Digitala verktyg är ett aktuellt samtalsämne i den svenska förskolan då en reviderad version av läroplanen för förskolan börjar gälla 1 juli 2019. I den kommande läroplanen lyfts för första gången orden digitala verktyg som något förskolan ska arbeta med. Våra erfarenheter säger oss att det finns verksamma pedagoger som inte har kompetensen eller intresset att arbeta med de digitala verktygen. Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger beskriver användandet av digitala verktyg i förskolan samt pedagogers inställning till användandet av digitala verktyg. För att synliggöra pedagogernas åsikter kring ämnet utifrån studiens syfte och frågeställningar har metoden fokusgruppsintervju använts. Fyra respondenter deltog under intervjutillfället och materialet analyserades av oss båda. Utifrån respondenternas svar identifierades tre kategorier som presenteras i resultatet: Pedagogers inställning till digitala verktyg, Hur de digitala verktygen används och Vad pedagogerna anser sig behöva i sitt arbete med digitalaverktyg. I resultatet synliggörs det att respondenterna är positiva till att digitala verktyg finns i förskolans verksamhet. Det uttrycks att användandet av de digitala verktygen i förskolan dock påverkas av pedagogers intresse, ålder och rädsla. Den största påverkande faktorn anser respondenterna är kompetensen hos många pedagoger. En ekonomisk bidragande faktor nämns också. Forskningen lyfter, likt det som beskrivs i inledningen och det som framkommer i resultatet, att pedagoger i förskolan ännu inte vet hur arbetet med digitala verktyg utifrån ett kompletterande pedagogiskt perspektiv ska ske.

I denna studie har vi som syfte att undersöka hur pedagoger i förskolan uppfattar användandet av lärplattan som medierande artefakt, samt om hur de använder dessa i arbetet med barns språkutveckling. För att undersöka detta har vi samlat in data genom intervjuer. Vi har använt oss av kvalitativ analysmetod för att analysera våra intervjuer.  Det empiriska materialet har sedan analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visade att pedagoger bör ha kompetens och intresse för att kunna använda digitala verktyg som ett komplement till lärandet. Pedagogerna påpekar vikten av pedagogstyrda aktiviteter för att lärandet ska formas på rätt sätt. Slutsatsen är att digitala verktyg främjar språkutvecklingen och lärandet hos barnen under förutsättningen att rätt metoder används. Kunskap och kompetens är nödvändiga för att utföra rollen som pedagog och genomföra arbetsuppgifter i enlighet med läroplanens tydliga mål.

Specifika matematiksvårigheter, eller dyskalkyli som är den medicinska diagnosen, är ett relativt nytt forskningsfält. Det råder ingen konsensus kring hur man diagnostiserar tillståndet eller vilka bakomliggande orsaker som är avgörande, men det finns en enighet kring att problematiken är isolerad till matematikämnet och finns inom den grundläggande räkneläran, som att hantera tal och antalsuppfattning. Detta yttrar sig genom att eleven har svårigheter som att snabbt tolka och tillgodogöra sig siffror, tal och antal i skilda situationer. I detta arbete analyseras två digitala hjälpmedel, Nomp och Kikora, med syfte att avgöra om dessa hjälper till att utveckla och träna dessa förmågor hos elever med specifika matematiksvårigheter. Hjälpmedlen valdes ut genom en mindre undersökning hos speciallärare och specialpedagoger och analyserades genom ett verktyg som togs fram baserat på specialpedagogiska skolmyndighetens rekommendationer för elever med matematiksvårigheter. Resultatet visar att båda hjälpmedlen kan användas för att utveckla elevernas förmåga inom matematikämnet, men att Nomp anses som det mest lämpliga i grundskolan, då det är anpassat för en mer grundläggande nivå där elever med dessa svårigheter oftast fastnar. I diskussionen lyfts frågor kring vikten av en helhetssyn på undervisningen för att utveckla elevernas förmågor. Det framkommer där, att även om digitala hjälpmedel kan hjälpa till att motivera eleverna genom att de får en mer positiv självbild genom att de lyckas, så är det pedagogernas stödjande insatser och undervisningens upplägg som helhet som väntas ge störst effekt.

Our entire society is going through a digital development that never takes a break and the school is required to educate digitally competent citizens. To meet these challenges, it is necessary that the school succeeds in implementing the digital tools and that the teachers use the digital tools correctly. The purpose of the study is to investigate which digital tools that teachers and IT-educators who are familiar with in digitalization use to promote the students' learning in school work. The study is based on the following questions: What digital tools do teachers use and how do they describe how they use them in their educational work? And: How do teachers describe that the digital tools motivate students to learn? As a theoretical starting point, a socio-cultural perspective has been used. The study is qualitative and nine semi-structured interviews have been conducted. A qualitative content analysis with inductive approach was used as a method for analysis. The empirics were categorized into four parts, that describe which digital tools teachers in year 1-6 and year 6-9 use in their pedagogical work, how they use them and how they think these motivate the pupils to learn. The result shows that there are some differences in what digital tools they use and how they use them in the different ages. In grades 1-6, the tools are used primarily for a didactic purpose, to capture and motivate the students. In grades 6-9, the tools are used primarily for writing and communicative purposes. All teachers also use them to increase equivalence. You can see that the teachers in the different ages have much to learn from each other in the continued digital development.

No description available.

I vår studie har vi undersökt hur lärare på Gotland arbetar med läs- och skrivmetoder. Vi har studerat vilka lärmetoder som är vanligast och om lärare använder sig av digitala läromedel. Vi har också undersökt om valet av digitala läromedel är baserat på vald lärmetod.  I bakgrunden presenteras ett urval av fyra läs- och skrivmetoder och vi redogör för hur de kan delas in i syntetiska och analytiska metoder. Här presenteras också vad styrdokumenten säger angående läs- och skrivinlärning och om digitaliseringens plats i skolan. Vi ger också en beskrivning av några digitala läromedel för läs- och skrivinlärning. Vi valde att göra en kvantitativ enkätundersökning för att ha som underlag till vår studie. Målgruppen är samtliga 150 fk-3 lärare i aktiv tjänst inom kommunen.   Av dessa svarade 82, vilket därmed utgör vår respondentgrupp. De lärare som vid tillfället undervisade i årskursena 2 och 3 ombads att svara på enkätens frågor utifrån när de senast undervisade i en förskoleklass eller årskurs 1. I vårt resultat kan vi se att i vår respondentgrupp arbetar nästan hälften med Bornholmsmodellen som huvudsaklig lärmetod, vilket alltså betyder att det är den genomgående vanligaste lärmetoden. Detta gäller även när vi delar upp respondenterna i olika grupper, med ett undantag, vilket är den åldersgrupp med lärare över 55 år. I den gruppen visar sig  ASL, Att skriva sig till läsning,   vara den vanligaste lärmetoden. Vi kan också se att när det gäller läs- och skrivinlärning har fonologisk medvetenhet stor betydelse, även om det inte är betraktat som en läs- och skrivmetod i sig. Lärarna i vår studie är överlag positiva till att använda digitala läromedel. Vidare visar vår studie att användandet av digitala läromedel är stort och att det finns en riklig variation på marknaden. Vi finner att det är svårt att få reda på och veta vilken lärmetod läromedlet knyter an till. I resultaten har vi kunnat använda oss av fyra olika läromedel, där producenterna har varit tydliga med vilken lärmetod de utgår ifrån. När vi har undersökt eventuella kopplingar mellan den lärmetod som respondenterna utgår ifrån och de digitala läromedel som de använder kan vi se en tendens till att när läraren är väl förtrogen med sitt val av digitala läromedel i relation till sin valda lärmetod, upplever de en förbättring av resultaten inom läs- och skrivinlärning. Denna förbättring upplevs till exempel då man använder Bornholmsmodellen som lärmetod och Bornholmslek som digitalt läromedel.

InledningInvandringen från hela världen till Sverige har ökat under de senast åren, och idag är Sverige ett mångkulturellt samhälle (SCB, 2018). Enligt Statistikdatabasen (2018) har nästan 20 % av Sveriges befolkning en mångkulturell bakgrund. Dessa 20 % kommer från mer än 200 länder. Detta ställer nya krav på de svenska skolorna, för att ta emot eleverna som kommer från olika kulturer och språkbakgrund.De flerspråkiga eleverna i den svenska skolan har möjligheter och rättigheter till modersmålsundervisningen. Skolverket (2011) betonar betydelsen av modersmålet för elevernas språkutveckling och lärande inom olika områden. Skolverket (2011) nämner särskilt elever som har kunskap och förmågor inom sitt modersmål. Modersmålet blir också ett viktigt redskap för inlärning hos nyanlända elever, samt ökar integrationen och ger eleverna den tryggheten och jämlikheten som behövs inom skolatmosfären (Paulin, 1993).Modersmålsundervisningen har blivit en aktuell fråga de senaste åren på grund av ett ökande antal elever som deltar i modersmålsundervisning. De elever som idag finns på modersmålslektionerna är både elever som har flyttat till Sverige och elever som är födda i Sverige och talar sitt modersmål hemma. Statistiken för modersmålsenheten i X kommun i södra Sverige visar att antalet elever som deltar i modersmålsundervisning har ökat kraftigt i den svenska skolan de senaste sex åren. Statistiken visar också att antalet elever som deltar i modersmålsundervisning i grundskolan i denna kommun har ökat från 1916 elever för läsåret 2012/2013, till 2574 elever läsåret 2017/2018. Det innebär en ökning med 34 %.Studien grundar sig på våra erfarenheter som modersmålslärare och fokuserar på vad modersmålsläraren anser vara det viktigaste för att genomföra modersmålsundervisning på bättre sätt. Vi är ambulerade lärare som åker mellan skolor för att undervisa eleverna i modersmål. I de elevgrupperna som deltar i modersmålsundervisning finns det stora skillnader och variationer när det gäller modersmålsspråkliga kunskaper enligt våra erfarenheter. Utifrån relevanta erfarenheter om hur modersmålsundervisningen organiseras och vilken status både ämnet och modersmålslärarna har i skolan har tankar väckts att undersöka de befintliga möjligheterna och hindren för modersmålsundervisningens utveckling.

The purpose of the work was to analyze the existing deviation management process and how the process could be optimized using BIM 360 Field on behalf of Skanska Sverige AB. This is because the deviation management on several projects is not carried requirements at present, which is to use BIM 360 Field. The analysis was aimed at Region Hus Stockholm Bostäder. The goal of the work was that the work would serve as an aid to obtain better quality assurance with focus on BIM 360 Field as a tool. The work was a qualitative work and the methods used to answer the questions first consisted of a literature review and then interviews and project visits. The result showed that deviation management took place in different ways within the region where a few used BIM 360 Field as an aid. According to respondents, some of the most common reasons why the tool was not used were the individual approach to the tool and that there was no proper structure or common working method for how the tool would be applied. The respondents themselves considered that the tool seemed good and have good potential to act as an aid, if Skanska created better structure and knowledge of the tool. As a suggestion as to how the tool could be implemented, respondents replied that the introduction of BIM 360 Field would be arranged closer to production start and have more follow-up meetings and continuation courses. Another suggestion that was made to create better engagement among employees was to go on visits to projects that are incorporated when it comes to BIM 360 Field, this to more easily understand how the tool can help in their daily work. The conclusions that can be drawn from the results and the literature study were that BIM 360 Field can improve the quality management of the projects, and that the employees at Skanska Hus Stockholm Bostäder handle deviations in several ways. / Avvikelsehantering och kvalitetssäkring är en viktig del i byggbranschen för att kunna leverera bra och lönsamma projekt. Detta blir extra viktigt när efterfrågan på att bygga snabbare med högre kvalitet ökar. Att bygga snabbare med högre kvalitet ställer då högre krav på kvalitetsstyrningen och nya arbetsmetoder i form av mer digitalisering och tydligare informationshantering kan behövas. Detta är något som Skanska Sverige AB jobbar hårt med och strävar efter att vara ledande inom bland annat kvalitet. Skanskas verksamhetsgren Hus arbetar med att bli mer digitala och har skapat ”smarta projekt”, ett initiativ där syftet är att stödja projekten inom verksamhetsgrenen med att bli mer digitala och implementera verktygen. I Smarta projekt ska bostadsprojekten använda BIM 360 Field som hjälpmedel vid avvikelsehantering för att lättare upptäcka och hantera avvikelser tidigt i produktionsskede. Dock finns en del utmaningar med den digitala utvecklingen och på Region Hus Stockholm Bostäder används inte verktyget i den skala som ledningen önskar. Syftet med arbete var att säkerställa en god kvalitet mot de byggtekniska krav som ställs i produktionen. Detta genom att analysera den befintliga avvikelsehanteringsprocessen på Region Hus Stockholm Bostäder och om BIM 360 Field kunde optimera denna process. Målet med arbetet var att den skulle fungera som ett hjälpmedel för att få bättre kvalitetssäkring och implementeringen av verktyget baserat på de resultat som togs fram. Metoderna som användes i arbetet bestod av kvalitativa metoder i form av intervjuer och projektbesök. Utöver dessa metoder gjordes en litteraturstudie och dokumentanalys. Personlig kommunikation med handledare och medarbetare på Skanska nyttjades också samt en kort introduktion i BIM 360 Field. Intervjuerna var semistrukturerade och utgick ifrån en intervjumall med kompletterande frågor. Detta för att skapa en bättre möjlighet till en öppen dialog och diskussion kring frågorna som ställdes. Av intervjuerna och platsbesöket som gjordes framkommer det att avvikelsehanteringsmetoderna i dagsläget skiljer sig åt mellan respondenterna samt att olika metoder tillämpas internt på projekten som respondenterna arbetar på. Några av de metoder som respondenterna använder för hantering av avvikelser är både traditionella metoder samt metoder där digitala verktyg som BIM 360 Field, bluebeam eller fråga-svar med kund används. Orsaken till att metoderna för avvikelsehantering skiljer sig åt beror på olika faktorer. En orsak till att Field inte användes utav alla berodde på den individuella preferensen gällande avvikelsehantering menade respondenterna och hur engagerad individen var att lära sig något nytt. Många av de tillfrågade hade på något sätt varit i kontakt med Field och ansåg ändå att det verkade vara ett bra verktyg trots att vissa inte använde det. Respondenterna menade att det var svårt att motivera sina medarbetare och om alla inte är villiga att förändra sina arbetssätt så orkade respondenterna inte driva det vidare. De som använde Field för avvikelsehantering var väldigt positiva till verktyget och menade att det sparade tid på administrativa uppgifter samt skapade bättre möjligheter för en bra kvalitetsstyrning.   Några av de fördelar som beskrevs var att Field gav en bättre överblick på avvikelserna, lättare kan hitta grundorsaken till varför avvikelser uppstår, bättre underlag vid avstämningsmöten med till exempel underentreprenörer och ger en mer transparens i arbetsledningen. Däremot nämnde respondenterna några utmaningar med verktyget så som att verktyget inte har någon automatisk synkronisering, applikationen enbart fungerar på iOS baserade enheter, ingen påminnelse när ”issue” närmar sig den satta deadlinen och hur informationen i Field ska kopplas till kalkylen. Inställningen och det egna engagemanget påverkar hur bra verktyget implementeras på projekten. Frågan om hur implementeringen kunde förbättras ställdes till respondenterna. Några förslag som gavs var att ha introduktion närmare produktionsstart, börja i mindre skala för att få bollen i rullning, bättre uppföljning, besöka projekt som är inarbetade på verktyget för att lättare se nyttan med det samt ha bättre struktur och tydlighet kring hur verktyget ska tillämpas. I diskussionen har resultatet samt tidigare studier analyserats och författarna har kommit med sina åsikter, tankar och idéer om verktyget. Det anses vara en risk att det inte finns ett gemensamt arbetssätt. Diskussion kring hur Field kan underlätta kvalitetsstyrningen görs samt hur Skanska kan öka användandet av BIM 360 Field vid avvikelsehantering. Fördelarna med verktyget tros väga tyngre än nackdelarna. Den slutsats som kan dras utifrån litteraturstudien och resultatet är att hypotesen stämmer. BIM 360 Field kan optimera kvalitetsstyrningen på projekten främst i form av att det skapar en transparens hos arbetsledningen. Det blir lättare att följa upp avvikelser och genererar ett tydligare underlag och information som sedan kan användas för utvärdering och analysering av avvikelser samt varför de uppstår. Det som även har konstateras är att medarbetarna på regionen hanterar i dagsläget avvikelser på flera olika sätt, vilket inte är optimalt. För att skapa en bättre kvalitetsstyrning är det bra att ha ett gemensamt arbetssätt. Flera fördelar har konstaterats med BIM 360 Field men att det finns även en del utmaningar. I slutsatserna har det även tagits upp hur implementeringen av verktyget ska ske på Hus Stockholm Bostäder för att få med flera medarbetare. Detta har utvecklats i rekommendationerna som arbetet har tagit fram till Skanska.

Digitala redskap har blivit allt mer framstående i undervisningsmetoder i skolan och större kompetens kring användandet av dessa behövs. Syftet med denna studie är att ta reda på digitala redskaps egenskaper och möjligheterna som de kan erbjuda i undervisning. Mer preciserat vill vi svara på forskningsfrågan: På vilka sätt arbetar lärare och elever med digitala redskap i naturvetenskaplig undervisning i grundskolan? För att ta reda på detta har vi observerat lärarens användning av olika digitala redskap i undervisning, samt har vi intervjuat lärare och elever för att ge en bredare inblick i deras åsikter. Vårt resultat visar att digitala redskap förser elever med olika uttrycksformer för att förstå och konstruera kunskap, vilket leder till att elever kan göra lärandet mer personligt. En inkluderande klassmiljö kan även skapas med hjälp av olika digitala redskap. Det går inte att bortse ifrån digitala redskap i undervisning, eftersom de är en väsentlig del av skolverksamheten. Vidare forskning hade därför varit lämpligt att beröra vilka kompetenser som krävs (och inom vilka redskap) av läraren för att främja elevernas utveckling och gynna måluppfyllelsen. Verksamma lärare bör utnyttja digitala redskap för att ta vara på elevers kompetenser. Samtidigt kan digitala redskap erbjuda olika uttryckssätt, så att eleverna bli inkluderade och kan ta kontrollen över sitt lärande på ett sätt som passar dem och gynnar deras meningsskapande.

Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med digitala verktyg i verksamheten, samt vilken betydelse de upplever att digitala verktyg har för barns utveckling och lärande i förskolan. Studiens ansats är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Empirin baserades på åtta yrkesverksamma förskollärares subjektiva uppfattningar kring digitala verktyg. Studien utgick från ett posthumanistiskt perspektiv för att undersöka sambandet mellan digitala verktyg och vilka effekter som detta skapar, och beskrivs som ett ömsesidigt samkonstituerande ur ett posthumanistiskt perspektiv. Studiens resultat synliggjorde en osäkerhet kring förskollärares kompetens och på vilket sätt digitala verktyg kan tillämpas i undervisningen. Sammanfattningsvis framgick det att förskollärare har en övervägande positiv inställning till användningen av digitala verktyg. Förskollärare uttrycker att digitala verktyg får betydelse i undervisning genom att läromedlet används i ett pedagogiskt syfte och kompletteras av analogt material.