L'intégration des technologies numériques dans l'éducation (TICE) est souvent décrite comme difficile. Parce que leur déploiement est généralisé et leur utilisation rendue obligatoire par l'institution, les environnements numériques de travail (ENT) constituent un outil à part dans le champ des TICE. Ce travail propose d'investiguer comment cet outil a intégré la pensée professionnelle enseignante à partir d'une approche reposant sur la théorie des représentations sociales. L'étude proposée est constituée en deux phases. Le premier temps est consacré à l'examen du discours social sur les TICE et se fonde sur l'analyse de trois corpus textuels, correspondant à trois types de discours différents (discours médiatiques, textes institutionnels, et contributions à la concertation sur le numérique éducatif de 2015). Nous proposons par une approche lexicométrique d'identifier les thématiques transversales à ces corpus et celles qui sont spécifiques de chacun de ces types de discours. Le second temps de ce travail repose sur une enquête par questionnaire menée auprès de 625 enseignants du secondaire de l'académie de Toulouse. À partir de tests d'évocations hiérarchisées, nous étudions les contenus des représentations professionnelles de quatre objets : l'ENT, le métier d'enseignant, la notion d'information et la notion de communication. L'analyse de la structure des réponses, sur chacun de ces objets puis dans les relations entre les objets, met notamment en évidence la particularité de leur lecture par les enseignants au regard du discours social identifié dans la partie précédente. Le système complexe formé par ces quatre objets permet d'observer que les représentations du métier d'enseignant et de l'ENT ont peu de contenus communs, mais qu'elles partagent toutes les deux de nombreux éléments avec les représentations de la communication et de l'information. Ces résultats dessinent également deux grandes tendances dans la façon de décrire les objets de représentation investigués : une partie de la population semble systématiquement privilégier des éléments fonctionnels pour décrire chacun des objets alors qu'une autre partie de la population associe préférentiellement des éléments évaluatifs. / The integration of Information and Communication Technologies in Education (ICTEs) has often been described as a thorny endeavour. Digital Work Environments (DWE) can be considered as a particularly interesting ICTE tool because of their widespread and compulsory deployment in the French educational system. This study investigates how the DWE tool has integrated professional representations based on the theoretical approach of social representations. In a first phase, we base our analyses on the social discourses about ICTEs through three textual corpora, reflecting three different types of discourses (media, institutional, national consultation on digital education in 2015). We use a lexicometric approach in order to identify the transversal themes and the idiosyncrasies of these discourses. The second part of this study is based on a survey by questionnaires on 625 secondary education teachers of Toulouse academy. Here, the hierarchical evocation method is used to examine the content of professional representations on four objects: the DWE, the teaching profession, the notions of information and of communication. The structure analyses of the responses and the interrelations study between these objects show the peculiarity of the teachers' universes compared to the ones identified in the three social discourses. The complex system formed by the four objects allows us to observe that although the representations of the teaching profession and the DWE have few common contents, they share numerous elements with the representations of communication and of information. Finally, these results enlighten us on two larger tendencies on the way secondary teachers describe the investigated objects: one part of the population seem to systematically privilege functional elements whereas the other part of the population prefers to associate evaluative elements when relating to each one of these objects.

This study examines employees who, during the spread of the Covid-19 virus, have had to switch from working in the workplace to digital teleworking. The aim of the study is to achieve a deeper understanding of how the informants are experiencing their social work environment in digital teleworking, by examining how they experience their relationships with colleagues, managers and cohabitants, as well as how they experience their organizations’ handling of the social work environment. The empirical data consists of 6 qualitative, semi-structured interviews. The theoretical framework of the study consists of Jahoda’s Deprivation theory and Ahrne’s theory of the Organizational centaur, both of which concern the importance of social contact in the workplace. The result of the study show how the respondent’s collegial relationships are affected or even deteriorative by the digital telework during Covid-19 , and how the relationships with cohabitants have changed their dynamics by becoming more work oriented. The result also shows that the respondents perceived lack of organizational management of the social work environment during their new work circumstances caused by Covid-19. Meanwhile, the experiences of employee engagement for digital social contact has increased, as well as perceived social support from those whose partners also work from home. The conclusions of the study are that work seems to fulfill an unintentional social function that is irreplaceable, and that employee initiatives for social interaction increase when the employees feel that the employer invests too much in organizational goals / Denna studie undersöker arbetstagare som under spridningen av Covid-19 har behövt ställa om från arbete på arbetsplatsen till digitalt distansarbete. Studiens syfte är att nå en djupare förståelse av hur respondenterna upplever den sociala arbetsmiljön i det digitala distansarbetet, genom att undersöka hur de upplever relationerna till kollegor, chefer och samboende samt hur de upplever organisationernas hantering av den sociala arbetsmiljön. Den empiriska datan består av 6 stycken kvalitativa, semistrukturerade intervjuer i vilket respondenterna fått berätta om sina upplevelser. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Jahodas deprivationsteori och Ahrnes teori om den organisatoriska kentauren, vilka båda berör vikten av social kontakt i arbetet. Resultaten som framkommer vittnar om försämrade eller uteblivna kollegerelationer i det digitala distansarbete som orsakats av Covid-19, en ändrad relationsdynamik med samboende och upplevd bristande organisationshantering av den sociala arbetsmiljön i det digitala distansarbetet. Samtidigt återfinns dock upplevelser av ett ökat medarbetarengagemang för digital social kontakt, samt ett socialt stöd från partners som också arbetar hemifrån. Slutsatserna blir att arbetet verkar fylla en oavsiktlig social funktion som är oersättlig, samt att medarbetarinitiativen för socialt umgänge ökar då arbetstagarna upplever att arbetsgivaren satsar för mycket på organisatoriska mål.

The modern society has become increasingly digitalized and many workplaces follow the same pattern. This means that people are becoming more distant from one another as work can be done from other places than the office. Social interactions now occur more through a screen, especially in extraordinary circumstances such as Covid-19. Man is by nature a social being and the development of technology is forcing individuals to more or less adapt social relations to become more digital. The question is whether social evolution is catching up with the progress of technology. The purpose of the study is to investigate how employees experience that increased digitalization affects their social relationships at work, in general and in relation to Covid-19. The study examines employees’ experiences with the help of qualitative interviews at a large company in Stockholm. The result shows that digitalization enables interaction with colleagues, although employees cannot physically meet. However, digitalization prevents the possibility of establishing deep social relationships. These relationships are considered essential for a work-group to function. Finally, it appears that the need for social relations in the workplace becomes more evident when employees are forced to isolate themselves from each other for a longer period, which is a consequence of the pandemic. / Det moderna samhället har blivit allt mer digitaliserat och många arbetsplatser likaså. Det innebär att människor blir allt mer distanserade från varandra då arbete kan ske från andra platser än kontoret. Social interaktion sker i större utsträckning än tidigare via en skärm, speciellt under extraordinära omständigheter som Covid-19. Människan är av sin natur en social varelse och teknikens utveckling mer eller mindre tvingar individer att anpassa sina sociala relationer till att bli mer digitala. Frågan är om den sociala evolutionen hinner ikapp teknikens framfart. Syftet med studien är att undersöka hur anställda upplever att den utökade digitaliseringen påverkar deras sociala relationer på arbetsplatsen, i allmänhet och i samband med Covid-19. I studien undersöks de anställdas upplevelser på ett stort företag i Stockholm med hjälp av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att digitaliseringen möjliggör interaktion med kollegor, även fast anställda inte kan mötas fysiskt. Däremot hindrar digitaliseringen möjligheten till att etablera djupa sociala relationer. Dessa relationer är essentiella för att en arbetsgrupp ska fungera. Slutligen framkommer det att behovet av sociala relationer på arbetsplatsen blir mer påtagligt när anställda tvingas isolera sig från varandra en längre tid, vilket är en konsekvens av pandemin.

Utvecklingen av digital vård sker i en snabb takt vilket bland annat informations- och kommunikationsteknik (IKT) och Covid-19 pandemin tillsammans ligger till grund för. Litteratur inom området lyfter att digital vård ökar arbetsbelastningen inom vården då det bland annat sätter högre krav på vårdpersonals tekniska kunskap och medicinska bedömning. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vårdpersonals upplevelser av användningen av videosamtal i digitala patientmöten. Vi har använt en kvalitativ forskningsansats grundad i litteratur som behandlar digital vård där åtta semistrukturerade intervjuer med legitimerad vårdpersonal genomförts. I analysen av dessa åtta intervjuer framkom det fyra teman med tillhörande subteman, nämligen flexibilitet (individanpassad vård och digifysiskt arbetssätt), tillgänglighet (jämlik vård och tidsschema), effektivitet (arbetsbelastning och tid & rum) och teknik (personlig inställning, användning av systemen och digital kvalitet). De fyra temana har delats in i tre kategorier av upplevelser: moraliskt ansvar, dynamisk tidsbalans och mottaglighet. Slutsatsen som denna studie drar är att vårdpersonal inte upplever att fysisk eller digital vård är optimal som solitär, utan att digifysisk vård är det mest gynnsamma alternativet för samhället i stort. Det vill säga för såväl individ i form av både patient och vårdpersonal som för organisationer. Studien bidrar därför med kunskapen om att digital och fysisk vård kompletterar varandra och att systemen bör sammanflätas för att en sådan kombination skulle vara optimal. / The development of digital healthcare is happening at a rapid pace which Information and Communication Technologies (ICT) along with the Covid-19 pandemic is the main reason for. Existing literature highlights that digital care increases the workload within health care because the demand and requirements on the healthcare workers technical knowledge and medical assessment is elevated. The purpose of the study is to contribute with knowledge of health care workers experiences in the use of video consultations in digital healthcare. This was done through a qualitative research approach based on existing litteratur where eight semi structured interviews with legitimised healthcare workers were performed. The analysis of the interviews resulted in four themes with sub themes, which were flexibility (individualised care and digiphysic work method), accessibility (equal care and time schedule), efficiency (workload and time & space) and technology (personal attitude, use of systems and digital quality). The themes have been categorised into three categories of experiences: moral responsibility, dynamic time balance and receptiveness. In conclusion the health care workers do not experience either physical care or digital care to be optimal individually, but that a combination of the two would be the most favourable alternative for society as a whole. That is, for both the individual in the form of both patient and health care workers as well as health organisations. The study therefore contributes with the knowledge that digital and physical care complements each other and that the systems should be intertwined for such a combination to be possible and optimised.

Dagens samhälle präglas av digital utveckling och digitalisering inom flera områden. Detta medför att allt fler organisationer digitaliserar sin verksamhet och användningen av IT-system inom organisationen ökar. För medarbetare innebär det nya sätt att utföra sina arbetsuppgifter men också att de behöver lära sig och förstå hur de ska använda dessa nya digitala verktyg och system. Genom digitaliseringen av verksamheter och förändringar för medarbetare har det relativt nya begreppet digital arbetsmiljö vuxit fram. Digital arbetsmiljö innebär de möjligheter och problem som uppstår av att stödsystem och verktyg i arbetet digitaliseras, dessa möjligheter och problem kan i sin tur vara fysiska, psykosociala samt kognitiva. Forskningen visar att det finns principer att utgå ifrån när det kommer till att skapa en god digital arbetsmiljö. Däremot ligger mycket i betraktarens, i arbetsmiljö fall de som arbetar i den, öga att avgöra vad de upplever som god arbetsmiljö och den kan inte vara bättre än hur medarbetare upplever den. I denna studie undersöker hur medarbetare upplever sin digitala arbetsmiljö och hur de hanterar svårigheter. Detta med syfte att skapa förståelse för hur medarbetare, i administrativa yrken, upplever sin digitala arbetsmiljö, med fokus på kognitiv arbetsmiljö, samt hur de hanterar svårigheter i den digitala arbetsmiljön för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. För att bidra med kunskaper inom ämnet utifrån ett medarbetarperspektiv. Genomförandet av studien har gjorts med en kvalitativ ansats med fallstudie som undersökningsdesign. Datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer med medarbetare inom fallorganisationen där så öppna frågor som möjligt ställdes för att de skulle kunna berätta fritt kring deras upplevelser av att arbeta i en digital miljö samt hur de hanterar eventuella svårigheter som uppstår. Efter datainsamlingen analyserades materialet utifrån det tolkande perspektivet och med tematisk analys som metod, detta för att generera empiri kring medarbetarnas upplevelser och deras hanteringsmetoder kring svårigheterna i den digitala arbetsmiljön. Resultatet visar att medarbetare har delade upplevelser av sin digitala arbetsmiljö, positiva och negativa samt som upplevelserna kan upplevas som motsättningar till varandra men de kan även vara starkt kopplade till varandra. De mest framträdande upplevelserna är frustration som grundar sig i system som är svåra att förstå, denna upplevelse har i sin tur vuxit fram eftersom medarbetarna inte har genomgått upplärning i systemen som de arbetar i. Trots visar resultatet att medarbetarna till viss del upplever nöjdhet med systemen då systemen uppfyller dess funktion och är anpassade efter arbetsuppgifterna. I de fall som medarbetare upplever svårigheter så hanteras detta framför allt genom självinlärning, kollegialt lärande och hjälpfunktioner i systemen. Resultatet visar också på hur komplext ämnet är genom att det inte finns några räta eller fel svar och det är flera faktorer som kan spela in till varför en upplevelse är på ett visst sätt och att även hanteringsmetoderna kan ha en stor påverkan på upplevelsen. / Today's society is characterised by digital development and digitalisation in several areas. This means that more and more organisations are digitising their operations and the use of IT-systems within the organisation is increasing. For employees, this means new ways of performing their tasks, but also that they need to learn and understand how to use these new digital tools and systems. Through the digitalisation of businesses and changes for employees, the relatively new concept of digital work environment has emerged. Digital work environment means the opportunities and problems that arise from the digitisation of support systems and tools at work; these opportunities and problems can in turn be physical, psychosocial, and cognitive. The research shows that there are principles to start from when it comes to creating a good digital work environment. However, it is very much in the eye of the beholder, in this case those who work in the work environment, to determine what they perceive as a good work environment, and it cannot be better than how employees perceive it. This study examines how employees experience their digital work environment and how they deal with difficulties. This with the aim of creating an understanding of how employees, in administrative professions, experience their digital work environment, with a focus on cognitive work environment, and how they deal with difficulties in the digital work environment to be able to perform their tasks. To contribute with knowledge in the subject from an employee perspective. The study was carried out using a qualitative approach with a case study as the research design. The data was collected through semi-structured interviews with employees of the examined organisation. The questions in the semi-structured interviews were open so that the employees could have the opportunity to talk more freely about their experiences of working in a digital environment and how they handle difficulties that arise. The material of the collected data was analysed through interpretative perspective and with a thematic analysis to generate empirical data regarding employees’ experiences and how they handle difficulties in the digital work environment. The result shows that employees have altered experiences of their digital work environment, positive and negative, and that the experiences can be perceived as contradictory to each other, but they can also be strongly linked to each other. The most prominent experiences are frustration based on systems that are difficult to understand. This experience has in turn emerged because employees have not undergone training in the systems in which they work. Nevertheless, the results show that the employees to some extent experience satisfaction with the systems when the systems fulfil their function and are adapted to the work tasks. In cases where employees experience difficulties, this is handled primarily through self-learning, peer learning and help functions in the systems. The result also shows how complex the subject is in that there are no right or wrong answers and there are several factors that can play a role in why an experience is in a certain way and that even the handling methods can have a major impact on the experience.

I denna studie undersöks hur personer med ledarskapsroller inom kunskapsintensivt arbete (LIKA) upplever att möjligheterna och utmaningarna med digitala arbetssätt på distans påverkar deras arbete och deras välmående. Studien baseras på semi-strukturerade intervjuer med 13 deltagare med sådan yrkesbefattning, och resulterar i en bred mängd möjligheter från digitala arbetssätt – som exempelvis att arbetet blir mer effektivt och kan utföras oberoende av tid eller geografisk plats. Eftersom dessa digitala arbetssätt däremot är så pass nya förekommer även en del utmaningar, då hanteringen av denna teknik fortfarande är under en inlärningsperiod. Några av utmaningarna som deltagarna i denna studie uttryckt är att förväntningarna på hastigheten som arbete utförs i ökar med digitala hjälpmedel, samt att det är svårare att särkoppla arbete och privatliv eftersom båda dessa är så lättillgängliga med hjälp av informations- och kommunikationsteknik (IKT). Under det distansarbete som deltagarna utövat upplevde de även en ökad svårighet att separera arbete från privatliv eftersom dessa delade samma fysiska yta: hemmet. Effektiviteten och tillgängligheten bidrar till en ökad upplevelse av flexibilitet och att själv kunna styra över sin tid. Detta upplevdes som positivt av deltagarna, och enligt föreliggande forskning är dessa faktorer centrala för att uppfylla delar av livsbalansens dimensioner, som enligt studier är väsentligt för välmående. Genom digitala arbetssätt får således deltagarna en förbättrad livsbalans eftersom de själva har möjlighet att styra över sin tid samtidigt som deras produktivitet ökar. Med uteslutande digitala arbetssätt blir däremot gemenskapen på arbetsplatsen bristande. Deltagarna önskade därför att efter rådande pandemi orsakad av COVID-19 kunna kombinera digitala arbetssätt med traditionella arbetssätt på sin arbetsplats, och på så vis kunna träffa sina kollegor fysiskt och känna en starkare tillhörighet till sin arbetsgrupp. Genom exklusivt arbete kunde deltagarna utföra sitt arbete, men saknade ändå traditionella arbetssätt på grund av de sociala faktorerna. Digitalt arbete kan därför ses ha praktiska fördelar, men emotionella utmaningar, och en kombination av båda – traditionellt arbete på arbetsplatsen och digitalt arbete på distans – torde därför kunna bidra till ökad produktivitet, en förstärkt frihetskänsla och en bevarad social gemenskap, och således gynna individens livsbalans och välmående. / This study examines how people with managerial positions within knowledge intensive work experience that the opportunities and challenges of remote digital work affects their work and their well-being. In the study, 13 semi-structured interviews were conducted with individuals of such positions, and resulted in a broad variety of possibilities derived from digital work – e.g. being able to work more efficiently and regardless of time or place. Nonetheless, due to digital work still being relatively new, challenges also arise as a consequence of being in a learning process of how digital work may be handled. Some of the challenges mentioned by the participants of the study include the speed of which work is expected to be performed at when utilizing digital tools, or that the separation between work and private life has been aggravated due to the increased accessibility. Additionally, as a consequence of the current pandemic, the participants were working remote from their homes, which was explained as a factor contributing to a heightened difficulty of separating their work life from their private life. The reason for this being work life and private life sharing the same physical space: their homes. However, the participants described the gained efficiency and availability from digital work as contributing to an increased experience of flexibility and being in control of their time and productivity. This was described as a positive effect of digital work, and according to theory essential to improve life balance. Hence, the participants have a possibility of improved life balance through digital work as it allows them to control their time whilst also improving their productivity. Nevertheless, the participants still aspired for a combination of digital work and traditional work post pandemic, due to the solidarity within the workplace being experienced as insufficient via solely digital mediums. Therefore, a combination of digital work and traditional work was desired to allow for effective work without social diminution. The employees could perform their work through exclusively digital mediums, yet still expressed missing traditional ways of working due to the social factors. Digital ways of working may therefore be seen as with practical benefits, and emotional challenges. A combination of digital and traditional work could therefore maximize productivity and increase flexibility whilst still maintaining social connections, thus favoring life balance and well-being.

Purpose: The purpose of the study was to examine experiences of opportunities and challenges in a digital work environment for researchers within academia Method: A qualitative study was performed, based on 13 semi-structured interviews with eight female and five male university researchers. A reflexive thematic analysis method was used to examine meaningful patterns within the group of researchers, thereby enhancing the understanding of the digital work environment in academia. Main results: Three main themes and eight sub-themes were identified. The three primary themes were: navigating a boundaryless work environment, interacting through digital communication, and enhancing technical conditions in work. The results show that the themes and sub-themes describe various aspects of opportunities and challenges that the informants experienced in their digital work environment. Conclusion: University researchers experience a digital paradox between the flexibility of work and recovery, and the demands of digital availability, challenges with high workload, and boundary setting. The results of this study can provide an understanding of how individuals perceive their digital work environment, which can promote increased awareness within workgroups and organizations about the opportunities and challenges that can promote or hinder a good occupational health. / Problemformulering: Digitaliseringen har påskyndat behovet av en välfungerande digital arbetsmiljö eftersom nya möjligheter och utmaningar växer fram, speciellt inom akademin. Kunskap om universitetsanställda forskares erfarenheter av digitala arbetsmiljö behövs för att kunna möta samtidens digitaliserade arbetsmiljö. Syfte: Syftet med studien var att undersöka erfarenheter av möjligheter och utmaningar i en digital arbetsmiljö för forskare inom akademin. Metod: En kvalitativ studien genomfördes, baserad på 13 semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnliga och fem manliga universitetsanställda forskare. Reflexiv tematisk analysmetod användes för att undersöka meningsfulla mönster inom gruppen forskare och därigenom öka förståelsen av digital arbetsmiljö inom akademin. Huvudresultat: Tre teman och åtta subteman identifierades. De tre huvudsakliga teman som identifierats var: att navigera i ett gränslöst arbete, att samverka med digital kommunikation och slutligen att främja tekniska förutsättningar i arbetet. Resultatet visar att teman och subteman beskriver olika aspekter av möjligheter och utmaningar som informanterna erfor i deras digitala arbetsmiljö. Slutsats: Universitetsanställda forskare erfar en digital paradox mellan arbetets flexibilitet och återhämtning samt krav på digital tillgänglighet, utmaningar med hög arbetsbelastning och gränssättning. Resultaten av denna studie kan ge en förståelse för hur individer uppfattar sin digitala arbetsmiljö, vilket kan främja ökad medvetenhet inom arbetsgrupper och organisationer om de möjligheter och utmaningar som kan främja eller hindra en god arbetshälsa.

Bakgrund: Pandemin satte prägeln för distansarbetet. Detta höll i sig då det idag är mycket vanligare att arbeta på distans än tidigare. Distansarbete påverkar arbetsrutiner, kommunikation, kontroll- och övervakning, men framför allt ledarskapet. Med det populära distansarbetet tillkommer nya utmaningar och möjligheter för ledarskapet och ett behov för att arbeta fram nya sätt att bedriva ledarskap i en digital arbetsmiljö finns. Syfte: Syftet med studien är att utforska möjligheter och utmaningar i samband med digitala arbetsmiljöer samt att formulera riktlinjer för chefer i digitala arbetsmiljöer. Resultatet av studien ska bidra till en ökad förståelse för teknikens roll i chefers komplexa ansvar i digitala arbetsmiljöer. Studien kommer att undersöka olika ledarskapsstilar och deras anpassning till digitala arbetsmiljöer för att hjälpa chefer navigera mellan utmaningar och möjligheter. Metod: En kvalitativ metod med nio enskilda intervjuer har legat till grund för denna studie. 26 frågor formulerades med hjälp av en intervjuguide och dessa frågor ställdes till respondenterna vid enskilda tillfällen. Intervjuerna spelades in och sedan transkriberades. Resultat: Samtliga respondenter kunde kopplas till olika ledarskapsstilar, samtliga respondenter upplevde samma faktorer som vanligt förekommande utmaningar och möjligheter likt de i den tidigare referensramen. Detsamma gällde kommunikations utmaningar och de strategier som användes för att kommunicera genom de digitala medel Slutsats: Olika ledarskapsstilar kan nyttjas enskilt och tillsammans av chefen för att enklare leda i en digital arbetsmiljö, chefen kan använda sig av kunskapen från resultatet i detta arbete som riktlinjer i sitt ledarskap i en digital arbetsmiljö, det finns fler möjligheter och utmaningar som kan tillkomma i en digital arbetsmiljö. Slutsatsen av kommunikation är att leda i en digital arbetsmiljö, det innebär både möjligheter och utmaningar för chefer, och genom att använda lämpliga strategier och anpassningar kan chefer hantera dessa utmaningar och dra nytta av fördelarna med digital kommunikation. / Background: The pandemic set the tone for a digital workplace. This continued as it is much more common today to work from home than before. A digital workplace affects work routines, communication, control and monitoring, but above all leadership. With the popular digital workplace comes new challenges and opportunities for leadership and there is a need to develop new ways of conducting leadership in a digital work environment. Purpose: The purpose of the study is to explore opportunities and challenges related to digital work environments and to formulate guidelines for managers in digital work environments. The study’s results are intended to contribute to a better understanding of the role of technology in managers’ complex responsibilities in digital work environments. The study will examine different leadership styles and their adaptation to digital work environments to assist managers in navigation between challenges and opportunities. Method: A qualitative method with nine individual interviews has been the basis of this study. 26 questions were formulated with the help of an interview guide and these questions were asked to the respondents on individual occasions. The interviews were recorded and then transcribed. Results: All respondents could be linked to different leadership styles, all respondents experienced the same factors as common challenges and opportunities similar to those in the previous frame of reference. The same applied to communication challenges and the strategies used to communicate through digital means. Conclusion: Different leadership styles can be used individually and together by the manager to lead more easily in a digital work environment, the manager can use the knowledge from the results of this work as guidelines in their leadership in a digital work environment, there are more opportunities and challenges that can arise in a digital work environment. The bottom line of communication is that leading in a digital work environment presents both opportunities and challenges for managers, and by using appropriate strategies and adaptations, managers can manage these challenges and reap the benefits of digital communication.

Som resultat av digitaliseringen och teknologins framfart har digitala arbetsplattformar växt fram som en form av mindre traditionella arbetsplatser. Dessa arbetsgivare tillhandahåller oftast mer temporära arbetsformer, vilket lockar en yngre arbetsgrupp som uppskattar flexibiliteten och som även möts av svårigheter att få arbete på mer traditionella arbetsplatser. Den tillfälliga arbetsformen benämns ibland som gig-arbete, där arbetaren själv väljer arbete som förmedlas via en digital arbetsplattform. Problematik som arbetsformen möter är att motivera arbetare och få dem att ta ansvar för sitt arbete där en app agerar arbetsgivare och det inte finns någon synlig chef eller överordnad. Baserat på tidigare forskning inom området gig-arbete, digitala arbetsplattformar och motivation kunde en kunskapslucka identifieras. Utifrån detta har denna studie med en kvalitativ ansats undersökt hur unga arbetare på ett företag som erbjuder tillfälliga arbeten via en digital plattform upplever användningen av plattformen, samt att identifiera designaspekter som berör  motivation och ansvarstagande. Detta kan bidra till en förståelse för hur gränssnitt på digitala arbetsplattformar kan designas för att främja upplevd motivation och ansvarstagande. Intervjuer genomfördes med anställda på ett företag som har ett implementerat levelsystem på den digitala arbetsplattformen. Ett levelsystem är ett sätt att använda spelelement utanför spel för att motivera anställda genom att tilldela användaren olika nivåer, vilket illustrerar deras progression. Det framkom att det finns brister i systemet och studien har undersökt hur gamification kombinerat med persuasive design kan bidra till främjad motivation och ansvarstagande med hjälp av gränssnittsdesign.  Resultatet visade på att ungdomarna hade en hög motivation att arbeta men att de är begränsade av ett lågt utbud av jobb, osäkerhet till följd av bristande information och osäkerhet kring vem de bör vända sig till för hjälp. Levelsystemet som företaget implementerat visades vara uppskattat, men att det finns otillräckligt med information kring de olika nivåerna och belöningarna. Resultatet bekräftade även att denna form av tillfälliga arbeten som förmedlas via en digital arbetsplattform underlättar för unga arbetare att få sina första jobb och att vidare undersökning av gränssnittsdesignens påverkan på upplevd motivation hos unga arbetare på digitala arbetsplattformar behöver göras. Slutligen presenteras ett allmänt designförslag för hur företag kan designa för motivation och ansvarstagande på digitala arbetsplattformar. / Digital work platforms have emerged as a result of digitization and the development of technology, and can be seen as a form of a less traditional workplace. These employers usually provide more temporary forms of work, which attracts a younger workforce that appreciates the flexibility and also faces difficulties in finding work in more traditional workplaces. The temporary form of work is sometimes referred to as gig work, where the worker chooses jobs that are mediated via a digital work platform. The working form faces problems regarding motivating workers and getting them to take responsibility for their work where an app acts as an employer and when there is no visible manager or superior. Based on previous research in the area of gig work, digital work platforms and motivation, a knowledge gap could be identified. By using a qualitative approach, the study has investigated how young workers at a company that offers temporary work via a digital platform experience the use of the platform. The goal was to identify design aspects that affect motivation and responsibility-taking and how interfaces on digital work platforms can be designed to promote motivation and responsibility. Interviews were conducted with employees of a company that has an implemented level system on the digital work platform. A level system is a way of using game elements in a non-game context to motivate employees by assigning different levels to the user, illustrating their progression. The findings showed that there are flaws in the system and the study has investigated how gamification combined with persuasive design can contribute to promoted motivation and responsibility with the use of interface design. The result showed that the young people had a high motivation to work, but were limited by a low supply of jobs, uncertainty due to a lack of information and uncertainty about who they should turn to for support. The level system that the company implemented was shown to be appreciated, but that there is insufficient information about the different levels and rewards. The result also confirmed that this form of temporary work that is mediated via a digital work platform makes it easier for young workers to get their first jobs. However, further investigation of the impact on perceived motivation of interface design of young workers on digital work platforms needs to be done. Finally, a general design proposal is presented of how companies can design for motivation and responsibility on digital work platforms.

The Covid-19 pandemic meant a sudden adjustment for many Swedish employees which resulted in them being forced to work remotely. The purpose of this qualitative, interview-based study was to investigate, from a sociological perspective, how collaboration between colleagues changed when working from home began and what significance it has for the perceived effectiveness, both for the individual and for the work group. As many employees wish to work more from home in the future, knowledge about how the collaboration with colleagues is changing and how the individual is affected by this change is important. Using interaction rituals and individualization, the respondents' descriptions of their working days have been analyzed. It's harder to connect with colleagues when the unfocused interaction is no longer there. It is also difficult to know when a colleague is available when you no longer visually see the colleague. The respondents also describe what they do to become more efficient by avoiding interactions with colleagues and thus can work undisturbed. There are signs of individualization among the respondents and collective thinking has decreased.