Inledning: Småvatten som dammar har försummats i bevarande-och övervakningsstrategier där fokus har lagts på större sötvattensmiljöer. Kunskap om småvattens roll i bevarandet av biologisk mångfald är bristfällig men studier har visat att dammar kan försörja fler arter, fler unika arter och mer ovanliga arter än sjöar, floder och vattendrag. I Sverige är 100 av 240 rödlistade sötvattensorganismer knutna till småvatten, där de flesta är arter av evertebrater men inkluderar även 38 % arter av den svenska amfibiefaunan. För att säkra den svenska amfibiefaunan måste faktorerna som missgynnar faunan, framförallt de hotade arterna, bli kända. Att bedöma vattenmiljöer lämpade för framgångsrik reproduktion hos amfibier kan vara komplicerad med hjälp av instrumentmätningar och vattenprover då kemiska parametrar i vattnet är ostabila. Alternativt kan man studera sötvattenslevande makroevertebrater där sammansättning, förekomst eller frånvaro kan indikera om miljön är utsatt för stressfaktorer. Utdikningar, övergödning och introduktion av invasiva arter har missgynnat amfibiefaunan genom minska reproduktionslokaler och skapa spridningsbarriärer. I Skånes region, som har högst diversitet av groddjur, har hundratals vatten återskapats för amfibier men behovet att fortsätta med naturvårdsinsatser kvarstår. Syfte: Med denna studie önskar jag lyfta vikten av att bevara och återskapa dammar för amfibier. Studien fokuserar på artrikedom hos amfibier, hotade arter samt reproduktiv framgång hos dessa. Studien omfattar 15 dammar fördelade över tre områden i Skåne. I två områden har flera dammar återskapats för att gynna amfibiefaunan och genom att följa upp kolonisering av dessa och utvärdera reproduktiv framgång, önskar jag bidra med lärdom om naturvårdsinsatsers effektivitet. De två områdena kommer även att jämföras med ett referensområde där inga omfattande naturvårdsinsatser har genomförts. Kemi- och fysikaliska parametrar kommer mätas i dammarna men även makroevertebrater i vattnet kommer att studeras för att se om det finns ett samband mellan dammar med framgångsrik reproduktion hos amfibier och förekomsten av makroevertebrater. Frågorna som ska besvaras är 1) vilket område är mest artrikt? 2) Har naturvårdsinsatserna i relation till referensområdet gynnat hotade arter? 3) Skiljer sig sammansättningen av vattenkemiska parametrar åt mellan dammar med framgångsrik reproduktion hos Anura med dammar utan framgångsrik reproduktion? 4) Skiljer förekomst, diversitet, sammansättning av evertebrater samt andelen rovinsekter åt mellan dammar med framgångsrik reproduktion hos Anura med dammar utan framgångsrik reproduktion? Metod: Projektområdet begränsades till sydöstra Skåne. Två områden, Ravlunda och Högestad valdes ut efter vetskapen om att omfattande naturvårdsinsatser utförts i områdena med syftet att gynna amfibier. Markanvändningen i områdena skiljer sig åt där Ravlunda är ett aktivt skjutfält och i Högestad drivs bland annat jord- och skogsbruk. Det tredje området, Referensområdet, bestod av spridda dammar runt Ravlunda skjutfält. Här hade inga naturvårdsinsatser utförts i syftet att gynna amfibier. Amfibier och deras utvecklingsstadium inventeras under säsongen när gruppen är som mest aktiv i vattenmiljön. Utvalda kemi-och fysikaliska mätningar tas med hjälp av mätinstrument och vattenprover analyseras i laboratorium. Evertebrater samlas in genom håvning för att beräkna Shannons diversitet index och Average score per taxon (ASPT) index. Andelen rovinsekter beräknas från antalet larver av Odonata och individer från familjerna Dytiscidae och Notonectidae. Variansanalyser kommer utföras för att identifiera skillnader mellan områdena och korrelationsanalyser utförs för att identifiera samband mellan evertebrater och framgångsrik reproduktion hos amfibier. Non-metric multidimensional scaling analyser kommer utföras för att identifiera hur lokalerna förhåller sig till varandra i sammansättning av vattenkemi samt sammansättning av familjer och fördelning hos evertebrater. Resultat: Högestad var det mest artrika området. Där var signifikant skillnad i antalet individer av hotad art mellan Ravlunda och de andra områdena. Naturvårdsinsatserna bedömdes gynnat hotad art i Ravlunda men inte i Högestad. Korrelationsanalysen visade inget samband mellan framgångsrik reproduktion och index-beräkningarna. Slutsats: Naturvårdsinsatser i syftet att bevara den svenska amfibiefaunan och dess hotade arter kan vara framgångsrik om man lägger alla bitar i pusslet rätt, för det är många faktorer som spelar in för att insatser ska bli både effektiva och framgångsrika. Att fortsätta med uppföljningar av naturvårdsinsatser efter att projekttiden är slut är viktigt för att kunna ta lärdom om vilka metoder som skapar bäst förutsättningar för stabila populationer hos amfibier.

Vatten som har förorenats genom att det passerat genom en deponi kallas för lakvatten. Detta vatten behöver tas omhand för att undvika negativ påverkan på miljön. Lakvattnets karaktär beror till stor del på vilken typ av avfall som har deponerats. Deponin Tippa ska ta fram ett förslag på lokalt omhändertagande av sitt lakvatten. Tippas lakvatten har karaktäriserats utifrån 11 provtagningar tagna år 2009. Analysresultaten visar att de föroreningar som överskrider satta riktvärden är; organiskt material i form av BOD och COD, kväve i form av ammonium och totalkväve samt metallerna järn och koppar. För att kunna utforma en reningsprocess som skulle kunna hantera dessa föroreningar har en litteraturstudie utförts som ska ligga till grund för bedömning av vilken/vilka tekniker som lämpar sig för Tippas förutsättningar. Litteraturstudien består av en sammanställning av de konventionella reningstekniker som används för rening av lakvatten och driftserfarenheter samt processbeskrivningar från 18 Svenska deponier. Med litteraturstudien som grund har en kombination av teknikerna SBR (öppen) och Sandfilter bedömts som de bäst lämpade alternativen i en reningsprocess för Tippas lakvattensituation. Reningsprocessen är uppdelad i fyra efter varandra följande zoner. Zon 1 är ett utjämningsmagasin dimensionerat för att kunna hålla vattenvolymer motsvarande två månaders medelflöde. I Zon 2 sker luftning med fyra stycken ytluftare, och den har dimensionerats efter modellen för en totalomblandad tankreaktor. I Zon 3 tillsätts metanol vilket främjar denitrifikation, och vattnet leds slutligen till Zon 4 vilket är en sandfilterbädd dimensionerad efter nödvändig filterkapacitet för att klara lakvattenflödet. Investeringskostnaderna för reningsprocessen uppskattas till 13,4 Mkr. Till detta kommer driftskostnader som uppskattas ligga kring 0,4 Mkr per år. / Water that has been contaminated by passing through a landfill is called leachate. This water needs to be treated to avoid negative environmental effects on the surrounding area. The composition of the leachate varies widely depending on the type of waste deposited in the landfill. The landfill Tippa is making plans for a process to treat its leachate locally. Tippas leachate has been characterized through 11 leachate samples collected throughout the year 2009. The results from analyzing the leachate show that the contaminants that exceed the recommended limits are; organic matter as BOD and COD, nitrogen as Ammonia and total nitrogen, as well as iron and copper. A summary of conventional technology for wastewater treatment has been made with information from various literary sources. Together with a summary of process descriptions for the leachate treatment from 18 Swedish landfills this constitutes a basis of reference for how to design a process best suited for Tippa. Through a process of selection, a modified version of SBR and Sand filtration have been selected as the most suitable technologies for local leachate treatment. The process consists of four sequent zones. Zone 1 is a storage basin that can hold volumes of up to two months worth of average flow. Zone 2 is aerated through four surface aerators and has been designed after the model for a continuously stirred tank reactor. In Zone 3 methanol is added to promote denitrification. Zone 4 is a sand filter that has been designed based on the required filter capacity. The investments costs for this process have been estimated to 13,4 Mkr, and operation costs to 0,4 Mkr per year.

All children should be safe when walking to or from school as well as around the school area.When there is a constructions site near the school or in close connection to the schoolyard therecan be significant problems with safety. This bachelor thesis is written to makesure that children feel safe and comfortable around the school premises regardless of anew school building being built or renovations of an old one is taking place. This thesis is being written for Enköpings municipality but is applicable to all municipalities in Sweden. This work proceeds from the construction of Nya Westerlundska gymnasiet which isan upper secondary school that is being planned and build during the time of this study. The 2030 Agenda that contains goals from the United Nations(UN) amongst Quality Education is being discussed together with goals from the EuropeanUnion, Sweden and Enköping. It is important that the education keep the same quality even if there is a construction site in the area, hence why the question about childrens safty around construction sites is important. The work has partly been executed by comparing administrative regulations from previously built schools in the municipality to see what the requirements have been before concerning children’s safety. People that have been working with similar projects and with Westerlundska was interviewed.Thenceforth the interviews were compared with the administrative regulations and recommendations for future projects where made. The conclusion where that Enköpings municipality have made many good safety measurements regarding construction projects around schoolchildren. In the future the municipality can make similar requirements andjust adding a few for specifics. The municipality will not be hindered by Swedish law to do so. It also became clear that cooperation and direct communication between the school, the construction site and the municipality is of the utmost importance. / Alla barn och ungdomar ska vara trygga och bekväma i sina skolmiljöer och när de tar sig till och från skolan. När det sker en omfattande tillbyggnad eller ombyggnation vid skolan kan det uppstå problem med trygghet och säkerhet. Det här examensarbetet har gjorts för att komma fram till hur kommun och byggföretag borde gå tillväga och samarbeta för att behålla samma trygga skolmiljö även under byggnationen. Examensarbetet är utfört i samarbete med Enköpings kommun men det som tas upp är applicerbart på alla kommuner runt om i Sverige. Arbetet utgår ifrån byggnationen av Nya Westerlundska gymnasiet som är en skola vars byggnation planeras under tiden som arbetet skrivs. Att det finns globala och nationella hållbarhetsmål som behöver försökas nås, däribland god utbildning för alla, tas upp i detta arbete. Det är viktigt att utbildningen håller samma nivå även när det händer saker omkring skolområdet, därför är frågan om barns säkerhet vid byggnationer viktig. I arbetet jämförs administrativa föreskrifter från tidigare byggda skolor i Enköpings kommun för att se vilka skolor som har specificerade krav som gynnar skolbarns säkerhet vid byggnationen. Personer som på olika sätt har med skolbyggnationer att göra i Enköpings kommun har intervjuats för att få olika perspektiv i arbetet. Därefter jämfördes personernas intervju med de administrativa förskrifterna för att få fram vad som tidigare gjorts bra och vad som rekommenderas att göras vid framtida byggprojekt. Slutsatsen för arbetet är att Enköpings kommun har gjort många bra säkerhetsåtgärder inför byggprojekt runt skolbarn i kommunen. Det går att säkerställa säkerheten även i fortsättningen genom att lägga in krav i de administrativa föreskrifterna och att det inte hindras av Lagen om offentlig upphandling (LOU). Det blev också tydligt i och med rapporten att samverkan mellan skolverksamhet, beställare och entreprenör under entreprenadtiden är av högsta vikt.

There are a lot of uncertainties when it comes to global greenhouse gas (GHG) emissions which affects society’s ability to effectively respond to climate change. Small ponds have been found to potentially play a large role in global warming. More research is needed, however, to determine to what extent they act as sources or sinks for GHGs, and what factors may contribute. The aim of this thesis was to study carbon dioxide (CO2), methane (CH4), and nitrous oxide (N2O) emissions, and carbon burial in a small pond in Uppsala, Sweden. The pond was a source for both CO2 and CH4, but a sink for N2O. About 50% of CH4 emissions came from ebullition (bubbles). CO2 flux was higher in the vegetated area than in the open water area, no difference was found for CH4 flux. Both CO2 and CH4 flux were higher on colder days, while CH4 ebullition was higher on warmer days. Limited accumulation of CO2 and CH4 occurred under the winter ice coverage. For water chemistry, CO2 flux had the strongest negative relationship with electrical conductivity (EC), nitrate (NO3−) and nitrite (NO2−), and positive with total phosphorous (TP). CH4 flux showed the strongest negative correlation with chlorophyll-a (chl-a) and total nitrogen (TN), and positive with EC and total dissolved solids (TDS). For extracellular enzyme activity, CO2 flux had a very strong positive correlation with β-D-glucosidase (BG), as did CH4 with N-acetyl-β-D-glucosaminidase (NAG). Carbon burial rate was low making the pond a carbon source and inefficient at burying carbon / Det finns många osäkerheter vad gäller globala utsläpp av växthusgaser vilket påverkar samhällets förmåga att effektivt motarbeta den globala uppvärmningen. Små dammar har potentiellt förmågan att ha en stor påverkan på klimatet, men mer forskning behövs för att avgöra i vilken utsträckning de fungerar som källor eller sänkor för växthusgaser, samt vilka faktorer som påverkar deras utsläpp eller förmåga att binda kol. Målet med denna studie var att undersöka utsläpp av koldioxid (CO2), metan (CH4) och lustgas (N2O), samt kolbindning i en liten damm i Uppsala, Sverige. Dammen var en nettoutsläppare av CO2 och CH4, men en nettoupptagare av N2O. CH4 i form av ebullition (bubblor) stod för ungefär 50% av CH4 utsläppen. CO2 flödet var högre i områden med växtlighet jämfört med områden med öppet vatten, för CH4 hittades ingen skillnad mellan dessa områden. Under kallare dagar var CO2 och CH4 flödet högre, medan ebullition av CH4 var högre under varmare dagar. Under vintern skedde minimal ackumulation av CO2 och CH4 under istäcket. För vattenkemin hade CO2 flödet starkast negativ korrelation med elektrisk konduktivitet (EC), nitrat (NO3−) och nitrit (NO2−), och positiv korrelation med totalfosfor (TP). CH4 flödet visade det starkaste negativa förhållandet med klorofyll a (chl-a) och totalkväve (TN), och positiv korrelation med EC och totalt upplösta fasta ämnen (TDS). För extracellulär enzymaktivitet hade CO2 flödet en mycket stark positiv korrelation med β-D-glucosidase (BG), medan CH4 flödet hade en mycket stark positiv korrelation med N-acetyl-β-D-glucosaminidase (NAG). Kolbegravningshastigheten var låg vilket resulterade i att dammen var en kolkälla med låg förmåga att binda kol.

En damm används i huvudsak för att magasinera vatten i energiutvinningssyfte. Dammen rör sig fram och tillbaka i ett säsongsmönster mestadels beroende på skillnader i utomhustemperatur och vattentemperaturen i magasinet. Det nordiska klimatet innebär risk för isläggning i magasinet, för vilken lasten är relativt outforskad. Denna rapport syftar till ett med multipla linjära regressionsmodeller samt dynamiska regressionsmodeller avgöra vilka variabler som förklarar en specifik svensk dammkonstruktions rörelse. Dammens rörelse mäts genom att mäta dammens förflyttning kontra berggrunden med data från dammens inverterade pendlar. Av särskilt intresse är att avgöra islastens påverkan på rörelsen. Resultaten visar att multipla linjära regressions-modeller inte fullständigt lyckas modellera dammens rörelse, då de har problem med autokorrelerade residualer. Detta hanteras med hjälp av autoregressiva regressionsmodeller där de initiala förklarande variablerna inkluderas, kallat dynamisk regression. Denna rapports resultat visar att de autoregressiva parametrarna fungerar mycket väl för att förklara pendlarna, men att även tid, temperatur, det hydrostatiska trycket samt istjocklek är användbara förklarande variabler. Istjockleken visar signifikant påverkan på 5 % signifikansnivå på två av de undersökta pendlarna, vilket är ett noterbart resultat. Författarna menar att rapportens resultat indikerar att det finns anledning att fortsätta forska kring islastens påverkan på dammkonstruktioner. / A dam is a structure mainly used for storing water and generating electricity. The structure of a dam moves in a season-based pattern, mainly because of the difference in temperature between the air on outside of the dam and the water on the inside. Due to the Nordic climate, occurrences of icing on the water in the basin is fairly frequent. The effects of ice on the structural load of the dam are relatively unexplored and are the subject to this bachelor’s thesis. The goal of this project is to evaluate which predictors are significant to the movement of the dam with multiple linear regression models and dynamic regressions. The movement is measured by inverted pendulums that register the dam’s movement compared to the foundation. It is of particular interest to determine if the ice load influences the movement of the dam. The multiple regression models used to explain the dam’s movement were all discarded due to autocorrelation in the residuals. This falsifies the models, since autocorrelation means that they don’t meet the needed assumptions. To counteract the autocorrelation, dynamic models with autoregressive terms were fitted. These models showed no problem with autocorrelation. The result from the dynamic models were successful and managed to significantly explain the movement of the dam. The autoregressive terms proved to be efficient explanatory variables. The dynamic regression models also show that the time, temperature, hydrostatic pressure and ice thickness variables are also useful explanatory variables. The ice thickness shows a significant effect at the 5 % significance level on two of the investigated pendulums. The report's results indicate that there is reason to continue research on the ice load impact on dam constructions.

While subject-specific research shows that the use of picturebooks in foreign language lessons is beneficial to the acquisition of a foreign language as well as to the development of visual literacy, there is evidence that the use of picturebooks in German as a Foreign Language lessons in Sweden is being neglected. The main subject of this thesis is to offer suggestions as to how Antje Damm´s picturebook Der Besuch can be employed in German as a Foreign Language lessons in Sweden in order to uncover and discuss different responses to the alien by the main character. The philosophical background of this study is based on Bernhard Waldenfels´ notions of alienness and the event of responsivity. A central line of argument is that the plural character of our experiences determines how the alien is perceived. Bettina Schröder´s work Bild(er)leser wissen mehr! Das Bil-derbuch als Vermittler von “Visual Literacy”: Eine Aufgabe für die Kinder- und Jugendbibliotheksarbeit? is not only decisive for the analysis of the visual elements of the picturebook but also for the design of a questionnaire that enables the thematic exploration of Damm´s picturebook during German as a Foreign Language lessons. By separately analysing the visual and the verbal elements of the picturebook as well as their relationship, the result of the first part of this work points out four approaches to the alien by the main character: isolation, elimination, ignoration (Weghören) and hospitality. Furthermore, the thematic analysis of Der Besuch makes it evident that picture and text tell the same story in their own specific and autonomous way. Based on the results of the first part, the findings of the second part suggest a guideline as how Damm´s picturebook can be used in German as a Foreign Language lessons. A three-phased model presents a set of example questions designed to enable the meticulous exploration of the theme when working with the picturebook.

Syftet med examensarbetet var att översiktligt undersöka vilka hälsofarliga luftföroreningarsom medarbetarna vid hamnmagasinen eventuellt exponeras föroch huruvida något hygieniskt gränsvärde riskerade att överskridas samt att seom de skyddsåtgärder som vidtagits kan förbättras. Resultatet från studien visaratt det finns vissa exponeringsrisker för de som arbetar vid hamnen både frångods, dieselavgaser samt rester av gasbehandlingsmedel i containrar.Arbetsmomenten där truckföraren befinner sig inne i trucken bedöms somrelativt skyddat både från partiklar och gaser, men det finns andra arbetsuppgifterdär arbetaren inte är lika skyddad. Mätningarna av kvävedioxid visadeatt exponeringen av dieselavgaser för den medarbetare som öppnadecontainrarna inte översteg några hygieniska gränsvärden, under de dagar sommätningarna genomfördes, men var något högre än för truckföraren som satt ihytten. Huruvida exponeringen av damm från gods riskerar att utvecklas tillhälsoproblem är omöjligt att avgöra utan en grundlig riskbedömning, därdammätningar kan ge en fingervisning om hur riskfylld situationen är för desom eventuellt exponeras.Organisationen bör implementera säkrare rutiner och genomföra åtgärder sommotiverar medarbetarna att använda befintlig skyddsutrustning. Det gäller intebara för exponering av dieselavgaser och damm från lossning och lastning avgods utan även vid öppnandet av containrar där rester av gasbehandlingsmedelkan finnas kvar i containern och där några ämnen misstänkts varacancerframkallande.Slutsatser: Genomföra en grundlig riskbedömning och kartlägga möjliga hälsoriskerkring luftföroreningar. Upprätta skriftliga arbetsbeskrivningar där eventuella risker föreligger. Installera ventilation i magasinen som styrs av halten kvävedioxid för attsäkerställa att höga halter av dieselavgaser inte uppstår. Behov av motivationshöjande insatser kring säkerhetskultur ochanvändningen av skyddsutrustning. Implementera fungerande rutiner som följer lagstiftningen förhanteringen av damm och gaser som gäller för cancerframkallandeämnen. / The purpose of this thesis was to examine the risk of hazardous air pollutantsthat employees at the harbor may be exposed to and assess whether anyexposure limits might be exceeded, and to review if the security measures taken,can be improved. The results of the study show that there is some risk ofexposure for those working in the harbor from both the cargo, diesel exhaustand residues from fumigants in the containers. The operations when the truckdriver is inside the forklift is considered relatively protected from both particlesand gases, but there are other tasks where the worker is not as protected.Measurements of nitrogen dioxide showed that exposure to diesel exhaust forthe employee who opened the containers during the days that the measurementswere performed did not exceed some critical values, but was slightly higherthan for the driver who was sitting in the forklift. Whether the exposure to dust,from the cargo, constitutes a risk for health effects is impossible to determinewithout a thorough risk assessment, where measurements of dust can give anindication of how risky the situation is for the exposed workers.The organization should implement safer practices and implementing measuresthat motivates employees to use existing protective equipment. This applies notonly for exposure to diesel exhaust and dust from loading and unloading ofgoods, but also at the opening the doors on the containers in which residues offumigants, in which some are suspected to be carcinogenic, can remain in thecontainer.Conclusions: Conduct a thorough risk assessment and identify potential health riskswith air pollution. Establish written work instructions where potential hazards exist. Install ventilation in the warehouses, which is controlled by the levels ofnitrogen dioxide, to ensure that high levels of diesel exhaust does notoccur. Need to increase motivation for safety and the use of protectiveequipment. Implement procedures to comply with the legislation for the managementof dust and gases that applies to carcinogens substances.

Inthe mining industry people remove rock from the ground to obtain a metal ore. Afterprocessing , the uneconomic fraction called tailings is deposited as a slurry in large reservoirs .The processing adds water and chemical agents to the tailings so that the original structure ofthe material therefore changes, which make storage of tailings complicated. If a tailingreservoir c ollapse s , it can damage p roperties and life downstream . In addition, tailings maycontain contaminants that disturb living organism s and contaminated groundwater in the localarea even under normal operation s . Therefore, tracing the contaminants and study ing thestability of the tailing reservoir s are important. The aim of the thesis is to investigate seepage,contaminant transport, tailings compaction and slope stability of the Zhaoli ditch tailingsreservoir (China) during its construction and afterwards. Simulations are performed with thecomputer program GeoStudio . According to the simulations and the conditions , contaminanttransport was highly related with total head. Total head boundary conditi ons have also a largeeffect on slope stability. The area that has most vertical displacement is at the middle of thetailing s reservoir , and the greatest change of vertical displacement is located near the slope,w here the vertical displacement can increa se 0.5 meter over a 1 0 30 meter distance. Theslope stability can be different from case to case, but the original designed tailing reservoirhave a good safety factor, indicating that the slope is not going to collapse easily. / Vi människor villutnyttja malm erna i marken för att skapa ett mer effektiv t industrisamhälleF ör att utvinna så myck et användbara metaller som möjligt tillsätts kemika lier och vattenunder anriknings processen, vilket gör att deponering av de vattenmättade restprodukt erna isandmagasin blir en utmaning med avseende på dammstabilitet och föroreningstransport.Eftersomdet är svårt att ändra på en färdig byggd damm för anrikningssand e n använder dettaexamensarbete av Geostudio för att simulera hur olika parameter påverkaföroreningstransport i dammen, vattenläckage från dammen samt da mmens stabilitet ochsäkerhet. Projektet har simulerat förhållanden i Zhaoli ditch damm i Kina .Simulering i GeoStudio visar att förorening sspridning är stark kopplad till den totalahydrauliska potentialen och materialets hydrauliska konduktivitet. Rand villkoren medavseende på den hydrauliska potentialen utanför dammen även har en stor inverkan pådammvallens stabilitet. De största vertikala sättningar sker i mitten av dammen, och denstörste sättningsgradient finns i dammvallens sluttning, där en vertikal sättning på 0.5 meteröver ett avstånd på 10 3 0 meter beräknas. Deformation är störst på första lagret överberggrunden. Simuleringarna visar att dammvallens sluttning är stab il med en tillräcklig högsäkerhetsfaktor.

The urgent ongoing contemporary climate change is drastically changing the Earth as we know it. In the Arctic, the climate is changing more drastically than the global average, and temperatures are rising significantly more. The phenomenon, known as Arctic amplification, is believed to happen by a combination of albedo reduction, cloud-feedback, and temperature inversion. Another important, but often overlooked, factor in Arctic climate change is dust. Dust does not only cause albedo reduction but has also been found to host syngenetic permafrost in Adventdalen, Svalbard. As permafrost is both a sensitive and important carbon reserve, holding twice as much carbon as currently available in the atmosphere, it is of great importance to understand the carbon storage mechanism of it. This study shows not only a correlation between cryostructures and organic carbon content but presents aeolian sedimentation rate as a possible cause of it. The results show that for syngenetic permafrost in Adventdalen, a high sedimentation rate yields structureless permafrost with low organic content. Inversely, a low sedimentation rate yields well defined cryostructures with high organic content. This shows that aeolian dust activity and loess deposits are vital to understand, in order to properly assess the cryostratigraphy and carbon content. / Den brådskande samtida klimatförändringen omarbetar dramatiskt vår värld. Arktis klimat förändras mer drastiskt än på resten av jorden och temperaturen stiger avsevärt snabbare. Fenomenet kallas förArktis förstärkning, eller Arctic Amplification, och antas ske på grund av synergier mellan minskning av albedo, molnfeedback och temperaturinversion. Damm är en annan viktig, men ofta underskattad faktor i klimatförändrarna i Arktis. Damm bidrar inte bara till en ökad reduktion av albedo utan dammavlagringar i Adventdalen Svalbard fungerar som en viktig grogrund för syngenetisk permafrost. Kolsänkan i permafrost är lika skör som den är viktig, då permafrost förvarar dubbelt så mycket kol som för nuvarande finns i atmosfären, men samtidigt stadigt tinar. Därför är det ytterst viktigt att förstå hur permafrost fungerar, själva mekanismerna bakom förvarandet av organisk kol. Detta arbete visar inte bara ett samband mellan kryostrukturer och organiskt kol i permafrost, utan föreslår att sedimentationshastighet är orsaken till det. Resultaten av LOI (loss on ignition) och kryostratigrafi tyder på att en hög sedimentationshastighet skapar en strukturlös permafrost som endast har låga halter av organisk materia. I det omvända fallet ger en låg sedimentationshastighet välformade kryostrukturer, och en permafrost med hög andel organisk materia. Detta visar på att sedimentationshastighet i loess är en viktig aspekt för att bedöma lagring av kol i permafrost, vilket är en avsevärd kolsänka att förstå i dagens klimatförändringar.

My degree project aims to find an alternative destiny to the city glitches- the forgotten industrial buildings which are constantly being torn down. All the memories, the urban creatures that nest inside them, are considered disposable in city planning. The aim of this project is not to stop urban development but to create spaces where this endless force magically stops, a bubble of “utopia”, where the urban beings take their own time to flourish, undisturbed. I focus my project on the abandoned factory house Nitrolackfabriken in the southern part of Stockholm, a building threatened with demolition. I went through three stages in the design process: first background research, second a design proposal about turning the building into a functional culture house, and lastly landed on a design intervention where I gave up the previous culture house proposal, refused it on behave of the building itself, and gave the house back to what is already inside. I created three design interventions in this new part of the project: the garden, the pond, and the fire room. I see the building and all the small beings nesting inside as part of an intertwining relationship, a living being, a “GIANT.” I abstracted her into a human-like shape, wishing to create an emotional resonance between the GIANT and us. To remind us that we are all part of this complexity.