A space cadet wakes up by the rattle of his spaceship leaving the atmosphere of the earth. He is faced with the glowing sphere of his destination, the Moon, ahead of him. As he approaches the point where he is supposed to launch the rocket for course trajectory, he ponders his life, his village, and his education. But he needs to maintain his focus - if he launches the rocket too late, he will have passed the gravity field of the moon, and will be lost in space forever. / [I examensarbetet ingår utställningen "There is Plenty of Misery for Everyone":] Lentikulärbilder med 3d effekt samt animation av groteska motiv som har kopplingar till holländskt 1600tals måleri Material: Lentikulärbilder i plastram. Teknik: Foto/video. / <p>Examensarbetet består av 9 bilder samt en essä</p>

Submitted by Beatriz_ Estagiaria (marcianb@ig.com.br) on 2012-04-11T17:42:36Z No. of bitstreams: 1 000049982.pdf: 7105039 bytes, checksum: 0ffb509caa45ddcc102c50503d0804d9 (MD5) / Made available in DSpace on 2012-04-11T17:43:00Z (GMT). No. of bitstreams: 1 000049982.pdf: 7105039 bytes, checksum: 0ffb509caa45ddcc102c50503d0804d9 (MD5) / A finalidade desta dissertação é analisar o conteúdo teórico do livro de Manuel Bergson Lourenço Filho intitulado Organização e Administração Escolar. Procuramos mostrar que o seu conteúdo se constitui em instrumento ideológico, enquanto reproduz a ideologia contida no que é definido por Tragtenberg como Teoria Geral da Administração. Para tanto, consideramos a importância da atuação das forças político-sociais, como determinantes do pensamento do autor. E por isso estabelecemos as relações entre o seu discurso administrativo e o seu tempo histórico. Procedemos ao estudo da gênese e da estrutura da Teoria Geral da Administração, estabelecendo as relações entre o seu aparecimento e o modo de produção vigente. Revimos as principais teorias de administração geral, identificamos suas categorias e analisamos seu conteúdo ideológico. Com esses elementos classificamos a concepção de administração escolar do autor em análise. Identificamos sua concepção como tributária ideológica da Escola de Relações Humanas e também em menor escala das categorias ideológicas originarias do Taylorismo e do Fayolismo.

Vi lever i ett samhälle där vi arbetar för att tankar, värderingar och andra faktorer ska förebygga ett demokratiskt samhälle. Under de första åren i livet bemöter vi barnlitteratur i olika former omedvetet och medvetet. Vi befinner oss ständigt i förhållande till aktiviteter som till exempel högläsning, i verksamheter där barnlitteratur tillämpas, och under längre delen av tonåren läser vi mycket i form av litteraturen och antar olika roller utifrån etnicitet och kön. I denna uppsats undersöker vi barnlitteratur och hur genus och etnicitet uttrycks i de utvalda barnböcker vi har valt att analysera. Vi anser att barnlitteraturens framställning av genus och etnicitet inte framställs i den utsträckning den bör göra. Materialet är sex utvalda barnböcker, tre av böckerna är skrivna av Gunilla Bergström och Pija Lindenbaum. Materialet är noga studerat och vi har valt böcker som vi vet att många känner igen och kan relatera till på olika sätt. Materialet har ibland varit tydligt men också motstridigt för vad som kanske kategoriseras med kvinnligt och manligt. Syftet är att analysera och jämföra några välkända barnböcker ur ett postkolonialt perspektiv med fokus på genus och etnicitetaspekter. Syftet är också att lyfta hur det formar våra barns framtida värderingar för vad som är kvinnligt och manligt. Metoden i studien består av text och bildanalys i förhållande till analysschema, för att besvara syftet och frågeställningarna. Resultatet i studien antyder att genus och etnicitet framställs olika i barnböckerna genom olika likheter och skillnader. Den främsta likheten är att karaktärerna i böckerna framställs med stereotypiska genusaspekter när det gäller färger, variation av frisyrer, val av kläder samt gemensamma intressen utifrån karaktärernas genus tillhörighet. Resultatet visar också hur vi förhåller oss utifrån de roller vi faktiskt får i barnboken. Flickorna i barnböckerna antar sig ofta stereotypiska roller för vad en kvinna symboliseras med som till exempel, empati och omsorg, tillskillnad från pojkarna i böckerna som framställs som tuffa, busiga och högljudda. Resultat inom etnicitetaspekten kännetecknas i största grad i form av utseende, såsom hudton och/eller hårfärg. Det utmärks alltså fler barn med olika etniciteter i form av illustrationer där barn med olika hudtoner framhävs i Lindenbaums böcker, i jämförelse med Bergström

Denna studie kommer att göra en innehållsanalys av fyra utvalda Alfons Åberg böcker. I böckerna kommer vi se närmare på illustrerade ord, utmärkande ord i berättelsetexten och läsande eller skrivande karaktärer. Denna studie är viktig för barns språkutveckling då den bidrar med ett nytt perspektiv på bilderböcker som språkutvecklande verktyg för barn i förskoleåldern. Syftet med denna studie är att analysera de utvalda Alfons Åberg-böckerna som artefakter och verktyg för barns språkutveckling i förskoleåldern, genom att kategorisera och tolka böckernas multimodala innehåll. Detta för att se närmare på böckernas potential som verktyg för språkinlärning och som kunskapsförmedlande artefakter. Studiens forskningsfrågor är: Hur förmedlar Alfonsböckerna kunskap som artefakter, vad förmedlas via bilderböckernas innehåll och hur kan det bidra till barns språkutveckling? Hur framställs läsande och skrivande i Alfonsböckerna och hur kan det tolkas? De vetenskapsteoretiska utgångspunkterna studien utgår ifrån är socialkonstruktionism, multimodal teori samt  innehållsanalys som metod. Studien genomfördes genom att Alfonsböckerna valdes ut och innehållet analyserades och kategoriserades utifrån dess innehåll. Studiens resultat visar att substantiven och de gestaltade artefakterna som framställs upprepas ett flertal gånger under bokens handling, och förmedlar kunskap via representationerna i böckernas innehåll till läsaren. Läsande och skrivande framställs som vardagligt och något som görs naturligt i böckerna. Studiens slutsats är att Alfons-artefakterna har potential till att bidra till utvecklingen av barns ordförråd och läsförståelse genom dess innehåll.

Syftet med denna uppsats är att undersöka likheter och skillnader mellan de två ensamstående papporna Loranga av Barbro Lindgren och pappa Bertil Åberg av Gunilla Bergström. Genom att studera familjefäderna i böckerna och studera deras sätt att uppfostra sina barn görs en komparativ litteraturanalys av text och bild dem emellan. DE områden i böckerna som undersöks är fädernas agerande inom matsituationer, läggningsrutiner, hur de ställer sig till fysiskt våld, lek, samt barnets trots mot sin pappa. Uppsatsen söker svar om det finns likheter och skillnader i respektive pappas faderskap. Jag har använt maskulinitetsteori för att ta reda på om den var relevant att applicera på Lorangas värld och Bertil Åbergs värld. Undersökningen visar att det finns likheter i faderskapen, så som hur de förhåller sig till våld och i leken och i barnets trots mot sin far. Det finns också skillnader som hittats inom områdena matsituationer och läggningsrutiner, samt hur de ser på arbete och andra rutiner som finns i den vuxna världen. Jag tror att likheterna beror på att böckerna skrevs under ungefär samma tidsperiod och att skillnaderna beror på att de olika böckerna befinner sig inom olika subgenrer inom barnlitteraturen. Loranga drar åt absurdismen och nonsen-litteraturen (Boëthius, 2020, s 37-42) och pappa Åberg befinner sig i genren vardagsrealistiska skildringar (Gustafson, 2019, s. 181). I det undersökta materialet syns också intressanta exempel på trots/uppror där barnen på olika sätt utövar den makt denna har gentemot sin förälder. Litteraturen som kom ut på 60-70 talet beskrivs som att barnet får ett mer jämlikt förhållande till sina föräldrar och kanske därav vågar säga ifrån mer än tidigare, även i barnböckerna (Kåreland, 2012, s. 59).

Syftet med denna kvalitativa litteraturanalys var att undersöka hur neuropsykiatrisk och intellektuell funktionsnedsättning skildras i fyra olika bilderböcker som är riktade till barn i förskoleåldern. Resultatet av analysen visar att tre av bilderböckerna skildrar både negativa och positiva aspekter av funktionsnedsättningen, med ett visst fokus på de positiva. I dessa tre bilderböcker kretsar även handlingen kring funktionsnedsättningen, som är det primära i berättelsen. I en av de fyra bilderböckerna skildras funktionsnedsättningen enbart på ett positivt sätt. I denna bilderbok kretsar dock handlingen kring något helt annat än själva funktionsnedsättningen, som inte är det primära i berättelsen. Analysen visar även att funktionsnedsättningen är mest tydlig i bilderböckernas text, och att bilderböckerna skiljer sig åt gällande estetisk utformning. / The purpose of this qualitative literature analysis was to examine how neuropsychiatric and intellectual disability is portrayed in four different picture-books aimed at children in pre-school age. The results of the analysis show that three of the picture-books portrays both positive and negative aspects of the disability, with a certain focus on the positive ones. In these three picture-books, the disability is also the primary in the story. One of the four picture-books only show the positive sides of the disability. However, in this picture-book the disability is not the primary in the story. The analysis also show that the disability is mostly noticeable in the text of the picture-books, and that the picture-books are different regarding their aesthetic design.

The aim with this work is to investigate whether and to what extent the three first inspectors of the nomadic schools in Sweden revealed any signs of socialdarwinistic thought in their yearly reports from 1917 to 1945. For this reason I read through not only the named reports but also other official writings belonging to the inspectors as well as articles in Samefolkets Egen Tidning from that time. Darwin’s theory about the evolution of species and the human race was soon applied to explain the development of the human races and their various cultures. Furthermore it was combined with earlier notions concerning the effect of environmental influences on man’s development and a resulting cultural hierarchy. Thus leading scientists of that time placed the farming and industrial societies above gathering-hunting and nomadic societies. Societies placed on a lower level on the development scale, it was believed, would die out if they came into contact with higher societies. This was also true to the treatment of the mountain Saami population in Sweden. The nomadic school system which was introduced by law in 1913 aimed at keeping the mountain Saami segregated, not only from the Swedish population but also from the forest Saami who where regarded an even lower society. With the first two inspectors it becomes obvious that their ideology was based on socialdarwinistic thought. Vitalis Karnell even refers to racial premisis and Erik Bergström uses words that are almost directly taken from socialdarwinistic argumentation. With Axel Calleberg it is unclear whether he regarded the Saami as an inferior society. He reveals a less paternalistic attitude towards the mountain Saami than did his predecessors. The underlying ideas concerning the nomadic school system were not seen by some, or were strongly refuted by other leading Saami personalities.

Under 1970-talet genomgick Sverige något som kan kallas för emotionell frigörelse, vilket också kom att innefatta människors sexualliv. Att forma en medveten, ansvarsfull, och känslosam samhällsmedborgare skulle i det stora loppet gynna demokratin. Tidigare forskning har fokuserat på hur detta förmedlades till vuxna genom olika typer av material. Forskning med fokus på barn och unga inom detta frigörelseprojekt har på så sätt förbisetts och är således en lucka som denna uppsats velat fylla. Detta har gjorts genom att centrera undersökningen till Maj-Briht Bergström-Walan som vid denna tid arbetade aktivt med sexualupplysning, specifikt den riktad till barn och unga. Det studerade materialet har bestått av hennes sexualupplysande arbeten i SOU 1974:59, Sexualkunskap för mellanstadiet och Kamratposten mellan 1965-1975 och har här analyserats utifrån ett intersektionellt perspektiv. Jämfört med tidigare forskning har detta kunnat visa en tydlig skillnad kring hur man förhöll sig till vuxna kontra barn, där hennes radikala sida visat sig något nedtonad än vad tidigare forskning kunnat framhålla. Däremot har Bergström-Walans strävan efter jämlikhet mellan män och kvinnor, pojkar och flickor stämt överens. Analysen av hennes sexualuppfostran har påvisat den svårighet som låg i förmedlingen av sex och samlevnad till barn och unga som samtidigt syftade till att senarelägga deras sexuella samliv. De skulle fostras till att uppnå en vuxen mognad men helst av allt avvakta med det vuxna sexuallivet.

Uppsatsen behandlar ikoniska fotografier med syftet att undersöka varför vissa fotografier uppnår ikonstatus och andra inte. Studien är baserad på litteratur samt intervjuer med såväl lekmän som experter.

Made available in DSpace on 2014-06-11T19:33:29Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2006-02-22Bitstream added on 2014-06-13T21:06:16Z : No. of bitstreams: 1 ribeiro_ds_dr_mar.pdf: 708570 bytes, checksum: 84b141805049d23845ae500e0924ff82 (MD5) / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / O trabalho toma como fontes documentais os livros Ensaio de uma teoria da Administração Escolar, de José Querino Ribeiro, e Organização e Administração Escolar, de Manoel Bergström Lourenço Filho. Através dessas fontes, analisa-se a teoria de Administração Escolar produzida no Brasil, entre 1952 e 1963, objeto de estudo da pesquisa. A partir das datas de publicação dos livros referidos, o recorte histórico é delimitado entre 1930 e 1960. As três referências bibliográficas da área de Administração Escolar, comuns em ambos os livros, possibilitaram a investigação das raízes de modelos teóricos (racional/burocrático, de sistema social, político e anárquico) apresentados na obra A Escola como Organização e a Participação na Organização Escolar, de Licínio C. Lima, utilizada como referência teórica. Os três trabalhos identificados, escritos em língua inglesa, foram: Public School Administration, de Ellwood Cubberley; School Administration. Its Development, Principles and Function in the United States, de Arthur B. Moehlman; e The Nature of the Administrative Process. With Special Reference to Public School Administration, de Jesse B. Sears. A partir desse referencial teórico e metodológico, a pesquisa ensaiou uma abordagem sociológica na análise dos dados, apontando para a necessidade de um aprofundamento na área da Sociologia da Ciência. A tese defendida é a de que havia, nos anos de 1930, uma concepção de ciência que possibilitou a constituição inicial do campo de estudos da Administração Escolar. Nos anos de 1950, condições e processos de produção científicos diferenciados permitiram identificar as raízes dos modelos teóricos, constituindo-se como instrumentos analíticos. / The doctoral dissertation has as sources the books Ensaio de uma teoria da Administração Escolar, by José Querino Ribeiro and Organização e Administração Escolar, by Manoel Bergström Lourenço Filho. Through those sources the school administration theory produced in Brazil between 1952 and 1963, the study object of the research, is analyzed. From the referred books publishing dates the research historical period of analysis is limited between 1930 and 1960. The three bibliographical references on school administration, common in both books, made it possible to investigate the roots of potential theoretical models (rational/bureaucratic, social system, political and anarchical) presented in the book A Escola como Organização e a Participação na Organização Escolar, by Licínio C. Lima, used as theoretical reference on the subject. The three pieces of work identified, written in English, were: Public School Administration, by Ellwood Cubberley; School Administration. Its Development, Principles and Function in the United States, by Arthur B. Moehlman; and The Nature of the Administrative Process. With Special Reference to Public School Administration, by Jesse B. Sears. The thesis defended is that there was, in the 1930's, a conception of science that permitted the initial constitution for School Administration studies. In the 1950's scientifically differentiated production conditions and processes made it possible to identify the roots of the theoretical models getting shaped as analytical instruments.