Denna uppsats beskriver delar av processen med mitt examensarbete, somäven är ett gesällarbete. Fokus ligger på klädseltekniker med olika typer avmaterial så som läder och textil. Med utgångspunkt i mitt gesällarbeteundersöker jag hur klädseltekniker inom yrket möbeltapetsering går till idagoch hur det har sett ut över tid.Med en kunskapsteoretisk bakgrund har jag undersökt likheter och skillnadergällande klädselarbete med olika material och huruvida dessa kan beskrivaspå ett pedagogiskt och kunskapsförmedlande sätt, så att det kommer till nyttaför kommande generationer av tapetserare.Genom litteraturstudier, intervjuer och experiment har jag både praktiskt ochteoretiskt försökt identifiera gemensamma grundtankar hos erfarna tapetseraregällande klädselarbete och dokumenterat detta på ett trovärdigt sätt. Uppsatsen är uppdelad i två större delar där den första delen berör denhistoriska aspekten av klädseltekniker och hur det har utvecklats över tid. Den andra delen beskriver praktiska experiment rörande klädsel av möbler ikombination med min gesällmöbel. Detta för att validera och synliggörakunskapen och kunna presentera den på ett trovärdigt sätt.Tillvägagångssättet redovisas i text och bilder. Uppsatsen avslutas med endiskussion gällande behovet och nyttan i att hantverkskunnandet gällandeklädseltekniker inom tapetsering dokumenteras och värdet i att föra dettavidare in i framtiden.

Detta examensarbete jämför engelsk pluralform i ryskan och svenskan. Primärt undersöks och jämförs ett antal utvalda ryska och svenska ord (i svenska språket även kallade kepsbildningar), där den engelska pluralformen kommit att användas som singularform i ryskan och svenskan. Sekundärt görs liknande redogörelser och jämförelser av utvalda ryska och svenska ord utan singularformer, men med engelska pluralformer. Resultatet av analyserna mellan de båda språken påvisar flera likheter. Både ryskan och svenskan har i många fall lånat in samma ord från engelskan. Gemensamt för både ryskan och svenskan är att man felaktigt uppfattat engelska pluralformer som singulara. Dessutom finns det i båda språken en grupp engelska lånord som saknar singularformer men som bevarat sina engelska pluraländelser i pluralis. Tidsmässigt har inlåningen av de gemensamma engelska lånorden oftast skett senare för ryskans del. Vidare konstateras att ungdomsslangen både i ryskan och svenskan haft en avgörande betydelse för att nya lånord blivit populära.

Denna litteraturstudie belyser forskning kring olika multimodala material inom engelskundervisning med fokus på barn och ungdomar. Enligt studiens problemformulering, behövs metoder för att ge stöd till en komplicerad språkinlärningsprocess, bidra till elevers motivation samt skapa anpassning för elevers skilda behov vid inlärning i engelskämnet. Litteraturstudies syfte är att belysa vad samtida forskning säger gällande användningen av multimodalt material inom undervisning av engelska i mellanstadiet. Forskningsfrågorna fokuserar på de positiva- och negativa effekter användningen av olika multimodala material kan ha för engelskinlärningen samt hinder och möjligheter de kan innebära för lärares engelskundervisning. Studiens metod har bestått i att söka vetenskaplig forskning via databaser där tidiga sökord gav upphov till viss litteratur som i sin tur bidragit med vidare sökord och kedjesökningar. Materialet studien använt sig av innefattar artiklar och bokkapitel vilka behandlat drama, digitala berättelser, multimodala texter och kollage som pedagogiska multimodala material för engelskundervisning. Studien är inriktad mot elever i årskurs 4–6, men i brist på åldersenlig forskning har material som behandlar elever i både aktuell, yngre och äldre åldrar använts. Resultatet visade på en övervägande del positiva effekter för elevers engelskinlärning, gällande motivation, språkförståelse och kontextuellt meningsskapande. De negativa effekterna som uppmärksammats berör distraktion och sjunkande intresse för visst material relaterat till elevers åldrar. Resultatet visade en jämnare fördelning mellan möjligheter och hinder för engelskundervisningen till följd av materialen. Möjligheterna är att materialen kan skapa samarbete mellan elever i klassrummet och då vissa material baseras på teknik kan de bidra till en innovativ användning av elever. Hindren är att materialen kan skapa missriktad motivation och distraktion som avleder eleverna från undervisningens syfte. Dessutom är materialen baserade på teknik, beroende av att läraren besitter den kompetens som behövs för att använda dem effektivt för undervisningens syfte. Litteraturstudiens slutsats är att multimodala material främst visar på positiva effekter för elevers engelskinlärning men att det även finns påtagliga hinder för engelskundervisningen. Dessutom har studien belyst en rådande brist på svensk forskning inom området.

Syftet med den här studien har varit att undersöka vilka grammatiska strukturer som förekommer i läroböcker för årskurs 4 och hur de följer utvecklingsstadierna för grammatikinlärning i engelska. Då det är vanligt att läromedel förekommer i skolans engelskundervisning är det därför relevant att göra en analys av grammatiska strukturer i tre textböcker som används i årskurs 4. Resultatet har varit tvetydigt då läroböckerna presenterar olika grammatiska strukturer och i olika ordningar. Dock går det att se att de till viss del ändå följer utvecklingsstadierna för grammatikinlärning i engelska. Flera antaganden har diskuterats med däremot har en slutsats gjorts om att användningen av läromedel i undervisningen möjliggör att kursplanens mål följs och ger eleverna möjlighet att uppnå kunskapskraven.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken plats engelsk skönlitteratur har i årskurs 4–6 i svenska engelskklassrum. Metoden jag har använt mig av är semistrukturerade intervjuer. För att få en tydlig bild har jag intervjuat både lärare och bibliotekarier för att se hur de arbetar för att främja elevers intresse i läsning. Studiens resultat visar att lärarna inte har rätt kunskaper och tillgång till att använda engelsk litteratur i sin undervisning. Det visar även på att bibliotekarierna gärna bidrar med sin expertis men att ett samarbete mellan skola och kommunala bibliotek saknas.

Hösten 2016 genomförde vi en studie i en svensk grundskola i en årskurs 2 med syfte att kartlägga några elevers inställning till att lära sig det engelska språket och hur den inställningen påverkades av högläsning av engelsk barnlitteratur. Syftet var också att kartlägga om högläsning påverkade elevernas passiva ordförråd samt om eleverna använde någon form av språklig strategi vid mötet av okända ord under högläsningen.    De datainsamlingsmetoder som användes i studien var 71 strukturerade elevintervjuer, enkla observationer av tre undervisningstillfällen med högläsning av en ny engelskspråkig skönlitterär text vid varje och ett ordtest som genomfördes före och efter de tre undervisningstillfällena.   Studiens resultat antyder att högläsning av engelsk barnlitteratur inte har påverkat elevernas inställning till att lära sig engelska markant, men att eleverna var positiva till högläsning i engelskundervisningen. Resultatet visar även att elevernas passiva ordförråd verkar ha ökat efter de tre undervisningstillfällena, samt att cirka hälften av eleverna kunde rapportera att de använt någon språklig strategi i mötet med de engelska texterna, till exempel att använda bilderna eller likheter med det svenska språket.    Vår slutsats är att högläsning av engelsk barnlitteratur i undervisningen kan bidra till att upprätthålla elevers språkliga nyfikenhet och positiva inställning till att lära sig engelska samt att de utökar sitt passiva ordförråd. En annan slutsats är att alla elever bör ges möjlighet i undervisningen att utveckla förmågan att använda språkliga strategier i enlighet med Skolverket (2011b). / The autumn of 2016, we conducted a study in a Swedish grade 2 class with the aim to identify some pupils´ attitudes to learning the English language and how those attitudes were influenced by the reading aloud of English children´s literature. The aim was also to see whether reading aloud influenced the pupils´ passive vocabulary and whether they used some form of linguistic strategies when encountering unknown words during the listening.    The data collection methods used in the study were 71 structured interviews with the pupils, simple observations of three lessons with reading aloud of English children´s literature and word tests conducted before and after the three lessons.    The study´s results suggest that the reading aloud of English children´s literature did not affect the pupils´ attitudes towards learning English significantly, but that the pupils were positive towards reading aloud during English classes. The results further indicate that the pupils´ passive vocabulary increased after the three lessons, and that about half of them used a linguistic strategy when encountering unknown words during the reading, for example use of pictures and of the similarity to the Swedish language.    A conclusion of this study is that reading aloud of English children´s literature in teaching can help to maintain pupils´ linguistic curiosity and positive attitudes to learning English, as well as expand their passive vocabulary. Another conclusion is that all pupils should be given the opportunity in class to develop the ability to use linguistic strategies according to Skolverket (2011b).

Krynickillus melanocephalus was first seen in Sweden 2015. It is now labeled as an invasive species and it potentially poses a threat to the ecosystem, but the slug has not yet shown to have great negative impact in gardens and agricultural fields. There is limited ecological knowledge about the species. This study aims to increase the knowledge about habitat preference of the species during oviposition. Fifty slugs were placed in experimental arenas containing four compartments, each containing a different substrate: birch leaves, gravel, potting soil and sphagnum moss. The position of the slugs were recorded daily for three consecutive days. Further, position of laid eggs were recorded at two different times. Slugs showed a preference for leaves at oviposition, and 88 % of the eggs were laid in this substrate, and the fewest eggs were laid in moss (0,6 %). The slugs were found the most in contact with the leaves. The result has expanded our knowledge about the species, which is important to develop ways to hinder and slow down its invasion. Future research about substrate preference in this species should focus on how humidity and temperature may affect the substrate preference, as well as on movement behaviour during oviposition, perhaps by means of PIT telemetry. The study provides practical advice regarding how to deal with garden waste in areas that are inhabited by the species, where, in particular birch leaf compost should not be moved around. / Den svarthuvade snigeln upptäcktes i Sverige först 2015. Nu är den klassad som eninvasiv art och blir ännu ett hot mot våra ekosystem. Den kan även utgöra ett hot motträdgårdsägare, men än så länge har snigeln inte observerats ha åstadkommit störreskada. Arten är relativt okänd och därav är litteraturen väldigt begränsad. Min studiesyftar därför till att öka den ekologiska kunskapen om arten. Preferens föräggläggningssubstrat undersöktes samt föredraget habitat underäggläggningsperioden. Femtio sniglar användes i studien och dessa placerades iexperimentarenor innehållande mindre plastkorgar med fyra olika substrat; björklöv,grus, blomjord och vitmossa. Sniglarnas position observerades vid tre tillfällen undertre dagar och i vilket substrat äggen placerats noterades vid två tillfällen. Sniglarvisade en tydlig preferens för löv som äggläggningssubstrat där proportionen lagdaägg var 0,88. Minst antal ägg fanns i mossan (0,6%). Sniglarna befann sig ocksåoftare i kontakt med lövsubstratet än de andra substraten. Resultatet har berikat vårkunskap om arten, kunskap som är viktig för att utveckla metoder för att bekämpadess spridning. Framtida viktiga studier om artens äggläggning kan inkluderabeskrivning av dess rörelsebeteende med hjälp PIT-telemetri, samt undersökningarom hur olika temperaturer och fukthalter påverkar substratpreferens. Min studie hargett insikt i praktiska implikationer om hur trädgårdsavfall bör hanteras i områdendär arten existerar, specifikt att komposter med björklöv inte bör flyttas runt.

This study seeks to examine whether the language in The Lord of the Rings books by J.R.R. Tolkien could potentially lead Swedish readers to emotional experiences of wonder while reading these stories. This is achieved by conducting an analysis of metaphors on select excerpts from these books – more specifically from the translated Swedish edition of 1992. The result of this analysis is then interpreted and discussed using the emotional state of wonder as a theoretical framework. The study shows that the writing language of Tolkien does feature several metaphors that could possibly relate to both reader emotions and experiences related to wonder. The findings also suggest that Tolkien’s language displays a mythical quality, possibly influenced by his personal interests and life experiences. The study therefore also suggests that this mythical quality could potentially play into the emotional experiences of Swedish readers.

This study investigates when and why teachers use code-switching as a method as well as teachers’ approach to the use of code-switching as a language strategy. I’ve seen that pupils in Swedish schools have a problem with oral communication and often use code-switching as a strategy. Earlier research has been done on the subject, but most has been done with observations of pupils or teachers. There is also a lack of research done in Swedish schools. It therefore felt necessary to carry out a study interviewing teachers about their approach to the strategy and how they use it. The informants of the study are five teachers who teach English in grades 4-6 in four Swedish schools. Interviews as a qualitative method were used to be able to answer the research questions. The results show that four of the informants use code-switching quite frequently. It shows five different reasons why they code-switch and that they mostly have a positive approach to the strategy, while they see the negative aspects and wish they could use the English language more in class. One of the informants has got a negative approach to the subject and only used codeswitching when necessary. The conclusion shows that all informants think that code-switching helps pupils that have a difficulty with the language of some sort. / Syftet med denna studie var att undersöka när och varför lärare använder kodväxling som metod och även lärares inställning till kodväxling som språkstrategi. Jag har sett att elever i svenska skolor har svårigheter med den muntliga kommunikationen och ofta använder kodväxling som strategi. Tidigare studier har utförts på ämnet men de flesta har varit observationer av elever och lärare. Det råder också brist på forskning utförd i Sverige. Därför kändes det nödvändigt att utföra en studie där lärare intervjuas kring deras inställning till och användande av strategin. Studien genomfördes på fem lärare som undervisar i engelska i årskurs 4–6 på fyra svenska skolor. Intervju som kvalitativ metod användes för att kunna svara på forskningsfrågorna. Resultaten visar att fyra av informanterna använder kodväxling ofta. De visar fem olika anledningar till att de kodväxlar och att de mestadels har en positiv inställning till strategin, samtidigt som de ser negativa aspekter och önskar att de använde engelskan mer i undervisningen. En informant har en negativ inställning till strategin och använder den bara när det är nödvändigt. Slutsatsen visar att alla informanter tycker att kodväxling är bra när det kommer till elever som har någon svårighet med språket.

This study aims to analyse the representation of Scottish and English national identity in the tv-series Outlander (2014-). By recreating a historically influenced narrative of relations between Scotland and England, in the aftermath of the Union of 1707 and the upcoming Jacobite rebellion of 1745, the series also mediate a disputed collective British identity. Therefore, it is imperative to analyse how pop-culture functionalises memories of nations’ historical past to influence contemporary identities. First, I establish an inventory of semiotic mythic tokens of national identity. I then conduct a contextual analysis of national discursive identity on these. A further theoretical sociohistorical framework of contemporary ideology, mediated through pop-culture, materialises Outlanders impact on viewers’ own creation of identity. Through representations of myth Outlander mediates the stereotypical, romanticised image of Scottish highlanders as “superstitious barbarians” - a dualistic concept of national identity, depending on its context. To the viewer it’s an idealised image of someone rebellious, living outside the industrialised and modernised society. To the English/British soldiers it’s an image of the underdeveloped, uncivilised savage, the soldiers themselves being portrayed in Outlander as the cultivated superior in pursuit of cultural salvation for their inferior. The national discourse of both nations is symbiotic and dependent, each in need of the other’s binary identity to recreate its own. However, establishing a collective British national identity in Outlander also means a cultural sacrifice of the inferior to the superior – the cultural heritage of British identity should build on English national discourse alone. An important conclusion this study draws is the similarity between the dependency national discourses have to their binary “other” and contemporary society depending on the past in the creation of its identity. This recreational process is no longer, in a time of mass media, solely inherited by individual collective communities.