Studien inkluderar både kvantitativa och kvalitativa data och undersöker huruvida bildinnehåll inger förtroende i köp- och sälj-grupper på Facebook. Vidare undersöks även sambandet mellan förtroende och bilder samt medlemsantal i denna typ av C2C-relaterade grupper. Empirin utgörs av en kvantitativ webbenkät med 319 insamlade svar samt åtta kvalitativa samtalsintervjuer vilka hjälper till att skapa ökad förståelse för studiens kvantitativa data. Resultatet visar att miljöbilder väger tyngst för konsumenters förtroende, vilket i studien representeras av stadsmiljöer. Vi kan inte säga om det finns ett samband mellan förtroende och medlemsantal i denna typ av grupper online, då resultatet från de olika insamlingsmetoderna motsäger varandra. Vad vi dock kan konstatera är att bildinnehåll påverkar tilliten för grupperna, och stadsbilder verkar vara de bilder som inger störst förtroende bland de undersökta köp- och sälj-grupperna på Facebook. / The following report is based on quantitative and qualitative data and examines whether image content inspires trust in buy and sell-groups on Facebook. Further the study aims to examine the relationship between trust and membership in C2C-related groups. The empirical quantitative data consists of a web survey with 319 answers and the qualitative data consists of eight short interviews which creates a wider understanding for the data. The result indicates that environmental images weighs most heavily on consumer’s trust, which in this study is represented by city images. We cannot say whether there is a relationship between trust and membership in such groups online, were we got a contradictory result in our data. What we can state is that image content affects the groups credibility, and images of cities are the ones that seems to create the highest level of credibility in the analyzed Facebook groups.

Archaeology is a popular subject which the public has the opportunity to meet in a variety of contexts. In addition to television documentaries, non-fiction and popular science magazines, archaeology has even played a significant role in the fictional world. Apart from these sources, you can also find archaeology in news reports where the newspapers or the tv-stations acts like mediators of archaeological news based on the archaeological work that is currently ongoing in our present time. Since it is now a demand on Swedish contract archaeology to communicate it's results, the news media often gets to play the role as the link between the archaeologists and the public. This paper is based on an analyse of archaeological news presented in local newspapers. The aim of the study was to investigate the visual mediation of archaeology to the reader. The results showed that the visual mediation of archaeological news is not only based on the selection of photos or illustrations. According to this survey, visual mediation can also be constructed using particular words that either describe the factual characteristics or words that alludes to the fictional world. Archaeological news that are channeled through local newspapers tend to reflect a narrow view of the archaeological discipline. The reason for this can probably be seen as a consequence of the relationship between archaeology and the society. In order to broaden the currently prevailing image of the archaeological discipline, this paper arguments for a much closer and more deliberate collaboration between local news media and archaeologists.

Denna studie syftar till att undersöka hur bilder av personer som befinner sig i en hemlös situation konstrueras i socialtjänstens utredningar för bistånd enligt Socialtjänstlagen [SoL] (2001:453) 4:1 i form av stöd till bostadsanskaffning eller boende. Tidigare forskning består av vetenskapliga artiklar kring social konstruktion om hemlösa och hemlöshet samt klientkonstruktion i socialt arbete. Studiens empiriska material består av totalt 15 stycken utredningar varav sex utredningar med gynnande beslut och nio utredningar med icke gynnande beslut. Genom att granska det empiriska materialet har vi uppmärksammat olika konstruerade bilder som förekom i socialtjänstens utredningar; den aktiva och ansvarstagande, socialt utsatt, tillhör inte målgruppen socialt utsatt samt klienten som gör felaktiga val. Dessa konstruktioner avlästes med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studiens teoretiska utgångspunkt är präglat av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med fokus på maktens tekniker. För att besvara våra frågeställningar har vi tillämpat tidigare forskning samt utgått ifrån våra teoretiska ramar och begrepp. Resultatet i vår studie visar på att bilder av personer som befinner sig i en hemlös situation konstrueras i socialtjänstens utredningar. Resultatet visar även på att socialsekreteraren använder olika tekniker som exempelvis att styra klienten till vissa handlingsalternativ, att förmedla en ståndpunkt eller att kontrollera hur något presenteras, något som påverkar hur klienten konstrueras. Hemlöshet som konstruktion i socialtjänstens utredningar kan således antas förstås utifrån individuella eller strukturella faktorer beroende på hur klienten konstrueras i utredningarna, vilka framställer klienten som antingen ett objekt eller subjekt i förhållande till situationen den befinner sig i.

Det allt mer digitaliserade samhället innebär att företag har valt att satsa på marknadsföring på sociala medier. Instagram som har blivit en mycket populär plattform för visuellt skapande och kan användas av företag för att förmedla sin identitet samt för att vinna konkurrensfördelar och marknadsandelar. Eftersom plattformen ofta används som ett tanklöst socialt medium har företagen inte lång tid på sig att fånga konsumenternas uppmärksamhet. Det blir därför av stor vikt för företag att sticka ut på plattformen och förmedla en stark identitet så de inte hamna i skuggan av andra bilder som publiceras på forumet varje dag.   Studien hade som mål att undersöka hur väl bilder på Instagram reflekterar smyckesföretags identitet, samt hur bilder kan medverka till att bygga identitet. Eftersom ett fåtal smyckesföretag har kapacitet eller personal att genomföra och utforma en effektiv designstrategi samt då de saknas tidigare studier inom detta område, är de viktigt att undersöka denna bransch. De smyckesföretag som studien behandlat är Sophie by Sophie, Malin Ljung Jewellery, Caroline Svedbom Jewellery, Drakenberg Sjölin och Guldfynd.   Metoden som användes är kvalitativ undersökning och inkluderade semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna bestod av två olika moment, där första momentet innebar att respondenterna fick svara på frågor gällande användningen av Instagram samt som marknadsföringsplattform. Under andra momenten fick respondenterna studera olika bilder av de fem smyckesföretagens Instagramkonton samtidigt som de fick besvara frågor.   Studien bidrog till slutsatser som att begreppet identitet var ett brett begrepp som var svårt att definiera. Respondenterna ansåg att enbart ett av företagen utstrålade sin identitet, de övriga lite eller inget alls. Det fanns flera likheter och skillnader i hur estetiken uppfattas men färger, personer och smycken på bilderna, vardagliga- och studiobilder, bildkomponering samt materialval var vad som oftast kommenterades. / The increasingly digitized society means that companies have chosen to invest in marketing on social media. Instagram has become a very popular visual creation platform and can be used by companies to convey their identity and gain competitive advantage and market share. Since the platform is often used as a thoughtless social medium, companies do not have much time to catch the consumers’ attention. It will be of great importance for companies to stand out on the platform and convey a strong identity so that they do not end up in the shadow of other images published on the forum every day. This thesis goal was to investigate how well images on Instagram reflect the identity of jewellery companies, and how images can contribute to building an identity. Since a few jewellery companies have the capacity or staff to implement an effective design strategy and since it lacks previous studies in this area, it is important to investigate this industry. The jewellery companies that are in this thesis is Sophie by Sophie, Malin Ljung Jewellery, Caroline Svedbom Jewellery, Drakenberg Sjölin and Guldfynd. The used method is qualitative examination and included semi-structured interviews. The interviews consisted of two different moments, where the first moment meant that the respondents answered questions regarding the use of Instagram and as a marketing platform. During other moment, the respondents were asked to study different images of the five jewellery companies' Instagram accounts while they answered questions. The thesis contributed to the conclusion that the concept of identity was a broad concept that was difficult to define. The respondents considered that only one of the companies expressed their identity, the others expressed little or nothing at all. There were several similarities and differences in how aesthetics perceived but colors, persons and jewellery in the pictures, every day and studio images, image composition and material selection were the most commented.

The purpose of this study was to investigate the image selection in the swedish newspaper Aftonbladet during three days. We wanted to know what kind of images Aftonbladet choosed to publish in the printed newspaper and in the corresponding articles on the web. Through a semiotic image analysis we were able to analyze what images Aftonbladet choosed to publish and what the images signaled. We were also looking for differences and similarities in the image selection so we compared what kind of different images the newspaper where using on the web and in the printed newspaper. We analyzed three  pages from two newspapers in June, and the associated web articles, which gave us a total of 50 photos to analyze. Through the analysis we found that most of the images could speak to the observer's pathos, that is, emotions. The result also showed that Aftonbladet used more sensational journalism on images of people in the printed newspaper compared to the web. The similarities we found mainly concerned that there were many of the images that were the same on the web and the printed newspaper. The differences we found mainly concerned that there were many more images on the web than in the printed newspaper and the pictures were also much bigger at the website. We hope that our study will provide an in-depth understanding of the importance of the image in the news context and contribute to the journalistic research field.

I takt med den ökade digitaliseringen har digitala verktyg lyfts in i den svenska förskolansläroplan utifrån en ny revidering (Skolverket, 2018), vilket innebär att utvecklandet av digitalkompetens samt källkritisk förmåga blir innehåll för måluppfyllelse i förskolans verksamhet.Med hänsyn till det enorma informationsflöde som barn möter varje dag blir det väsentligt attförstå hur barn skapar mening och kunskap av multimodala texter. Studiens syfte är därför attundersöka hur källkritik konstitueras av barn i digitala aktiviteter. De frågor som studien ämnarsvara på är: “Vilka kunskaper om källkritik uttrycker barn när de samtalar om digitala bilder?”,“Vilka tecken på källkritik representeras i barns handlingar när de möter digitala bilder?” samt“Vilka kunskaper om källkritik konstitueras i aktiviteter med digitala bilder?”. Studien ärkvalitativ och utgår från socialkonstruktionistiskt perspektiv med multimodal designinriktningsom teoretisk utgångspunkt. Utifrån detta skapades aktiviteter där barn skulle studera ett antaldigitalt manipulerade bilder med utgångspunkt i källkritiska kriterier. Resultatet visade på attdialogen har stor betydelse för meningsskapande i barns utvecklande av källkritik. I dettasammanhang är barnen aktiva aktörer i meningsskapandet av de bilder som de studerar, där allaolika aktörer bidrar till att konstituera erfarenheter och kunskaper om källkritik. Utvecklandetav källkritik är väsentligt för barns livslånga lärande och är något som bör integreras redan itidig ålder.

<p>I studien undersöktes hur universitetsområdet i Linköping och Norrköping är att hitta på, hur den mentala bilden av området ser ut och hur de som rör sig där talar om området. Perspektivet var kognitionsvetenskapligt. Arbetet strukturerades kring intervjuer och enkäter med 20 personer, hälften från vartdera universitetsområdet. Den mentala bilden av området liksom uppfattningarna om var det var lätt respektive svårt att hitta skiljde sig åt. Alla reagerar inte på samma sätt inför olika mönster och system. En del hus har dessutom en sådan utformning att den i sig själv försvårar för personer att hitta där. En ytterligare slutsats är att det var svårt att överföra den mentala bilden av universitetsområdet till ett papper, särskilt när det gäller avstånd och storlek. Den mentala bilden visade sig vara något förvrängd. Verbalt sett fanns det skillnader mellan Linköping- och Norrköpingsgruppen i hur de uttryckte sig om respektive universitetsområde. Norrköpingsgruppen tenderade att oftare använda väderstreckstermer.</p>

<p>Bakgrund: En utgångspunkt för problembaserat lärande (PBL) är verklighetsanknutna situationer, scenarier. På Hälsouniversitet i Linköping har man sedan ett par års infört interaktiva scenarier. Interaktiva scenarier, med både texter, bilder och videosekvenser tillför nya dimensioner i basgruppen, som ökad realism, interaktivitet och aktivering av fler sinnen. I de interaktiva scenarierna har material i form av bilder kommit att användas i mycket högre utsträckning än tidigare. Med tanke på att bilder kan vara svåra och tidskrävande att läsa är det viktigt att få ökad kunskap om hur bilderna används. </p><p>Syfte: att undersöka hur basgrupper i problembaserat lärande använder och skapar mening av bilderna i interaktiva scenarier. Tre frågeställningar har formulerats: Vad gör grupperna med bilderna? Hur kommunicerar basgrupperna kring bildernas innehåll? Vilken roll fyller bilderna i scenariot? </p><p>Genomförande: Tre basgruppers arbete med ett scenario har spelats in på video och gruppernas samtal kring scenariots fyra bilder har analyserats i detalj med en kvalitativ ansats och med avseende på innehållet i samtalet. </p><p>Resultat och diskussion: Tre olika aspekter av gruppernas interaktion med bilderna beskrivs: mötet med bilden, samtalen om bildernas innehåll, och bilderna i basgruppen som pedagogisk praktik. Skillnader ses i gruppernas sätt att skapa mening från bilderna. I de flesta fall fastställs meningen med bilden relativt snabbt genom att tolka och förklara detaljer i bilden i relation till scenariot. Vidare elaborering och problematisering förekommer endast i ett par av samtalen, där gruppen kan sägasanvända bilden som utgångspunkt för diskussion. Karaktären på dessa samtal ligger närmare vad som eftersträvas i PBL. En annan intressant observation är studenternas val av perspektiv när bilden bearbetas. En variation ses mellan inlevelse i scenariot och att scenariot betraktas som en konstruktion där man aktivt söker konstruktörens syften med bilden. Studenternas sätt att använda bilderna är beroende av många olika faktorer (bildernas kvalitéer, placeringen i scenariot, tid på terminen, gruppens sammansättning, handledarens funktion etc.), men en ökad medvetenhet om olika sätt att kommunicera kring bilderna kan sannolikt stödja scenariokonstruktörer och handledare för att bättre utnyttja bilderna i lärprocessen.</p>

I det här arbetet har jag studerat hur lärare i svenska för invandrare (sfi) arbetar med sina elever med bilder och kommunikation. Syftet med undersökningen har varit att bidra med kunskap om sfi-lärares val av bilder för att få igång muntlig kommunikation i studieväg 1. Jag har genomfört en enkätundersökning på nätet med 105 deltagande lärare. Resultatet av undersökningen visar att mer än hälften av lärarna använder bilder varje dag. Bildmaterialet lärarna använder sig av är igenkännbara färgfotografier som föreställer olika händelser. Lärarna använder sig av många olika typer av bilder och materialet är utformat på ett varierat sätt. Det har i min undersökning visat sig, att det vanligaste sättet att använda en bild på är att eleverna får beskriva bilden som läraren visar. Eleverna tas idag inte tillvara som den resurs de borde vara i skolan. Då eleverna tar med sig egna bilder till skolan används dessa i ringa utsträckning. Förbarnsligande material ska inte användas till vuxna elever men resultatet visar ändå att alla elever inte tycker att materialet är förbarnsligande. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv bör vi ta tillvara elevernas kunskaper och erfarenheter. Med utgångspunkt i dessa kan lärare och elever tillsammans arbeta med att utveckla elevernas bildtolkningsförmågor och möjligheter att diskutera bilder. / In this study I have examined how teachers of Swedish for Immigrants (sfi) work with their students using pictures and communication. The purpose of the study has been to contribute to the knowledge of sfi-teachers' selection of pictures in order to initiate verbal communication in Study path 1. I have completed a survey on the internet which included 105 active teachers. The results of the study show that more than half of the teachers use pictures every day. The picture material that the teachers use are recognizable color photographs of different incidents. The teachers use many different types of pictures and the material is often designed in a varied way. My study has shown that the most common way to use a picture is to let the students describe the picture the teacher displays. In today´s school the students are not utilized as the resources they should be. When they bring their own pictures to school this is seldom used. Juvenile material should not be used with adult students but the result shows that not all the students think that material for children is juvenile. From a special education teachers' point of view we should put the students' own skills and life experiences into use. Using these as our starting point teachers and students can work together to develop the students' abilities in image interpretation and create opportunities to discuss pictures.

Går det att se om en bild är komponerad efter regler? Genom en semistrukturerad undersökning via enkät har jag tagit reda på hur bilder upplevs som är antingen medvetet komponerade efter regler, eller komponerade på känsla efter subjektiv estetik. Jag har utforskat vad det i så fall är i bilderna som fångat betraktaren och vad de tolkar som genomtänkt och medvetet komponerat.  En fråga ha varit om fotointresserade personer har lättare för att urskilja de här två olika sätten att komponera en bild. Jag har undersökt vad det är i bilderna som tilltalar deltagarna och om reglerna avgör om en bild ska upplevas som bra och tilltalande eller om det finns något annat som har en större betydelse.