This essay is a reading of Daphne du Maurier’s 1938 novel Rebecca from a queer theoretical perspective. The analysis discusses the fluidity of the character Rebecca, who despite being dead haunts almost every page. She embodies both masculine and feminine traits and is suggested to have had a sexual relationship with her housekeeper. Furthermore, this same-sex desire plays an important part in the sexual awakening of the novel’s young protagonist, who develops an obsession with Rebecca. The essay also looks at Manderley, the gothic estate where most of the plot takes place. Manderley is a place for both heteronormative oppression and transgression. Rebecca is a modern gothic novel and the gothic will therefore be an important part of the analysis.

denna uppsats presenterar videoverket State of mind av Jesper Bror Palmqvist. Texten börjar med en beskrivning av verket och dess bakgrund, för att sedan diskutera idare de olika centrala beståndsdelarna om verket innehåller. Verket visar en uppläsining av en visuell dagbok skapad av konstnären. Han skapade dagboken under en resa i Indien då han utforskade sin mammas historia. Verkets teman inkluderar ämnen kring identitet, adoption, distans, minne, tillhörighet och abstraktion. Uppsatsen använder sig av essäform där konstnären själv beskriver hur den konstnärliga processen till verket sett ut samt hur konstnären kopplar de olika beståndsdelarna till hans omvärld och identitet. Det centrala i texten handlar om vad det innebär att berätta en privat berättelse samt vad en odefinerbar identitet är och hur en sådan kan villkora en individs världsbild.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förutsättningar som finns för elevers delaktighet inom skolans ramar då den skola vi har bygger på skolplikt snarare än frivillighet.Det projekt som ligger till grund för undersökningen är ett skolprojekt som genomfördes under hösten 2011 med en sjundeklass på en skola i Malmö. Projektet handlade om Människan och samhället och innehöll estetiska processer och estetiska produktioner. Min empiri är kopplad till en elevgrupp med som arbetade fram ett radioprogram som utspelade sig i framtiden. Jag använder mig av litteratur som är relevant för studien. Teorier om deltagarkultur och åskådarkultur är exempel på begrepp som jag funnit i litteraturen och som jag satt i relation till det förhållande eleverna har till sin estetiska produktion och sina estetiska processer. Jag har i min studie sett att då eleverna befunnit sig i situationer där vi pedagoger har haft ett reflekterande förhållningsätt till deras produktioner och det de gör i sitt skapande av dessa så har det blivit problematiskt för eleverna att reflektera över sina egna och andras tankar. Ett motstånd till oss pedagoger och till projektet har då funnits. Jag har också sett att då eleverna arbetat utan oss pedagoger närvarande så har ett annat klimat verkat uppstå, ett mer lustfyllt klimat som jag tycker mig se handla mer om deltagarkultur än om åskådarkultur. Jag har också sett hur dess fenomen och förhållningssätt går in i varandra. Det finns alltså inga helt klara uppdelningar kring deltagarkultur och åskådarkultur. De slutsatser jag diskuterar handlar bland annat om hur överenskommelser och förutsättningar spelar in i resultatet och i processen kring ett projekt av detta slag. Jag tar även in tertiärt lärande som ett möjligt sätt att genomdriva en meningsfull pedagogik i skolan idag.

Examensarbetets syfte är att undersöka påståendet om att homosexuella mäns identitet inte bör representeras i tragedi, på grund av genrens maskulina ideal. Istället bör representationen ske i melodram då genren relaterar till feminina värden. Textanalysen av två teaterpjäser, tragedin The River and the Mountain (Uganda, 2012) och melodramen The Boys in the Band (USA, 1968), visar att tragedin står för en essentialistisk (biologisk) syn på sexuell identitet medan melodramen står för en konstruktivistisk (kulturell och social). Kunskap om homosexuell kultur kan inte ses som en nödvändighet för en homosexuell identitet. Tragedi bör därför inte avfärdas som en politiskt svag genre att representera homosexuella män i. Vad som dock saknas i tragedin är gestaltandet av sexuellt begär mellan män, något som historiskt varit politiskt viktigt i teater om manlig homosexualitet. / The aim of this thesis is to investigate the claim that homosexual men should not be represented in tragedy, because of the genres masculine ideal. Instead, the representation should take place in melodrama since this genre relates to feminine values. The text analysis of two plays, the tragedy The River and the Mountain (Uganda, 2012) and the melodrama The Boys in the Band (USA, 1968), shows that tragedy uses an essentialist (biological) view on sexual identity while the melodrama uses a constructionist (cultural and social) view. Knowledge about gay culture cannot be seen as a necessity for a gay identity. Tragedy should therefore not be dismissed as a politically weak genre for the representation of homosexual men. What is missing from tragedy is the depiction of sexual desire between men, something that has been politically important in the history of theatre about male homosexuality.

<p>Abstrakt </p><p>Högskolan i Halmstad, Sektionen HOS, Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete, Höstterminen 2007</p><p>Titel: I valet och kvalet, en undersökning om studenters tankar kring konsumtion</p><p>Författare: Anna-Carin Elb och Carolina Johansson </p><p>Dokument: C-uppsats</p><p>Examinator: Magnus Ring </p><p>Handledare: Åke Nilsén</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur en grupp högskolestudenter upplever och förhåller sig till konsumtion. Vidare vill vi lyfta fram våra respondenters tankar om de valmöjligheter som konsumtions-samhället erbjuder samt hur deras behov och begär efter marknadens produkter tar sig uttryck och därtill även hur de använder dessa som ett medel för att framställa sig själva. </p><p>Frågeställning: Huvudfrågan vi ställt inför uppsatsarbetet är, hur upplever och förhåller sig studenter till konsumtion? Har studenterna olika förhållningssätt till konsumtion?</p><p>Metod: I relation till vår frågeställning har vi valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Syftet med att använda denna metod och göra intervjuer med tio studenter på Högskolan i Halmstad var att få fram information som genom analys kan leda till att vi kan hitta mönster och göra jämförelser i vårt insamlade material. Den kvalitativa metoden gav oss möjlighet att få insyn i respondenternas tankar om konsumtion. </p><p>Slutsatser: I vår studie kan vi urskilja fyra grupper av konsumenter: ideala konsumenter, otillräckliga konsumenter samt konnässörer. Begreppen är baserade på Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället. Vidare har det framkommit ytterligare en typ av konsument som vi i denna studie valt att kalla den avvikande konnässören. </p><p>Nyckelord: Konsumtion, identitetsskapande, förhållningssätt, behov, begär, valmöjligheter, upplevelsen av konsumtion, ideala konsumenter, otillräckliga konsumenter, konnässör, avvikande konnässör, varumärken.</p>

Abstrakt Högskolan i Halmstad, Sektionen HOS, Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete, Höstterminen 2007 Titel:I valet och kvalet, en undersökning om studenters tankar kring konsumtion Författare:Anna-Carin Elb och Carolina Johansson Dokument: C-uppsats Examinator:Magnus Ring Handledare: Åke Nilsén Syfte:Syftet med uppsatsen är att beskriva hur en grupp högskolestudenter upplever och förhåller sig till konsumtion. Vidare vill vi lyfta fram våra respondenters tankar om de valmöjligheter som konsumtions-samhället erbjuder samt hur deras behov och begär efter marknadens produkter tar sig uttryck och därtill även hur de använder dessa som ett medel för att framställa sig själva. Frågeställning:Huvudfrågan vi ställt inför uppsatsarbetet är, hur upplever och förhåller sig studenter till konsumtion? Har studenterna olika förhållningssätt till konsumtion? Metod:I relation till vår frågeställning har vi valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Syftet med att använda denna metod och göra intervjuer med tio studenter på Högskolan i Halmstad var att få fram information som genom analys kan leda till att vi kan hitta mönster och göra jämförelser i vårt insamlade material. Den kvalitativa metoden gav oss möjlighet att få insyn i respondenternas tankar om konsumtion. Slutsatser:I vår studie kan vi urskilja fyra grupper av konsumenter: ideala konsumenter, otillräckliga konsumenter samt konnässörer. Begreppen är baserade på Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället. Vidare har det framkommit ytterligare en typ av konsument som vi i denna studie valt att kalla den avvikande konnässören. Nyckelord:Konsumtion, identitetsskapande, förhållningssätt, behov, begär, valmöjligheter, upplevelsen av konsumtion, ideala konsumenter, otillräckliga konsumenter, konnässör, avvikande konnässör, varumärken.

In this essay, I make a queer feminist analysis of four novels written by the Swedish author Sigge Stark. The novels are: Uggleboet, Manhatareklubben, Cirkus Demonio och Baskerflickan. Using Judith Butler's theories I examine the relations between sex/gender and sexuality in the four books and show how the construction of gender is performed and the heterosexual normativity is jeopardized. I also examine whether, and if so how, Sigge Stark uses the romantic and the gothic genres to include transcending gender identities and sexualities in her work. The essay also includes a contextualisation of her prerequisities as an author and the necessity in performing a critical analysis of mass produced romantic literature.

Personer med en icke-binär könsidentitet, det vill säga de som inte har en könsidentitet som passar in ien binär uppdelning av kvinna och man, och penna-och-pappers-rollspelare är två kategorier som det finns väldigt lite studier om och kombinationen av dem ännu mindre. Uppsatsen syftar därför till att synliggöra icke-binära rollspelares förståelse av sig själva, hur deras olika identiteter samverkar och hur identiteterna kan uttryckas i deras vardag och deras rollspelande. Rollspelandets möjligheter till en frizon undersöks också. Med hjälp av intervjuer och autoetnografi har berättelser, upplevelser och erfarenheter samlats in från tre deltagare samt uppsatsförfattaren som själv är en icke-binär rollspelare. Materialet har sedan analyserats med bland annat Goffmans dramaturgiska perspektiv och begrepp från lajvforskningen. Resultatet är att deras icke-binära könsidentitet är tätt sammanflätad med deras andra queera identiteter och praktiker, såsom begär, relationspraktiker och autism, och att queer bör i det här fallet ses som ett brett begrepp för avvikande. Deras könsidentitet uttrycks reflexivt i vardagen främst genom tre olika typer av uttryck men de är också begränsade av risken att bli felkönad, sin kropp och andras reaktioner. I rollspel spelar de främst queera karaktärer som de har starka känslomässiga band till. För vissa är rollspel en möjlighet att uttrycka sig icke-binärt utan riskerna i vardagen. Dessa rollspel sker främst i små grupper med tydligt avståndstagande från queerfobi i spelvärldar där queerfobi aktivt tagits bort. Både spelvärldarna och spelgrupperna kan därmed fungera som frizoner och temporära autonoma zoner. Ett aktivt ställningstagande till normer och tankar om samtycke går igenom deltagarnas förståelse av sig själva, hur de interagerar med andra i vardagen och deras rollspelande. De praktiserar vad som kan kallas queert rollspelande som kännetecknas av ett aktivt och medvetet lekande med, utforskande, brytande och kritiserande av normer och strukturer.

In this essay, I examine the conception of metaphysical desire as understood by Emmanuel Levinas within his work Totality and Infinity. The main problematic of the work is whether a relationship with an absolute Other, understood as a positive infinity, that is posited beyond the realm of the I, is possible, or whether the totality of the same is inevitable. I present metaphysical desire to the Other as a crucial point in Totality and Infinity, which in its endless-growing hunger beyond satisfaction becomes an infinity within a finite subject, therefore sets up the relationship between the I and the infinite Other, as a concretization of the idea of infinity. In addition, I construe, in the light of the critique of Levinas by Jacques Derrida and other research, an understanding of metaphysical desire as a pathos of ethics that interrupts the spatio-temporality of the same by being a spatio-temporality which opens the I and directs it toward the Other without abolishing their distance. In this neverending movement the egoism of the I is discontinued and peace becomes possible without resulting in totality. Instead, the movement toward the infinite Other is a movement toward an uncharted future, a movement which consists of an infinite dialogue with the Other.

In my thesis I research about the construction of homosexuality in three cultural works from 2008 to 2011. The research centres around the difference between same sex desire in practice and homosexuality as an identity. The research takes a queer theory take-off with a view from Judith Butler’s theories, but cross paths the masculinity research and Jasbir K. Puar’s theories about homonationalism. The central theory in the study is based on Lisa Duggan's concept about the new homonormative, which is re-contexturalized to fit the Swedish perspective. The essay concludes that homonormative and homonationalism are fundamental parts in the construction of homosexuality as an identity. In this essay I introduce the concept of The Homosexual to show how the homosexual subject is alienated in relation to the heterosexual environment.