Streaming av musik har blivit ett vanligt sätt att konsumera musik på i Sverige. Vidare är Spotify en av de största leverantörerna av musikstreaming i Sverige men också globalt. Att utföra livscykelanalyser (LCA) av IKT-tjänster är ett nytt område där riktlinjerna fortfarande utformas. Spotify har ändrat sättet människor lyssnar på musik men det är oklart vilken påverkan denna förändring har på klimatet. Därför undersöker denna studie hur Spotifys musikstreamingtjänst kan undersökas ur ett hållbarhetsperspektiv. Frågeställningen för denna studie är hur 1) funktionell enhet, 2) avgränsningar, 3) direkta effekter och 4) indirekta- och strukturella effekter ska väljas för en LCA av Spotifys streamingtjänst. En litteraturstudie utfördes för att undersöka problematiken kring dessa områden men även hitta lösningar för hur de ska väljas. Resultatet gav ett antal riktlinjer som bör följas i framtida studier. För det första krävs det flera funktionella enheter för att mäta koldioxid, energi och miljögifter. Som nämnare till den funktionella enheten bör mätenheten minut eller datamängd skickad och mottagen väljas. När det kommer till avgränsningar ska enheten som användaren använder och indirekta- och strukturella effekter ska tas med i en LCA av Spotifys streamingtjänst. Huruvida andra processer som inte är direkt kopplade till streaming ska tas med beror på studiens frågeställning. Dessutom bör personas användas för att kunna jämföra hur olika lyssningsmönster ger olika avtryck. Direkta effekter som bör tas med i en LCA av Spotifys streamingtjänst är tillverkning, drift och avfallshantering av hårdvara och elmix som används samt användarens lyssningsmönster. När det kommer till indirekta och strukturella effekter bör dematerialiseringen av musik, att Spotify samlar mycket data om sina användare samt att Spotify påverkar sättet människor lyssnar på musik idag tas med i en LCA. Om en LCA ska utföras av Spotifys streamingtjänst bör den göras inifrån Spotify för att få tillgång till primärdata på de processer som sker när musik streamas. Nästa steg för vidare forskning är att utföra en LCA av Spotifys streamingtjänst. / Stream ic is a common way of consuming music in Sweden today. Spotify is one of the biggest companies delivering music via streaming in Sweden as well as globally. To perform Life Cycle Assessment (LCA) of ICT-services is a recent concept where the guidelines are still being developed. Spotify changes the way people listen to music but it is not clear what impact this change has on the environment. Therefore this study investigates how Spotify’s music streaming service can be examined from a sustainability perspective. The main question for this study is how 1) a functional unit, 2) scope, 3) direct effects and 4) indirect- and structural effects should be chosen when performing a LCA of Spotify’s streaming service. A literature study was conducted to examine the key problems around these four areas and to find the answer to our question. The result points towards a few guidelines which should be followed in future studies. Several functional units are necessary to measure carbon dioxide, energy and environmental toxins. The denominator to the functional unit should be minute or data transferred and received. Furthermore should the scope of a LCA include the users unit, indirect- and structural effects. The direct effects that should be included is the manufacturing, operation and waste disposal of hardware. Also the electricity mix used for operating the hardware and the users listening pattern should be included. The indirect and structural effects that should be included are the dematerialization of music, the fact that Spotify collects data about their user and the way Spotify affect how people listen to music today. A LCA should be conducted from within Spotify to get access to primary data on the processes that Spotify uses. The next step in further research is to conduct a LCA of Spotify’s streaming service.

In order to achieve the reductions in emissions that nowadays our planet urgently needs, the collaboration of citizens is necessary. It is necessary that citizens consume products and services that sustainably reduce indirect emissions, but also it is necessary that citizens reduce their associated direct emissions, through the use that they make of their time. In this Thesis, a study is carried out on the direct carbon emissions produced by UK citizens in 2005. These emissions are those emitted when citizens carry out certain daily activities in their households. Later, a comparison with the results of total emissions that other studies obtained is done, to show the importance of the direct emissions derived by this Thesis. This is done first for an average UK citizen, and then the variations in the time use between men and women in each daily activity are analyzed, as well as age ranges, to examine how these variations affect emissions. A relationship between direct and total emissions is found, as well as a gender role issue and a household labor role issue, which produce variations in emissions produced by women and men, as well as variations in emissions associated with different age ranges. In the discussion, the implications of the results obtained in this Thesis are explored, both individually and collectively within the social and economic structure, as well as certain changes that can be introduced daily to achieve a reduction in the direct carbon emissions. “This document presents results drawn from the Multinational Time Use Study (MTUS), but the interpretation of this data and other views expressed in this text are those of the author. This text does not necessarily represent the views of the MTUS team or any agency which has contributed data to the MTUS archive. The author bears full responsibility for all errors and omissions in the interpretation of the MTUS data.” / För att lyckas uppnå utsläppsminskningar är det nödvändigt att göra förändringar för både indirekta utsläpp, som konsumtion av produkter och service, men också hos de direkta utsläppen. För att minska dessa utsläpp är medborgarna en viktig roll och deras samarbete är nödvändigt. Detta arbete undersöker de direkta koldioxidutsläppen som uppstår i vardagslivet för de brittiska medborgare under år 2005. Resultaten jämförs med tidigare studier som utförts på brittiska medborgare och som analyserar både direkta och indirekta utsläpp. Detta arbete analyserar både utsläppen från en genomsnittsmedborgare i Storbritannien men undersöker även de skillnader som finns mellan kön och olika åldrar. Hur lång tid de olika grupperna spenderar på olika aktiviteter i hemmet skiljer sig åt och även hur mycket arbete de bidrar till i hemmet. Detta har tagits med i beaktning och koldioxidutsläppen från de olika rollerna analyseras. Det var möjligt att dra slutsatser mellan direkta och de totala utsläpp, det var också möjligt att se en variation av utsläpp orsakade av de olika kön och inom olika åldersintervall. I diskussionen genomförs analysen av individuella och kollektiva utsläpp inom den sociala och ekonomiska strukturen. Där förs även en diskussion om vilka förändringar som kan införas i vardagen för att minska koldioxidutsläppen.

EU har under lång tid sökt lösa de problem som finns på den inre marknaden avseende direkt beskattning. En rad riktade åtgärder har förverkligats genom praxis. Jämte riktade åtgärder har även kommissionen arbetat med en långsiktig lösning där bolag ska ges möjlighet att använda sig av en gemensam bolagsskattebas för hela unionen. Den 16 mars 2011 presenterade kommissionen slutligen ett förslag till direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

FDI har sedan början på 80-talet växt sig allt större och blivit en av de viktigaste tillgångarna till finansiellt och fysiskt kapital i världen. FDI har enligt många studier en viktig funktion för ett lands ekonomiska utveckling, detta gäller främst för outvecklade länder men också utvecklade länder. Studiens mål var att hitta viktiga faktorer som påverkade FDI inflöde till Sub-Sahara regionen. Den empiriska analysen gjordes med hjälp av en OLS regressionsmodell och hade 42 observationer sammanlagt. Huvudvariabeln var FDI/BNP. Resultatet av den empiriska analysen visade att den viktigaste faktoren för FDI inflöde hos länder söder om Sahara är ett lands ekonomiska öppenhet. Öppenhet visade en positiv signifikans i alla regressioner som gjordes. BNP per capita hade en negativ signifikans i den första regressionen men visade ingen signifikans när kunskapskapital och språkskillnader testades i regressioner. Variabeln för naturtillgångar hade en positiv signifikans när en tredje regression gjordes där länder delades upp i två språkkategorier.

Den aktuella empiriska studien syftar till att undersöka lärares användning av och inställning till digitala verktyg i litteraturundervisningen. Resultatet baseras på kvalitativt material från semistrukturerade intervjuer med fyra svensklärare i årskurs 4–6. I resultatet framkom att lärarna ser digitala verktyg som en möjlighet i undervisningen generellt. Angående skönlitterär läsning ses verktyget snarare som ett hjälpmedel för elever i behov av särskilt stöd och med annat modersmål än svenska. De är överens om att digitala verktyg inte ska användas uteslutande utan att kombination med det traditionella är att föredra för en varierad och lustfylld undervisning. Resultatet belyser även att lärare anser att utbildning för digitala verktyg saknas och hur de kan använda dem vid skönlitterär läsning. Teknik som inte fungerar och specifika skolors tillgång till digitala verktyg för alla elever nämns som en svårighet

The undrained shear strength and preconsolidation pressure are key parameters in describing the characteristics of soft clays. The two parameters both reflect the clay’s structure and state of stress, and hence empirical correlations for undrained shear strength normalized with respect to preconsolidation pressure are widely used to assess soil behavior. The empirical correlations given in the literature are typically dependent on liquid limit, or plasticity index, but some studies have questioned the dependency and proposed correlations constant for consistency limits. Data from geotechnical projects often display a considerable scatter and deviate from established empirical correlations. In this thesis, statistical analyses are performed and evaluated qualitatively on direct simple shear, constant rate of strain and fall cone test data from 146 sampling points with a total of 596 soil samples from Stockholm, Gothenburg and Uppsala. The aim is to investigate the correlation between shear strength and the preconsolidation pressure. The thesis evaluates the normalized shear strength’s dependency on liquid limit, how the data corresponds to Hansbo’s (1957) and Swedish Geotechnical Institute’s (2007) linear empirical correlations, and the correction factor applied to shear strength measured by the fall cone test. The results of the study show that the correction factor typically reduces the shear strength from fall cone tests too much with respect to shear strength from direct simple shear tests. The normalized shear strength’s dependency on liquid limit may be rejected for the fall cone test data. The results for direct simple shear test data however, indicates a correlation with liquid limit. The data scatter is considerable, especially for fall cone test data, and the relevance of describing the normalized shear strength from fall cone test with a linear empirical correlation to liquid limit may conclusively be questioned. / Skjuvhållfasthet och förkonsolideringstryck är två viktiga jordparametrar för lösa leror. Båda parametrar reflekterar lerans struktur och spänningstillstånd, och empiriska korrelationer för odränerad skjuvhållfasthet, normaliserad mot förkonsolideringstrycket, används därför ofta för att bedöma en leras egenskaper. De empiriska korrelationerna är vanligen kopplade till flytgräns eller plasticitetsindex. Dessa korrelationer har däremot ifrågasatts av studier som i vissa fall istället föreslagit ett konstant förhållande mellan normaliserad odränerad skjuvhållfasthet och plasticitetsgränser. Mätvärden från geotekniska projekt i Sverige visar allmänt stor spridning avseende dessa parametrar och data avviker ofta från etablerade empiriska korrelationer. I examensarbetet har data från direkta skjuvförsök, ödometerförsök och fallkonförsök utvärderats statistiskt och kvalitativt. Totalt omfattar studien 596 jordprover från 146 provtagningspunkter från Stockholm, Göteborg och Uppsala. Syftet med studien är att undersöka korrelationen mellan odränerad skjuvhållfasthet och förkonsolideringstryck. Studien behandlar den normaliserade skjuvhållfashetens flytgränsberoende, Hansbos (1957) och Statens Geotekniska Instituts (2007) empiriska korrelationer, samt den korrektionsfaktor som ska tillämpas på skjuvhållfastheter från fallkonförsök. Resultatet visar att korrektionsfaktorn reducerar skjuvhållfastheten för mycket och att korrigerade skjuvhållfastheter är i sämre samstämmighet med skjuvhållfastheter från direkta skjuvförsök än okorrigerade. Data från fallkonförsök uppvisar inget tydligt flytgränsberoende, medan resultaten från direkta skjuvförsök indikerar ett beroende. Spridningen i data är dock påfallande, särskilt för fallkonförsöket. Relevansen i att tillämpa en linjär empirisk korrelation för odränerad normaliserad från fallkonförsök mot förkonsolideringstryck beroende av flytgräns bör ifrågasättas.

Covid-19 har efter utbrottet i slutet av 2019 medfört omfattande konsekvenser på såväl ekonomiska som sociala aspekter. Ett stort antal individer har smittats och många har avlidit till följd av viruset, vilket resulterat i kostnader i form av minskad livskvalité, sjukhusvistelse, produktionsbortfall i och med sjukfrånvaro samt förlorade levnadsår. Detta arbete ämnar värdera delar av kostnaderna för covid-19 för hälso- och sjukvården i region Värmland 2020–2021. Analysen utförs genom en cost-of-illness studie (COI) vilket beaktar indirekta och direkta kostnader. Indirekta kostnader från covid-19 som analyseras är förlorad kvalitetsjusterande levnadsår (QALY) till följd av försämrad livskvalité genom sjukdom och förlorad QALY för dödsfall. Samt produktionsbortfall vid frånvaro från arbete. Direkta kostnader är kostnader som överskridit budget för inhyrd personal, material samt vaccination, provtagning och analys samt kostnader för varje enskilt vårdtillfälle. Utöver detta har covid-19 påverkat utbud och efterfrågan på övrig vård, vilket genererat ett uppdämt vårdbehov. Denna studie lyfter det monetära värdet av vårdkö. Studien begränsas till värdet av att invänta planerad åtgärd för två typer av ingrepp, gallstensoperation och höftledsoperation. Därav framkommer i studiens resultat skilda totala kostnader beroende på vilken operation som beaktats. Gallstensoperation representerar minimivärdet som ger en total kostnad på 4 668 miljoner kr varav indirekta kostnader uppgår till 3 452 miljoner kr. Medan höftledsoperation representerar maximivärdet och i sin tur ger en total kostnad på 4 691 miljoner kr där indirekta kostnader uppgår till 3 475 miljoner kr. Slutligen visar resultatet att direkta kostnader till följd av covid-19 uppgår till 1 216 miljoner kr oberoende av vilken åtgärd som patienten väntar på. / Following the outbreak at the end of 2019, COVID-19 has had extensive consequences on both economic and social aspects. A large number of individuals have been infected and many have died as a result of the virus, resulting in costs in form of reduced quality of life, hospitalization, loss of production due to sick leave and lost life years. This work aims to evaluate parts of the costs of COVID- 19 for healthcare in Värmland 2020–2021. The analysis is performed through a cost-of-illness study (COI) which takes indirect and direct costs into account. Indirect costs from COVID-19 analyzed are lost quality-adjusted life years (QALYs) due to impaired quality of life through illness and lost QALYs for death. As well as loss of production due to absence from work. Direct costs are costs that exceed the budget for hired staff, materials, vaccination, sampling and analysis, as well as costs for each individual care session. In addition, COVID-19 has affected the supply and demand for other care, which has generated a suppressed need for care. This study highlights the monetary value of waiting lists. The study is limited to the value of waiting for planned action for two types of surgery, gallstone- and hip replacement surgery. Therefore, the results of the study show different total costs depending on the operation considered. Gallstone surgery represents the minimum value, which gives a total cost of SEK 4.668 million, of which indirect costs amount to SEK 3.452 million. While hip replacement surgery represents the maximum value and in turn gives a total cost of SEK 4.691 million where indirect costs amount to SEK 3.475 million. Finally, the results show that direct costs as a result of covid-19 amount to SEK 1.216 million, regardless of which action the patient is waiting for.

Digital transformation har utvecklats till en central del inom många verksamheter i takt med ökad digitalisering i samhället. En digital transformation påverkar verksamhetsprocesserna samt deltagarna och tekniken inom IT-beroende arbetssystemet. Tidigare forskning framför hur hinder skapas inom en digital transformation. Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för hur IT-beroende arbetssystem påverkas av hinder, vilka effekter det resulterar i och hur framgångsfaktorer kan bidra med hanteringen av hinder. Studien använder sig av en abduktiv ansats, där teorier inom digital transformation väljs och analyseras med empiriska svar. De empiriska svaren grundar sig i djupintervjuer, vilket utgör en kvalitativ studie. Studien har identifierat att hinder ser olika ut beroende på verksamhet, däremot har hindren gemensamma grunder. Icke-kompatibla system, komplexitet och en svag förändringsbenägenhet bland personal är tre faktorer som studien bland annat identifierar. Hinder har resulterat i en förändrad arbetsprestanda, arbetsroller och framväxten av nya tankesätt. Vidare framför studien hur traditionella verksamheter har svårare att hantera hinder, i jämförelse med teknikbaserade verksamheter. Studien har bidragit med flera aspekter som förklarar hur hinder vid digital transformation hanteras inom respektive IT-beroende arbetssystem. Studien identifierar även vilken roll organisationskultur, kunskap och engagemang spelar i hanteringen av hinder. / Digital transformation has developed into a central part of many businesses in line with increased digitization in society. A digital transformation affects the business processes as well as the participants and the technology within the IT-dependent work system. Previous research shows how obstacles are created within a digital transformation. The purpose of the study is to create an increased understanding of how IT-dependent work systems are affected by obstacles, what effects this results in and how success factors can contribute to the management of obstacles. The study uses a abductive approach, where theories within digital transformation are selected and analyzed with empirical answers. The empirical responses are based on in-depth interviews, which constitute a qualitative study. The study has identified that obstacles look different depending on the business, but the obstacles have common grounds. Non-compatible systems, complexity and a weak mindset for changes among staff are three factors that the study identifies, among other things. Obstacles have resulted in a change in work performance, work roles and the emergence of new ways of thinking. Furthermore, the study shows how traditional businesses find it more difficult to deal with obstacles, compared to technology-based businesses. The study has contributed several aspects that explain how obstacles to digital transformation are handled within the respective IT-dependent work systems. The study also identifies the role that organizational culture, knowledge and commitment play in the management of obstacles.

Dagens företag lägger ner allt mer tid och resurser på att utöka variantfloran i deras produktsortiment. Syftet är att nå ut till ett bredare segment av kunder samtidigt som företaget behåller en konkurrenskraftig position på marknaden. Vid framtagning av nya produkter ställs Axis Communications ofta inför utmaningen att ta beslut om att tillverka en eller flera varianter. I dagsläget tas beslut om att tillverka fler varianter i produktsortimentet utifrån priset på direkt material och försäljningsvolymen för varje variant. Axis Communications saknar därmed kunskap om vilka ytterligare faktorer som påverkas när beslut om variantskapande ska tas. Syftet med studien är att ta fram en beräkningsmodell som kan användas som beslutsunderlag vid analys av kostnader i att tillverka mer än en produktvariant. För att besvara syftet har studien genomfört två fallstudier utifrån två olika produkter i Axis Communications produktsortiment. Den första fallstudien analyserar nuläget av tillverkningen hos Axis Communications kontraktstillverkare där kostnader som påverkas av att flera varianter tillverkas identifieras och beräknas. Den andra fallstudien är en fiktivt fallstudie där de identifierade kostnaderna beräknas på nytt men då endast en variant tillverkas och resterande varianter tagits bort. Därefter utfördes en analys på hur de identifierade kostnaderna påverkas vid tillverkning av endast en variant. Utifrån litteraturstudier har de kostnader som påverkas i samband med att flera varianter tillverkas identifierats. Vidare har även processkartläggningar samt ett studiebesök hos en av Axis Communications kontraktstillverkare genomförts där ytterligare relevanta kostnader identifierats och bekräftats av personer med bred kunskap inom området. De kostnader som identifierats i studien och som därmed ansett påverkas mest av att variantfloran förändras är följande: Direkta särkostnader Direkt material Lagerföringskostnader Ställkostnader Fixtur- och verktygskostnader Indirekta särkostnader Kvalitetskostnader Time to Market Investeringskostnader Resurskostnader för utveckling av mekanik Resurskostnader för utvecklig av elektronik Certifieringskostnader Verktygskostnader Kostnader för test av produktion Kostnader för framtagning av prototyper Resultatet för direkt material visade att det går att utgå från ett medelvärde av priset för direkt material samt den prognostiserade försäljningsvolymen per variant för att skapa sig en första uppfattning om hur mycket variantskapande egentligen kostar. Lagerföringskostnaden visade sig också påverkas vid tillverkning av endast en variant. Lagerföringskostnaden minskade i lagret för komponenter men ökade samtidigt i färdigvarulagret eftersom att det endast är den dyrare varianten med avseende på direkt material som tillverkas då det är den variant som har samtliga funktioner jämfört med resterande varianter. Ställkostnaden eliminerades helt då ställtiderna som uppstår vid byte av varianter i tillverkningen försvann. Vidare så halverades kostnaderna för fixturer och verktyg. Kvalitetskostnaden visade sig vara svårare att kvantifiera, dock gick det att inse att desto högre volym som tillverkas av en variant desto fortare når varianten de uppsatta kvalitetsmålen vilket i sin tur bidrar till lägre kvalitetskostnader. Dessutom innebär ett lägre antal varianter i en och samma produktionslina att hanteringen blir lättare då bland annat risken för felmontering minskar. Det blir även lättare att identifiera, prioritera samt åtgärda fel som kan tänkas uppstå i produktionslinan. Det leder i sin tur till att kvalitetskostnaderna minskar. Time to Market påverkades också när endast en variant tillverkades. Även om Time to Market inte direkt kan ses som en kostnad utan snarare som ett intäktsbortfall, påvisade studien att det går fortare att få fram produkterna på marknaden om antalet varianter minskar. Slutligen studerades olika investeringskostnader som går att koppla till tillverkningen av flera varianter och resultatet visade på att det går att minska investeringskostnaderna om endast en variant tillverkas. Utifrån resultatet från de två fallstudierna utformades en beräkningsmodell åt Axis Communications som ska hjälpa företaget med att ta beslut om variantskapande. Beräkningsmodellen lyfter fram de kostnader som påverkas mest av en förändring i variantfloran tillsammans med en beskrivning av hur kostnaderna ska beräknas. Med hjälp av beräkningsmodellen kan Axis Communications beslut om variantskapande underlättas jämfört med hur de tar beslut idag. / Today’s companies spend a significant amount of time and resources on increasing the number of product variants in their product range. The aim is to reach a wider segment of customers while maintaining a competitive position in the market. When developing new products, Axis Communications is often faced with the challenge of deciding whether to focus on one or more product variants. At present, focus is directed towards developing more product variants in the product range based on the price of direct material and the sales volume for each variant. Axis Communications therefore lacks knowledge of what additional factors that are affected when decisions about creating more product variants are taken. The purpose of the study is to provide a calculation model that can be used as a basis for analysing costs in producing more than one product variant. In order to achieve this purpose, the study has carried out two case studies based on two different products in Axis Communications product range. The first case study analyses the current state of production at Axis Communications’ contracted manufacturers, where costs that are affected by the production of multiple variants are identified and calculated. The second case study is a fictitious case study where the identified costs are calculated again, but only when one product variant is manufactured and the remaining product variants are disregarded. This was followed by an analysis regarding how the identified costs are affected when only one product variant is manufactured. Based on literature studies, the costs associated with the production of several variants have been identified. Furthermore, process flow charts have been developed and a study visit to one of Axis Communications contracted manufacturers was undertaken, where additional relevant costs have been identified and confirmed by persons with broad knowledge about the manufacturing processes. The costs identified to be affected the most by the variation of product variants are as follows: Direct incremental costs Direct material Inventory carrying costs Setup costs Fixture- and tooling costs Indirect incremental costs Quality costs Time to Market Investment costs Resource costs for the development of mechanics Resource costs for the development of electronics Certification costs Tooling costs Costs for testing of production Costs for prototyping The result for direct material showed that an average of the price of direct material as well as the forecasted production volume for each product variant can be assumed to create an initial perception of how much an increase of product variants actually costs. The inventory carrying cost also proved affected by the manufacturing of only one product variant. The inventory carrying cost decreased in the inventory of components but increased at the same time in the finished goods inventory since it is only the most expensive product variant with all functions compared to the other product variants that is being stored. The setup cost was eliminated since the setup times that occurred when changing product variants in the production disappeared. Furthermore, the cost of fixtures and tools was halved. The quality cost proved to be harder to quantify, however, it was realized that the higher the volume produced by a product variant the faster the product variant reaches the set quality goals, which in turn contributes to lower quality costs. Additionally, a lower number of product variants in the same production line means that handling becomes easier, including the risk of errors in assembling the product variant. It will also be easier to identify, prioritize and correct errors that may occur in the production line. This in turn leads to a reduction of quality costs. Time to Market was also affected when only one product variant was manufactured. Although Time to Market cannot be seen directly as a cost but rather as a loss of revenue, the study showed that it is faster to launch the product on the market if the number of product variants decreases. Finally, various investment costs were studied that could be linked to the production of several product variants, and the result showed that it is possible to reduce the investment costs if only one product variant is manufactured. Based on the outcome of the two case studies, a calculation model was designed for Axis Communications to help the company decide whether to manufacture product variants or not. The calculation model explains the costs that are affected the most by a change of number of product variants together with a description of how the costs are to be calculated. Using the calculation model will enable Axis Communications to make well-informed decision on whether or not to introduce more product variants in the product range.