueduc, l’hippodrome et les deux bains de factions qui lui sont associés. Une description détaillée du site et de son cadre archéologique, géographique et historique sera suivie d’une étude approfondie de chacun des monuments. Cette étude couvrira leurs divers aspects archéologiques, architecturaux, typologiques ainsi que les divers remaniements qu’ils subirent. L’ensemble sera accompagné de plusieurs approches comparatives avec des monuments contemporains similaires. Cette étude sera complétée par une analyse urbaine du site, qui traitera de la disposition des monuments les uns par rapport aux autres ainsi que par une étude chronologique qui présentera les diverses phases de son évolution, son développement et son abandon. / This thesis has for object the survey of the sector of the Roman hippodrome of the archaeological site of el-Bass in Tyre (South Lebanon). Six monuments and archaeological structures are concerned: the ancient road, the monumental arch, the aqueduct, the hippodrome and the two faction baths that are associated to it. A detailed description of the site and its archaeological, geographical and historic setting will be followed by a deepened survey of each of the monuments. This survey will cover their various archaeological, architectural, typological aspects as well as the various overhauls that they underwent. The whole will be accompanied by several comparative approaches with similar contemporary monuments. This survey will be completed by an urban analysis of the site, which will be about the disposition of the monuments as well as by a chronological survey that will present the various phases of its evolution, its development and its abandonment.