Som yrkesverksam inom sociala arbeten möter professionella tragiska människoöden och traumatiska berättelser. Utifrån återkommande exponering för dessa berättelser kan den yrkesverksamma i längden själv riskera drabbas av traumasymptom. Detta kallas för sekundär traumatisering, vilket i sin tur kan leda till utbrändhet och sjukskrivning. Studien undersöker hur chefer inom sociala verksamheter i Sverige anser att deras organisation kan förebygga sekundär traumatisering bland deras medarbetare. Studien utgår ifrån en kvalitativ, induktiv ansats där sju chefer från olika kommuner intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna valdes utifrån ett målinriktat, bekvämlighets- och snöbollsurval. I genomförd innehållsanalys framkom tre kategorier gällande hur sekundär traumatisering kan förebyggas: genom kunskap, en planerad organisationsstruktur samt via en öppen organisationskultur. Resultatet har sedan diskuterats utifrån tidigare forskning samt ur ett chefsperspektiv på krav-kontroll-stödmodellen. Studien konkluderar att chefer kan förebygga sekundär traumatisering. För det första genom att skapa en planerad organisationsstruktur, vilken möjliggör kontroll och stöd för medarbetarna. För det andra genom att uppmuntra en god organisationskultur som bidrar till högt socialt stöd. För det tredje genom att öka kunskapen om sekundär traumatisering, vilket fungerar som ett skydd gentemot sekundär traumatisering. Dessutom dras slutsatsen att cheferna kan använda krav-kontroll-stödmodellen som ett verktyg i sitt förebyggande arbete mot sekundär traumatisering. / Professionals within social work encounter tragic human fates and traumatic stories. Due to recurring exposure of traumatic stories it is possible for professionals to risk suffering from trauma symptoms. This is called secondary traumatisation, which can result in burnout and sick leave. The thesis investigates how managers within the social sector in Sweden find that they can prevent secondary traumatisation among their employees. The study is based on a qualitative, inductive approach where interviews with seven managers from different municipalities where conducted. The interviewees were selected based on target sampling, convenience sampling, as well as snowball sampling. In the content analysis three categories regarding how secondary traumatisation can be prevented was discovered: through knowledge, a planned organisational structure and through an open organisational culture. The result has been discussed based on existing research as well as from a manager’s perspective on the demand-control-support model. The findings conclude that managers can prevent secondary traumatisation. Fist, by creating a planned organisational structure, which enable control and support for employees. Second, by encouraging a good organisational culture, which contribute to high social support. Third, employees receive a form of protection from secondary traumatisation by increasing knowledge about the subject. Furthermore, the findings also conclude that managers can use the demand-control-support model as a tool in preventing secondary traumatisation.

Indoor air quality is a measure of clean air with comfort conditions and depiction of lower concentration of air pollutants. It is tedious task to achieve all quality measures at a time with smart energy consumption. This research aims to come up with a solution of how to improve smart ventilation system in order to get clean indoor air with less consumption of electric energy. Many studies showed that scheduled ventilation system has proven to be a good solution to this problem. For this purpose, a long-term sensor data of smart ventilation system Renson healthbox and Luvians data is studied which is operated in Dalarnas villa. This research investigates how this system works in two modes and to improve it by customized scheduling.A regression model is constructed in which the relationship between airflow and CO2 is shown. For this purpose, correlation analysis is used in which the connection of bonds between each data features are analyzed. After the feature selection, as a result from correlation matrix, regression analysis is used to find out whether the selected features are linearly related or not. Regression analysis also used for the intent to quantify a model to estimate the flowrate and CO2. A mathematical model is also build to simulate the flowrate and CO2 with energy consumption.The results showed that, in order to provide better indoor air quality with efficient energy consumption, a necessary modification of the fan schedule should be done in a way that fan must be started little bit earlier to avoid harmful particles reach their upper threshold limits. This can result in reduction of fan’s maximum speed hence consumption of less energy is achieved.

Psykisk ohälsa, dit utmattningssyndrom hör, är en av de vanligast förekommande orsakerna till längre sjukskrivningar i Sverige. Detta är särskilt vanligt i människonära yrken, såsom vård och omsorg. Detta är väl utforskat, men vad som är mindre väl utforskat är de organisatoriska faktorer som bidrar till förekomsten av utmattningssyndrom. I en tolkande fenomenologisk analys av fem personers upplevelse av utmattningssyndrom framkom att tung arbetsbörda; bristande ledarskap; brister i det sociala stödet och brist på återhämtning lyftes fram som faktorer som påverkat att de hade drabbats av utmattningssyndrom. Särskilt bristen av återhämtning lyftes fram som viktig. Detta hängde ofta samman med nya typer av scheman, bland annat så kallade hälsoscheman (scheman framtagna i linje med rådande forskning kring bra skiftscheman, ofta med fokus på att korta nattarbetarnas arbetspass från tio till åtta timmar). Intressanta studieområden för framtiden borde således vara återhämtningens roll i förhindrandet av eller uppkomsten av utmattningssyndrom samt att närmare studera vad införandet av dessa hälsoscheman betyder. / Mental health issues, among them burnout syndrome, are one of the common causes behind longer sick leave absences in Sweden. They’re especially common in sectors working closely with people, such as healthcare. This area is well explored, but what is less researched is the organisational factors that contribute to the occurrence of burnout syndrome. In an interpretative phenomenological analysis of five persons’ experience of burnout, it was found that heavy workload, deficient leadership, a lack of social support and a lack of recuperation was seen as factors that impacted on persons with  burn out syndrome. Especially lack of recuperation was pointed out as significant. It was often seen linked to new types of work schedules, particularly what is known as health schedules (schedules developed according to research about what constitutes a good shift schedule, often focusing on shortening night-workers’ shifts from ten to eight hours). Interesting areas for future research should therefore be the role of recuperation as prevention of or cause of burnout, as well studies about the implementation of these health schedules.

Den psykosociala arbetsmiljön har tydliga kopplingar till medarbetares psykiska hälsa och välbefinnande. Höga krav i arbetet i samband med låg kontroll som att kunna styra sitt arbete och otillräckligt med stöd är bland de främsta indikatorerna på en arbetsmiljö som föregår med stressrelaterade sjukdomar och missnöje bland medarbetare. I människovårdande yrken är stressrelaterade sjukdomar överrepresenterade bland samhällets övriga yrkesgrupper, därför är en studie om hur olika faktorer antingen bidrar till en bättre arbetsmiljö eller inte av relevans för området där medarbetare lider på grund av arbetsförhållandena idag. År 2020 utlöste Covid-19 en pandemi som fick en hel värld att ställa om i spåren av att begränsa virusets framfart. För mig blev pandemin tydlig i en nära kontext av socialtjänstens arbete då jag befann mig på min verksamhetsförlagda praktik i utbildningen. Som en del i ett större program som anordnades av kommunen där jag gjorde min praktik fick jag möjlighet att bekanta mig med flera delar av socialtjänstens verksamhet, såsom Barn- och ungdom, Försörjningsstöd, Missbruk, Funktionsnedsättning och Äldreomsorgen. Varje område hade sitt sätt att organisera arbetet på, men även olika strategier för att ställa om i verksamheterna för att begränsa en smittspridning av Coronaviruset bland både klienter och medarbetare. Denna studie tar avstamp i vad tidigare statistik och forskning visat om arbetsmiljön i människovårdande yrken och den omställning som socialtjänsten genomförde där arbetet till stor del förlades på distans. Min förhoppning är vidare att denna undersökning ska bidra med kunskap om hur distansarbetet har fungerat i relation till arbetsmiljön. Sammanfattningsvis har denna undersökning visat att distansarbetet är önskvärt om än i varierande grad. Majoriteten av socialtjänstens medarbetare vill alltså i viss mån arbeta på distans, vissa mer än andra, men dock inte för att arbetet görs mycket bättre hemifrån alla gånger. Därmed finns det anledning att fördjupa sig mer i orsakerna till att socialarbetare vill arbeta på distans. / The psychosocial work environment has clear links to employees' mental health and well-being. High demands at work in connection with low control to be able to manage their work and insufficient support are among the main indicators of a work environment that precedes stress-related illnesses and dissatisfaction among employees. Stress-related diseases is overrepresented in human service professions among, therefore is a study of how various factors either contribute to a better work environment or not is relevant to the area. In 2020, Covid-19 triggered a pandemic that caused an entire world, societies to change their ways of operating. Companies and institutions had to adapt and change its traditional way of conducting its work in order to best limit the spread of covid-19 infection. For me, the pandemic became clear in a close context of the Social services government work, when I had my internship in education. As part of a larger program organized by the municipality where I did my internship, I had the opportunity to gain insight in several parts of the Social services government work, such as helping Children and Youth, Financially support, Addiction support, Disability and Elderly Care. Each area had its own way of organizing the work, but also different strategies for reorganizing their ways of work to limit the spread of the dangerous virus among both clients and employees. Against the background of what previous statistics and research have shown about the work environment for human care professions and the adjustment that the social services carried out where the work was largely placed at distance from the traditional office work to employees' homes, this study will be an attempt to contribute with knowledge of how telework has worked. In summary, this study has shown that teleworking is desirable, albeit to varying degrees. The majority of social service employees thus want to work remotely to some extent, some more than others, but not because the work is done much better from home all the time. Thus, there is reason to delve more deeply into the reasons why social workers want to work remotely.

The purpose of this study is to investigate the work situation of housing supporters after exposure to threats and violence in the workplace. The study has a qualitative research approach and an abductive approach. Five housing supporters and a former housing supporter, now in a leading position, were interviewed with the help of semi-structured interviews. The participants lived in two municipalities in Central Sweden and were selected through a goal-directed selection and a snowball selection. The result is explained with the help of Demand- Control- and Support-model as well as the Lifeworld Theory. The empirical study is based on the answers from the interviews, the empirical data has been processed and analyzed and then presented in three main categories. The results show that several housing supporters feel that their mental state is negatively affected by threats and violence in the workplace. The results also show that social support is of great importance for reducing the negative stress and alleviating the negative consequences of threats and violence, and that education is important for housing supporters' ability to prevent and manage threats and violence in the workplace. It emerged that there was a need for more training, as it was considered a key factor in securing the necessary tools needed to be able to perform a good job.

No description available.

No description available.

High school teachers have a crucial role in shaping the next generation by educating and guiding adolescents on their way into adulthood. During the COVID-19 pandemic, which entailed a sudden shift to digital teaching, the work of high school teachers was affected.  Aim: The aim of this study is to investigate how the psychosocial work environment and professional identity of high school teachers have been affected by the transition to digital teaching during the pandemic and moreover what valuable lessons they carry into future work. Theoretical concepts: The theoretical concepts that the study is based on are boundaryless work, professional identity, and the demand-control-support model from a work environment perspective. Method: This qualitative study is based on an inductive approach using semi-structured interviews. The empirical material has been compiled from ten different interviews with high school teachers that have been transcribed and processed with a thematic analysis. Results: The results show that the transition to digital teaching has had a direct impact on the psychosocial health and professional identity of high school teachers. The factors behind this are a lack of social contact between students and teachers, increased workload, and a decreased sense of control over work. Conclusion: The most notable conclusion that can be drawn from the study is that the need for social interaction between high school teachers and students is essential. The fact that school is a social place is evident, and there is no doubt that teaching in physical classrooms cannot be compared to distance teaching. / Gymnasielärare har en avgörande roll i att forma nästa generation genom att utbilda och vägleda ungdomar på väg in i vuxenlivet. Under covid-19 pandemin som innebar en plötslig omställning till digital undervisning blev gymnasielärares arbete påverkat.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielärares psykosociala arbetsmiljö och professionella identitet har påverkats av övergången till digital undervisning under pandeminsamt vilka lärdomar de bär med sig in i framtidens arbete. Teoretiska begrepp: De teoretiska begrepp som studien utgår ifrån är gränslöst arbete, professionell identitet och krav- kontrollstödmodellen ur ett arbetsmiljöperspektiv. Metod: Denna kvalitativa studie utgår ifrån en induktiv ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sammanställts utifrån tio olika intervjuer med gymnasielärare som sedan transkriberats och bearbetats med en tematisk analys. Resultat: Resultatet visar att omställningen till den digitala undervisningen har haft en direkt inverkan på gymnasielärares psykosociala hälsa och professionella identitet. Faktorerna bakom detta är utebliven social kontakt mellan elever och lärare, ökad arbetsbelastning och en minskad kontroll över arbetet. Slutsats: Den mest utmärkande slutsatsen i undersökningen som kan dras är att behovet av social interaktion mellan gymnasielärare och elever är essentiellt. Skolan är en social plats och att undervisningen i de fysiska klassrummen inte går att jämföra med distansundervisning råder det ingen tvekan om.

Författare: Lizette Janesten Titel: “En beskrivning av kunskapsläget om riskbedömning av organisatorisk och social arbetsmiljö. En intervjustudie med första linjens chefer verksamma på akutmottagningar inom hälso- och sjukvården”. Kurs: Examensarbete i Arbetshälsovetenskap, masternivå, 30 högskolepoäng Lärosäte: Högskolan i Gävle Problemformulering: Brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ökar risken för ohälsa och sjukskrivning hos arbetstagare, vilket i sin tur leder till ökade kostnader för verksamheten och samhället i stort. Statistik visar att den främsta orsaken till sjukskrivning inom yrkesgrupper som arbetar i hälso- och sjukvården är psykisk ohälsa och stressreaktioner. Forskning visar dessutom att det finns brister i chefers kunskaper om psykisk ohälsa och dess riskfaktorer men också bristande kunskaper om systematiskt arbetsmiljöarbete. Detta motiverar studiens syfte att kartlägga första linjens chefers kunskaper och erfarenheter om just organisatorisk och social arbetsmiljö och hur den kan riskbedömas på olika sätt men också för att säkerställa att arbetstagarna arbetar i en arbetsmiljö som förebygger riskerna att drabbas av ohälsa. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter första linjens chefer verksamma på akutmottagningar inom hälso- och sjukvården har om riskbedömning av organisatorisk och social arbetsmiljö. Metod: För studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats. För att samla in information utfördes tio semistrukturerade intervjuer med chefer som arbetar på en akutmottagning på olika sjukhus i Sverige. För att analysera intervjuerna gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analys av resultat resulterade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Resultatet visade att det fanns en varierad kunskap och förståelse för vad riskbedömning av organisatorisk och social arbetsmiljö innebär. Många av deltagarna saknade möjligheten att vidareutbildas i ämnet. Samtliga deltagare upplevde dock ett bra stöd från sin chef i arbetsmiljöarbetet. Rutinerna för att utföra riskbedömningar såg annorlunda ut mellan deltagarna men den gemensamma faktorn var att de främst utfördes inför planerade förändringar i verksamheten eller när det redan hade hänt något.  Slutsats: Resultatet visar att det finns brister i teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter hos första linjens chefer på akutmottagningar om vad organisatorisk och social arbetsmiljö är och hur den riskbedöms. Det finns ett ökat behov av mer utbildning och praktisk övning hur de olika delarna inom organisatorisk och social arbetsmiljö kan riskbedömas med hjälp av olika verktyg. / Author: Lizette Janesten Title: “A description about the knowledge regarding risk assessment of organizational and social work environments. An interview study with first line managers working at emergency departments in the health care sector”. Course: Master thesis in Occupational Health Sciences, 30 credits University: University of Gävle Aim: The aim of the study is to investigate what theoretical knowledge and practical experience first-line managers working at emergency departments in the health care sector have about risk assessment of organizational and social work environments. Method: A qualitative method was used in this study with an inductive approach. To collect information ten semi-structured interviews were conducted on managers who work at an emergency department in different hospitals in Sweden. The interviews were then analyzed through a qualitative content analysis. Findings: Analysis of results resulted in three main categories and eight subcategories. The result showed that there was a varied knowledge and understanding of what risk assessment of the organizational and social work environment entails. Many of the participants lacked the opportunity to continue their education in this area. However, all participants experienced good support from their manager to handle the work environment. The routines for carrying out risk assessments looked different between the participants, but the common factor was that they were mainly carried out before planned changes in the business or when something had already happened. Conclusion: The results show that there are deficiencies in theoretical knowledge and practical experience among first-line managers in emergency departments about what organizational and social work environment is and how it can be risk assessed. There is an increased need for more training and practical practice in how the different parts of the organizational and social work environment can be risk assessed using different tools.

Konsultchefer har en komplex arbetssituation på många sätt. De agerar både som chefer till sina konsulter och som en form av servicepersonal gentemot kundföretag. Just relationen mellan konsultchefer och kundföretag är ett relativt outforskat ämne och det är därför relevant att utforska vidare. Syftet med studien är därför att analysera och beskriva relationen mellan konsultchefer och kundföretag under rekryteringsprocessen, med fokus på kravprofilsarbetet och kandidatpresentationen. Vidare syftar studien till att beskriva vilka eventuella utmaningar som finns i relationen med fokus på kravprofilsarbetet och kandidatpresentationen och hur dessa eventuella utmaningar hanteras, samt få en djupare förståelse för konsultchefernas erfarenheter från samarbetet. Studien har en kvalitativ ansats, och metoden som använts är semistrukturerade intervjuer med sex konsultchefer som är verksamma inom Göteborgsområdet. De teoretiska utgångspunkterna i studien är huvudsakligen Karaseks och Theorells krav-kontroll-socialt stöd modell och Hochschilds teori om emotionellt arbete. Studiens huvudresultat visar att konsultcheferna i hög grad måste anpassa sig efter kundföretagens olika krav. Deras arbete kan i mångt och mycket liknas med andra serviceyrken. Samtidigt som det krävs en anpassning efter kundens förväntningar krävs det att konsultchefen står på sig i vissa frågor. Diskussionen visade flera intressanta aspekter; konsultcheferna utför dagligen emotionellt arbete på grund av organisatorisk press. Detta eftersom företagen behöver visa sig konkurrenskraftiga och vill göra kunderna nöjda. Konsultcheferna använde sig av både ytagerande och djupagerande som strategi för att upprätthålla en kundnöjdhet. Utifrån krav-kontroll-socialt stöd modellen visade det sig att konsultcheferna har ett flertal krav i arbetet. Kundföretagen styr i stor utsträckning över graden av kontroll konsultchefen har i utförandet av arbetet. Konsultcheferna nyttjar i relativt hög grad socialt stöd från omgivande kollegor för att enklare hantera kraven. / Consultancy managers have a complex work situation in many ways. They act both as managers to their consultants and as a form of service personnel towards client companies. The relationship between consultancy managers and client companies is a relatively unexplored subject, making it relevant to further investigate. The purpose of the study is therefore to analyze and describe the relationship between consultancy managers and client companies during the recruitment process, with a focus on the requirement profile and candidate presentation. Furthermore, the study aims to describe any potential challenges in the relationship, with a focus on requirement profile and candidate presentation, and how these challenges are addressed. Additionally, the study seeks to gain a deeper understanding of the consultancy managers' experiences from the collaboration. The study has a qualitative approach, and the method used is semi-structured interviews with six consultancy managers working in the Gothenburg area. The theoretical framework of the study is primarily based on Karasek and Theorell's demand-control-support model and Hochschild's theory of emotional labor. The main findings of the study show that consultancy managers have to adapt to the various demands of client companies to a high extent. Their work can be compared to other service professions in many ways. While there is a need to conform to customer expectations, consultancy managers also need to assert themselves in certain matters. The discussion revealed several interesting aspects; consultancy managers perform emotional labor on a daily basis due to organizational pressure. This is because companies need to demonstrate competitiveness and strive to satisfy customers. Consultancy managers employ both surface acting and deep acting as strategies to maintain customer satisfaction. Based on the demand-control-support model, it was found that consultancy managers face multiple demands in their work. Client companies have significant control over the level of control consultancy managers have in performing their work. Consultancy managers rely relatively heavily on social support from colleagues in order to better manage the demands.