Lima es el principal escenario de desarrollo de proyectos de vivienda, por ello es una importante fuente de oportunidades para las empresas constructoras. Un significativo porcentaje de estas lo conforman pequeñas y medianas empresas, que buscan estrategias para competir en el mercado. Por ejemplo, la canalización de sus actividades a través de la subcontratación. En este escenario, suelen presentarse dificultades en el proceso de valorización de los subcontratistas de las partidas de acabados, dado que son tareas que requieren de mayor tiempo y detalle para validar. Estos problemas son resueltos de manera sintomática porque no se trabaja con herramientas que permitan anticiparlos ni entenderlos en su totalidad. El objetivo de la presente investigación es desarrollar una propuesta de solución frente a los problemas identificados, a través de la implementación de una herramienta de programación visual (Dynamo) dentro de un entorno de trabajo BIM, que permita optimizar el tiempo en el proceso de valorización de subcontratistas de acabados en edificios multifamiliares menores de 10 pisos de NSE A y B ejecutado por una PYME constructora en Lima Metropolitana. Se realizaron entrevistas a profesionales encargados de realizar las valorizaciones para identificar las principales deficiencias que se presentan en este proceso y de esta forma, plantear la propuesta de solución. Finalmente, se realizó la validación de la propuesta de solución a través del juicio de expertos, como resultado de las opiniones emitidas por estos y su nivel de interés percibido se concluyó que la propuesta sería de gran aporte en una posible implementación. / Lima has been the main scenario for the development of building projects, which makes it an important source of opportunities for construction enterprises. A significant percentage of these are made up of small and medium-sized enterprises (SMEs), which constantly seek strategies to compete in the construction industry. One of these is assigning their activities through subcontracting. In this common practice, difficulties often arise in subcontractor’s schedule of values of finishes process, since they are tasks that demand more time and detail to track the progress, even more critical situation in projects with a reduced site-based staff. These problems are solved symptomatically because they do not work with tools for anticipate or understand them entirely. The objective of this research is to develop a proposed solution to the problems identified, through the implementation of a visual programming tool (Dynamo) within a BIM environment, for optimize time in subcontractor’s schedule of values of finishes process in less than 10-story multi-family buildings of Socioeconomic Status A & B executed by a construction SME in Metropolitan Lima. In order to identify the main deficiencies that appears in traditional process, interviews were conducted with in-charge professionals of subcontractor’s schedule of values of finishes. Then, collected information was analyzed to propose a solution for the problem. Finally, the proposed solution was validated through expert judgment, which through the opinions expressed by the professionals and their perceived level of interest, it was concluded that the proposal would be of great contribution in a possible implementation. / Tesis

Aim - The purpose of this thesis is to examine the possibilities for feedback and learning in the construction sector. In addition, it is also examining the possibilities of how to get employees involved into new solutions in a more flexible way.  Theory - Innovation as a science field within construction bases much of its theories on Rogers, Schillings, Slaughters and Tatum’s work on innovation models and how they affect the implementation of the innovation. The theories also regard innovation diffusion and its focus on different actors and how they adapt to an innovation over time and about different key individuals such as Champions and Gatekeepers and their role in spreading the innovation.  Method - This thesis is a qualitative study with an inductive approach which was conducted as a case study on a consultant company in Uppsala, Sweden which is active in the construction industry. 10 interviews were conducted with different project managers and two more interviews with individuals with connection to their work. In addition, an observation study was also carried out. Findings - The results showed that the innovation process is not prioritized due to time requirements and that it is not the main task of the consultant to be innovative. They should rather focus on delivering a stable product for its customers. However, the co-workers do overall want to be more innovative but the current way of spreading and delivering new solutions might not be the best suitable way based on the time it requires for them to engage in the innovation.  Conclusion - The conclusion is that key individuals could be implemented and reduce other colleagues’ workload in the innovation work by absorbing ideas and new innovations. And summarize and visualize its benefits to the entire team.

Det här arbetet är forskningsresultatet av den studie som genomförts för att försöka hitta de gemensamma nämnarna mellan byggbranschen och klimatkrisen. Under den utbildning som författaren erhållit har stora delar av undervisningen varit kopplad till branschens klimatpåverkan och den obefintliga klimatmedvetenhet som branschen tycks ha. Då samhällets klimatåtgärder kanske är den viktigaste frågan idag är författaren intresserad av att se hur de teoretiska påståendena om byggandet och miljön faktiskt överensstämmer med den praktiska verkligheten. Att läsa om byggande och arkitektur är en sak, men det som fysiskt sker i branschen är minst lika avgörande. Därför är det av vikt att även arkitektstudenter studerar den praktiska verkligheten, vilket är anledningen till att denna rapport kommit fram. Forskningen syftar till att visa på den enkelhet som krävs för att lösa och förena flera komplexa system med utgångspunkt i att förstå vad byggbranschens utsläpp av växthusgaser beror på och hur detta kan minskas på lång sikt. Här inkluderas hur byggindustrins aktiva hantverkare och aktörer som eventuellt redan nu försöker påverkar industrins omställning mot klimatneutralitet tänker och gör samt hur de högre insatserna arbetar i frågan. Forskningen har bedrivits genom två fall, en svensk Stor stad och en svensk Mindre stad, där jämförelser i planarbetet och hållbarhetsarbetet kring byggbranschen är utrett. På så sätt är denna forskning triangulerande. En databassökning är även gjord för att med teoretisk kunskap stödja fallstudien och intervjuerna. Flera nyckelpersoner från hela branschens värdekedja har intervjuats för att få en förståelse för hur arbetet sker på alla nivåer samt att se attityden och hur kunskapsnivåerna är. Forskningen visar att klimatkrisen inte hör hemma i våra liv om vi vill rädda kommande generationer. Klimatkrisen förenar en värld- samhällen och näringslivet, och tvingar oss att hitta nya lösningar för en gemensam morgondag. Och byggindustrin har ett ansvar i det arbetet precis som alla andra. För precis som misstänkt finns det i världen, EU och Sverige ett väletablerat arbete för att motverka klimatkrisen och uppnå klimatneutralitet till år 2045, men att det arbetet inte följs upp och arbetas med på ett tydligt sätt hos de privata byggherrarna. Orsakerna till detta är många. Bland annat dåligt specificerade lagar och regler men också en stor klyfta i den generella kunskapsnivån bland myndigheter och branschens hantverkare eller utförare. / This work is the research result of the study conducted to try to find the common denominators between the construction industry and the climate crisis. During the education that the author has received, large parts of the teaching have been linked to the industry's climate impact and the non-existent climate awareness that the industry seems to have. As society's climate measures are perhaps the most important issue today, the author is interested in seeing how the theoretical claims about construction and the environment actually correspond to the practical reality. Reading about construction and architecture is one thing, but what happens physically in the industry is at least as crucial. Therefore, it is important that architecture students also study the practical reality, which is the reason why this report has been published. The research aims to show the simplicity required to solve and unite several complex systems based on understanding what the construction industry's greenhouse gas emissions depend on and how this can be reduced in the long term. This includes how the construction industry's active craftsmen and actors who may already be trying to influence the industry's transition to climate neutrality think and do, as well as how the higher efforts work in the issue. The research has been conducted through two cases, a Swedish Large City and a Swedish Small City, where comparisons in the planning work and sustainability work around the construction industry have been investigated. In this way, this research is triangulating. A database search is also done to support the case study and the interviews with theoretical knowledge. Several key people from the entire industry's value chain have been interviewed to gain an understanding of how the work is done at all levels and to see the attitude and how the knowledge levels are. Research shows that the climate crisis does not belong in our lives if we want to save future generations. The climate crisis unites world societies and business, and forces us to find new solutions for a common tomorrow. And the construction industry has a responsibility in that work just like everyone else. Just as suspected, there is in the world, the EU and Sweden a well-established work to counteract the climate crisis and achieve climate neutrality by the year 2045, but that this work is not followed up and worked on in a clear way by the private builders. The reasons for this are many. Among other things, poorly specified laws and regulations but also a large gap in the general level of knowledge among authorities and the industry's craftsmen or performers.

The purpose of this bachelor thesis is to investigate how an ideal job applicant is described when searching real estate janitors and real estate managers in job advertising using a Swedish linguistic perspective. This is achieved by looking at how the model reader is constructed i.e. if the ways to describe the two occupational groups differ, if the descriptions tend to include or exclude groups of applicants, and if and how a relationship is created between the employer and the recipient and if so what kind of relationship. The material consists of ten job advertisements where the employer is looking for real estate janitors and ten job advertisements where the employer is looking for real estate managers. The choice of method for the study is systemic functional grammar, critical discourse analysis and gender coding. Theoretically I also start from the systemic functional grammar and the critical discourse analysis, though with an emancipatory approach. The descriptions of the dream candidates that is created in the ads differ between the two occupations. Real estate janitor is a job which requires more practical skills, while the job as a manager requires more theoretical skills. The ideal real estate janitor has equal numbers of masculine and feminine qualities. The dream candidate is self-propelled, service-oriented and is able to plan the working day in an efficient way. Since the employer seems to have a dominant attitude towards the janitor their relationship tends to not be very close. The ideal dream candidate created for real estate managers is also very self-sufficient, but he or she also has a strong internal drive and likes to run projects in combination with a strong sense of responsibility. The ideal real estate manager has a little more feminine than masculine qualities. The relationship between the employer and the ideal real estate manager is more symmetrical than the relationship that is constructed with the ideal real estate manager.

Betong är ett byggmaterial som allt fler byggnader byggs av. Byggnaden kan vara uppbyggda av platsgjutna eller förtillverkade betongelement. Vid platsgjutning av betongelement är det av vikt att tänka på att betongens egenskaper ska anpassas till byggnadens krav samt väderlekens förutsättningar. Byggnadsdelar av betong är kritiska att gjuta vintertid. Det beror på att betongen inte får frysa innan konstruktionen uppnått 5 MPa i hållfasthet samt att nerkylning av konstruktionen kan bromsa hållfasthetsutvecklingen. Bygg- och fastighetssektorn svarar för 35% av landets totala energianvändning. En av många bidragande faktorer är gjutning av betong vintertid. I dagens läge är värmekablar vanligt förekommande för att underlätta gjutning av betong vintertid. Syftet med studien är att studera metoder för att minska energianvändningen vid gjutning av betong vintertid med avseende platta på mark på Byggdialogs byggarbetsplatser. Målet är att föreslå energieffektiviserande åtgärder som kan användas av Byggdialog för att bli mer energieffektiva. Studien avgränsas till att undersöka gjutning av platta på mark vintertid för nybyggnationen av Mora Lasarett. Studien avgränsas även till att endast undersöka hållfastheten för betong den första 10 dygnen. För att besvara rapportens frågeställning och syfte används metoderna: litteratur och dokumentstudie, webbaserad enkät, material från byggarbetsplatsen,beräkningar för energiåtgång och koldioxidutsläpp samt simuleringsprogram PPB ProduktionsPlanering Betong. Genom programmet PPB ges mätdata för temperatur och hållfasthet över tid för betong. Rapportens resultat visar att den mest energieffektiva åtgärden för att gjuta betong vintertid utan risk för för frysning och nedsatt hållfasthet är att applicera cellplast 100 mm. Andra icke energianvändande metoder för gjutning av betong är isoleringsmattor/vintertäckmattor, väderskydd, högre temperatur vid gjutning samt att tilläggsisolera formen. / Concrete is a commonly used building material in today's constructions. Buildings made of concrete are either cast in place or prefabricated. It's important to consider the properties of concrete while casting in different temperatures and weathers. Casting in winter is a critical moment. If the concrete freeze before it reaches 5MPa in strength it can slow down the process and possibly destroy the element. The construction sector answers for 35% of Sweden's total energy use. One of the contributing factors is winter casting. Electric heating cables are a commonly used method during winter casting. The purpose of this report is to study the energy consumption while casting a concrete slab in the winter at one of Byggdialogs construction sites. The goal is to find a more energy-efficient method for Byggdialog so they can become more sustainable. The methods used in this report are literature-and document study, web-based survey, calculations, and simulations in the PPB program. The results show the case where the concrete was covered with a 100 mm thick cellular plastic insulation is the best alternative for casting in the winter without jeopardizing the strength development. Other methods presented in this report are insulation mats, weather protection, young concrete that is heated, and also insulating the form.

För att världen ska bli mer socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar till år 2030 skapade FN de globala målen. En omställning till cirkulär ekonomi är nödvändig för att nå de globala målen. Cirkulär ekonomi innebär att resurser används i effektiva cirkulära flöden och ersätter jungfruligt material. Cirkulära flöden kan minska den stora materialkonsumtionen och utsläppen av växthusgaser som byggsektorn och industrisektorn är ansvariga för. Sveriges ekonomi är i dagsläget linjär, där bara cirka 3% av allt material som nationen konsumerar återinförs in i ekonomin. Det finns en stor materialtillgång från industriavfall i urbana områden som i dagsläget kasseras men som fortfarande har ett potentiellt värde att återbrukas. Syftet med studien är att inventera materialflöden i region Norrbotten som är klassade som utdömda av företag och industrier utanför byggsektorn. Studien inriktar sig särskilt på att inventera restmaterial i städerna Luleå, Boden och Piteå och analysera om materialen kan återbrukas som ytskiktsmaterial för fasad och tak på ett miljöhus. Analyserna ska resultera i gestaltningsförslag för de restmaterialen med störst potential till återanvändning för att väcka inspiration för återbruk. Studien undersöker också de vanligaste utmaningarna med återbruk inom byggsektorn. Datainsamlingen har skett genom en litteraturstudie och en inventering av lokala restmaterial. Inventeringen har utförts med hjälp av metoden Harvest Map, semistrukturerade intervjuer och studiebesök. Analysen av restmaterialen har baserats på Ashbys materialvalsmetod. Metoden innebär bestämning av kriterier, uteslutning av material samt rangordning av material. Rangordning av material har genomfört med hjälp av en multikriterieanalys. Enligt Ashbys materialvalsmetod definierades tolv kriterier. Av sju företag som inventerades exkluderades tjugosex av trettiosju restmaterial från studien. Elva restmaterial uppnådde de kriterier som var nödvändiga för att återbruka som ytskiktsmaterial och rangordnades enligt multikriterieanalysen. De tre material som rangordnades högst var rostfri plåt från värmeväxlare, plåt från sandwichelement och gabionvägg av masugnsslagg. Fallscenario för fasad- och takytskikt gestaltades för dessa tre material och som påvisar att det finns goda möjligheter för de inventerade restmaterialen att återbrukas som ytskiktsmaterial. Inventeringen hos de få företag som gjordes visade att det finns en stor materialtillgänglighet i region Norrbotten som har potential att återbrukas. Det framgick också att det finns intressanta materialflöden hos industrier som byggsektorn kan dra nytta av. Återbruk av material kräver samarbete mellan de involverade parterna. Samarbetet innebär bland annat att dela med sig information om tillgängliga resurser i materialflöden, materialens egenskaper och ursprung. Detta är nödvändigt för att underlätta inventeringen av potentiella material att återbruka. Samarbetet kan hindras av företagens och industriernas integritet och konkurrens mellan företagen. En tänkvärd aspekt som upptäcktes under studien var att låta restmaterialen återbrukas till andra funktioner hos byggnaden. Detta i kombination med att utföra en storskalig materialinventering vore intressant för fortsatta studier. / In order for the world to become more socially, economically and environmentally sustainable by the year 2030, the UN created the global goals. A transition to a circular economy is necessary to reach the global goals. Circular economy means that resources are used in efficient circular flows and replace virgin material. Circular flows can reduce the large material consumption and emissions of greenhouse gases that the construction and industrial sectors are responsible for. Sweden's economy is currently linear. Only 3% of all the material that the nation consumes is reintroduced into the economy. There is a large supply of material from industrial waste in urban areas that is currently discarded but still has potential value to be reused. The purpose of the study is to inventory material flows in the Norrbotten region that are classified as condemned by companies and industries outside the construction sector. The study focuses in particular on inventorying residual materials in the cities of Luleå, Boden and Piteå and analyzing whether the materials can be reused as surface layer material for facade and roof of an environmental house. The analysis should result in use case scenarios for the residual materials with the greatest reuse potential to inspire for reuse. The study also examines the most common barriers for reuse in the construction sector. According to Ashby's material selection method, twelve criteria were defined. Of seven companies that were inventoried, twenty-six out of thirty-seven residual materials were excluded from the study. Eleven residual materials fulfilled the criteria necessary for reuse as surface layer material and were ranked according to a multi-criteria decision analysis. The three materials with the highest rank were stainless steel plate from heat exchangers, plate from sandwich elements and gabion wall of blast furnace slag. Use case scenarios for facade and roof surface layers were designed for these three materials. This showed good opportunities for the inventoried residual materials to be reused as surface layer material. The inventory of the few companies that was made showed that there is a large availability of material in the Norrbotten region that has the potential to be reused. The analysis showed that there are interesting material flows in industries that the construction sector can benefit from. Reuse of materials requires cooperation between the parties involved. The collaboration involves, among other things, sharing information on available resources in material flows, the properties and origin of the materials. This is necessary to facilitate the inventory of potential material to reuse. Integrity and competitiveness of companies and industries can affect the cooperation. A conceivable aspect that was discovered during the study was to allow the residual materials to be reused for other functions on the building. This, in combination with carrying out a large-scale material inventory, would be interesting for further studies.

This thesis handles the economic strategy of the firm HATLE-UNIKLEMP. Used methods are PESTLE analysis, Porter's five forces model, SWOT analysis, value chain analysis, and most used method is the financial analysis, in which indicators are applied to absolute indicators and financial ratios of profitability,liquidity, activity and debt. The thesis aims to find solutions to the poor economic situation of analyzed firm and to set a strategy, to ensure a positive future business development.

To reach the net-zero carbon goal by 2045, the Swedish government want to push the building and construction sector to lower their greenhouse gas emissions. This push is performed by implementing a law requiring building developers to perform a climate declaration over greenhouse gas emissions, to receive a building’s final clearance. The climate declaration is limited to only include emissions from material extraction until completed building. However, there is a varying knowledge level in the industry regarding how to perform a climate declaration as well as how different materials impact the result. Therefore, this study aims to bring clarity concerning the topic, by investigating where the major and minor climate impacts occur in a building process. Additionally, the impact of different insulations materials and how they influence the result of a climate declaration is studied. To answer the research questions, a climate declaration is performed on a Swedish preschool. The insulation material in the building is altered between glass wool, stone wool, cellulose fibre, foam glass, and polystyrene insulation in different scenarios to see how it impacts the result. The stone wool scenarios use both carbon neutral and non-carbon neutral insulation. Cellulose fibre uses both loose wool with data from an EPD and board insulation with data from Boverket’s climate database in the scenarios. The major climate impact derives from the product stage (A1–A3), meaning material selection have a significant impact on the climate declaration result. The building element with the highest climate impact is the inner walls followed by the foundation, while the floor construction, roof and outer walls have the lowest climate impact. On a material level, plaster board, building plywood and concrete have the highest climate impact in the reference building. The cedar panel have the lowest climate impact and is the only carbon negative material in the reference building. However, this is due to different assumptions made in the climate impact data concerning the binding of carbon in organic materials. The results showed that the insulation material with the highest climate impact is non-carbon neutral stone wool that is 16 % higher than the original construction with glass wool, while loose cellulose wool has the lowest climate impact. The climate impact from the scenario with non-carbon neutral stone wool in the wall and roof construction is 33 % higher compared to the corresponding loose cellulose wool scenario. The scenario with the lowest climate impact, with loose cellulose wool, is approximately 13 % lower than the corresponding glass wool scenario. The carbon neutral stone wool scenario has a similar result to glass wool. Foam glass has a 9.5 % higher climate impact compared to polystyrene insulation in the foundation. Regarding the selection of insulation material, it influences the climate declaration by changing the climate impact. The influence derives from a combination of climate impact per unit and material quantity used in the building. The material quantity is partly dependant on the thermal conductivity (λ-value) of the insulation material. The climate declaration shows a limited view of a building’s environmental impact for a limited part of its lifecycle. Therefore, we would recommend additional lifecycle stages and environmental impacts to be part of the climate declaration in the future, as a means to avoid suboptimization and unintentional problem shifting. / För att nå klimatneutralitetsmålet 2045 vill den svenska regeringen driva bygg- och fastighetssektorn till att sänka sina växthusgasutsläpp. Denna insats utförs genom att införa en lag som kräver att byggherrar utför en klimatdeklaration över växthusgasutsläpp för att få ett slutbesked för byggnaden. Klimatdeklarationen är begränsad till att endast omfatta utsläpp från materialutvinning fram till färdig byggnad. Det finns dock en varierande kunskapsnivå i branschen om hur en klimatdeklaration utförs samt hur olika material påverkar resultatet. Därför syftar denna studie till att ge klarhet angående ämnet genom att undersöka var de större och mindre inflytandena på klimatpåverkan förekommer i en byggprocess. Dessutom studeras effekterna av olika isoleringsmaterial och hur de påverkar resultatet av en klimatdeklaration. För att besvara frågeställningarna utförs en klimatdeklaration på en svensk förskola. Isoleringsmaterialet i byggnaden ändras mellan glasull, stenull, cellulosafiber, skumglas och cellplast i olika scenarier för att se hur det påverkar resultatet. I stenullscenarierna används både koldioxidneutral och icke-koldioxidneutral isolering. Cellulosafibrer använder både lösull med data från en EPD och skivisolering med data från Boverkets klimatdatabas i scenarierna. Den största klimatpåverkan kommer från produktstadiet (A1–A3), vilket innebär att materialvalet har en betydande inverkan på klimatdeklarationsresultatet. Byggnadselementet med störst klimatpåverkan är innerväggarna följt av grunden, medan bjälklaget, taket och ytterväggarna har lägst klimatpåverkan. På materialnivå har gipsskivor, plywood och betong den högsta klimatpåverkan i referensbyggnaden. Cederpanelen har lägst klimatpåverkan och är det enda koldioxidnegativa materialet i referensbyggnaden. Detta beror dock på olika antaganden i klimatpåverkan angående bindningen av kol i organiska material. Resultaten visade att isoleringsmaterialet med den högsta klimatpåverkan är icke-koldioxidneutral stenull, som är 16 % högre än originalkonstruktionen med glasull, medan lös cellulosaull har lägst klimatpåverkan. Klimatpåverkan från scenariot med icke koldioxidneutral stenull i vägg- och takkonstruktion är 33 % högre jämfört med motsvarande scenario med lös cellulosaull. Scenariot med lägst klimatpåverkan, med lös cellulosaull, är cirka 13 % lägre än motsvarande glasullscenario. Det koldioxidneutrala stenullscenariot har ett liknande resultat som glasull. Skumglas har 9,5 % högre klimatpåverkan jämfört med cellplasten i grunden. När det gäller valet av isoleringsmaterial påverkar det klimatdeklarationen genom att förändra klimatpåverkan. Påverkan härstammar från en kombination av klimatpåverkan per enhet och mängden material som används i byggnaden. Mängden material beror delvis på isoleringsmaterialets värmekonduktivitet (λ-värde). Klimatdeklarationen visar en begränsad bild av en byggnads miljöpåverkan under en begränsad del av dess livscykel. Därför rekommenderar vi att ytterligare livscykelstadier och miljöindikatorer ingår i klimatdeklarationen i framtiden, för att undvika suboptimeringar och oavsiktliga problembyten.