Vårdkrisen har under det senaste decenniet varit ett faktum. Larm om överbeläggningar, långa vårdköer, ohållbara arbetsvillkor och kompetensbrist gör att vårdsektorn sakta men säkert urholkas. Vårdpersonal söker sig bort från arbete inom regionerna och viss personal lämnar till och med yrket helt och hållet. Detta väcker frågan om hur engagemanget ser ut hos den personal som finns kvar. Antagandet med hänsyn till denna bakgrund är att de problem som finns påverkar upplevelsen av den organisatoriska tilliten hos personal. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka organisatorisk tillit och organisatoriskt engagemang hos vårdpersonal, samt hur variationen i organisatoriskt engagemang kan förklaras genom graden av organisatorisk tillit. Tillit- och engagemangsforskning som sådan är vida spridd och ofta med fokus på vad det är och vad det gör. Det finns flertalet studier som undersöker tillit och engagemang på en bredare front men desto färre som undersöker betydelsen av det i specifikt vårdsektorn i Sverige. Studien utgår från ett deduktivt förhållningssätt och de hypoteser som utvecklas baseras på tidigare forskning och teori vilka sedan testas. Uppsatsen som sådan är kvantitativ och det empiriska materialet har samlats in via enkäter. Den analytiska ansats som används är regressionsanalys, detta för att kunna skapa modeller vilka kan predicera vad som påverkar organisatoriskt engagemang. Resultaten visar att respondenterna i genomsnitt har högre organisatorisk tillit och affektivt engagemang medan det normativa och pågående engagemanget är lägre. Den bivariata analysen visar vidare att när organisatorisk tillit ökar prediceras det affektiva engagemanget att öka. Korrelationen mellan organisatorisk tillit och normativt och pågående engagemang visade ingen statistisk signifikans. Avslutningsvis konstateras inom ramen för denna studie även att kvinnor i genomsnitt har ett högre affektivt engagemang i jämförelse med män samt att det affektiva engagemanget ökar med ålder.

I detta examensarbete undersöktes syftet hur pedagoger i förskolan förhåller sig till ordlösa bilderböcker. Metoden som användes var kvantitativ metod med digitala enkäter som skickades ut via grupper på Facebook. Pedagogerna valdes ut med ett konsekutivt urval och enkäten inbringade totalt 59 svar. Resultatet av enkäten analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med fokus i den sociokulturella teorin. Resultatet från enkätstudien visade att pedagoger hade en positiv inställning till ordlösa bilderböcker samt att de flesta pedagogerna använde eller hade använt sig av böckerna inom verksamheten. Den främsta anledningen till användningen var för att stimulera barnens språkutveckling. För att göra barnen delaktiga i berättande framgick det av resultatet att de skapade berättelserna tillsammans och att pedagogerna efterfrågade deras tankar. Detta möjliggjorde att den ordlösa bilderboken kunde vara medierande för barns språkutveckling i samspel med andra.

I takt med digitaliseringens framväxt i samhället har förskolans verksamhet påverkats. I enlighet med förskollärarens uppdrag utifrån styrdokument såsom Lpfö18, behöver förskolläraren ett didaktiskt förhållningssätt och adekvat digital kompetens. Studiens syfte var att undersöka legitimerade och erfarna förskollärares inställning på lärplattans användbarhet och roll som digitalt verktyg, och hur den organiseras in i verksamheten för att skapa förutsättningar för barns lärande. För att få kunskap på det som efterfrågas i syftet, bildades två delstudier. Delstudie ett är en kvantitativ enkätstudie som är författad av Madeleine Sköld. Delstudie två är en intervjustudie som är författad av Cassandra Jönsson. Enkätstudiens empiri samlades från grupper i sociala median Facebook, och intervjustudiens empiri samlades från fem förskollärare i Uppsala och Knivsta kommun. Delstudiernas resultat analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet med hjälp av begreppen artefakter, mediering, proximala utvecklingszon, samt scaffolding. Slutligen diskuterades delstudiernas resultat mot studiens bakgrund och forskningsläge, för att besvara studiens forskningsfrågor. I resultatet framkom det att förskollärarens framträdande och ledande roll är avgörande för att skapa goda förutsättningar för barns lärande. Samtliga förskollärare visade en positiv inställning till lärplattan som digitalt verktyg. Förskollärarnas adekvata digitala kompetens och didaktik är avgörande för hur dessa förutsättningar skapar positiva effekter på barns lärande. Studiens resultat strävar efter att ge insikt i förskollärares attityder gällande vilka möjligheter och utmaningar med att använda lärplattan som digitalt verktyg, samt vilken roll lärplattan har i förskolekontext.

Denna studie syftar till att kunna bidra med kunskap för lärare gällande hur de kan hjälpa nyanlända eleverna integreras i grundskoleverksamheterna. Den syftar också till att ge en inblick kring lärares syn på integrering av de nyanlända eleverna i de svenska grundskoleverksamheterna och hur integrationen ser ut. I Sverige används två olika metoder för integration som båda har fördelar och nackdelar att ta i beaktning. Både de svenska och de internationella studierna visar att integrationen av nyanlända elever är varierad och prioriteras olika mycket mellan grundskoleverksamheterna. Detta framkommer även i enkätstudien som är gjord utifrån denna studies syfte. Resultatet visar att det finns många brister med integrationen av nyanlända elever i grundskoleverksamheterna. Bland annat saknas stöd till alla nyanlända elever, kunskap gällande hur lärarna ska arbeta med integrationen och tid till att planera en likvärdig utbildning för alla elever.

The work for sustainable development is something that requires a joint commitment from all countries and corners of the world, where public libraries can also contribute. This study examines how librarians perceive the conditions of public libraries in the work for sustainable development, and how the conditions need to change in order for this work to develop. The study applies a quantitative approach in the form of a questionnaire survey aimed at librarians at public libraries in Sweden, where primarily a quantitative statistical analysis but also a qualitative content analysis was performed on the collected data. Furthermore, the framework The three spheres of transformation was used to create a deeper understanding of how these conditions could be understood based on the personal, political and practical spheres. The results show that the librarians participating in this study perceive the conditions to work for sustainable development as quite good based on the finding that eight out of eleven studied factors were rated highly. The results also show that the librarians believe that all factors need to change in order for this work to develop. Thus, it can be stated that the role and work of public libraries for sustainable development has the potential to expand even more.

Syftet med denna företrädelsevis kvantitativa studie är att bidra med kunskap om hur lärare uppfattar vikten av motivation vid lektionsinledningar. Studien är relevant då det finns få studier angående motivation i lektionsinledningar i en svensk skolkontext. Studiens teoretiska ramverk är motivationsteorier. Dessa motivationsteorier är fyra av de åtta utgångspunkterna som Skaalvik och Skaalvik redogör för inom deras motivationsteorier. Följande utgångspunkter har vi utgått ifrån i denna studie: teorin om inre- och yttre motivation, teorin om tron på sin egen kapacitet och teorin om sociala relationer. Dessa används för att tolka, diskutera och analysera datainsamlingens svar. Dessa motivationsteorier bidrar med en användbar struktur för att tolka, diskutera och analysera lärarnas uppfattningar om motivation vid lektionsinledningar. Studien gäller endast den population som var avsatt att delta i denna kvantitativa studie, det vill säga verksamma lärare i årskurserna F-6. Studiens insamlingsmetod är enkäter. Det resultat som var mest framträdande var att majoriteten av respondenterna i relation till studiens forskningsfrågor svarade att det är mycket viktigt att skapa motivation vid lektionsinledningar. Majoriteten av respondenterna svarade även att de inleder på samma sätt varje lektion eller nästan varje lektion. Drygt en tredjedel svarade att deras inledningar av lektioner kan skilja i utformning beroende på vilket undervisningsämne läraren undervisar i, men oavsett om lärarna ansåg att undervisningsämnet påverkade eller inte betonades strukturen i undervisningen. Studiens resultat av den tentativa jämförelsen mellan undervisningsstadier visade inte på några betydande skillnader. Men visade att det fanns en viss tendens att lärare med längre undervisningserfarenhet i högre grad uppfattade motivation som mycket viktigt vid lektionsinledningar. Med en tentativ jämförelse menas i denna studie att respondenterna i årskurs 4-6 var få i jämförelse med lärarna i årskurs F-3. Därför kan 4-6 lärarnas svar inte användas som representation för hela popoulationen. Svaren från 4-6 lärarna har ändå valts att ha med i denna studie som kontrollgrupp i en tentativ jämförelse mellan låg- och mellanstadiet.

Denna studie har en fenomenologisk ansats och syftar till att undersöka och beskriva arbetsmarknaden för auktoriserade dramapedagoger i Sverige. Studien har genomförts genom triangulering med tre insamlingsmetoder: en kvantitativ web-baserad enkätundersökning där 113 RAD-medlemmar svarat, en kvalitativ mailintervju av utbildare på två dramapedagogutbildningar och ett kvalitativt fokussamtal med fem dramapedagoger. Materialet har analyserats fenomenologiskt med inspiration från främst Giorgis analysmetod. Resultatet visar att kommunala kulturskolan är den största enskilda arbetsgivaren för dramapedagoger och att dramapedagoger utanför kulturskolan finns anställda i många områden, dock inte alltid med titeln dramapedagog. Studien visar även att få dramapedagogtjänster utannonseras och att den vanligaste vägen till en dramapedagogtjänst går via kontakter/nätverk eller att omforma en befintlig tjänst alternativt frilansa/starta eget. Studien visar att trots svårigheter att hitta en heltidsanställning som dramapedagog upplever dramapedagoger en stor efterfrågan på och ett stort behov utav sin kompetens.

Bakgrund: Forskning visar att elever upplever provångest under hela skolgången. Få studier studerar elever i årskurs tre och deras känslor, ännu färre studerar deras känslor inför de nationella proven i årskurs tre. Forskning har även visat att provångest kan orsaka negativa effekter längre fram i livet när man upplever det under en längre period. Genom att sätta elevernas känslor och behov i fokus kan vi få en djupare förståelse för hur de nationella proven påverkar dem på en individnivå. Detta kan hjälpa till att identifiera eventuella utmaningar eller problem som eleverna står inför och utveckla mer effektiva strategier för att stödja deras lärande och välbefinnande. Genom att belysa elevernas upplevelser kan vi också öka medvetenheten om vilka åtgärder som behövs för att skapa en mer positiv och stödjande miljö kring de nationella proven. Syfte: Syftet med den här studien är att genom en enkät ta reda på hur elever känner inför de nationella proven i årskurs tre. Vi vill ta reda på i vilken grad eleverna känner sig förberedda inför proven. Även om de anser att de nationella proven är på en högre nivå av highstakes än vad de anser att andra prov är som de genomför under sin skolgång. Metod: Denna studie är en kvantitativ enkätstudie. Enkäten består av 16 frågor med stängda svarsalternativ som belyser elevernas känslor inför de nationella proven. Frågorna i studien är inspirerade av CTAS (children's test anxiety scale). Vi fick sammanlagt in 27 svar med elever från olika bakgrunder och kommuner. Den insamlade datan infördes sedan i SPSS för analys. Resultat: Resultatet av vår studie visar att eleverna i årskurs tre upplever provångest redan innan provperioden påbörjat. Det finns tydliga kopplingar mellan hur förberedda eleverna är inför proven och hur hög deras ångestnivå är. De som upplever att de inte är förberedda är också de som skattar högre ångestnivåer. Vi finner ingen tydlig koppling mellan kön och provångest däremot är antalet böcker i hemmet en betydande faktor. De nationella proven upplevs som viktigare än andra prov och är därmed av high stakes natur. Vi anser att skolväsendet bör aktivt söka efter möjliga preventiva medel för att minska elevernas oro inför dessa standardiserade tester för att öka välmåendet för eleverna i Sverige.

En ökad urbanisering medför en större betydelse av tätortsnära skogar. Sociala värden i tätortsnära skogar påverkas av flera olika faktorer, däribland den individuella upplevelsen. Syftet med studien var att undersöka hur sociala värden upplevdes av besökare och vilka sociala värden som hade utvecklingspotential vid det tätortsnära skogsområdet Djurängen i Kalmar kommun. En webbaserad enkätstudie genomfördes som behandlade besökares upplevelser, åsikter och tankar om sociala värden vid Djurängen där 76 respondenter deltog. De viktigaste slutsatserna var att sociala värden upplevdes olika och att de sociala värden som hade utvecklingspotential var belysningen på de belysta promenadslingorna samt kartor och markeringar på stigar och leder. Sociala värden som kunde indikera på utvecklingspotential var uppehållsplatser, kulturarv och pedagogiska värden. Studien visade en komplex balans mellan respondenternas upplevelse av sociala värden.

Bakgrund: Det anestesiologiska omvårdnadsansvaret kräver särskild kompetens och erfarenhet. Vid anestesiologisk vård såsom induktionen krävs nära samarbete. Kommunikationen i teamet har visat sig avgörande för teamsamarbetet. Faktorer som kan påverka kommunikationen är hierarki, stress, relationen till kollegor eller tron på den egna förmågan. Syfte: Att kartlägga anestesisjuksköterskors erfarenheter av kommunikationen i teamet vid induktion. Metod: Enkätstudie med kvantitativ ansats. Enkäten bestod av 35 frågor varav de första fem kartlade demografiska data. Resterande frågor bestod av påståenden vilka besvarades med likertskala. Data analyserades i Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Deskriptiv statistik gav en överblick av datainsamlingen och analytisk statistik användes för jämförelse av grupper.   Resultat: 53 anestesisjuksköterskor besvarade enkäten. Majoriteten ansåg att kommunikationen har stor betydelse för patientsäkerheten. Samtliga uppgav att de i varierande grad vågar ifrågasätta oklarheter vid induktion. Det fanns positiva erfarenheter av att kommunikationsverktyg främjar kommunikationen. Slutsats: För en säker vård vid induktion krävs en fungerande teamkommunikation. Kommunikationen påverkas av personliga egenskaper, arbetserfarenheter, stress eller hur olika kommunikationsverktyg används. Främjande faktorer för kommunikationen är utbildning och relationsbyggnad inom teamet. Arbetserfarenhet och ålder kan påverka hur kommunikationen i teamet vid induktion uppfattas.