Spelling suggestions: "subject:"cementado"" "subject:"cementation""
1 |
Geological 3D Modelling ofthe File Hajdar Quarry, Slite / Geologisk 3D modellering avFile hajdar brottet, SliteNils, Friberg January 2023 (has links)
Located on the island of Gotland, Sweden, the File Hajdar limestone quarry is an important locality for domestic cement production. With depositional settings generally related to shallow sea carbonate ramps, the lithologies encountered on File Hajdar range from reef-associated limestone units to more basinal deposition of marls. As the depositional setting is related to the CaCO3-content (carbonate), which is an important property to consider during cement production, geological investigation of the area through conceptual 3D modelling could be a very powerful tool to enhance the general knowledge of the area or for planning future prospecting campaigns. Since the quality of the 3D model is related to the amount and quality of data utilized, data acquisition and management are very important steps in the construction of a 3D model. Two main campaigns with drill core extractions were done in 1993 and 1999, respectively. Along with resistivity data collected from skyTEM-measurements and ground surveys, subsurface geological information is quite extensive in the area. Using overall data and a reclassification of the lithologies, three main areas associated with reef complex deposition have been identified on File Hajdar. Corresponding to elevated resistivity measurements as well as classification in drill cores, two reef complexes centered around the quarry, have been described as the central- and southeastern reef complexes. Based on high resistivity anomalies in skyTEM-data along with field interpretations, the emplacement of a third reef complex is also interpreted in the northwestern parts of the study area (northwestern reef complex). However, as overall data is lacking at the location of the northwestern reef complex, further investigation is necessary before the relationship between the central- and northwestern reef complex can be fully investigated. Due to the generally indistinct transition between clay-rich limestone and marl, the subsurface boundary to the marl is rather insinuated. However, corresponding to low resistivity anomalies, outcroppings of the surfacing marl unit are outlined at the base of the File Hajdar rise. Future utilization of the produced 3D model could include the implementation of additional data or as a foundation during the planning of further prospecting campaigns in the area. Corresponding to the locations of the central- and northwestern reef complexes, these two areas are suggested to be most suitable for further investigation. / Som en viktig komponent i cementproduktion har Gotland sedimentära berggrund haft en historisk anknytning till kalstensutvinning. File hajdar brottet är beläget ca 5 km väst om tätorten Slite, på nordöstra Gotland, och står i dagsläget helt för den lokala kalkstensutvinningen av Cementa AB. Kalkstensenheterna på File hajdar kan generellt kopplas till revbildning under den geologiska silurperioden. Men baserat på den interna relationen till de innersta revkropparna kan även underklassificeringar av kalkstensenheterna konstrueras. Eftersom relationen till reven även är kopplat till kalkstenens karbonathalt (CaCO3), vilket är en väsentlig beståndsdel att beakta under cementproduktion, är det viktigt att urskilja mellan de olika kalkstensenheter som påträffas på File hajdar. En sådan urskillning kan visuellt uppnås om en konceptuell 3D-modell över geologin på File hajdar brottet och dess omnejd konstrueras. Med data från borrkärnor, framtagna under två prospekteringsprojekt, samt från mätningar av berggrundens elektriska egenskaper kan man indirekt tolka geologin i området. Då det mer massiva revkropparna förväntas ha sämre ledningsförmåga relativt de mer lerberikade märgel- och kalkstenarna, kan man anknyta områden med hög resistivitet (oförmåga att leda ström) till revstrukturer. Från mätningar tolkas området norr- och söder om täkten inkludera större revstrukturer. Även nordväst om täkten kan man antyda att en större revstruktur är lokaliserad. Men eftersom den nordvästliga strukturen sakna större utsträckning av data behöver denna studeras närmare. Då övergången mellan den underliggande märgelstenen och File hajdars ytliga kalkstenen sker gradvis blir gränsen mellan dessa två enheter svår att placera ut med någon större säkerhet. Detta medför att den underliggande märgelgränsen bör betraktas som en generaliserad övergång i den slutgiltiga 3D-modellen. Den resulterade 3D-modellen ger en bra överblick över den generella geologin som påträffas i File hajdar området. Praktisk tillämpning av 3D-modellen kan exempelvis innefattar vidare tänktplanering eller fortsatt utvärdering av området genom implementering av mer data. Baserat på 3D-modellen framställs två förslag på lokaler lämpliga för vidare undersökningar. Motsvarande placeringarna av de norra- och nordvästra rekvkropparna tolkas dessa utgöra potentiella områden för kalkbrytning och i behov av ytterligare undersökning.
|
2 |
Awaiting waterNordblad, Sofia January 2022 (has links)
There is a limestone quarry on Öland that was active between 1888 and 2019. Now that Cementa has ceased mining, the quarry is about to be naturally flooded with rainwater and infiltrating groundwater. In 20 years from now, the water level will be 5 meters higher than today. As a final proposal I present a multifunctional visitor’s center placed on a peninsula that will eventually transform into an island. The quarry is popular amongst birds and the observation tower makes it possible to study them closely. The exhibition hall can show work from Öland’s many artists and the flexible square can host everything from yoga classes to dance nights. A small kiosk sells ice cream and sandwiches. The changing booths, lockers, restrooms and saunas enable you to enjoy this place in every season, protected from the sometimes very rough elements that is Öland’s signature. For each year the water level will rise and create a new experience, even for returning visitors. When the surface has reached its highest point in the 2040’s, the center will appear floating on the water surface and welcome you on a path framed with casted stone walls pushing the water aside.
|
3 |
Lex Cementa : En extraordinär situation som krävde extraordinära åtgärder? / Lex Cementa : An extraordinary situation that required extraordinary measures?Norberg, Tobias January 2023 (has links)
No description available.
|
4 |
FRAMTIDENS BETONG.- Blir det bättre än trä? / HE FUTURE OF CONCRETE - Will it surpass wood?Ward, Martin, Markström, Liv January 2022 (has links)
Idag är det viktigare än någonsin att koldioxidutsläppen börjar minska. Över hela världens sätts idag visioner, mål och regleringar som ska motverka de enorma klimatutsläppen som utges varje år. Byggbranschen är en stor bov och i Sverige står dem för nästan en femtedel av utsläppen. I EU står cementtillverkningen för nästan 3 procent av alla koldioxidutsläpp. Cementa, Sveriges största cementtillverkare, har jobbat hårt sedan 2020 med att lägga upp en plan – Nollvision 2030. Med hjälp av CCS-tekniken kommer Cementas koldioxidutsläpp inte ta sig ut i atmosfären och därför bli noll. Utsläppen kommer istället lagras och förvaras under havsbotten och därför inte bidra till klimatförändringarna negativt. Denna CCS-fabrik kommer utvecklas på Slite, Gotland, under Cementas redan befintliga cementfabrik. I detta arbete kommer utsläppen från dagens betong och framtidens betong presenteras samt jämföras. Med hjälp av Cementa och flera andra aktörer har data samlats in som lagt grunden till en livscykelanalys (LCA). En livscykelanalys är ett verktyg som visar hur stor klimatpåverkan en produkt har under sin livstid. I detta arbete har en helt ny LCA gjorts för framtidens betong där värdena jämförs med en LCA för dagens betong. Med hjälp av denna jämförelse går det att se hur positivt Slite kommer påverka klimatmålen för framtiden. Ett tidigare examensarbete har använts för att hitta en LCA för ett betonghus och trähus. Där framkom data för ett trähus som också kommer användas vid ena frågeställningen. Där är målet att se ifall framtidens betonghus skulle kunna släppa ut mindre koldioxid än trähus, vilket det sedan framkommer att det gör. När LCA:erna var färdiga och redo att jämföras framkom det tydligt att framtidens betong har betydligt lägre utsläpp än dagens betong. Utsläppen från framtidens betong var även mindre än trähus om jämförelsen gjordes från vagga till grav. Jämförelserna har gjorts i kg koldioxidekvivalent/m2 tempererad area. / Today, it is more important than ever that carbon dioxide emissions begin to decrease. Visions, goals, and regulations are being set all over the world today to counteract the enormous climate emissions that are released every year. The construction industry is a big culprit and in Sweden, they account for almost a fifth of emissions. Of these carbon dioxide emissions, cement production accounts for almost 8%, with the worst emissions occurring during the production state. Cementa, Sweden's largest cement manufacturer, has worked hard since 2020 to set up a plan - Agenda 2030. With the help of CCS technologies, Cementa's carbon dioxide emissions will not be released into the atmosphere and therefore have zero emissions. The emissions will instead be compressed and stored under the seabed and therefore not contribute to climate change negatively. This CCS manufactory will be developed on Slite, Gotland, under Cementa's already existing cement factory.In this rapport, the emissions from today's concrete and the concrete of the future will be presented and compared. With the help of Cementa and several other contributors, data has been collected that laid the foundation for a life cycle assessment (LCA). A life cycle assessment is a tool that shows how much of a climate impact a product has during its lifetime. In this work, a completely new LCA has been made for the concrete of the future where the values have been compared with an LCA for today's concrete. With this comparison, it is possible to see how positively Slite will affect the climate goals in the future. A previous degree project has been used to find an LCA for a concrete house and a wood house. There was data for a wooden house that will also be used for one issue. The goal here is to see if the concrete houses of the future could emit less carbon dioxide than wooden houses, which will then be proven to be true. When the LCAs were done and ready to be compared, it became clear that the concrete of the future will have a significantly lower emission value than today's concrete. The emissions from the concrete of the future were also lower than wooden houses, if the comparison was made from cradle to grave. The comparisons have been made in kg carbon dioxide equivalent/m2 temperate area.
|
5 |
Klimatförbättrad betong : En undersökning kring tillgång och efterfrågan, samt om målet med klimatneutralitet 2045.Lundqvist, Karin, Lindkvist, Jeanette January 2022 (has links)
Concrete is a material with attributes that are difficult to replace. However, concrete and cement industries are responsible for as much as 5-8 % of the global emissions. Today, there are solutions to reduce emissions associated with the production of concrete and cement. How much are those possibilities used and what are the potential obstacles for extended use?The goal according to “Färdplan klimatneutralbetong” is to make the concrete and cement industry climate neutral to year 2045. How likely is that to happen? Has the “Cement crisis” and the readjusted concrete standard SS137003 effected the development? And if so, how?Our study is in some ways a follow-up study after a study from 2021. What are the changes to the industry since the last study? Both last years study and our study are part of the project Betcrete 2.0 run by Katarina Malaga and RISE. Betcrete 2.0 is a collaborative project where it is ensured that the implementation of the roadmaps for cement and concrete progresses.The study is done with both quantitative and qualitative methods. Through literature studies, we have acquired a theoretical basis which we then used to create a web-based questionnaire that was sent out to concrete manufacturers. We have interviewed some clients to get their views. In the results, we then compared our results with Strömbom's previous study from 2021. Furthermore, we have engaged in document analysis. Generally, about concrete, specifically about climate-improved concrete, the readjusted concrete standard and about Cementa and their work towards climate neutrality.We have limited ourselves to only collect data regarding concrete production for 2021 and the survey was distributed primarily to members of the association Svensk Betong.The results show that the proportion of climate-improved concrete produced on the market has increased since the previous measurement was performed. In addition, the number of higher levels of climate-enhanced concrete has increased. Both customers and manufacturers have expressed some concerns about Cementa's mining permission in Slite. If they do not continue, it will have major consequences for the industry. So far, companies have reacted differently to the cement crisis that has arisen. If they do not continue, it will have major consequences for the industry. So far, companies have reacted differently to the threat posed by a possible cement crisis. Some are accelerating the work on climate-improved concrete, to exclude as large a proportion of cement as possible. Others act instead passively, because it is believed that a stop in Slite contributes to the need for other cement to be used and thus new tests must take place anyway.Concrete manufacturers believe that it is the customers who must increase the proportion of climate-improved concrete in their orders in order to accelerate development. The customers, in their turn, believe that it is not only in their hand to bear the cost of choosing climate-improved concrete, but instead believe that “Boverket” must set higher requirements, and that there should be opportunities for financial incentives.The companies that have been involved in collaborative projects, where several actors gather to jointly oversee new solutions for construction, thinks it’s rewarding. They believe that through collaboration, goals were achieved that one does not believe only one actor can solve on their own. Finally, we see that increased collaboration, higher demands from politicians and customers, manufacturers continued environmental propulsion, the need of implementation of CCS at Cementa production site in Slite,the opportunity for financial incentives to accelerate development to reach climate-neutral concrete 2045. We also believe that more education and more understanding is needed at all levels for the industry to work together for the same goals. / Betong är ett material med egenskaper som är svårersättliga. Dock bidrar betong- och cementindustrin med så mycket som 5–8 % av de globala utsläppen. Det finns idag möjligheter att minska utsläppen kopplat till tillverkning av cement och betong. Hur mycket används dessa möjligheter och om det föreligger hinder för utvidgad användning vad är då dessa?2045 ska cement- och betongindustrin enligt ”färdplan klimatneutralbetong” vara just klimatneutral. Hur sannolikt är det? Har ”cementkrisen” och den reviderade betongstandarden SS 137003 påverkat utvecklingen? Om ja, hur? Vår studie är till viss del en uppföljande studie på ett examensarbete från 2021. Hur har branschen förändrats sedan förra studien? Både förra årets studie och vår ingår i projektet Betcrete 2.0 som drivs av Professor Katarina Malaga och RISE. Projektet är ett samverkansprojekt där man tillser att implementeringen av färdplanerna för cement och betong går framåt. Studien är gjord med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Genom litteraturstudier har vi skaffat oss en teoretisk bas som vi sedan använt till att skapa en webbaserad enkät som skickats ut till betongtillverkare. Vi har intervjuat några beställare för att få deras syn. I resultatet har vi sedan jämfört våra resultat med Strömboms tidigare studie. Vidare har vi ägnat oss åt dokumentanalys. Generellt kring betong, specifikt kring klimatförbättrad betong, den reviderade betongstandarden och kring Cementa och deras arbete mot klimatneutralitet. Vi har avgränsat oss till att endast ta in data gällande betongproduktion för 2021 och enkäten distribuerades framför allt till medlemmar i branschföreningen Svensk Betong. Resultatet visar att andelen producerad klimatförbättrad betong på marknaden har ökat sedan förra mätningen utfördes. Dessutom har antalet i de högre nivåerna på klimatförbättrad betong ökat. Fabrikörer och beställare känner viss oro för Cementas tillstånd för att bryta kalk i Slite. Får de inte fortsätta sitt arbete, kommer det innebära stora konsekvenser för branschen. Hittills har företagen reagerat olika på det uppkomna hotet5/134om en eventuell cementkris. Vissa skyndar på arbetet med klimatförbättrad betong, för att utesluta så stor andel cement som möjligt. Andra agerar i stället passivt, eftersom man menar att ett stopp i Slitebrottet bidrar till att annan cement måste användas och därmed måste ändå nya provningar ske. Genom att jämföra EPD:er på olika betongprodukter som är klimatförbättrade, mot produkter som inte är det, har vi fått fram jämförande data på mängd utsläpp. Resultatet av sammanställningen räknades om till exempel på vilka effekter på minskning av emissioner som skulle kunna skett i de fall man i stället valt klimatförbättrad betong. Betongproducenter anser att det är beställarna som måste öka andel klimatförbättrad betong i sina beställningar för att skynda på utvecklingen. Beställarna i sin tur, menar att det är inte bara dem som ska ta kostnaden för att de väljer klimatförbättrad betong, utan tror i stället på att Boverket måste ställa högre krav, samt att det bör finnas möjlighet till ekonomiska incitament från politikerna. De företag som varit inblandade i samverkansprojekt, där man samlas flera aktörer för att tillsammans tillse nya lösningar på byggnationer, talar väl om dessa. De menar att genom samverkan uppnåddes mål som man inte tror enbart en aktör kunnat lösa på egenhand. Slutligen ser vi att ökad samverkan, högre kravställning från politiker och beställare, fortsatt klimatförbättrade arbete hos fabrikörer, implementering av CCS i Slites anläggning, möjlighet till ekonomiska incitament för att accelerera utvecklingen för att nå klimatneutral betong 2045. Vi tror också att det behövs mer utbildning och mer förståelse i alla led för att branschen får samma bild över möjligheter och tillsammans arbetar åt samma håll. / <p>2022-06-21</p>
|
6 |
Rättvis omställning av fossilintensiva industrier : En kvalitativ studie av aktörers åsikter i debatten om Cementa och Preemraff / Just transition of fossil-intensive industries : A qualitative study of actors' views on the debate concerning Cementa and PreemraffWoxlin, Ida, Johansson, Alice January 2022 (has links)
Industrisektorn står inför omfattande omställningsutmaningar i samband med dess höga klimat- och miljöpåverkan. Trots att en omställning av fossilintensiva industrier är högst nödvändig är samhället fortfarande beroende av dem på flera sätt eftersom de bidrar till viktiga samhällsfunktioner, arbetstillfällen och produkter. Omställningar är ofta omtvistade, där framför allt klimat- och miljöfördelar ställs mot ekonomiska och sociala nackdelar. Detta har skapat en debatt om hur omställningsarbetet ska genomföras på ett rättvist sätt. Rättvis omställning är ett koncept som ska minimera de negativa effekterna som omställningar kan resultera i och samtidigt maximera de positiva effekterna. Både EU och Sverige har politiska ambitioner för att underlätta genomförandet av en rättvis omställning, exempelvis genom den gröna given, fonden för rättvis omställning och nationella styrmedel. Syftet med denna studie är att utforska hur rättvis omställning speglas i debatten kring omställningen av svensk industri. Mer specifikt kommer åsikter om de två fossilintensiva industrierna Cementa och Preemraff att undersökas genom att analysera delar av mediedebatten. För att undersöka aktörernas åsikter har kvalitativa innehållsanalyser och intervjuer genomförts. Studien visar att motståndarna till industrierna framför allt lyfter argument om den negativa klimat- och miljöpåverkan som industrierna har, medan förespråkarna främst lyfter argument kopplat till negativa ekonomiska och samhällsmässiga effekter som en omställning kan innebära. Även om åsikterna går isär kring hur omställningen av fossilintensiva industrier ska genomföras på ett rättvis sätt belyser vår studie vikten av att beakta olika perspektiv i omställningar. / Deep decarbonization of fossil-intensive industries will be necessary to keep global warming well below 2°C. However, industries play an important role considering their contribution to jobs, local society, and necessary materials. Industries multifaceted advantages and disadvantages often result in infected debates considering how a just transition should be implemented. Just transition is a concept where the negative impacts a transition could result in should be minimized and simultaneously maximize the positive effects. There are political ambitions in both the EU and Sweden to facilitate a just transition, for example through the European Green Deal, the fund for a just transition and national policy instruments. The aim of this study is to explore how a just transition is framed in parts of the media debate concerning transitions of Swedish fossil-intensive industries. More specifically the study investigates the opinions about the two fossil-intensive industries, Cementa and Preemraff. This has been made possible to investigate through qualitative content analysis and interviews. The analysis shows that opponents to the industries mainly highlight the negative climate and environmental impacts while the advocates mostly highlight social and economic concerns. Even though the opinions about how a just transition of industries should be made differs, our study illustrates the importance of implementing justice in the transition process of fossil-intensive industries.
|
7 |
Kampen om Piteå handelshamn 1950 - 1973 : från lokal stadshamn till nationell handelshamnJohansson, Rolf January 2011 (has links)
Survey's purpose is to illustrate why and how the process happened when Piteå relocated its commercial port away from Skuthamn to the new construction on Haraholmen 1950-1973. How decision-makers worked to achieve their goals, how the work changed and what incentives motivated them to act. The results showed that the decision was taken not to retain the existing commercial port in large part due to Skuthamns physics attributes, which made it impossible to ship large deep vessels from there. The reason that the decision about the port took such a long time was due to a local political conflict which was based on interest in the ownership of Haraholmen. The reason for the location of the trading port became Haraholmen had political backgrounds. The study's methodology is qualitative and describes the events chronologically. / Undersökningens syfte är att belysa varför och hur processen gick till när Piteå flyttade sin kommersiella hamn bort från Skuthamn och byggde upp den nya internationella handelshamnen på Haraholmen 1950-1973. Hur beslutsfattarna arbetade för att nå sina mål, hur förändrades deras arbetsmetoder med tiden och vilka incitament som motiverade dem att agera. Resultaten visade att beslutet som fattades att inte behålla den befintliga kommersiella hamnen Skuthamn som Piteås handelshamn till stor del berodde på att Skuthamns fysiska attribut omöjliggjorde transporter dit med stora djupgående fartyg. Anledningen till att beslutet om hamnen tog så lång tid berodde på en lokalpolitisk konflikt som grundade sig i vilken aktör som innehade äganderätten av markområdet på Haraholmen. Anledningen till lokaliseringen av handelshamnen på Haraholmen hade sin bakgrund i statens transportpolitik. Metoden som använts är kvalitativ och beskriver händelserna kronologiskt.
|
8 |
BRUKA / BRUKAÅström, Louise January 2023 (has links)
Från bruksort till BRUKA, med kalkbrottet som gemensam nämnare. Stora Vika har historiskt bestått av en symbiotisk relation mellan ortens tre ”ben”: kalkbrottet, cementindustrin och bostadsområdet. Idag präglas orten av att kopplingen mellan dessa tre element gått förlorad. Visionen med BRUKA är att väcka liv i platsens historiska koppling mellan människa och industri, med kalken som “cementerande” element. Till skillnad från bruk - ett substantiv med fokus på maskin och industri så är BRUKA ett imperativ: en mänsklig handling, en plats för folket att göra till sin. BRUKA förvaltar Stora Vikas arv av att bruka platsens unika råvara, kalken, men istället för den historiska produkten cement är kalken i BRUKA en källa till kunskap för geologiska forskare. BRUKA gjuter nytt liv i Stora Vika bygd i form av arbetstillfällen, aktiviteter samt ekonomiskt tillskott för att stötta upp andra insatser i närområdet och i kommunen i stort. BRUKA visar vikten av att luckra upp gränser och göra bruk av mötet mellan människa och natur. BRUKA sätter återigen ortens ”grande dame”, den unika urkalkstenen, i förgrunden, och låter den bli en generator för arbetstillfällen, kunskapsproduktion, kunskapsdelning och bildning, kreativt skapande och lärande. / From the industrial village to BRUKA, the limestone quarry serves as a common denominator. Stora Vika has always had a symbiotic relationship between its three "legs": the lime quarry, the cement industry, and the residential area. Today, the town is distinguished by the fact that the connection between these three elements has been lost. The aim of BRUKA is to revive the site's historical link between man and industry, using lime as the "cementing" element. Unlike "bruk", the Swedish term for "industry" focused on machinery and production, BRUKA is an imperative: a human action. BRUKA honors Stora Vika's tradition of using the site's unique raw material, limestone, but instead of being turned into concrete, the lime in BRUKA serves as a source of knowledge for geological researchers. BRUKA breathes new life into the Stora Vika village through jobs, events, and financial contributions to other community and governmental projects. BRUKA demonstrates the necessity of bridging boundaries and leveraging the combined power of man and environment. BRUKA brings the local "grande dame," the unique primordial limestone, back into the spotlight and enables it to become a generator of jobs, information production, knowledge exchange and education, creativity and learning.
|
Page generated in 0.0687 seconds