Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll   skolträdgården på en skola i Sverige har för eleverna i årskurs 4-6. I   studien diskuteras kring huruvida eleverna känner till att skolträdgården   finns och vad för möjligheter de anser att de har att besöka den under en rast   och under skol- och fritidsverksamhet. Det diskuteras också kring vilka   möjligheter de anser att de har till undervisning i skolträdgården. Studiens teoretiska utgångspunkt grundas i John Deweys   begrepp Learning by doing, knowing by   doing. Utifrån en kvantitativ ansats genomfördes en enkätundersökning där   insamlade data utgör resultat i studien. Respondenterna är alla elever i   årskurs 4-6 på den aktuella skolan. Studiens resultat visar att många av eleverna väljer att   besöka skolträdgården under rasten, men enligt dem själva, ges inte möjligheter   att besöka eller få undervisning i den under andra delar av skoldagen.   Resultatet visar också att många av de tillfrågade respondenterna vill ha   lektioner där och de visar på många exempel hur detta kan ske. Detta resultat visar att det finns en skolträdgård på skolan som skulle kunna användas mer i det pedagogiska arbetet än vad det gör idag enligt eleverna. / The aim with this study is to   investigate what role the school garden at a school in Sweden has for the   pupils in grades 4-6. The study discusses whether the pupils know there is a   school garden and to which extent they consider themselves having the   possibility to visit it during the schooldays. It also discuss which   possibilities the pupils think they have to get education in the school   garden. The theoretical foundation of this   study is John Dewey and his statement Learning   by doing, knowing by doing. Based on a quantitative approach, a survey   was carried out and the result of this study is based on the data from the   survey. All of the respondents are pupils in grades 4-6 at the significant   school. The result of the study shows that   many of the pupils choose to visit the school garden during their school   breaks. The pupils think that they do not get enough opportunities to visit   or get education in the school garden during the schooldays. The result also   shows that the pupils would like to get more education in the garden, and   they have many ideas about how that could be done. According to the pupils, the   school has a school garden that the educators at the school could use more in   their teaching than they do today.

Syftet med den här studien var att ta reda på hur elever i grundskolans årskurs 1-3 anser att undervisning inom matematik bör utformas för att skapa motivation. För att besvara studiens frågeställning har en kvalitativ undersökning i form av halvstrukturerade intervjuer genomförts. Resultaten analyserades med hjälp av en fenomenografisk analysmodell som resulterade i ett antal grupper där elevernas tankar kring ämnet organiseras. Sammanställningen av studiens resultat visar att eleverna lägger stor vikt vid faktorer så som uppgifter, klassrumsmiljön och hur läraren agerar när de talar om vad som skapar motivation inom matematikämnet. / <p>Matematik</p>

The purpose of the study is to study how pupils define bullying and what they perceive their school’s preventive work against bullying to be. Another purpose is to then illustrate and analyze how the pupils perceptions and the school’s preventive work correspond to the school law/ Skolverkets publications. The method applied was semi-structured focus group interviews where the pupils were able to express their own thoughts and reflections on the subject. The interview material was then compared and analyzed to literature on the subject bullying, to publications by the school law and Skolverket and to the school’s own publication on the preventive work applied by the school. The result shows that pupils are very much aware of what constitutes bullying and their definitions of bullying correspond to a high degree to the definitions found in literature about bullying. Something that becomes evident through the study is that bullying nowadays changes the arena where it takes place. A lot of the bullying takes place on the internet and through social media where school staff are not able to prevent the bullying from happening in the same way. The pupils are well aware of how the school’s preventive work against bullying and it does correspond to the school’s preventive plan. The school’s prevention plan does also measure up to Skolverkets own directions on how a school should work against bullying in a preventive way.

Syftet med detta arbete är att undersöka och bidra till en större förståelse för elevers uppfattningar kring algebraiskt skolarbete med hjälp av digitala lärresurser samt konventionella läromedel. Studien är en enkätstudie där 102 elever har svarat på 21 frågor som handlar om algebra, digitala lärresurser och konventionella läromedel och vad de har för uppfattning om dessa. Enkäterna analyseras med hjälp av Pehkonen och Philipps definitioner av begreppen conception, belief och affect. Studien har visat att eleverna har starka känslor kring valet av läromedel gällande den algebraiska matematikundervisningen. Även elevernas eget lärande står i fokus i resultatet. Eleverna uttrycker att algebra är svårt och att de digitala lärresurser som de använder har vissa brister.

The purpose of the study is to investigate how programming connected to the technical subject in primary school is carried out by the teacher and is perceived by the pupils. The study has been presented on the basis of the questions of what are the teachers' intentions with implementing programming in technology teaching, and how do the teacher's pupils perceive the teaching in programming? The study was conducted with qualitative interviews with both a teacher in the technical subject who had been teaching pupils in programming, and groups of this teachers’ pupils. A phenomenographic analysis model was used during the processing of collected data during the interviews. The result of the study shows that the technology teacher has a positive attitude towards programming’s place in teaching and considers it an important part of the pupils' education. The pupils’ express interest in teaching in programming, with a varied view of the degree of difficulty and depends on a more theoretical starting point.

Matteläxor är ett ämne som det pratas mycket om men det finns inga speciella regler kring matteläxor i skolan utan det är upp till varje enskild skola och lärare att bestämma om lärarna ska ge eleverna matteläxa eller inte. Jag har i denna studie undersökt fenomenet matematikläxor i årskurs F-3. Studien syfte var att undersöka varför lärare använder matteläxor och om läxorna är individanpassade och hur använder informationen de får veta av en gjord matteläxa. För att få empiri har det använts en kvalitativ metod, där samtligas elever i en årskurs 1, 2, och 3 fått svara på en enkät om matteläxor sedan har jag intervjuat 18 av dessa elever i årskurs 1-3. För att samla empiri för att få lärares uppfattning har jag intervjuat en lärare som arbetar i årskurs ett, en lärare i årskurs två samt en lärare i årskurs tre. Detta har sedan bearbetas och jämförts för att besvara mina forskningsfrågor som är: Hur definierar lärarna ordet läxa? Varför tror eleverna att de får matteläxa? Hur känner eleverna för att ha matteläxa? Följs läxan upp? Matteläxans syfte utifrån lärarnas perspektiv? Jobbar lärarna med individuella läxor till eleverna och hur bedöms läxorna?  Alla elever och lärare var utvalda från samma skola för att jag skulle kunna jämföra lärarens och eleverna svar. Skiljer det sig mellan lärarens och elevernas tankar kring matteläxan?  Resultatet av studien blev att: Lärarna har ett syfte med varför de har läxa men att det kan bli tydligare för eleverna för att vissa inte visste varför de har matteläxa förutom att träna på matte och bli bättre. Lärarna och eleverna har olika åsikter kring om matteläxan följs upp eller inte och här kan lärarna bli bättre på att förtydliga syftet med läxan och hur den följs upp så att läraren och eleven har samma syn på matteläxan. Eleverna gillar att ha läxa och det är inte många som tycker den är svår och det hör ihop med att de flesta lärarna i studien vill att läxan ska eleverna kunna göra själva och på så vis blir inte läxan individuell.

Utomhuspedagogik har under de senaste åren fått en allt mer framträdande roll i utbildningen för grundlärare. Det nämns ofta att det är positivt att utomhuspedagogiken inkluderas i en lärares naturvetenskapliga undervisning. Trots detta visar forskningen och erfarenheter från yrkesverksamheten att utomhuspedagogiken inte används i särskilt stor utsträckning. Denna kunskapsöversikt har tre syften som alla grundar sig i utomhuspedagogik i det naturvetenskapliga ämnena. Det första syftet var att synliggöra faktorer som forskningen menar påverkar lärarnas användande av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Andra syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka och synliggöra de effekter som forskningen lyfter att utomhuspedagogiken har på elevernas lärande. Avslutningsvis finns syftet att identifiera svårigheter och hinder som utomhuspedagogik som undervisningsform medför. För att kunna möta kunskapsöversiktens syften ställdes följande forskningsfrågorupp: Hur tillämpas utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena? Vilka effekter av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena visar forskningen på elevers lärande? Vilka svårigheter beskriver forskningen om utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena för åldrarna 6 - 10 år? Under kapitlet metoder presenteras de databaser som används, de urvalskriterier som satts upp och hur vi i arbetet gått tillväga i urvalsprocessen. En presentation av de inkluderingar och exkluderingar av forskningsartiklar som gjorts finns också redovisat. Sammanlagt resulterade urvalsprocessen i tio artiklar som kunde används för att kartlägga forskning till denna kunskapsöversikt. Samtliga hade fokus på utomhuspedagogik som undervisningsform i det naturvetenskapliga ämnena. Kunskapsöversiktens resultat visar på att det finns en osäkerhet hos lärarna när det kommer till utomhuspedagogik. Denna osäkerhet leder till att utomhuspedagogik som undervisningsform ofta väljs bort av lärarna. I flera av forskningsstudierna tar skolorna in extern hjälp för att lära och stötta lärarna till att börja använda utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Resultatet visar också att utomhuspedagogik gynnar elevernas förståelse och inlärning när det kommer till de naturvetenskapliga ämnena. I denna kunskapsöversikt delas forskningen ner i mindre delar för att synliggöra forskningens olika syften, metoder och resultat. Med detta synliggörs också likheter och skillnader i forskningen om utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena världen över.

Utomhuspedagogik har under de senaste åren fått en allt mer framträdande roll i utbildningenför grundlärare. Det nämns ofta att det är positivt att utomhuspedagogiken inkluderas i en lärares naturvetenskapliga undervisning. Trots detta visar forskningen och erfarenheter från yrkesverksamheten att utomhuspedagogiken inte används i särskilt stor utsträckning. Denna kunskapsöversikt har tre syften som alla grundar sig i utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Det första syftet var att synliggöra faktorer som forskningen menar påverkar lärarnas användande av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Andra syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka och synliggöra de effekter som forskningen lyfter att utomhuspedagogiken har på elevernas lärande. Avslutningsvis finns syftet att identifiera svårigheter och hinder som utomhuspedagogik som undervisningsform medför. För att kunna möta kunskapsöversiktens syften ställdes följande forskningsfrågorupp: ● Hur tillämpas utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena? ● Vilka effekter av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena visarforskningen på elevers lärande? ● Vilka svårigheter beskriver forskningen om utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena för åldrarna 6 - 10 år? Under kapitlet metoder presenteras de databaser som används, de urvalskriterier som satts upp och hur vi i arbetet gått tillväga i urvalsprocessen. En presentation av de inkluderingar och exkluderingar av forskningsartiklar som gjorts finns också redovisat. Sammanlagt resulterade urvalsprocessen i tio artiklar som kunde används för att kartlägga forskning till denna kunskapsöversikt. Samtliga hade fokus på utomhuspedagogik som undervisningsform idet naturvetenskapliga ämnena. Kunskapsöversiktens resultat visar på att det finns en osäkerhet hos lärarna när det kommer till utomhuspedagogik. Denna osäkerhet leder till att utomhuspedagogik som undervisningsform ofta väljs bort av lärarna. I flera av forskningsstudierna tar skolorna in extern hjälp för att lära och stötta lärarna till att börja använda utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Resultatet visar också att utomhuspedagogik gynnar elevernas förståelse och inlärning när det kommer till de naturvetenskapliga ämnena. I denna kunskapsöversikt delas forskningen ner i mindre delar för att synliggöra forskningens olika syften, metoder och resultat. Med detta synliggörs också likheter och skillnader i forskningen om utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena världen över.

Syftet med denna studie är att beskriva några särskoleintegrerade elevers uppfattningar om delaktighet vid planeringen av matematikundervisningen. Studiens frågeställningar är: Vad framkommer i elevernas utsagor om läroplanen och kunskapskraven? Vad framkommer i elevernas utsagor om kopplingen till läroplanen eller kunskapskraven vid planeringen och upplägget av matematikundervisningen? Hur beskriver eleverna sin vilja till delaktighet i matematikundervisningen och dess utformning? Hur beskriver eleverna sin delaktighet i planerandet av matematikundervisningen är i jämförelse med sina klasskamrater? De fyra intervjuade eleverna har alla diagnosen intellektuell funktionsnedsättning, de följer grundsärskolans läroplan och är placerade i grundskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt är Harts Delaktighetsstege, vilken även har använts vid analysen av intervjuerna. Det empiriska materialet bygger på kvalitativa intervjuer som har kompletterats med metoden foto-eliciting vilket är när fotografier används som stimuli för olika frågor under intervjuerna. Fotografierna är från elevernas egna matematiklektioner. Denna studie bygger på kontakten med elever som har intellektuell funktionsnedsättning vilket ställer höga krav på etiska och moraliska riktlinjer. Studiens resultat pekar på att delaktighetsstegens steg 3 – Tokenism och steg 4 – Assigned but informed är de steg som förekommer oftast utifrån elevernas utsagor. Steg 1, 2, 7 och 8 syns inte i materialet. Vilket innebär att de två steg med lägst nivå respektive högst nivå av delaktighet inte framkom. Vanligaste anledningen till att det eleverna berättat vid intervjuerna bedöms motsvara steg 3 är för att eleverna inte har förstått syftet med uppgiften vilket är ett av kriterierna för att nå upp till det fjärde steget. Hur och när matematiken kan användas utöver matematiklektionerna tycks vara svårt att beskriva för eleverna. Det var lättare för flera av eleverna att förklara syftet med att räkna än syftet med matematiken. Alla fyra eleverna uttryckte en vilja att få delta i upplägget och planerandet av matematiklektionerna. Det skiljer i vad de vill bestämma, ibland handlade det mer om innehållet och ibland handlade det mer om arbetsmetoderna. / The purpose of this study is to describe some integrated special school group students’ perception of their participation in the planning and layout of mathematics education and their knowledge of the curriculum. The study's questions are: What appears in the students' statements about the curriculum or the proficiencies at the planning and layout of the mathematics education?　What appears in the students' statements about the connection to the curriculum or the proficiencies at the planning and layout of the mathematics education? How do the students describe their will to participate in the mathematics education and the layout of it? How do the students describe their participation in the planning of the mathematics education compared to their classmates? The four interviewed students are all diagnosed with intellectual disability, they follow the curriculum of the special school and are placed within the regular school system. The theoretical basis of the study is Hart’s Ladder of participation which has also been used when analyzing the interviews. Research studies about young people’s perception and their stories are not that common. The empirical material is based on qualitative interviews which have been supplemented with the photo-elicitation method, a method based on photographs that are used as stimuli for different questions during the interviews. The photographs were taken during mathematic lessons where the interviewed students took part. This study is based on contact with students diagnosed with intellectual disability and that places high demands on ethical and moral principles. The findings show that two steps on the Ladder of participation, step 3 – Tokenism and step 4 – Assigned but not informed are the most common steps regarding to the stories of the students. Step 1, 2, 7 and 8 are not shown in the material. This means that the two steps with the lowest grade of participation and the two steps with the highest grade of participation didn’t show in the study. The most common reason to that what the students have said at the interviews are graded as step 3 is that the students haven’t understood the purpose of the assignment, which is a criteria to reach step 4. How and when mathematics can be used beyond the lessons in mathematics seem difficult to explain to the students. Several of them found it easier to describe the purpose of counting than the purpose of mathematics. All four students expressed a will to participate in the layout and the planning of the lessons in mathematics. There are differences in what they want to be a part of in the process, sometimes it is more about the content of the lessons and sometimes more about the methods.

This is a study of qualitative method that aims to investigate how compulsory school students perceive the content of Visual Art Education and the relevance of art education. The study is based on empirical methods that consists of semi-structured interviews with a total of 12 students in grades 6 and 9. The theoretical framework of the study is based on a sociocultural perspective which describes that it is through communication and interaction with others that the individual acquires knowledge and skills. The theoretical starting points for the study are supported by the concepts of visual culture, visual literacy and Vygotskijs concepts of creativity and imagination with the assistance of contemporary research that describes the concepts from the perspective of a modern-day society. Furthermore, the study uses the cultural circuit from Hall and photo elicitation from Rose as analytical tool to analyze the participants perceptions about Visual Art Education. The results of my study show that Visual Art Education still represents something that is more similar to a traditional view of artist work, with a focus on techniques and materials. The results also show that the participants perceive Visual Art Education as less important compared to other school subjects and some of the participants don’t think they will benefit from the subject’s knowledge and abilities either in future education, future profession or their private life. This shows the participants narrow view of how abilities linked to visual literacy are relevant in a modern society. The knowledge contribution added to the problem area and previous research is a deeper understanding of how the participants perceive the relevance of Visual Art Education. The study is important and relevant for the teaching profession, as students need to be made more aware of the breadth and relevance of Visual Art Education. From this content it can be deduced that the abilities that students must acquire through visual arts education are about so much more than just drawing. It is also important that teachers gain insight and understanding of how students perceive the relevance of Visual Art Education for them to be able to move forward.