I arbete med flyktingar är resiliens en viktig faktor för att bli hållbar i en extremt pressad situation i socialt arbete. I denna fallstudie kom vi fram till vilka faktorer inom individ- organisation- och på samhällsnivå, det vill säga på mikro-, meso- och makronivå, som påverkade socialarbetarens resiliens i arbetet med flyktingar i Grekland. Empirin bestod av semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som arbetade i Grekland inom frivilliga hjälporganisationer. Syftet med vår kandidatuppsats är att öka kunskapen om vad som påverkar olika professioners resiliens i socialt arbete som befinner sig i komplexa och svåra situationer.   Studien utgick från nationell och internationell forskning, dels om begreppet resiliens och resiliens i socialt arbete. Vi använde oss av ekologisk systemteori för att förklara socialarbetarens interaktion i de olika kontexterna som påverkade deras resiliens.  Resultatet visade att kön, arbetslivs- och livserfarenhet, utbildning, tro, egenomsorg, gränssättning, självkänsla, skyddsmekanismer, attityder och egenskaper hade påverkan på socialarbetarens resiliens på individnivå. På organisationsnivå var det ansvarsfördelning inom organisationen, stöttning av kollegor på arbetsplatsen, handledning och att prata om sitt resiliens inom organisationen, som hade inverkan på deras resiliens. Resultatet visade även att om de arbetade som volontär eller socialarbetare påverkade det individen på olika sätt. På samhällsnivå visade vårt resultat att det som påverkade socialarbetarens resiliens var politik och attityder. Religionen i landet hade inte påverkan på socialarbetarens resiliens. Resultatet visade på flertalet påverkansfaktorer som går i linje med tidigare forskning. Socialt arbete är ett riskyrke och därför är behovet att medvetandegöra resiliens inom utbildning viktigt för att få en ökad hållbarhet inom socialt arbete. / Resilience is an important factor in working with refugees for becoming sustainable in an extremely stressed situation. In this case study, we found which factors within the societal organization and at the individual level that affected the social workers resilience in the work with refugees in Greece. The empirical study consisted of semi-structured interviews with social workers who worked in Greece within NGO’s. The purpose of our master’s thesis is to increase knowledge about what affects the social worker's resilience in complex and difficult situations.  The study was based on national and international research, partly on the concept of resilience, and resilience in social work. We used ecological system theory to explain the social workers interaction in different contexts that affected their resilience.  The result showed at the individual level that gender, work life and life experience, education, belief, self-care, boundary, self-esteem, protection mechanisms, mindset and characteristics had an impact on the social worker's resilience. At the organization level, it was the division of responsibility within the organization, supporting colleagues at the workplace, supervision and talking about their resilience within the organization, which had an impact on their resilience. The result also showed that if they worked as a volunteer or social worker, it affected the individual’s resilience in different ways.  What influenced the social worker's resilience at the societal level was politics and attitudes. The religion in Greece did not affect the social worker’s resilience. The results showed the majority of influence factors that are in line with previous research. Social work is a risky profession and therefore the need to raise awareness of resilience in education is important in order to achieve increased sustainability in social work.

No description available.

Syftet med studien var att lyfta förskolechefers syn på och arbete kring likvärdig undervisning i förskolan. I studien har kvalitativa intervjuer använts som datainsamlingsmetod, med en intervjuguide där följdfrågorna baserades på respondenternas svar. I undersökningen har fem förskolechefer intervjuats för att få en bredd på förskolechefens syn på likvärdig undervisning. Analyseringsarbetet har skett genom tematisk analys. Resultatet visar att alla deltagande förskolechefer ansåg att likvärdig undervisning är ett viktigt begrepp för att lyfta fram förskolans kvalitet och betydelse. De lyfte även vikten av att ha kunnig och professionell personal ute på förskolorna, då de ansåg att det hade stor betydelse för hur de som chefer kunde fullfölja sitt uppdrag. Resultatet är kopplat till den ekologiska systemteorin. / The purpose of this study is to raise the point of view and the work around equivalent education in preschool. In the study, qualitative interviews has been used as data collection method according to a guide, but follow up questions have been based on the responders answers. Five different preschool managers has been interviewed to get a wide range of their look on equivalent education. The responder’s answers has been analyzed according to the thematic analysis. The result shows that all the different head of preschools felt that equivalent education is an important matter to raise the quality and the meaning of the preschool. They also felt that it’s important to have knowledgeable and professional staff at the preschools, because it has a big meaning of how the head of preschools can complete their assignments. The result is connectedto the ecological system theory.

Genom våra erfarenheter och genom hela utbildningen har vi läst och erfarit vad barn behöver för att lära och utvecklas. En aspekt som vi uppmärksammat är att barnantalet i en barngrupp kan vara av betydelse, både för det pedagogiska arbetet i förskolan samt för alla barnsutveckling och lärande, vilket också är studiens syfte. I denna studie har vi riktat fokus mot förskollärares upplevelser om hur barngruppens storlek kan påverka det pedagogiska arbetet i allmänhet och specifikt i arbetet med att stötta barn som upplevs vara i behov av särskilt stöd. Den forskning som presenteras i studien visar att barnantalet i en barngrupp, både när den ansesvara ”för stor” eller ”för liten”, är av betydelse då det å ena sidan kan leda till att pedagoger inte hinner se alla barn eller jobba mot alla läroplanens mål och å andra sidan visar forskningen att bristen på interaktion och lekkamrater också kan inverka på hur barn utvecklas och lär. För att ta reda på studiens syfte samt frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat förskollärare om deras upplevelser kring ämnet. Några centrala resultat som framkommer är att barngruppens storlek har inverkan på det pedagogiska arbetet samt att barn som upplevs vara i behov av särskilt stöd kan påverkas på olika vis både om barngruppen är för stor eller för liten. Det framkommer även att det är svårt att ange en generell siffra på vad som utgör en lämplig barngrupp då det visade sig att flera faktorer som exempelvis barnens särskilda behov, personaltäthet, lokalens utformning samt barngruppens sammansättning är av betydelse. Några viktiga slutsatser som vi har kommit fram till är att många olika faktorer blir avgörande för hur barn påverkas i förskolan, där barngruppens storlek är en del. I varje enskild barngrupp behöver de olika faktorerna tas i beaktan för att kunna avgöra vad som är en lämplig storlek på barngrupp just i den enskilda barngruppen.

Förväntad effekt av vårdens elektroniska IT-system är ökad patientsäkerhet, vårdkvalitet och tillgänglighet. Ett första villkor för att kunna uppnå detta är att IT-systemet används. I denna studie granskas ett underutnyttjat IT-system, använt för informationsöverföring mellan olika huvudmän vid samordnad vård- och omsorgsplanering. Granskningen baseras på teorier om hur individers intention och vilja till att använda ett IT-system initieras eller upprätthålls genom omgivningens påverkan. Resultatet visar att IT-användare i den patientnära vården (mikrosystemet) saknar adekvat tekniskt, organisatoriskt (mesosystemet) och ledningsstöd (makrosystemet), vilket kan förklara underutnyttjandet. / Expected impact of electronic healthcare systems is increasing patient safety, care quality and availability. Using the system is essential to achieve this. This study explain the assimilation gap in an electronic healthcare system used in coordinated care planning by theories how individuals’ intentions and willingness to use electronic systems is affected by environmental influences. The result shows that the end users lack technical, organizational, and management support, which can explains the assimilation gap.

Syftet med vårt arbete är att bidra med kunskap om vilka uppfattningar specialpedagoger, förskollärare och barnskötare har om lekens betydelse för att främja inkludering av alla barn samt vilket synsätt de har på hur lärmiljön organiseras. Med kvalitativa intervjuer ville vi se hur specialpedagoger, förskollärare och barnskötare såg på lek och inkludering. Vilka likheter och olikheter går det att urskilja i intervjuerna med de olika pedagogerna. Genom att analysera resultatet utifrån ett ekologiskt systemteoretiskt och sociokulturellt perspektiv söker vi svar på våra frågeställningar samt bidrar till en fortsatt undersökning inom forskningsområdet. Vi kunde urskönja att kunskapen om vad inkludering innebär och hur man bäst tillämpar denne i förskoleverksamheter skiljer sig beroende på vilken utbildning pedagogerna har samt vilken erfarenhet pedagogerna har av att använda sig av inkludering och lek. Specialpedagog och förskollärare är de som har ett liknande tänkt angående hur, varför och vad inkludering genom leken innebär. Barnskötare ser det mer konkret och med ett visst här och nu tänkt även om denna grupp har flest antal år i verksamheten totalt. En specialpedagogisk implikation med arbetet kan vara att rektorer i förskolorna inte delar specialpedagoger och andra pedagogers perspektiv, och detta kan i slutända leda till att barn med olika svårigheter kan få en olika och ojämn utbildning. Slutsatsen vi kan dra i vår undersökning är att vilken utsträckning det skapas en inkluderande verksamhet för alla barn beror delvis på pedagogerna och deras syn på området. Specialpedagogerna arbetar aktivt för att ge pedagogerna de verktyg och redskap som behövs för att kunna utföra en så inkluderande lärmiljö som möjligt och anpassa den så lågt som det går för individerna i dem. Pedagogerna upplever det däremot som något otydligt och spretigt där deras tid och till viss del kompentens inte räcker till. / The purpose of our work is to contribute knowledge about the perceptions of educators and special educator about the importance of play in promoting the inclusion of all children and their approach to inclusion. Through a qualitative interview study, we seek answers to our questions. We discern that the knowledge of what inclusion means and how best to apply them in preschool activities differs depending on the education of the educators and what experience the educators have in using inclusion and play. By using bioecological perspectives and sociocultural theory. Special education teachers and preschool teachers are those who have a similar idea of how, why and what inclusion through play means. Childcare workers see it more concretely and with a certain here and now thought even though this group has the most number of years in the business overall. The conclusion we can draw from our study is that the extent to which inclusive activities are created for all children depends in part on the educators and their view of the invironment. A difficulty can be the view teachers have at inclusion and inclusion play. The differntys can lead to an uneaven education for children whit difficulties. A continued survey may be about principals' views on inclusion in preschools.

The aim of this thesis has been to investigate how social workers work with the reunification process at child and youth care centres in South Africa. The intention has been to explore what is important to accomplish a reunification and what challenges the social workers face in the process. A qualitative method was used and included 7 semi-structured interviews with social workers in South Africa. The conducted data was coded and categorized, using an inductive thematic analysis. In this study, the second phase of the ecological systems theory by Bronfenbrenner has been used, which includes the micro-, meso-, exo-, macro- and chrono levels. The theory has served as a framework in the analysis to explain the development of the child. Through the interviews three main fundamental components in the reunification process were distinguished, that overlap. The components are the 90-day assessment period, the time period of placement and the reunification. The time of placement has been categorized into three subthemes including the role of child and parent, the role of social workers and the role of resources. The findings show that the social workers regard the relationship between child and parent, collaboration between the external and CYCC social worker including resources, as crucial factors for reunification. Through the analyses, factors at each level in the ecological systems theory have been identified that affect the reunification process and thereby the child. Consequently, for a reunification to take place efforts need to address several areas around the child. / Syftet med den här studien har varit att undersöka hur socialarbetare arbetar med återföreningsprocessen på boenden för barn och unga i Sydafrika. Intentionen har varit att undersöka vad som är viktigt för att åstadkomma en återförening och vilka utmaningar socialarbetarna står inför i den processen. I studien användes en kvalitativ metod där 7 semistrukturerade intervjuer med socialarbetare i Sydafrika genomfördes digitalt. Den insamlade datan har kodats och kategoriserats med hjälp av en induktiv tematisk analys. I studien har den andra fasen av Bronfenbrenners ekologiska systemteori använts, vilken inkluderar mikro-, meso-, exo-, makro- och krono-nivåerna. Teorin har fungerat som ett ramverk i analysen för att förklara ett barns utveckling. Genom intervjuerna urskildes tre grundläggande komponenter i återföreningsprocessen, vilka överlappar varandra. Komponenterna som urskildes är den 90 dagar långa bedömningsperioden, den tidsperiod som ett barn är placerat på ett boende samt själva återföreningen. Den tidsperiod som ett barn är placerat på ett boende har kategoriserats i tre underteman, vilka består av barnens och föräldrarnas roll, socialarbetarnas roll och resursernas roll. Resultaten visar att socialarbetarna betraktar förhållandet mellan barn och förälder, samarbetet mellan de externa socialarbetarna och socialarbetarna på barn- och ungdomsboendena samt resurser som avgörande faktorer för att en återförening ska ske. Analysen i den här studien visar att faktorer på varje nivå i den ekologiska systemteorin påverkar återföreningsprocessen och därmed barnet. För att möjliggöra en återförening måste därför det sociala arbetet inriktas på flera områden runt barnet.

Problematisk skolfrånvaro är ett aktuellt socialt problem som ökar i omfattning. Detta examensarbete syftar därför till att undersöka skolans, socialtjänstens samt barn- och ungdomspsykiatrins arbete med att främja skolnärvaro samt återintegrera grundskoleelever i undervisningen. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur samverkan ser ut mellan dessa aktörer. Denna kvalitativa studie baseras på sju semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom skola, socialtjänst samt barn- och ungdomspsykiatrin. Datamaterialet har analyserats utifrån handlingsutrymme, samverkan, ekologisk systemteori samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att skolnärvaro utgör en friskfaktor för barns välbefinnande och utveckling. Av resultatet framgår även att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är den främsta orsaken till problematisk skolfrånvaro, detta eftersom stödinsatserna är bristfälliga. Likväl påvisar samtliga intervjupersoner att arbetet med problematisk skolfrånvaro upplevs som en utmaning. Studien redogör även att en välfungerande samverkan är avgörande vid arbetet med problematisk skolfrånvaro. Våra resultat synliggör däremot att både den interna och externa samverkan gällande problematisk skolfrånvaro är bristfällig. Studien belyser således vikten av att finna fungerande arbetssätt för att främja skolnärvaro och kunna återintegrera elever i undervisningen. / Problematic school absenteeism is a current and increasing societal problem. The purpose of this master thesis is to create an understanding for the school, social services, and the children and youth psychiatry’s work to promote school attendance and reintegrate elementary school students into the education system. The thesis also aims to portray the cooperation between these actors. This qualitative study is based upon seven semi-structured interviews with professionals within the school, social services, and the children and youth psychiatry. Room of action, cooperation, ecological system theory as well as prior research has been used to analyze the data. What the study concludes is that school attendance contributes to children’s wellbeing, and development. Furthermore, the results showed that neuropsychiatric disabilities is the primary cause of problematic school absenteeism due to a lack of sufficient support. In addition, we learn that problematic school absenteeism is perceived by all interviewees as a challenge. The thesis also unveils that effective cooperation is essential when facing the issue. However, our results prove that both internal, and external cooperation is lacking in relation to problematic school absenteeism. Thus, the study displays the importance of finding functioning work methods to combat problematic school absenteeism and reintegrate students back into the education system.

The aim of the study was to examine the association between different life areas and youth’s engagement in gambling. The life areas focused in the study were relationships with parents, school, friends and mental health. The study used cross-sectional data from the Stockholm Survey collected in 2020 among students in the ninth grade in elementary school and in the second grade of upper secondary school in Stockholm (n=4495). The results were analyzed using Urie Bronfenbrenner’s Ecological Systems Theory. The results showed that youth whose parents had more insight into their child’s life were less likely to have engaged in gambling during the past 12 months. Parental permission to gamble showed positive correlations to youth having gambled within the last 12 months. Having a more negative school environment and more experiences of psychosomatic symptoms also showed positive correlations to youth gambling within the last 12 months. The study concludes that (1) increased parental presence and restrictions regarding parent’s acceptance of gambling can reduce the risk of youth gambling, (2) creating a positive school environment could reduce youth gambling, (3) adults, such as parents and teachers, could have a key role in detecting youth gambling since gambling may manifest as psychosomatic symptoms.

I studien undersöktes huruvida resiliensstärkande faktorer påverkar relationen mellan traumaupplevelser (PTH) och traumasymtom hos svenska ungdomar 15–17 år, relativt individuella traumaupplevelser. Med studien avsågs också påbörja en validering av instrumentet Adolescent Resilience Questionnaire (ARQ) för målgruppen.I urvalet ingick 650 elever och totalt sample för databearbetning var 616 personer, 47.9% flickor, 51.8% pojkar och 0.3% annan könsidentitet.Studien fann inte stöd för att resiliens mätt med ARQ eller anknytningsstil mätt med Relationship Questionnaire (RQ) modererar effekten av PTH på traumasymtom, vilket ej går i linje med fynd från tidigare forskning. Resultat från studiens enkla regressionsanalyser indikerade dock att hög grad av resiliens och trygg anknytningsstil predicerar låg grad av traumasymtom, vilket lånar vikt till att det finns tydliga kopplingar mellan resiliens och utvecklandet av traumasymtom.Inga signifikanta könsskillnader avseende PTH framkom, men signifikanta skillnader med måttlig effekt återfanns avseende traumasymtom och resiliensstärkande faktorer. Pojkar uppvisade fler resiliensstärkande faktorer, medan flickor uppvisade fler traumasymtom, vilket går i linje med tidigare forskning.Undersökning av den interna strukturen i ARQ genomfördes med en konfirmatorisk faktorsanalys, där föreliggande studie finner bristande passform vid användandet av ARQ i en svensk kontext. Författarna uppmanar framtida forskare att vidare utforska och anpassa ARQ till en svensk normgrupp.