Vi vill med det här kandidatarbetet ifrågasätta begäret efter övermäniskan som vi menar att reklam för modeindustrin idag porträtterar. Med hjälp av Guy Debords skådespelssamhälle och Gilles Deleuze och Felix Guattaris teorier ifrågasatter vi vad det är vi begär och varför vi gör det. Vi ifrågasätter övermänniskan som modeindustrin producerar med förhoppningen att det ökar medvetenheten för personer i samhället.    Ifrågasättandet av begäret har resulterat i två gestaltningar, en klänning av sönderrivna sidor ur boken Mein Kampf och en kreation av hönsnät formad som en naken kvinna. Vi känner oss fångade av modeindustrin och känner oss illa till mods över hur den mänskliga kroppen porträtteras i reklam för mode. Vi menar att det i klädreklam snarare handlar om avsaknaden av den mänskliga kroppen då bilderna retuscheras till en artefakt.     Vi ser vår undersökning som en grund till en fortsatt undersökning om ett alternativ och förhoppningsvis kommer vårt begär i framtiden förflyttats från övermänniskan till något mer mänskligt. / In this Bachelor thesis we question the desire for the übermensch that we mean advertising for the fashion industry portrays today. With help of Guy Debord's “Society of the Spectacle” and Gilles Deleuze and Felix Guattari's theories we question our desire and why we desire it. We question the übermensch that the the fashion industry produces with the hope that it will increase the society’s awareness.    The questioning of desire has resulted in two designs, a dress of torn pages from the book Mein Kampf and the creation of chicken wire shaped like a naked woman. We feel trapped by the fashion industry and feel uneasy about how the human body is portrayed in advertisements for fashion. We believe that the advertising for clothing is more about the lack of the human body when the images are retouched into an artifact.    We see our study as a basis for a continued research for an option and in the future hopefully our desire will be moved from the übermensch into something more human. In this Bachelor thesis we question the desire for the übermensch that we mean advertising for the fashion industry portrays today. With help of Guy Debord's “Society of the Spectacle” and Gilles Deleuze and Felix Guattari's theories we question our desire and why we desire it. We question the übermensch that the the fashion industry produces with the hope that it will increase the society’s awareness.    The questioning of desire has resulted in two designs, a dress of torn pages from the book Mein Kampf and the creation of chicken wire shaped like a naked woman. We feel trapped by the fashion industry and feel uneasy about how the human body is portrayed in advertisements for fashion. We believe that the advertising for clothing is more about the lack of the human body when the images are retouched into an artifact.    We see our study as a basis for a continued research for an option and in the future hopefully our desire will be moved from the übermensch into something more human.

I’ve made my own currency, created my own wealth. This work is a metaphor for the acquisitiveness that rules and affect our time. I’m thinking about the capitalistic culture where wealth out- weighs everything else. I see it as denial of true values. Money is an illusion that we as a society have let dictate the worlds distribution of rights, as well as its responsibilities. I want to create the same illusion of value, and through that, possibly have created something valuable. The moment when the existing and non-existing blends together. I see it as my mission to bend our conceptions of materiality. I almost exclusively use recycled materials in my practice, because I can. The materials are there, and I see them. This figuration of stacks, made of different materials trough different techniques, might give all materials equal worth and cancel out the hierarchy of values. / <p>Opponent vid examinering: Åsa Elzén</p>

Den här studien undersöker Jessica Shiefauers ungdomsroman Pojkarna ur ett intersektionellt, genus och maskulinitetsteoretiskt perspektiv. Analysen handlar om hur genus konstrueras och framställs i samverkan med andra kategorier som ålder och sexualitet, men också vad som präglar pojkars umgängeskoder i romanen och hur huvudkaraktären Kims upplevelse av sin egen kropp och identitet utvecklas i förhållande till detta. Vidare ligger även fokus vid romanens normbrytande och/eller normreproducerande effekter. Den metod som använts är kvalitativ, litterär textanalys. Studiens främsta genusteoretiska nyckelbegrepp är performativitet, den heterosexuella matrisen, hegemonisk manlighet och homosocialitet. Resultatet visar att framställningen av kön är skildrat på ett polariserande sätt genom två binära motsatspar i form av maskulinitet- och femininitetsideal. Dessa fungerar som ett verkningsmedel för att synliggöra den heterosexuella matrisens begränsningar för individer som faller utanför normen. Framställningen tolkas i huvudsak som normbrytande tack vare huvudkaraktären Kims uppror mot normen, även om den binära motsatsbeskrivningen bidrar till att reproducera normer. Analysen visar att pojkars umgängeskoder i romanen är starkt präglade av ett hegemoniskt maskulinitetsideal och ett traditionellt manligt homosocialt umgänge vilket i sin tur även verkar diskriminerande gentemot den underordnade formen av manlighet.

Maria Gripe’s shadow-series consists of four novels written in the 1980s and feature a character who present themselves as both as a girl and a boy. Carolin, also known as Carl has got a mysterious and captivating aura that leaves everybody fascinated and most people enamoured with him/her. Carolin shares many similarities with the 19th century author Carl Jonas Love Almqvist’s character Tintomara from the novel The Queen’s Tiara (Drottningens juvelsmycke). This essay examines the desire that is aimed at Carolin and explores the queer situations that arises as consequences of his/her cross dressing. I comparatively analyse the desire expressed in the shadow-series and The Queen’s Tiara to find similarities in who is affected by it and where the queer situations occur. The damaging effect of the desire is explored as well. The essay concludes that while most situations can be viewed as both heterosexual and homosexual Gripe uses genres and metaphors that amplify the queerness. Both Carolin and Tintomara are greatly affected by the desire toward them and get hurt because of it. Gripe and Almqvists charismatic androgynous characters bring desire and despair wherever they go, at least as long as they do not conform to society’s norm of gender dichotomy.

This essay aims to examine how the synthetic non-human subjects, EDI and Legion, are constituted in terms of their bodies, gender, desire and emotion, in the gaming series Mass Effect. In a close-gaming method I also want to explore in which way the gamer can effect or even change the expressions of the body, gen­der, desire, and emotion made by the synthetic non-human subjects. In order to do this I use Judith Butlers and Sara Ahmeds queer theory, and Donna Haraways cyborg feminism. I concluded that EDI em­braces her embodiments and is given a highly sexualized female body, being more of a woman than a machine. While Legion is rather embracing disembodiment and is given a non sexualized, androgynous male body, be­ing more of a machine than a man. The gamer can decide whether EDI should have a romance with a human in the game or not, but the gamer cannot in the same way decide whether or not Legions and EDIs subject­ivity will be reco­gnized as human subjectivity or at least almost-human subjectivity.

Uppsatsen utforskar människans psyke utifrån den franske psykoanalytikern och psykiatrikern Jacques Lacans psykoanalytiska teori. Uppsatsen undersöker subjektets förutsättningar och möjligheter utifrån lacansk teori, samt vilka implikationer det får på symptomets plats inom klinisk diagnostik. Metoden använder lacanskt teori som beskrivningar av subjektets status, vars framställning abstraheras till en rad regler. Teorins giltighet prövas i uppsatsen mot kliniska fallbeskrivningar och andra exempelfall. I diskussionen framkommer att implikationen av den lacanska teorin om subjektet är vittgående vad gäller kliniskt diagnostik och värderingen av symptomet. / The essay explores the human psyche by the French psychoanalyst and psychiatrist Jacques Lacan's psychoanalytic theory. The essay examines the subject's conditions and possibilities based on Lacanian theory, and what implications it has on symptom location in clinical diagnostics. The method uses Lacanian theory and descriptions of the subject's status, the production of which is abstracted to a set of rules. The theory's validity tested in the paper on clinical case reports and other such cases. In the discussion it will be the implication of the Lacanian theory of the subject is extensive in terms of clinical diagnosis and evaluation of the symptom.

This thesis explores the creative function of the pseudonym Sara Sand, used by the author Stina Aronson for four literary works in the late 1920s and early 1930s. Två herrar blev nöjda (Two gentlemen were content), Fabeln om Valentin (The tale of Valentin), Tolv hav (Twelve oceans) and Syskonbädd (Siblingbed) are modernist and experimental works that I approach with an experimental way of reading. In order to emphasize what I find to be an inherent strive for freedom within these texts, I draw from Gilles Deleuze and Félix Guattaris notion of desire as a productive force and their view of the text as a rhizomatic structure, as presented in Anti-Oedipus (1972) and A Thousand Plateaus (1980). The characters in Sara Sands writing are in constant movement and in continuous processes of becomings which challenges any kind of fixity, whether that be social structures and hegemonic discourses or simply the individual self.

Background: We live in a world where not everyone is employed; numerous people havelost their jobs due to several factors where one of them is the economic crisis. This has hada huge impact on Sweden and the unemployment rate. Previous research has shown thatinflation, unemployment, and high interest rates represent risks to consumer welfare. We all consume daily, or on occasions, but how do unemployed consumers consume, what do they consume and why? In this area, the authors have found a knowledge gap in literature; therefore exploring this phenomenon is of interest.   Purpose: The purpose of this study is to explore and illustrate how consumers who have experienced a life transition, from employment to unemployment, are affected by this and how it has an impact on their consumption.   Method: This is an exploratory study performed with a qualitative and an abductive approach, where the authors used primary data collection through semi-structured in-depth interviews in Swedish with 16 unemployed consumers. These unemployed consumers were selected at Arbetsförmedlingen, the public employment service, in Jönköping.   Results: By living in unemployment the consumers have been affected psychologically, physically, financially and socially. Their identity has changed for each of them since they have to adapt to the new circumstances in their life. The new life situation has had an impact on the consumer’s well-being where depression, anxiety, and a feeling of being the underdog in the society is present. Their new life situation has implied a change in their consumption behavior since they nowadays have to prioritize the basic needs. Many of the respondents used explicit and implicit shopping-list in order to reduce their impulse buying. The contribution that the authors have done to the theory of resistance is a fourth category called ‘Everyday life resistance’ which explains the behavior of people who live in unemployment, i.e. they always have to think about resisting temptations, wants, desires, and avoiding situations where the result may be unnecessary consumption. The consumers in this study are highly involved in their consumption behavior, which the authors have chosen to call ‘reversed habitual decision making’. This kind of involvement is very high despite the high- or low risk category of the product. Their new life situation has made them more aware of product alternatives, market supply, prices, and also knowledge about their own resistance in the marketplace. / Bakgrund: Vi lever i en värld där inte alla har en anställning, en omfattande andel av befolkningen har förlorat sitt jobb på grund av flera faktorer, där en av dem är den ekonomiska krisen. Detta har haft en stor påverkan på Sverige och dess arbetslöshet. Föregående studier har visat att inflation, arbetslöshet och hög räntesats representerar risk för konsumentens välbefinnande. Vi alla konsumerar dagligen eller vid speciella tillfällen, men hur konsumerar en arbetslös konsument, vad konsumerar dem och varför? Inom detta område har författarna funnit ett kunskaps gap i litteraturen, därav är en undersökning av detta fenomen av intresse.   Syfte: Syftet med denna studie är att utforska och illustrera hur konsumenter som har genomgått en livsförändring, från att ha varit anställd till att vara arbetslös, är påverkade av detta och hur detta har inverkat på deras konsumtion.   Metod: Detta är en explorativ studie genomförd med en kvalitativ och abduktiv tillvägagångssätt där författarna har använt sig av primär information samlad genom, till viss del, strukturerade djupgående intervjuer på svenska med 16 arbetslösa konsumenter. Dessa var utvalda vid Arbetsförmedlingen i Jönköping.   Resultat: Att leva som arbetslös har påverkat konsumenterna psykologiskt, fysiskt, finansiellt och socialt. Deras identitet har förändrats då de måste anpassa sig till den nya livssituationen. Den nya situationen har påverkat konsumenternas hälsa då de känner av depression, ängslan och känner sig mindre värda i samhället. Deras nya livssituation har inneburit en det förändringar i deras konsument beteende eftersom de numera måste prioritera sina primära behov. Många av studiens deltagare använde sig av explicita och implicita inköpslistor för att minimera spontanköp. Författarnas bidrag till teorin om motstånd är en fjärde kategori kallad ‘Vardagligt motstånd’ vilket förklarar beteendet hos arbetslösa personer dvs. de måste hela tiden tänka på att motstå frestelser, begär och försöka undvika situationer där onödiga inköp kan uppstå. Konsumenterna i denna studie är synnerligen involverade i sitt konsument beteende, detta har författarna valt att benämna ’omvänt rutin besluts genomförande’. Denna typ av involvering är väldigt hög oavsett om produktkategorin innebär hög- eller låg risk. Deras nya livssituation har gjort dem mer medvetna om alternativa produkter, marknadens utbud, priser och ny kunskap om deras egna motstånd inom konsumtionssamhället.

<p><strong>Background:</strong> We live in a world where not everyone is employed; numerous people havelost their jobs due to several factors where one of them is the economic crisis. This has hada huge impact on Sweden and the unemployment rate. Previous research has shown thatinflation, unemployment, and high interest rates represent risks to consumer welfare. We all consume daily, or on occasions, but how do unemployed consumers consume, what do they consume and why? In this area, the authors have found a knowledge gap in literature; therefore exploring this phenomenon is of interest.</p><p> </p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this study is to explore and illustrate how consumers who have experienced a life transition, from employment to unemployment, are affected by this and how it has an impact on their consumption.</p><p> </p><p><strong>Method:</strong> This is an exploratory study performed with a qualitative and an abductive approach, where the authors used primary data collection through semi-structured in-depth interviews in Swedish with 16 unemployed consumers. These unemployed consumers were selected at Arbetsförmedlingen, the public employment service, in Jönköping.</p><p> </p><p><strong>Results:</strong> By living in unemployment the consumers have been affected psychologically, physically, financially and socially. Their identity has changed for each of them since they have to adapt to the new circumstances in their life. The new life situation has had an impact on the consumer’s well-being where depression, anxiety, and a feeling of being the underdog in the society is present. Their new life situation has implied a change in their consumption behavior since they nowadays have to prioritize the basic needs. Many of the respondents used explicit and implicit shopping-list in order to reduce their impulse buying. The contribution that the authors have done to the theory of resistance is a fourth category called ‘Everyday life resistance’ which explains the behavior of people who live in unemployment, i.e. they always have to think about resisting temptations, wants, desires, and avoiding situations where the result may be unnecessary consumption. The consumers in this study are highly involved in their consumption behavior, which the authors have chosen to call ‘reversed habitual decision making’. This kind of involvement is very high despite the high- or low risk category of the product. Their new life situation has made them more aware of product alternatives, market supply, prices, and also knowledge about their own resistance in the marketplace.</p> / <p><strong>Bakgrund:</strong> Vi lever i en värld där inte alla har en anställning, en omfattande andel av befolkningen har förlorat sitt jobb på grund av flera faktorer, där en av dem är den ekonomiska krisen. Detta har haft en stor påverkan på Sverige och dess arbetslöshet. Föregående studier har visat att inflation, arbetslöshet och hög räntesats representerar risk för konsumentens välbefinnande. Vi alla konsumerar dagligen eller vid speciella tillfällen, men hur konsumerar en arbetslös konsument, vad konsumerar dem och varför? Inom detta område har författarna funnit ett kunskaps gap i litteraturen, därav är en undersökning av detta fenomen av intresse.</p><p> </p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie är att utforska och illustrera hur konsumenter som har genomgått en livsförändring, från att ha varit anställd till att vara arbetslös, är påverkade av detta och hur detta har inverkat på deras konsumtion.</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong> Detta är en explorativ studie genomförd med en kvalitativ och abduktiv tillvägagångssätt där författarna har använt sig av primär information samlad genom, till viss del, strukturerade djupgående intervjuer på svenska med 16 arbetslösa konsumenter. Dessa var utvalda vid Arbetsförmedlingen i Jönköping.</p><p> </p><p><strong>Resultat:</strong> Att leva som arbetslös har påverkat konsumenterna psykologiskt, fysiskt, finansiellt och socialt. Deras identitet har förändrats då de måste anpassa sig till den nya livssituationen. Den nya situationen har påverkat konsumenternas hälsa då de känner av depression, ängslan och känner sig mindre värda i samhället. Deras nya livssituation har inneburit en det förändringar i deras konsument beteende eftersom de numera måste prioritera sina primära behov. Många av studiens deltagare använde sig av explicita och implicita inköpslistor för att minimera spontanköp. Författarnas bidrag till teorin om motstånd är en fjärde kategori kallad ‘Vardagligt motstånd’ vilket förklarar beteendet hos arbetslösa personer dvs. de måste hela tiden tänka på att motstå frestelser, begär och försöka undvika situationer där onödiga inköp kan uppstå. Konsumenterna i denna studie är synnerligen involverade i sitt konsument beteende, detta har författarna valt att benämna ’omvänt rutin besluts genomförande’. Denna typ av involvering är väldigt hög oavsett om produktkategorin innebär hög- eller låg risk. Deras nya livssituation har gjort dem mer medvetna om alternativa produkter, marknadens utbud, priser och ny kunskap om deras egna motstånd inom konsumtionssamhället.</p>

Denna uppsats analyserar och tolkar Kerstin Thorvalls roman Det mest förbjudna (1976) komparativt i ljuset av begrepp från Epikuros (341 f. Kr. - c:a 270 f. Kr.) hedonistiska och materialistiska filosofi framställd i dess mest betydande kvarstående källa, Lucretius (c:a 95 f. Kr. - c:a 55 f. Kr.) lärodikt De rerum natura. Uppsatsens syfte är att undersöka om/hur motiv ur Epikuros etik förekommer i Thorvalls roman; och att utforska om hedonism medverkar/motverkar feminism i romanen. Metoden är en tvärvetenskaplig komparativ analys och tolkning mellan Thorvalls roman och Epikuros filosofi i Lucretius dikt. Metoden inspireras av Pierre Machereys i boken À quoi pense la littérature (1990). Undersökningsresultat struktureras tematiskt efter några av de jämförda verkens motiv: religionens ondo, behovet av att avlägsna rädslan för döden, njutningen som det högsta goda, kritiken av tvåsamma kärleken, synen på kunskap. Min teoretiska utgångspunkt är Epikuros och Lucretius hedonistiska filosofi; och, i mindre utsträckning, ett intersektionellt perspektiv (med fokus på kategorierna kön, genus och sexualitet). Resultatet visar huvudsakligen att trots skillnader gällande begärens begränsning, kan slutsatsen dras att Thorvall gör en feministisk omtolkning av hedonistiska motiv och vägleder läsaren mot ett feministiskt och hedonistiskt etiskt mål.