Engelskämnet bör ses som centralt i skolan då det har en del i elevernas kommande yrkesliv i och med den globalisering som sker i vår värld. Forskning pekar på att musik och sång kan bidra till en mer stimulerande och avslappnad miljö i de yngre skolåren. Detta examensarbetet syftar till att undersöka hur sång, musik, rim och ramsor kan användas i engelskundervisningen för elever i årskurs F-3. I undersökningen är lärares perspektiv i fokus, där deras åsikter om hur och varför de använder sång, musik, rim och ramsor i engelskundervisningen är centrala. Att undersöka detta kan ge insikt i hur sång, musik, rim och ramsor används då tidigare forskning påvisar att det inte nyttjas i den utsträckning som det finns möjlighet till. Undersökningen genomfördes med enkäter och intervjuer med olika lärare. Den insamlade datan analyserades sedan utifrån innehållsanalys och multivariat analys. I analysen tillämpades Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt Ashers teori, total physical response. Resultatet visade att förekomsten av innehållet var vanligt och lärarna i studien var positivt inställda till användningen av sång, musik, rim och ramsor. Lärarna i studien såg även ämnesinnehållet som ett bidrag till lärande samt att det var ett lustfyllt sätt för eleverna att lära sig engelska på. Trots att lärarna i huvudsak var positivt inställda till ämnesinnehållet så såg de även nackdelar då de menar att eleverna kan tappa fokus och lektionerna kan bli röriga. Ämnen för fortsatt forskning kan vara att belysa elevperspektivet samt att mer utförligt undersöka verkningsfulla metoder inom sång, musik, rim och ramsor.

Syftet med denna studie är att få mer kunskap om hur lärare i årskurs 4, 5 och 6 uppfattar att de har kunskap och möjlighet att undervisa så att elever med dyslexi får godtagbara kunskaper i engelska. För att ta reda på lärarnas uppfattningar genomfördes 11 semistrukturerade intervjuer i tre olika kommuner med lärare som undervisar i engelska i årskurserna 4, 5 eller 6. Resultatet som framkom var att lärarna vet hur de skulle vilja anpassa sin undervisning men att de uppfattar att de inte har möjlighet att genomföra dessa anpassningar på grund av brist på tid, resurser och kompetens. Lärarna använder traditionella läromedel och uppger att elever med dyslexi behöver mer repetition. Eleverna med dyslexi får ofta avskalat material, vilket även innebär färre antal glosor i läxa. De får tillgång till alternativa lärverktyg men de används i olika utsträckning. Lärarna menar att en kommunikativ undervisning är specifikt viktigför dessa elever. De uppfattar också att de har stöd av framför allt speciallärare för att få råd om anpassningar, men flera lärare uppger också att de behöver mer stöd, framför allt med riktade insatser. Lärarna uppfattar att de har otillräcklig kunskap om dyslexi och uppger att de skulle vilja ha kompetensutveckling om detta. I studien ser vi att läromedel används i stor utsträckning vilket kan medföra att undervisningen går för fort fram trots att vissa elever behöver mer repetition. Det framkommer också brister i medvetenheten hos lärarna kring arbete med skolklimat och motivation. Slutligen finns det flera områden där speciallärare kan vara behjälpliga.

<p>The aim of this study is to examine the vocabulary and receptive collocation knowledge in English among Swedish upper secondary school students. The primary material consists of two vocabulary tests, one collocation test, and a background questionnaire.</p><p>The first research question concerns whether the students who receive a major part of their education in English have a higher level of vocabulary and receptive collocation knowledge in English than those who are taught primarily in Swedish. The second concerns if the students who started to learn English before the age of 7 have a higher level of vocabulary and receptive collocation knowledge in English than those who started after 7. The third concerns if the level of the students' vocabulary and receptive collocation knowledge correlates. The fourth addresses whether external inputs of English may have had an effect on the students' vocabulary and receptive collocation knowledge level.</p><p>The results indicate that reinforcement of English through an education mostly in English has rendered a higher level of vocabulary and receptive collocation knowledge in English. In addition, starting to learn English before age 7 also appeared to have had a positive effect on these levels. In addition, the results suggest that an early onset (before 7) of English compensates for lack of reinforcement of English. Conversely, reinforcement of English compensates for a late onset (after 7) of English. However, the results imply that the combination of an early onset (before 7) of English and reinforcement of English is the most efficient means to achieve a high level of vocabulary and receptive collocation knowledge.</p><p>Moreover, a clear correlation was found between vocabulary knowledge and receptive collocation knowledge, which also points to the importance of a large exposure to English.</p><p>For the high performance students, external influences such as English in primary and secondary school, and a high motivation to learn English may have contributed to a higher language confidence, and possibly a higher level of vocabulary and receptive collocation knowledge.</p><p> </p>

<p>Syftet med den här studien var att undersöka vilka motiv som funnits till engelskämnets existens och funktion i två statliga utredningar. Som empiri tjänade SOU 1948:27, 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling och SOU 1992:94, Skola för bildning, på vilka en kvalitativ textanalys med hermeneutisk tolkning genomfördes. Studien tog sina teoretiska utgångspunkter och analysverktyg i Anthony Giddens teori om moderniteten, Ulf P. Lundgrens teori om läroplanskoder och tre forskardiskurser om kultur i språkundervisningen. Resultatet visade att engelskämnets existens inte var given för individen i SOU 1948:27, däremot för samhället då få samhällsresurser ansågs behövas för att ge individen relativt god färdighet jämfört med de andra stora kulturspråken, främst tyska. I SOU 1992:94 var engelskämnets existens självklar för både individen och samhället till följd av modernitetens framväxt och globaliseringen. Resultatet visade vidare att engelskämnets funktion speglade sin tid, vilket innebar att läsningen var den mest prioriterade färdigheten i SOU 1948:27. I SOU 1992:94 var däremot till följd av modernitetens framväxt och teknologiseringen, kommunikationen mellan individer den högst prioriterade färdigheten. Studien skall ses som ett inslag i debatten som ständigt behöver föras, vilka kunskaper som skall reproduceras och vilka färdigheter som bör uppmärksammas.</p>

<p>France has long had its foreign audiovisual material dubbed. If this is due to an attempt to conserve the French language, there should also be similar concern with foreign cultural references. This essay uses qualitative analyses of extralinguistic references to discover if a so-called domesticating practice is notable also in French subtitling. Sweden, however, is a smaller country, and may be considered more Americanized culturally. Swedish subtitling is used as the more globalized counterpart.</p><p>This research cites instances in which extralinguistic references are made and how they are subsequently dealt with in the translated subtitles. The instances are singled out and then individually analyzed. Using four categories of translation methods for Extralinguistic Cultural References (ECRs), this study investigates whether translation norms differ between Swedish and French subtitles.</p><p>This study‘s most important finding is that there do seem to be different norms for Swedish and French subtitles and that the francophone target audience is not required to move so far from its domestic reference frame as is the Swedish target audience.</p><p>Another important finding is that while there are both quantitative and qualitative differences, there are also striking similarities on the statistical level, indicating that there are global norms that govern translation in general, and specifically subtitling.</p><p>The results are interesting for the discussion around which ECRs are domesticated, but also for further sociolinguistic analyses of French domestication.</p>

<p>Adverbial connectors join together sentences and units in a text to signal logical relations. Appropriately used, they can help the reader to make sense of the text. The usage of adverbial connectors can create problems for foreign language learners, and is often shown as under- , over- and misuse of connectors. In this study, a quantitative analysis of connector usage of advanced EFL learners’ and native speakers’ student writing is presented. For the current corpus-based study, three sub-corpora of the SUSEC (<em>Stockholm University Student English Corpus</em>) were chosen. The sample includes 164 linguistic essays from students at Stockholm University and 82 linguistic essays from students at King’s College in London. The analysis, where the learners’ connector usage is compared to that of native speakers, is based on 69 connectors. The results show that both the learners and the native speakers rely on a rather small set of these connectors in their writing. As a group, the advanced Swedish EFL learners underuse connectors in their written production. Additionally, the learners significantly overuse 12 and underuse 6 connectors. Similarities between the learners and the native speakers were found in the positioning of the connectors. Both groups prefer the most frequently used connectors in the medial position of a sentence, and prefer mostly the same set of connectors in the different positions of a sentence, although some differences in the positioning were also found. The findings create a basis for future research where a qualitative analysis of the connector usage could be carried out in order to increase knowledge of the interlanguage of the learners. The findings could also be used for pedagogical purposes.</p>

<p> </p><p>Languages rely on grammatical rules, by which even such variable constituents as adverbials are affected. However, due to the many different positions in Old English sentences taken up by adverbials, it is easy to wrongfully assume that there is an absence of grammatical rules regarding adverbials in Old English. Hence, it may be possible to detect patterns of behaviour among Old English adverbs if their different position and movement within various clauses is studied systematically. This paper has been focused on examining two conjunct adverbs, and two disjunct adverbs, functioning as sentence adverbials in prose, in order to contribute information of where they are base-generated within the syntactic structure of Old English clauses, and thus hopefully contribute to a better understanding of the grammatical system of Old English. 120 sentences of prose containing sentence adverbials have been examined according to the Government and Binding Theory, as introduced in <em>Stæfcræft: An Introduction to Old English Syntax</em>, in order to establish where the different textual constituents of Old English are base-generated.</p>

<p>The aim of this study was to identify the strategies used to render the literary dialect in A State of Independence into the Swedish translation. In order to systematically study the translation solutions, a number of ‘coupled pairs’ consisting of source text ‘problems’ and target text ‘solutions’ were extracted from the original text and the translation. The ‘coupled pairs’ were then analysed in order to detect regularities in the translation solutions. The study showed that the major strategy used by the translator was the use of ‘eye-dialect’, i.e. non-standard spellings that simulate non-standard speech. Moreover, some passages in the translation had been standardised, whereas eye-dialectal spellings were found in other passages where the original did not contain any non-standard features. Finally, a comparative count of dialectally marked utterances in both texts was made. The count showed that the dialectal markers were in the majority in the translation, which might indicate that the translator has tried to compensate for the lack of equivalent target language features.</p>

No description available.

<p>Syftet med det här arbetet har varit att undersöka <em>de nationella styrdokumentens avsikt med grammatikundervisningen </em>och att jämföra detta med hur grammatikundervisningen i engelska genomförs i en svensk gymnasieskola för att nå föreskrivna mål i undervisningen. För att förtydliga problematiken kring grammatikundervisningen på gymnasienivå ges en redogörelse av forskning kring grammatikundervisning och några språkundervisningsmetoder. Faktorer som påverkar grammatikundervisningen beskrivs också. Själva undersökningen bestod av en genomgång av de nationella styrdokumenten gällande engelska för gymnasiet och intervjuer med ett antal gymnasielärare.<em> </em>Resultatet visar att grammatikens roll inte är tydlig och preciseras inte i styrdokumenten. De uppställda målen kan tolkas på olika sätt, vilket kan ses som både för- och nackdel. Språkundervisningen syftar dock framför allt till att utveckla en kommunikativ språkförmåga. Undersökningen är av betydelse främst för blivande språklärare som skall undervisa i engelska på gymnasienivå.</p>