Studiens syfte är att undersöka vad elever uppfattar är essensen av fritidshemmets arbete med värdegrund, samt hur eleverna beskriver att de tillägnar sig de normer och värden som förmedlas under fritidshemmets värdegrundsstärkande aktiviteter. Dessa är de planerade aktiviteter som fritidshemmen håller inom värdegrunden för att på olika vis försöka stärka denna. För att konkretisera studiens syfte formulerades följande frågeställningar: Hur beskriver eleverna fritidshemmets arbete med värdegrund? Vilka inställningar har eleverna till fritidshemmets värdegrundsstärkande aktiviteter? Vilka lärdomar beskriver eleverna att de bär med sig från de värdegrundsstärkande aktiviteterna?  För studien valdes en kvalitativ metod, med datainsamling genom semistrukturerade gruppintervjuer med elever på två fritidshem. Resultatet har tolkats med inspiration från pragmatismens syn på lärande, där erfarenheter spelar en viktig roll i elevernas identitets- och kunskapsutveckling. Resultatet visar att eleverna förstår att de lär sig sociala färdigheter under fritidshemmets värdegrundsstärkande aktiviteter, men de lärtillfällen de väljer att lyfta fram blir snarare vardagliga situationer där de lär sig hur de ska vara mot varandra. I princip alla elever har en liknande inställning till de värdegrundsstärkande aktiviteterna, att de är ”sisådär”. Eleverna beskriver bland annat hur de går miste om tid för annat, för dem viktigare och en övervägande önskan är att implementera leken mer under dessa värdegrundsstärkande aktiviteter. Tidigare forskning inom värdegrund och socialt lärande har ofta sin utgångpunkt från lärares perspektiv, därav syftar denna studie till att uppmärksamma elevers upplevelser och perspektiv kring ämnet.

The aim of the present thesis was to listen to, examine and conceptualise students’ perspectives on bullying. Students’ perspectives have not been commonly heard in research and less qualitative research has been conducted. This study contributes with students’ perspectives on bullying using semi-structured interviews with students from fourth-to eighth grade. This thesis includes four studies. The aim with paper I was to investigate how bystander actions in bullying situations and reasons behind these actions were articulated. Paper II was a comparison study between Sweden and US, focused on how students articulate and discuss what factors influence students’ decisions to defend or not defend victims when witnessing bullying. The aim in Paper III was to study how students themselves discuss, reason and make sense of how and why bullying processes emerges in their social worlds. In paper IV the aim was to study how junior high school girls discuss and understand bullying. Findings reveal that students’ reactions as bystanders to bullying depend on how they define the situation. Explanations to the emergence of bullying were understood through a complex social ordering of belonging process. Students position themselves and others in striving to belong, and when defining victims as responsible for bullying. Social norms and negotiation of identities were also discussed among the students. Students discussed how gender and a normative peer structure, where a pressure to fit in, interlinked with how they understood bullying. / Syftet med denna avhandling är att lyssna på, utforska och konceptualisera elevers perspektiv på mobbning då elevers perspektiv utgör ett viktigt bidrag till vår fortsatta förståelse av mobbning. Det finns fortfarande få kvalitativa studier som fokuserat elevers perspektiv på mobbning. Denna studie utgör därför ett viktig bidrag och baseras på semi-strukturerade intervjuer med elever ifrån fjärde till åttondeklass. Avhandlingen består utav fyra studier. Syftet med studie I var att undersöka hur åskådarageranden i mobbningssituationer artiklueras av eleverna och skälen bakom dessa. Syftet med studie II var att jämföra hur elever i Sverige och USA artikulerar och diskuterar vilka faktorer som influerar deras beslut att ingripa eller inte ingripa när de blir åskådare till mobbning. Syftet med studie III var att undersöka hur elever diskuterar, resonerar och förstår vad som producerar mobbning. Syftet med studie IV var att undersöka hur högstadietjejer diskuterar och förstår mobbning. Resultaten visar att elevers reaktioner som åskådare till mobbning är situationsbundna utifån hur de definierar situationen. Förklararingar till vad som producerar mobbning sammanlänkas med en komplex socialt ordnande process där eleverna positionerar sig själv och andra i strävan att tillhöra och den utsatta ofta görs ansvarig för mobbningen. Även sociala normer och förhandlade av identiteter kommer till uttryck när eleverna diskuterar hur kön och normativa kamratnormer, där strävan att passa in, sammanlänkas med deras förståelse av mobbning.

Syftet med den här studien är att bidra med ett elevperspektiv på hur elever i årskurs 3 upplever att bli bedömda och hur de upplever bedömningsmetoder som är vanligt förekommande i svenskämnet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi utfört åtta elevintervjuer på två skolor. Materialet har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet och självbestämmandeteorin. Resultatet visar att eleverna upplever bedömning som positiv och motiverande när de har en förståelse för att bedömning är till för att stötta deras lärande. Resultatet visar att eleverna upplever återkoppling från läraren som en värdefull bedömningsmetod. Prov är den bedömningsmetod som skapar viss stress och oro hos eleverna men är ändå uppskattat som bedömningsmetod, eftersom de anser att det är ett konkret sätt att se hur de ligger till kunskapsmässigt. Eleverna upplever att både kamratbedömning och självbedömning stöttar deras lärande men det framgår att det krävs stödstrukturer för att inte bedömningen ska bli för generell eller konkret.

Matematik är ett ämne i skolan där pojkar under en längre tid har presterat bättre i än flickor. Forskning påvisar att människor följer genusnormer och Skolverket har flertalet gånger gjort revideringar i styrdokumenten som ska motverka obalansen mellan flickor och pojkars prestationer. Syftet med studien är att få elevers perspektiv på genusnormer i matematikklassrummet och hur de upplever sig bli påverkade av dem. Studien undersökte också hur elever tror att ett matematikklassrum skulle kunna bli mer jämställt. Frågeställningarna besvaras utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, normkritik och Hirdmans genusteori om ett isärhållande av mannen och kvinnan.  Genom fokusgruppsintervjuer med elever från årskurs 5 har material samlats in och analyserats. Resultat visar att det finns skillnader mellan flickor och pojkar i matematik och att genusnormer kan påverka deras prestationer. Eleverna upplever sig bli behandlade olika av lärare beroende på om det är en flicka eller pojke som ber om hjälp, pratar utan att räcka upp handen eller vill arbeta med en klasskamrat. De talar om en ”antipluggkultur” som pojkarna själva inte anser sig följa och flickorna bär på en osäkerhet av att inte uppfylla kraven att vara en duktig flicka. Detta kan resultera i att eleverna inte visar sin fulla potential i matematik och att lärarna gör bedömningar på eleverna trots att de inte fått möjlighet att visa all kunskap.

”Pedagogiska kvarten” is a project at Örebro University. It is a study that deals with the teachers’ perspective of pedagogics. When I came in touch with “Pedagogiska kvarten” I found it interesting to find out more about pupils’ perspective of pedagogics, since the teachers’ perspective already had been noticed. This study is inspired of “Pedagogiska kvarten”, hence the perspective of the pupils are what this essay will inquire into. However, unlike “Pedagogiska kvarten” this study uses an ethnographic approach. What create the base for this essay are materials found at a Swedish high school with a class of nearly 30 pupils. More specifically, observations and notes followed by interviews and recordings of pupils’ descriptions of “pedagogics”. The aim was to examine and investigate what the pupils’ perspective of pedagogics is and what meanings emerge in their descriptions. The research question therefore became “What meanings of the phenomena pedagogics appear in pupils’ descriptions of “pedagogics”?” This essay shows that the pupils’ descriptions of pedagogics can be divided into three categories. These categories are: Pedagogics is an encounter with the teacher, lessons structure and pupils’ participation. The conclusion is that the pupils’ meanings of pedagogics are associated with the teacher. Hence the role of the teachers becomes important. / Pedagogiska kvarten

Syftet med denna studie är att utifrån elevers perspektiv undersöka vad eleverna själva uppfattar att de lär sig och vad som är meningsfullt lärande för dem. Följande frågeställningar har legat till grund för denna undersökning. Vad uppfattar eleverna att de lär sig i fritidshemmet? Vad uppfattar eleverna som meningsfullt lärande i fritidshemmet? Studien är kvalitativ och utgår från en fenomenografisk ansats där samtalspromenader har legat till grund för insamling av data. Tio semistrukturerade intervjuer har gjorts med elever i årskurs tre som är inskrivna i fritidshemmet. Analys av transkriberingarna har givit studien ett resultat som visar på att eleverna kunde beskriva och sätta ord på sitt lärande. Följande beskrivningskategorier har hittats som besvarar studiens frågeställningar: Rörelse, Kognitiv förmåga, Skapande och Bra kompis. Samlärande, Sortera och klassificera samt Vardagsnytta.

Begreppen delaktighet och inflytande används flitigt i skolans verksamhet, men hur görs barn och elever delaktiga i undervisningen och när tillåts de egentligen ha inflytande? Studiens syfte är att belysa elevernas delaktighet och inflytande utifrån deras perspektiv. Den teori som används är Shiers delaktighetsmodell och som metod har intervjuer använts i form av barnsamtal. I en kvalitativ studie med öppna intervjufrågor har samtal genomförts med elever på två olika skolor. Resultatet visar att det finns begränsningar när det gäller elevernas medbestämmande och möjligheten till att påverka sin undervisning. Majoriteten av eleverna upplever att lärarna endast lyssnar ibland, men att de inte tar hänsyn till det som eleverna säger. En minioritet av eleverna upplever att de blir lyssnade till när de kommer med tankar och idéer. Elevernas möjlighet till delaktighet och medbestämmande blir större när de går in i en roll som till exempel vid morgonsamlingen då eleverna får möjlighet att vara dagens värd. I de olika ämnen som är i förskoleklass är det i den fria leken som eleverna känner att de har störst inflytande medan i matematik och svenska har eleverna inget att bestämma om. Studien visar utifrån elevers upplevelser hur en begränsning av delaktighet och inflytande är för eleverna. Studien kan inspirera lärare i förskoleklass till att våga tänka utanför ramarna och utifrån ett elevperspektiv. Det kan bidra till att låta eleverna få mer delaktighet och inflytande i sin undervisning. / The concepts of participation and influence are widely used in school activities, but how are children and students involved in teaching and when are they actually allowed to have influence? The purpose of the study is to shed light on students' participation and influence from their perspective. The theory used is Shier's participation model and as a method interviews have been used in the form of child interviews. In a qualitative study with open interview questions, interviews were conducted with students at two different schools. The results show that there are limitations when it comes to students' participation and the opportunity to influence their teaching. The majority of students experience that the teachers only listen occasionally, but that they do not take into account what the students say. A minority of students experience that they are listened to when they come up with thoughts and ideas. The students' opportunity for participation and co-determination becomes greater when they enter a role such as at the morning assembly when the students are given the opportunity to be the host of the day. In the various subjects that are in the preschool class, it is in the free play that the students feel that they have the greatest influence, while in mathematics and Swedish the students have nothing to decide on. The study shows, based on students' experiences, how a limitation of participation and influence is for the students. The study can inspire preschool teachers to dare to think outside the box and from a student perspective. It can help to give students more participation and influence in their teaching.

The purpose of the study was to increase knowledge about high school students' perspective on the school's support efforts in mathematics teaching. Bronfenbrenner's developmental ecology model was used as the theoretical framework for the design of the interview guide and result analysis. The study has a qualitative approach and the empirical evidence was collected through semi-structured interviews with ten high school students in the high school's university preparatory program at four different schools.  The selection of informants was made based on the students' self-perceived experiences of mathematics difficulties. After transcribing the audio files, the material was analyzed in its entirety using thematic content analysis. The result showed that additional adaptations in mathematics teaching to a greater extent need to meet the students' actual needs. The students in the study preferred a mathematics support in teaching, such as two teachers in the classroom instead of a support outside teaching. To prevent mathematics difficulties, the teaching needs to involve the students in different ways during the lessons, be interesting and understandable according to the study's informants. The language in mathematics could create barriers to accessibility, a factor which can be understood on both a micro and exo level. Several students highlighted the potential of the digital resources for mathematics and how these can be used as supplementary support. Finally, problems at the meso level need attention and transitions both between junior high and high school as well as between high schools need to be ensured regarding the students' need for additional adaptations and knowledge development in mathematics.

Denna studie utgår från en undersökning om hur elever i grundskolans årskurs 4 – 6 uppfattar jämställdhet och vilka erfarenheter eleverna har av jämställdhet respektive ojämställdhet. Jämställdhet diskuteras aktivt i samhället och berör alla människor, vuxna som barn. Barnen bör få vara delaktiga i det jämställdhetsarbete som är igång. Trots detta har jag endast hittat lite forskning kring hur just barn tänker om jämställdhet. Därför utgår denna uppsats ifrån just barns perspektiv på jämställdhet. Syftet med studien är därför att undersöka elevers perspektiv på jämställdhet för att förstå hur eleverna uppfattar området för att vidare kunna involvera eleverna ytterligare i jämställdhetsarbetet. Metoden för insamlingen av empirin är gruppintervjuer där elever indelats i grupper för att diskutera förberedda frågor om jämställdhet. Eleverna har i grupperna diskuterat de olika frågorna och sett en film om jämställdhet som senare också diskuterats. Under aktiviteten har jag antagit en passiv roll större delen av tiden. Eleverna visar att de är väl medvetna om jämställdhet och genusfrågor och har många olika erfarenheter av ojämställda händelser i deras skolvardag. Samtliga elever tycker det är viktigt att jobba med området i skolan för att göra varandra, både barn och vuxna, medvetna om hur man agerar i vardagen utifrån vissa stereotypiska könsmönster och könsroller. Eleverna upplever att de själva har blivit väldigt påverkade och uttrycker traditionella könsmönster på flera olika sätt exempelvis genom att anta att pojkar spelar bättre fotboll eller att flickor är lugnare. Pojkarna upplever sig själva som roligare medan flickorna uppfattar dem som att de måste skämta för att upprätthålla en social, konstruerad roll. / The purpose of the study is to investigate what pupils in primary school’s grades’ 4 – 6 think about gender equality and what experiences they have of both gender equality and inequality. Gender equality is currently being discussed in society and all people are affected by it, adults as well as children. The children should be able to be involved in the contemporary work about equality. Even so, I have found few studies about how children think about this. Therefore, this essay is based on their perspective. Following the purpose of this essay is to learn about pupils’ perspective on gender equality in order to involve them more in the future in this important matter. The method that is being used to collect the information is group interviews where pupils have been divided into groups to discuss questions about gender equality. In these groups the pupils have discussed different questions and then watched a movie on the topic of equality that later was discussed. During the activity I took on a passive role most of the time. The pupils show that they are well aware of gender equality and questions about gender and they have many different inequality experiences of incidents from there school days. All the pupils think it is important to work with these questions in school to make each other, both adults and children, aware of how you normally tend to act based on stereotypical gender patterns. The pupils experience that they themselves have been affected by stereotypes and express several traditional gender patterns, for example by assuming that boys are better at soccer or that girls are generally calmer. The boys experience themselves as funnier while the girls assume that the boys must joke around more to uphold a socially, constructed role.