Arbetsrelaterad stress är en stor riskfaktor i dagens organisationer vilket har påvisats av en stor mängd forskning. Trots att arbetsgivarens skyldighet att motverka ohälsa hos sina anställda är lagreglerad kvarstår problematiken om stress på arbetsplatser. I denna problematik existerar det delade meningar om det är chefen eller HR-avdelningen som kan utföra den mest gynnsamma stresshanteringen. I denna studie har vi därmed behandlat hur samspelet mellan chef och en centraliserad alternativt decentraliserad HR-avdelning påverkar en chefs agerande vid stresshantering. För att få en bättre insikt för detta sampel har vi utfört en jämförande fallstudie i två olika företag där vi fått möjligheten observera den rådande arbetsmiljön och att utföra 13 intervjuer med chefer, medarbetare och en HR-representant. I vår teoretiska referensram har vi kombinerat organisatoriska perspektiv för att bättre kunna förstå det komplexa samspelet som finns mellan HR-avdelning och chef.Ur det empiriska materialet framgår det att majoriteten av respondenterna i båda företagen betraktar den centraliserade HR-avdelningen som en extern funktion utan insikt i den operativa verksamheten. Detta innebär att cheferna självständigt och med stor handlingsfrihet får hantera problematiska situationer som kan vara stressrelaterade. Vidare framgår det även att samspelet mellan cheferna och HR-avdelningarna vid stresshantering är begränsad eftersom de centraliserade HR-avdelningarna saknar insyn i den operativa verksamheten. I vår analys framhävs det att chefens inställning tillsammans med organisationskulturen i företagen påverkar implementerandet och användandet av HR-avdelningens tjänster i den operativa verksamheten.Inställningen som chefen har till HR-avdelningen influerar övriga aktörer i verksamheten och således även organisationskulturen. Då en centraliserad HR-avdelning bidrar till en självständighet för chefen kan detta försvåra alternativt underlätta chefens agerande vid stresshantering. Om en chef kan hantera ett situationsanpassat ledarskap kan detta bidra till välmående medarbetare och en gynnsam stresshantering. Dock har både denna studie och tidigare forskning visat indikationer på att en chef inte alltid hinner prioritera faktorer som stresshantering. I dessa fall kan närmare kontakt med HR-medarbetare vidareutveckla chefens stresshantering. Oavsett utformning av HR-avdelning är det avgörande att organisationskulturen, som formas av cheferna och medarbetarna, främjar denna strukturering. / Work related stress is a major risk factor in today’s organisations proven by an extensive amount of research. Even though employers are obligated by law to ensure the wellbeing of their employees, the problem of stress still remains in work environments. Within this complex of problems, there exists a difference of opinion, whether it is the manager or the HR-department who can implement the most favourable stress management. In this study, we have consequently treated how the relationship between managers and a centralised alternatively de-centralised, HR-department affects a manager’s pursuance with stress management. In order to further improve the insight for this relationship, we have conducted a comparative case study in two different enterprises, where we got the opportunity to observe the prescribed working environment and to perform 13 interviews with managers, employees and an HR-representative. We have combined the perspective of the organisation in our theoretical framework of thesis, in order for us to better understand the complex relationship between the HR-department and manager.The empirical material indicates that the majority of the respondents, in both companies, regard the centralised HR-department as an external function without insight in the operational business. This denotes that the managers independently, and with freedom of action, can handle the problematic situations that could be stress related. Furthermore, it also shows that the synergy between the managers and HR-department during stress management is limited, due to the fact that the centralised HR-departments do not possess the proper perception of the operational business. Presented in our analysis is that the emphasis of the manager’s attitude, together with the culture of the organisation within the business, affects the implementation and usage of the HR-department’s services in the operational business.The fact that a centralised HR-department contributes to independence for the manager makes it either difficult or simple for the manager to act during stress management. The manager’s attitude towards the HR-department influences the remaining actors in the operational business and thus also affecting the culture of the organisation. When a manager can manage a situational leadership it can contribute to the wellbeing of the employees and a successful stress management. However, this study and earlier researches show implications that a manager does not always have the time to prioritize stress management. In these cases a closer relationship with HR-employees could further advance the manager’s stress management. Regardless of the HR-departments structure it is crucial that the organizational culture, which is created by the managers and employees, promotes this structure. The paper is presented in Swedish.

La microarchitecture osseuse est un des déterminants de la qualité osseuse qui peut maintenant être évaluée in vivo au radius et au tibia distaux avec une résolution isotropique de 82μm par un nouveau scanner à haute résolution (XtremeCT, SCANCO Medical AG). Par ailleurs, l'utilisation d'analyse en éléments finis sur les volumes 3D obtenus permet d'évaluer les propriétés biomécaniques de l'os comme la résistance osseuse. Nous avons montré qu'il s'agissait d'une technique prometteuse pour évaluer la densité, la microarchitecture et les propriétés biomécaniques osseuses au niveau des sites périphériques, notamment parce que ces mesures étaient associées chez la femme avec des fractures ostéoporotiques de toutes sortes. Nous avons également montré que les mêmes mesures étaient tout aussi pertinentes chez l'homme, alors qu'il est moins sujet à l'ostéoporose. Les résultats étaient associés aux fractures ostéoporotiques de toutes sortes, notamment les fractures vertébrales. L'analyse en éléments finis permet donc la mesure in vivo de la résistance osseuse, ce qui pourrait fournir des informations sur la fragilité osseuse et le risque de fracture non accessible par les seules mesures de densité ou de microarchitecture osseuse.

The character of activities of human resource management is in today's world wider and wider, to be a good employer is not enough, it is needed to communicate this message through various channels and grip potential employees, current employees and also the public. On the basis of analyzis of available sources, the thesis summarizes and completes current knowledge in the area of personnel marketing and employer branding, and proves the importance of personnel marketing in the discipline of human resource management. The theoretical part at first concentrates on the general area of personnel marketing, later it covers specific activities of personnel marketing focused on the target group of university students and graduates. The practical part of the thesis describes the approach of a specific organization and activities of that organization focused on the target group of university students and graduates. Later the practical part describes a project of building university relations in which I took a part, the results of this project, and evaluation of the impact of the results. In the end the thesis compares the activities of this organization with prevalent praxis and answers a question if the success of personnel marketing is based rather on quantitative or qualitative approach. Key words...

Cette étude des pratiques RH dans les moyennes entreprises met en évidence l'influence significative des facteurs organisationnels et institutionnels. Dans le cadre de cette recherche, nous nous intéressons à ces pratiques à travers une approche intégratrice des théories mobilisées et montrons des particularismes en termes : 1/ de différenciation et d'hybridité structurelle, 2/ de légitimité institutionnelle et 3/ de complexité relationnelle.Reposant sur une méthodologie de recherche qualitative, l'étude empirique comprend 40 entretiens dont 13 menés dans le cadre de deux études de cas. Ces entretiens réalisés auprès de plusieurs acteurs RH permettent des comparaisons entre des moyennes entreprises de différentes tailles.À la lumière des spécificités des moyennes entreprises, nos résultats mettent en évidence une diversité des pratiques de RH. Notre recherche confirme l'intérêt d'une approche « non consensuelle » des pratiques de RH, celle-ci étant due au recul de la hiérarchie face à l'arrivée des managers. Nos résultats montrent aussi que dans les moyennes entreprises, les pratiques de RH sont personnelles, conformistes, pseudo-conformistes, pseudo-innovantes et innovantes. / This study of HR practices in medium-sized enterprises emphasizes on the significative influence of organizational and institutional factors. In this research, we examine these HR practices through an approach which integrates mobilized theories. We also point-out the specificities of these HRpractices in terms of: 1/ differentiation and structural hybridity, 2/ institutional legitimacy and 3/ relational complexity.Based on a methodology of qualitative research, this empirical study includes 40 interviews, 13 of which were part of two case studies. These interviews with different HR actors allow to make comparisons between medium-sized enterprises of different sizes.In light of the specificities of the medium-sized enterprises, our results highlight a variety of HR practices. Our research confirms that beyond the leader, there is a strong interest for a « nonconsensual » approach of HR practices, given that the hierarchy was forced to play a lesser role after the arrival of the managers. Our results show that in medium-sized enterprises, HR practicesare personal, conformist, pseudo-conformist, pseudo-innovative and innovative.

No description available.

Moderna organisationer har ett högt tryckt på sig att kunna anpassa sig till marknadens rå-dande förväntningar. De kan pressas av olika intressenter som kunder och konkurrens men även av organisationens egna anställda. Upp till 70% av alla förändringsarbeten misslyckas vilket tyder på att anställda inte är en del av stödet för den framgångsrika förändringen. För att kunna avklara omfattande organisatoriska förändringar behövs det en förändringsagent, vilket oftast utgörs av en stark ledare inom företaget. Denna studies syfte är att bidra med en större kunskap om hur ledarskap kan påverka organisationsförändringar utifrån erfarenheter från ett företag inom lokalvårdsbranschen. Vi hoppas att denna fallstudie bidrar till en ökad förståelse för ledarskapets viktiga roll inom organisationsförändringar. Studien har utförts med hjälp av en kvalitativt inriktad metodinsamling samt fyra stycken semikonstruerade intervjuer från företaget Ren Extra AB, där ledare inom företaget har fått förklara hur de sett tre stycken olika förändringar utvecklas. Slutsatsen för denna studie utformade sig i att ledarskap har en väldigt stor påverkan på organisationsförändringar genom ett flertal åtgärder som har lett ett framgångsrikt resultat för företaget Ren Extra. VDn Gregory lägger stort fokus på anställda samt deras motivation och engagemang. Vår analys tyder på att Gregory har ett HR-perspektiv vilket är effektivt för ett vinstdrivande och växande företag som Ren Extra är. Detta betyder att ledaren bör fokusera på personalen för att uppnå ett framgångsrikt resultat. Beslutsamhet är en del av ledarskapet och är ännu en faktor som har påverkat organisationsförändringarna för företaget Ren Extra, genom att ha tydliga riktlinjer och centraliserat beslutsfattande. Dock visar analysen att delegering av ansvaret och därmed beslutsfattande kan vara ett effektivare ledarskap för att positivt påverka förändringsarbeten. Ledaregenskaper som har visat sig vara produktiva under organisationsförändringar i denna studie är drivkraft, problemlösningsförmåga och personlighet. / Modern organizations have a high pressure to be able to adapt to the markets' expectations. They can be pressured by various stakeholders such as customers and competition, but also by the organization's own employees. 70% of all change projects fail suggesting that employees are not part of the support for the successful change. To achieve organizational changes there is need of a change agent, which usually consists of a strong leader within the organization. This study aims to contribute to a greater understanding of how leadership can affect organizational change with the help of the experience of a company in the cleaning industry. We hope that this case study will contribute to a greater understanding of the important role leadership has within organizational changes. The study has been carried out with the help of a qualitative method and four semi-constructed interviews from the company Ren Extra AB, where leaders of the company have been explaining how they saw and understood three dif-ferent organizational changes. The conclusion of this study showed that that leadership has a very large impact on organiza-tional change through a number of measures, which have led a successful outcome for the company Ren Extra. CEO Gregory puts a great emphasis on employees and their motivation and commitment. Our analysis suggests that Gregory has an HR perspective, which is effective for a profitable and growing company that Ren Extra is. This means that the change leader should focus on staff to achieve a successful outcome. Determination is part of the leadership and is another factor that has affected the organizational changes Ren Extra has experienced, through clear guidelines and centralized decision making. However, the analysis of this thesis shows that delegation of responsibility and hence decision making can be an effective leadership to positively affect organizational changes. Leadership characteristics that have proven to be productive during Ren Extras organizational change in this study is the motivation, problem solving ability and personality.

Bakgrund: Arbetsmarknaden har gått från att vara industrifokuserad till att bli tjänstefokuserad där individen och dess kompetenser står i fokus. Arbetstagaren och dess inneboende kompetens blir därav organisationens viktigaste resurs. Strukturförändringarna på arbetsmarknaden har även bidragit till att HR-arbetet upplevt ett behov av att genomgå strukturella skiften. För HR- avdelningar innebär detta en stor förändring i arbetet, både gällande arbetssätt och arbetsfokus, där rationella mätbara modeller får växande betydelse i det värdeskapande arbetet. Dock framkommer tendenser i tidigare forskning att aktiviteten med att mäta humankapital kan vara komplicerad. Med denna bakgrund anser vi det intressant att studera fenomenet av en ökad efterfrågan av ett mätbart resultat ur ett HR-perspektiv. För att kunna analysera studiens empiri används tidigare forskning som relaterar till fördelar, nackdelar och svårigheter med att arbeta med personalnyckeltal. Vidare understryker tidigare forskning aspekten av att olika organisationer verkar inom olika kontextuella förutsättningar. Det teoretiska ramverket som appliceras relaterar till de normativa managementteorierna kring det moderna personalarbete, HR-transformationen samt nyinstutionalismen med dess legitimerande kravställningar. Syfte: Syftet med denna studie är att på ett övergripande plan undersöka användningen av och inställningen till personalnyckeltal. Med utgångspunkt i studiens övergripande syfte avser studien urskilja och beskriva om/hur HR- medarbetare använder sig av metoder för att mäta humankapital. Studien avser vidare utforska vilka konsekvenser HR-avdelningar inom organisationer upplever av att det idag efterfrågas ett mer mätbart värdeskapande inom organisationen. Avslutningsvis ämnar studien försöka förstå HR-funktionens förhållande till personalnyckeltal utifrån institutionaliserade normer.  Metod: För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts. Detta har skett genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med HR-representanter från olika organisationer. Slutsats: Studiens resultat visar att samtliga HR-representanter använder sig av personalnyckeltal. Ingen förhåller sig kritisk till varför mätaktiviteter implementeras i HR arbetet. Detta kan tolkas som att det har blivit en legitimerad arbetspraktik även inom HR- arbetet. Vidare framhålls aspekter av interna och externa organisatoriska kravställningar till ett tydligt värdeskapande för HR-avdelningen leder till större utrymme och högre status inom organisationen.

Då en av oss har egna erfarenheter av vilka upplevelser en digital medarbetare kan medföra, väcktes nyfikenheten att utforska området djupare. Vår intention var att få en djupare förståelse för hur digitala medarbetare eventuellt kan påverka arbetsgruppers relationer. Syftet med studien var att utforska om de anställda upplever att den sociala interaktionen förändrats i samband med införandet av en digital medarbetare eller om de tror att det kommer förändras när de får sin digitala medarbetare. I studien använde vi oss av kvalitativa intervjuer med ett fenomenologiskt samt hermeneutiskt förhållningssätt, vilket kort innebär att våra sinnen är öppna för det som uppdagas samt synliggörs. Tio intervjuer genomfördes med respondenter från tre olika branscher i fyra olika företag där sju av dem hade en digital medarbetare och tre av dem inväntade en. De som deltog var fem kvinnor samt fem män i åldrarna 28 till 55 år.   Grunden till vår undersökning bygger på teorier som främst behandlar känslan för ett sammanhang (KASAM), social interaktion, socialt stöd samt utifrån ett sociotekniskt perspektiv. Med dessa teorier ville vi öka vår förståelse för vad det är som kan bidra till att relationen mellan människa-människa samt människa-robot på arbetet känns meningsfullt. Resultatet från intervjuerna med koppling till teorierna visar att respondenterna i nuläget inte upplever så stora förändringar i relationerna. Samtidigt har vi utifrån deras beskrivning gjort tolkningen att det i praktiken skett en liten ändring i kontakten mellan kollegorna. Detta är inget vi utifrån analysen bedömer vara av negativ karaktär i nuläget.  Det är dock värt att vara medveten om det då digitala medarbetare säkerligen kommer bli fler i anställdas vardag framöver.

Mellan 2006 och 2012 genomförde Försvarsmakten förändringar som har påverkan på deras förmåga att fullgöra sitt uppdrag idag. Perioden refereras ofta till som den strategiska time-outen. Under denna period fattade Försvarsmakten beslut om att införa ett nytt verksamhetssystem (PRIO) för ekonomi, HR och logistik samt transformera personaltjänsten som fick konsekvensen att andelen administration, på de lägre nivåerna, ökade markant. Denna konsekvens är studerad av tidigare forskning men främst på de lägre nivåerna. Till skillnad från tidigare forskning ger denna studie ett elitperspektiv på problemet. Studien är inriktad på att intervjua myndighetsföreträdare för att se hur de upplever att problemet påverkar Försvarsmakten, vilka åtgärder de vill vidta för att motverka problemet samt vilka risker som finns på grund av problemet. På så vis har studien en konstruktiv ambition. För att få en övergripande elitsyn av hur Försvarsmakten ser på problemet intervjuas fem centralt placerade myndighetsföreträdare.Resultatet indikerar att myndighetsföreträdarna är väl medvetna om problemet och att lösningen på problemet är att lära sig använda verksamhetssystemet PRIO på ett skickligare sätt. Dessutom behöver mandaten renodlas och förtydligas på de olika ledningsnivåerna. För att få omedelbar avlastning med administration presenteras införandet av administratörer på kompaninivå som en lösning. Den överhängande risken, som påvisas i studien, är att Försvarsmakten blir sämre på sin kärnverksamhet om inte dessa åtgärder vidtas. Slutligen behöver professionen stärkas genom att Försvarsmakten får bättre kontroll över sin egen utveckling och utbildning, speciellt i förhållande till akademiseringen. / During 2006-2012 the Swedish Armed Forces underwent changes that would affect their ability to fulfill their task today. The period is often referred to as the strategic time-out. During this period the Swedish Armed Forces also decided to adopt a new business system for economy, HR and logistics. At the same time they also transformed the Human Resources structure that would come to affect the lower management levels amount of administration. The consequences that followed with these changes are studied by previous scholars but only at the lower levels of management. This study will investigate the problem from an elite perspective by interviewing five authority representatives. The interview will explore their view on the problem, how they wish to solve it and potential risks.The result indicates that the authority representatives are well aware of the problem. They see a number of solutions. The first is that the Swedish Armed Forces needs to better understand and learn how to use their new business system. They want to clarify and streamline the mandate at the different management levels. As a quick fix they want to hire administrators to relieve the company level of management from administration. The imminent risk if nothing is done to solve the problem4is that the Swedish Armed Forces core capabilities deteriorate. Finally, the profession needs to be strengthened through active measures by the Swedish Armed Forces to take effective control over their own progress and education, especially higher education.

I svallvågorna efter det senaste decenniets omstruktureringar och omorganisationer har ansvaret för stora delar av innehållet i personaltjänsten inom Försvarsmakten transformerats. Detta är utgångspunkten för vår induktiva studie genom intervjuer av chefer i marinen, deras erfarenheter och förutsättningar i att kunna effektuera medarbetarsamtalets resultat i form av utvecklingsplaner. Cheferna upplever en uppsida av att medarbetarsamtalet som i stort är bra och att syftet är en ökad operativ effekt – nedsidan som framkommer mycket tydligt är bristen på beslutsmandat i förhållande till uppgifterna och leder till en ökad administrativ belastning. Genom en organisationsteoretisk referensram konstaterar studien att situationen består av kollisionen mellan personaltjänstens centralisering i förhållande till den militära linjestyrningen och deras inbördes logiker och värderingar. Om det är en medveten omsvängning eller en olycklig omständighet genom reformprogram att chefer ska lägga mer tid på personaltjänst och administration framgår inte av vår empiri. Studien konstaterar däremot att det är chefernas ansvarstagande och professionella militära värderingar som gör att fiaskot undviks men succén uteblir för personaltjänsten när de ställs inför uppgifter som de inte har förutsättningar att lösa. Vår förhoppning är att denna undersökning bidrar till ökad förståelse för chefers situation och kan utgöra ett underlag för vidare utveckling av Försvarsmaktens personaltjänst. Detta i syfte att skapa motivation och tillit till personaltjänstens processer, öka den operativa effekten och behålla Försvarsmaktens personal. / Responsibilities for the personnel services in the Swedish Armed Forces have the last decade transformed in the backwash of reorganization and restructuring. This is the outset for our thesis and the research on how executives in the Navy can execute the personal development plan as a result of staff appraisals. As authors we have had confirmation in some of ourprejudice as well as developed new knowledge. The executive’s experiences are mainlypositive and the recognitions of the staff appraisal to gain operational effect are clear. The downside is also clear in accordance with the result of our research – the magnitude of the staff appraisal is too big, take too much time and necessary mandates are missing. Our empirics do not tell us if the executive ́s extended workload on personnel service are an intentional turn or an unfortunate circumstance of New Public Management. Our conclusion is nevertheless – it is not likely to gain operative effect by executive ́s doing more admin work.