Nedlagda deponier klassificeras som potentiellt förorenade områden. Detta eftersom avfallsmassorna i en nedlagd deponi kan sprida föroreningar till den omgivande miljön även efter driftfasen. Äldre nedlagda deponier utgör generellt ett högre miljöhot än deponier i drift eller deponier avslutade i modern tid i och med att de omfattas av ett lägre miljöskydd. De äldre nedlagda deponierna saknar skyddsbarriärer i under- och överliggande lager, är ofta olämpligt placerade i förhållande till bebyggelse och har obefintlig övervakning och behandling av lakvattnet. Spridning av lakvatten från deponierna med grundvattnet som recipient har pekats ut som den enskilt största risken förknippad med äldre nedlagda deponier. Via grundvattnet kan sedan föroreningar från deponin spridas advektivt till vattentäkter där råvattnet används som dricksvatten. Innehållet i lakvatten från nedlagda kommunala deponier spänner över ett brett spektra av ämnen som figurerat i samhället under driftsfasen samt ämnenas nedbrytningsprodukter. Avfallet består till största del av organiskt material vilket triggar nedbrytningsprocesser som förändrar avfallsmassornas och lakvattnets karaktär i takt med deponins åldrande. Även rådande förhållanden i matrisen och deponeringsteknik inverkar på vilka ämnen som uppträder i lakvattnet. Därför krävs information om när deponin varit i drift, vad som deponerats och hur deponin sköttes för att avgöra vilka föroreningar som är förknippade med deponin.   I detta arbete har dricksvattenkvaliteten i åtta brunnar i Karlstads kommun inom en radie av 500 meter från nedlagda deponier undersökts. Den litteraturstudie som föranledde provtagningen mynnade ut i ett provtagningsprogram som sedan anpassades till deponiernas unika karaktär och analysföretagets tillgängliga provtagningspaket. Sammantaget analyserades dricksvattnen för över 100 parametrar i kategorierna tungmetaller, organiska ämnen med antropogent ursprung och allmänkemiska parametrar. Resultatet utvärderades utgående från Livsmedelsverkets normer för dricksvattenkvalitet samt utifrån SGU bedömningsgrunder för grundvattenkvalitet. Sammantaget kunde ingen påverkan från deponin påvisas i fyra av de åtta brunnarna. I övriga brunnar kunde påverkan från deponin inte uteslutas då dricksvattnet uppvisar tecken på antropogen påverkan. Dock är det i dessa fall svårt att utesluta andra ursprung till de uppmätta halterna. Inget av de åtta dricksvatten bedömdes innebära någon hälsorisk att konsumera.

Det här är en intervjustudie om lärares attityd till den tysta läsningen i klassrummet och hur de arbetar med den. Stort fokus läggs på lärares påverkan på elevers tysta läsning, och läraren som en läsande förebild. Vidare tar uppsatsen upp medvetna och omedvetna sätt som lärare motiverar elever till tyst läsning. Även syftet med den tysta läsningen diskuteras. Sammanfattningsvis visar resultaten att lärare har en stor påverkan på elevers tysta läsning. Lärares attityd till läsning påverkar eleverna och de arbetssätt de väljer i klassrummet. Lärare har också en viktig roll i att motivera elever till tyst läsning, där lärare kan arbeta på olika sätt för att främja elevers motivation. Vi såg även att syftet med elevers läsning kan vara olika. Uppsatsen tar upp exempel på detta.

Independent reading is given lower priority in today's teaching. School activities prioritize students' reading ability to a greater extent than student motivation. Both the curriculum and various mapping materials focus more on students' reading development than on students finding reading pleasurable. The purpose of the study is therefore to explore how students' interest in reading is taken advantage of in grades 1-3 and to make visible how teachers work to promote students' fiction reading. The literature on which the study is based has been found by means of information search via various search services. The material that has been analyzed is eight scientific articles, one doctoral dissertation, one report and two research overviews. These are a mixture of international and national studies. The results of the study showed that there are several factors that affect students' motivation. The study places great emphasis on the factors that have a positive effect; internal motivation, strategies to increase students' interest, the teacher's role in the work with reading and the relationship between student and teacher. Extrinsic motivation is also discussed in relation to intrinsic motivation.

Denna uppsats ämnade att undersöka hur gymnasieelever beskriver kombinationen av enskild och gemensam instrumentalundervisning i deras huvudinstrument samt hur de motiveras i de olika lektionsformerna. I bakgrunden presenteras tidigare forskning som anknyter till instrumentalundervisning och dess former. Utifrån uppsatsens teoretiska ramverk och genomförandet av tre fokusgruppintervjuer med gymnasieelever framgick det att elevernas syn på kombinationen varierade beroende på om de hade samma eller olika lärare i de olika lektionsformerna. Det fanns också variationer i beskrivningarna mellan trumeleverna och gitarreleverna då instrumentspecifika faktorer påverkade genomförandet av lektionerna. Eleverna beskriver även skillnader i motivationen mellan de olika undervisningsformaten. Utifrån litteraturen och det teoretiska ramverket kopplat med empirin visar resultatet elevernas syn på hur kombinationen speglar hur de anser skolan strukturerat dekontexualiseradet av musikyrket. Kombination ger även eleverna möjligheter att bli varandras handledare i den praxisgemenskap de ingår i, vilket skapar tillfällen för scaffolding, det vill säga stöttning, och appropriering mellan eleverna. Skillnaderna i motivationen för de olika undervisningsformerna varierade på grund av aspekter såsom prestation, anonymitet och lust.

För att elever ska öka sin läsförmåga är det centralt att de får läsa mycket samt att de får undervisning och stöd när de ska bearbeta en text. På grund av att alla elever inte får tid till att läsa förlorar de som inte läser delar av sin läsförmåga. Syftet med studien är att utifrån den sociokulturella teorin undersöka hur elever uppfattar den enskilda läsningen i klassrummet. Studien utgår från en fenomenografisk ansats och semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in det empiriska materialet. Totalt har tolv elever i årskurs 3 deltagit. När intervjuerna hade genomförts transkriberades de och sedan analyserades de utifrån en tematisk analys i sex olika steg. Resultatet visar att eleverna främst har en positiv inställning till enskild läsning, dock hade de önskat att få välja bok mer fritt. Det har framkommit i föreliggande studie att det finns både för- och nackdelar med det. Eleverna i studien berättar om viktiga aspekter som de behöver när det kommer till enskild läsning, dessa är: val av bok, lärarens stöd, tid till enskild läsning och efterarbete. Detta framkom i analysen av resultatet. / In order for students to increase their reading ability, it is central that they read a lot and that they receive instruction and support when they have to process a text. Since that not all students get time to read, those who do not read lose parts of their reading ability. The aim of the study is to examine, from the sociocultural lense, how students perceive individual reading in the classroom. The study is based on a phenomenographic approach and semi-structured interviews have been used to collect the empirical material. A total of twelve students in year 3 have participated. When the interviews were completed, they were transcribed and then analyzed based on a thematic analysis in six different steps. The results show that the students mainly have a positive attitude towards individual reading, however they would have liked to be able to choose a book more freely. It has emerged that there are both pros and cons to it. The students in the study talk about important aspects that they need when it comes to individual reading, these are: choice of book, teacher's support, time for individual reading and post-work. This emerged in the analysis of the results.

The purpose of my essay was to investigate how two large municipalities such as Malmö andGothenburg relate to the new school law that was legislated in 2011. The purpose was also toinvestigate how they differ in terms of their political views. Malmö, which had a political ruleconsisting of the Liberals and the Social Democrats. Gothenburg, which had a right-wingpolitical rule. To investigate this, I have chosen to use a quantitative content analysis. I haveused this in my method to be able to count and measure concepts or phenomena in my essay.In my essay, I have chosen to see how each municipality has endorsed or rejected theincoming opinions from the School Inspection that individual principals have sent in to theSchool inspection for the approval of their establishment of independent schools.Furthermore, in my method section, I have used a semi-structured interview.I have used this to compare the assumptions of Malmö municipality's primary schoolchairman against my results to see if these are consistent with each other or not. It turned outthat the interview and the results from the opinions (documents) from the School Inspectiondiffered a lot. The result showed that there are differences in the number of endorsements,Gothenburg had more endorsements for independent schools than Malmö municipality had.The number of students differs between Malmö and Gothenburg municipality, but where Icould see with the help of the opinions, Malmö municipality had a more critical and skepticalview of independent schools compared to Gothenburg municipality.In my conclusion, it appears that it is rather about how the municipalities have expressedthemselves against those who want to run an independent school. It is above all the way theychose to express themselves that allows me to argue that the acceptance in question is higherin Gothenburg than it is in Malmö, this partly because of the way they try to implement andestablish new programs and schools to a larger extent than what Malmö municipality does.

Detta självständiga arbete tar sin utgångspunkt i en undran över hur lärare tillvaratar elevers möjliga utveckling inom den enskilda instrumentundervisningen.  Syftet är att bidra med mer kunskap om hur lärare reflekterar kring elevers möjliga utveckling utifrån två forskningsfrågor: Hur beskriver lärare mötet mellan lärare och elev för att tillvarata elevens möjlighet att utvecklas inom den enskilda instrumentundervisningen? Vad karaktäriserar lärares utsagor om elevers möjliga utveckling inom den enskilda instrumentundervisningen? För att besvara forskningsfrågorna har material i form av tre intervjuer med musiklärare samlats in. Intervjuerna har analyserats med kulturhistoriska teoretiska begrepp.  Resultatet visar att lärare använder sig av olika strategier för att identifiera och hantera elevers aktuella utvecklingsnivå och aktivera elevers närmaste utvecklingszon på ett önskvärt sätt. Lärare använder sig även av verktyg och tecken, som inspelning och genre för att mediera kunskap. Vidare visar resultatet även att elevers egna viljor och förtroende för läraren är viktiga komponenter för lärare att ta hänsyn till för att möta elevers potentiella utveckling. Utöver detta visar resultat att det finns hinder för elevers möjliga utveckling som har varit karaktäriserande för informanternas utsagor. De hinder som beskrivs är om läraren har för många elever vid ett givet tillfälle, psykiska samt sociala problem hos eleven eller om uppgifterna som eleven får är alldeles för svåra.

Elever med läs- och skrivsvårigheter är ofta normalbegåvade, men pga. sina svårigheter har de problem att anpassa sig inom ramen för den vanliga grundskolans verksamhet. Det som utmärker dem är, att de har svårt att finna sig tillrätta i den vanliga klassrumssituationen och därför är de i behov av extra stöd, menar Kullberg (1995). Syftet med denna undersökning har varit att se hur två olika skolor arbetar för att säkra en god utvecklingsmiljö, för de elever som lider av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Detta har vi tagit reda på genom kvalitativa intervjuer och observationer med rektorer, specialpedagoger, klasslärare och elever ute på skolorna. Genom detta arbete vill vi visa att det inte finns endast en slutgiltig metod för att lära dessa elever. Alla skolor har olika metoder för att stödja och hjälpa just sina elever, men att alla pedagoger måste vara villiga att ta till sig av andra skolors erfarenheter.

Denna studie har som mål att undersöka hur kontrabaslärare inom jazz- och improvisationsutbildningar talar om enskild undervisning på kontrabas, hur den traditionella metodiken för att lära sig att spela kontrabas inom den klassiska västerländska konstmusiken används i deras undervisning och vilka faktorer som påverkar deras val av undervisningsinnehåll. För att urskilja diskurser och faktorer i dessa olika lärares utsagor har enskilda kvalitativa intervjuer med fyra framstående lärare i jazzkontrabas på högskolor, folkhögskola och gymnasium genomförts och analyserats med hjälp av diskursteori. I mitt resultat har jag kommit fram till fyra diskurser som framträder: Elevanpassningens diskurs som handlar om lärarens syn på elevernas egna mål, motivation och musikaliska bakgrund, Traditionen och lärarens bakgrund där kontrabasens historiska betydelse och metoder tas upp, Musikerdiskursen som handlar om det subjektiva perspektivet på det personliga uttrycket och lärarens syn på vad som krävs för att bli en professionell musiker. Läraren och ramfaktorerna handlar framför allt om vilket förhållningsätt informanterna har till lärartraditioner och hur ramfaktorer påverkar deras undervisning. Vidare forskning skulle kunna belysa hur yrkesverksamma jazzbasister ser på vilken typ av skolning som krävs för att bli framgångsrik som musiker och hur elever och studenter förhåller sig till musikerdiskursen. / This study aims to investigate how teachers who teach upright bass to students who studies jazz and improvisation talks about teaching, how traditional methods for learning double bass in the classical western music tradition and other factors has an impact on their choice of content for their classes. Four teachers at university, folk high school and high school have been interviewed with qualitative interviews to reveal any discourses. The result shows that four discourses in particular determine these teacher’s way of teaching. The discourse of student adjusted teaching talks about the teacher’s adjustments to the student’s needs and wishes, tradition and teacher background, the musician discourse which talks about what the teachers finds necessary for the student to know in order to become a professional jazz musician and the final discourse is the one about the subjective teaching styles and frame factors and how they affect the teaching choices.

Denna uppsats beskriver hur processen har gått till när allmänbikten introducerades i Syrisk-ortodoxa kyrkans liturgi under sent 1900-tal. Uppsatsen identifierar historiska källor som omnämner och har infört allmän bikt i den Syrisk-ortodoxa liturgin. En identifiering av motivet till införandet av den allmänna bikten ges samt en analys av dess plats i liturgin och förslag för framtida åtgärder gällande den allmänna bikten.